Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
”Snälla” och ”dumma” muslimer
- en studie om femtonåringars inställning till muslimer och
islam
”Good” and ”bad” Muslims
– a study of attitude towards Islam and Muslims among youngsters in
Sweden
Sofia Brundin
Lärarexamen 200 poäng
Samhällsvetenskap och lärande
2006-01-16
Examinator:
Handledare:
Mariann
Ange
Enö
handledare
Handledare: Jan Anders Andersson
2
Sammanfattning
Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska
majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier
definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden.1
Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam.
Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt
tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i
undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara
sina ställningstaganden. Intervjuerna bygger på materialet från ett föreliggande frågeformulär
som de intervjuade ungdomarna besvarar före intervjuerna. Frågeformuläret2 bygger på
enkätfrågor hämtade ifrån Intoleransrapporten3.
Undersökningens resultat kan tolkas som att en negativ inställning till muslimer finns hos de
intervjuade. Rädsla tenderar att utgöra den främsta anledningen till den negativa inställningen.
Familjen tätt följt av media utgör den källa för information som starkast påverkar
respondenternas inställning till muslimer och islam.
Reservation för att tala om islamofobiska tendenser bland unga utfärdas, då kunskapsnivån
vad gäller muslimer och islam är mycket låg hos de intervjuade. Mycket i undersökningen
tyder på att de intervjuade betraktar begreppet muslim som synonymt med invandrare. Allmän
främlingsfientlighet borde utifrån denna notis vara en mer korrekt benämning för det som
respondenterna ger uttryck för.
Nyckelord: Islamofobi, Främlingsfientlighet, Ungdomar, Skola, Intolerans
1
Otterbeck, Bevelander, 2006
Bilaga 2
3
Ring, 2004
2
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 3
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 4
1 Inledning.................................................................................................................................. 6
2 Syfte och frågeställning ........................................................................................................... 7
2.1 Syfte ................................................................................................................................. 7
2.2 Frågeställningar ................................................................................................................ 7
3 Kunskapsbakgrund .................................................................................................................. 8
3.1 Begrepp ............................................................................................................................ 8
3.1.1 Islamofobi.................................................................................................................. 8
3.1.2 Attityd ........................................................................................................................ 9
3.1.3 Främlingsfientlighet ................................................................................................ 10
3.1.4 Fördom .................................................................................................................... 10
3.1.5 Islam och muslim .................................................................................................... 10
3.2 Intoleransrapporten ......................................................................................................... 10
3.3 Övrig intoleransrelaterad forskning................................................................................ 12
3.4 Socialpsykologisk forskning .......................................................................................... 13
3.5 Skolrelaterad forskning .................................................................................................. 14
3.6 Mediarelaterad forskning ............................................................................................... 14
3.7 Muslimer i Sverige ......................................................................................................... 15
4 Metod .................................................................................................................................... 16
4.1 Val av metod .................................................................................................................. 16
4.2 Urval ............................................................................................................................... 16
4.2.1 Presentation av intervjupersoner ............................................................................. 17
4.3 Genomförande ................................................................................................................ 18
4.3.1 Frågeformulär .......................................................................................................... 18
4.3.2 Intervju .................................................................................................................... 18
4.4 Operationalisering .......................................................................................................... 19
4.5 Reliabilitet och validitet ................................................................................................. 20
5 Resultat .................................................................................................................................. 22
5.1 Toleransindex ................................................................................................................. 22
5.2 Rosengård – ”en katastrof” ............................................................................................ 22
5.3 Islam – en religion .......................................................................................................... 23
5.4 ”Snälla” och ”dumma” muslimer ................................................................................... 23
5.5 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media ......................................... 25
5.6 Ett hot mot svensk kultur och välstånd .......................................................................... 26
6 Analys och teoretisk tolkning ................................................................................................ 29
6.1 Socioekonomiska och psykologiska bakgrundsfaktorer ................................................ 29
6.2 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media ......................................... 31
6.3 Ett hot mot svensk kultur och välstånd .......................................................................... 32
6.4 Islamofobi eller allmän främlingsfientlighet? ................................................................ 34
7 Slutsats och diskussion .......................................................................................................... 36
8 Källförteckning...................................................................................................................... 38
8.1 Böcker och rapporter .................................................................................................. 38
8.2 Internetkällor .............................................................................................................. 38
8.3 Intervjuer .................................................................................................................... 39
Bilaga 1, Intervjuguide ............................................................................................................. 40
4
Bilaga 2, Frågeformulär ........................................................................................................... 43
Bilaga 3, Frågeformulär med resultatsammanställning ............................................................ 48
Bilaga 4, Brev till målsman ...................................................................................................... 53
5
1 Inledning
Under hela 1900-talet har religiösa minoriteter utgjort ett hett ämne i svensk samhällsdebatt. I
början av detta århundrade var rädslan för katolska kyrkan och påven, den mest centrala.
Därefter tillkom det allt mer antisemitiska strömningar. Idag har fokus alltmer glidit över på
diskussioner om muslimer och islam. Framför allt diskuteras manlig omskärelse, kvinnlig
könsstympning, sharialagar, religiösa friskolor, religiös dräkt i det offentliga, hedersvåld och
bygglov till moskéer. Nivån på diskussionerna har varit varierade, från balanserade och
reflekterade till slarviga och sensationslystna. Både seriös press och seriösa politiker har gjort
sig skyldiga till klavertramp vid ett otal tillfällen.4 Bilden av islam har förändrats under 1900talets andra hälft, från att under 1940-talet ha haft en exotisk inramning som symboliserade
det annorlunda och avlägsna, till att idag utgöra en symbol för fanatism, terrorism och det
patriarkala.5 SOM-undersökningarna för svenskars inställning i fråga om invandring visar att
år 2003 ansåg halva landets befolkning att flyktinginvandringen till Sverige bör minskas. Inte
minst debatten i svensk media om Sverige som ett näste för terrorister och diskussioner om
den islamitiska fundamentalismen som grogrund för både internationell terrorism och för
familjevåld ansågs ha bidragit till denna önskan.6
Som blivande samhälls- och religionslärare efterfrågas en bättre insyn för hur ungdomars
inställning till muslimer och islam påverkats av de strömningar som finns i samhället. Målet
är att genom ökad förståelse kunna anpassa undervisningen i samhälls- och religionskunskap,
efter de behov som finns. Detta för att dels kunna uppfylla läroplanernas mål om
demokratiska förhållningssätt, dels för att motverka den islamofobiska utvecklingen som sker
i det svenska och västerländska samhället.
4
Otterbeck, Bevelander, 2006
Ibid
6
Holmberg, Weibull, 2004
5
6
2 Syfte och frågeställning
Det här avsnittet innehåller presentation av arbetets syfte och frågeställningar.
2.1 Syfte
Syftet blir således att undersöka och förstå ungas inställning till islam och muslimer. Genom
en intervjuundersökning kommer frågor från Intoleransrapportens enkätundersökning7 att
prövas. De påverkansfaktorer som kommer att undersökas är:
Bakgrundsfaktorer; socioekonomiska, sociala, och könsrelaterade.
2.2 Frågeställningar
Vilken inställning har unga till muslimer och islam? Hur förklarar de sin inställning? Vilka är
de främsta informationskällorna och de mest centrala bakgrundsfaktorerna till deras
inställning? Finns det belägg för att tala om islamofobiska tendenser bland unga?
7
Ring, 2004
7
3 Kunskapsbakgrund
Det här avsnittet innehåller en presentation av viktiga begrepp samt tidigare forskning inom,
för arbetet, relevanta områden.
3.1 Begrepp
3.1.1 Islamofobi
Begreppet islamofobi används generellt för att beteckna en mängd olika inställningar och
handlingar. Det kan röra sig om både verbala och fysiska kränkningar, attacker mot moskéer
och begravningsplatser, negativa stereotyper i olika sorters media, kränkande kommentarer
om muslimer från politiker, diskriminering vid anställning eller av anställda, en lagstiftning
eller ”policy-making” som inte tar muslimers problem på allvar eller som inte skapar skydd
mot diskriminering osv. 8
Uppfattningen om att islamofobibegreppet användes för första gången i tryck i en amerikansk
tidskriftartikel från 1991, är vida spridd bland forskare och journalister. Denna uppgift är dock
felaktig, då begreppet redan 1918 användes i en franskspråkig Muhammadbiografi. Begreppet
har sedan används, om än inte ofta, under hela 1900-talet.9 En mer systematisk användning av
begreppet tycks ha engelskspråkigt ursprung. Termen spreds och populariserades i samband
med att den brittiska tankesmedjan the Runnymede Trust 1997 publicerade en rapport kallad
Islamophobia – a challenge to us all.10 Rapporten sammanställdes på uppdrag av ett lärosäte
bestående av både kristna, judiska och muslimska medlemmar och kunde konstatera att en
misstro, rädsla och hat mot islam och muslimer genomträngde det brittiska samhället.
Begreppet islamofobi spred sig snabbt över hela Europa och blev mycket omstritt. Många
lärosäten tog till sig begreppet som något faktiskt förekommande, men meningsskiljaktigheter
i fråga om den definition som the Runnymede Trust hade gett den ”nya” termen, kvarstod och
gör än idag.11
Vissa anser att det inte finns något fog för att tala om fobi inför islam, utan snarare en fobi
riktad mot muslimer. Ett mer korrekt begrepp skulle således ”muslimofobi” vara. Bland annat
många muslimska organisationer sätter sig upp mot detta och menar att rädslan, misstron och
hatet riktar sig mot både muslimer och deras religion islam.12 Definitionen av begreppet
islamofobi som används i Runnymede Trust rapporten, används fortfarande som riktmärke
och dess handlingsprogram återges ofta.13 Begreppet islamofobi förekom för första gången i
svensk skrift i DN 1997. 14 Den snabba spridningen av begreppet som skedde under senare
delen av 1990-talet vittnar, enligt Otterbeck och Bevelander, om behovet av att kunna
benämna och synliggöra något som verkade finnas i många samhällen.15
8
Otterbeck, Bevelander, 2006
Otterbeck, Bevelander, 2006
10
Ibid.
11
Ibid.
12
Nielsen, 1995
13
Ibid.
14
Ibid.
15
Otterbeck, Bevelander, 2006
9
8
I delstudien Islamofobi lyfts fyra olika definitioner av begreppet fram. Två av dessa är
aktuella för denna undersökning och presenteras således kortfattat nedan;
Ouis och Roald ger begreppet islamofobi följande definition;
”Termen syftar dels på rädsla eller en fobi för religionen islam och för dess
anhängare, muslimer, och dels på en kampanj mot islam och muslimer som
bottnar i denna rädsla.”16
De anser att det finns olika motiv för islamofobi, exempelvis religiösa, kulturella,
ekonomiska, politiska och rasistiska. Vidare menar Roald och Ouis att måltavlorna kan skilja
sig åt. Ibland står muslimer som grupp i centrum, andra gånger är det islam som religion.
Olika personer kan ha en islamofobisk syn vad gäller muslimer som grupp, men behöver
därför inte nödvändigtvis ha en islamofobisk tolkning av islam som religion.17
Wilhelm Heitmeyer har i sin definition av begreppet hämtat inspiration från
Amsterdamfördraget från 1997 (artikel 13) i sin definition av begreppet. Där förbinder sig EU
till att motverka diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller
övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.18 I den kvantitativa undersökning
om tyskars inställning till minoriteter som Heitmeyer gjort i Tyskland arbetar han utifrån
följande definition av islamofobi;
”Islamofobi är en generellt ogillande inställning gentemot muslimska personer
och alla islamska trosinriktningar, symboler och religiösa praktiker.” 19
Man brukar också dela in islamofobibegreppet i två dimensioner; en juridisk och en moralisk.
Den juridiska dimensionen av islamofobi knyts till straffbart handlande mot muslimer genom
antingen diskrimineringslagstiftning eller lagar mot hets mot folkgrupp. Den moraliska
dimensionen av begreppet riktar istället in sig på beteende som är moraliskt klandervärt. Den
moraliska dimensionen innefattar också inställningen till muslimer som är negativt orättvis
och förankrad i okunskap eller tarvlighet. Gränsen mellan dimensionerna är inte alltid klar.
Våra lagar testas med jämna mellanrum och många gånger kan denna prövning bli
problematisk. Som exempel kan den debatt som blomstrade upp efter publikationen av
Muhammedkarikatyrerna i den danska tidningen Jyllandsposten (december 2005) nämnas. En
central fråga här blir, enligt Otterbeck och Bevelander, gränsdragningen mellan å ena sidan
regelrätt kritik mot islam och muslimer (yttrandefrihet) och å andra sidan hets mot
folkgruppslagstiftningen.20
3.1.2 Attityd
En persons attityd kan definieras som en sammanställning av individens värderingar,
övertygelser, känslor och åsikter om olika företeelser. Attityder är således generella
16
Ibid, sid. 34
Ibid.
18
Otterbeck, Bevelander, 2006
19
Ibid sid. 36
20
Ibid.
17
9
inställningar som gör att en person vid konfrontation av visst stimuli, reagerar på det sätt som
han/hon gör. En person kan ha en stark attityd för eller emot en viss företeelse, vilken väcks
när individen kommer i kontakt med ämnet eller konfronteras med det i form av en fråga.
Attityder brukar vanligtvis betraktas som en övertygelse som har viss konstans, därmed är det
inte sagt att det alltid är så.21
3.1.3 Främlingsfientlighet
Integrationsverket anser att begreppet främlingsfientlighet i vissa avseenden gränsar till
begreppet rasism. Ordet främlingsfientlighet används vanligen för att särskilja generellt
negativ inställning till personer som invandrat till Sverige. Termen utgår från att personer som
invandrar från vissa bestämda världsdelar definieras som främlingar. Begreppet
främlingsfientlighet innefattar således en ”Vi”- och ”Dom” -mentalitet.22
3.1.4 Fördom
Enligt nationalencyklopedin är fördom en negativ attityd mot individer och företeelser, som
bygger på icke beaktad information. Fördomar är ofta antipatier som baseras på felaktiga och
orubbliga generaliseringar, vilka hindrar rättelse trots starka motargument. Socialpsykologin
tilldelar fördomar samma komponenter som attityd, dvs. kognitiva, affektiva och intentionella
komponenter.23
3.1.5 Islam och muslim
Det arabiska ordet islam betyder ”underkastelse” och då i betydelsen underkastelse under en
enda allsmäktig Gud (Allah = Guden) och hans vilja. En person som underkastar sig Guds
vilja är muslim.24
De flesta av dagens muslimer skulle, enligt Ouis och Roald, lägga stor vikt vid att skilja på
traditioner i muslimska kulturer å ena sidan och vad islam ”egentligen är” å andra sidan.
Muslimer har generellt idag en modern syn på sin religion, och i denna syn är islam det som
kan kopplas till de heliga texterna. De heliga texterna utgörs av uppenbarelserna, dvs.
Koranen och profeten Muhammeds traditioner (hadith). Denna definition av islam är idealt
sett oproblematisk för muslimer. Praktiken är mer problematisk då en mängd olika tolkningar
har gjorts genom tiderna av det som står i Koranen.25
3.2 Intoleransrapporten
År 2004 publicerade Brottsförebyggande Rådet och Forum för Levande Historia
Intoleransrapporten – Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga
tendenser bland unga26. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att få grepp om
ungdomars attityder i frågor som rör aspekterna av intolerans. Intolerans kan ta sig många
uttryck, exempelvis i form av diskriminering, trakasserier, kränkningar, hot och fysiskt våld.
För att kunna bekämpa intolerans krävs god kunskap om dess omfattning, karaktär etc. Utan
21
Ibid.
Roxell, Tiby, 2006
23
Nationalencyklopedin, 1 december 2006
24
Ewald, 1996
25
Oius, Roald, 2003
26
Ring, 2004
22
10
kunskap riskerar insatserna att bli missriktade eller utslätade.27 Studien belyser också ungas
utsatthet för, liksom delaktighet i, olika former av brottsligt och antisocialt beteende med
koppling till nyss nämnda aspekter. Rapporten bygger på en omfattande enkätundersökning
bland skolungdomar i årskurserna åtta och nio i grundskolan, samt årskurs ett, två och tre på
gymnasiet.28
För att kunna mäta och jämföra olika ungdomars intoleransnivå på ett översiktligt sätt,
använder man sig av attitydskalor (index). Genom att poängsätta de fem svarsalternativen på
enkätens påståenden rörande inställning till minoritetsgrupperna, och sedan dividera den
totala poängsatsen med antalet påståenden, får varje deltagare ett intoleranssnitt. Det
svarsalternativ som likställds med högst tolerans har värdet noll, medan det svarsalternativ
som likställs med högst intolerans har värdet fyra. De tre mellanliggande svarsalternativen är
graderade däremellan.29 Medelvärdet för ungdomars attitydinställning till muslimer hamnade
på 1,12. Då första hälften av skalan räknas till de positivt inställda gick det att fastställa att
majoriteten av eleverna ligger på den positiva sidan av attitydskalan. I rapporten definieras
gruppen ”intoleranta” till att gälla elever som har ett värde över 2,5. Av eleverna i årskurs nio
hamnade 7,8 procent av ungdomarna i denna grupp. 13,8 procent av ungdomarna i årskurs nio
hade värdet noll och tillhör således gruppen ”mycket toleranta”. Hälften av eleverna i årskurs
9 hamnade i gruppen ”toleranta” och har medelvärde mellan 0 och 1,49. De elever i årskurs 9
som har medelvärde mellan 1,50 och 2,49 tillhör kategorin ”tveksam inställning”.30
Intoleransrapportens påståenden som direkt gäller inställning till muslimer var följande; ”De
flesta muslimer är säkert hyggligt folk”, ”Det skulle vara helt okej att bo granne med en
skötsam muslimsk person”, ”Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer (religiösa
lokaler)”, ”Det är alldeles för många muslimer i Sverige”, ”Muslimer går det inte att lita på”
samt ”Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska val”. Svarsalternativen är
följande; ”ja, det stämmer precis” (påståendet stämmer med respondentens åsikt), ”det
stämmer ganska bra”, ”tveksam/vet inte”, ”det stämmer ganska dåligt” samt ”nej, det stämmer
inte alls”.31 De tre första, i ordalag positiva påståendena, balanseras således med de tre sista,
negativt laddade påståendena. Dessa finns med i frågeformuläret32 som presenteras i
metodavsnittet.
Ungdomar som ger uttryck för en negativ inställning till invandring tenderar att också ha en
negativ inställning mot muslimer, judar och homosexuella.33 Flickor är överlag mer positivt
inställda till minoritetsgrupperna än pojkar. Äldre elever visar sig vara mer toleranta än yngre
elever.34 Den mindre grupp (1,7 procent av samtliga) som är ”starkt intoleranta” mot såväl
muslimer, judar som homosexuella består mer eller mindre uteslutande av elever födda i
Sverige (99,5 procent). De elever som inte gav uttryck för någon religionstillhörighet tenderar
att något oftare än övriga elever ge uttryck för intoleranta åsikter vad gäller de olika
27
Ibid.
Ibid.
29
Ibid.
30
Ibid.
31
Ring, 2004
32
Bilaga 2
33
Ring, 2004
34
Ibid.
28
11
minoriteterna. Muslimer är den minoritetsgrupp som flest ungdomar har en intolerant
inställning till.35
Resultatet från enkätundersökningen visar också på att elever som är starkt intoleranta
tenderar att samvariera med följande faktorer;
föräldrar med låg utbildning och social klass
känslomässiga och individuella faktorer såsom rastlöshet, aggressivitet och bristande
empati
dåliga skolprestationer och skolanpassning
problematiska familjeförhållanden av viss typ, exempelvis låg vetskap hos föräldrarna
om ungdomarnas umgängesvanor
stereotypa genusnormer (manschauvinistisk inställning)
känslor av samhälleligt utanförskap
frekvent kamratumgänge kvällstid, ofta i grupp, och även att oftare än genomsnittet
träffar ett par år äldre kamrater.36
Då denna studie undersöker ungdomars attityder mot minoritetsgruppen muslimer, följer här
en genomgång av de resultat som Intoleransrapporten kom fram till gällande inställning till
just muslimer. Intoleransrapportens resultat visar på att sociopsykologiska faktorer kan ge
effekt på ungdomars inställning till minoritetsgruppen. Undersökningens resultat kan vidare
konstatera att ungdomar som känner en muslim, har en mer positiv eller åtminstone inte
mindre positiv inställning till muslimer. Även socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas
yrke, verkar också ha betydelse. Ungdomar som har föräldrar med tjänstemannayrken på
minst mellannivå, har också en mer positiv inställning till muslimer än övriga. Psykologiska
faktorer såsom rastlöshet och aggressivitet tenderar att ge ungdomarna en mer negativ
inställning. Ungdomarnas inställning till muslimer verkar också påverkas av skolfaktorer och
inställning till könsroller. Ju högre betyg och ju bättre trivsel i skolan, desto mer positivt
inställda är ungdomarna. Även lokala och regionala faktorer verkar spela roll för
ungdomarnas inställning. Lägst tolerans har pojkar bosatta i kommuner med hög arbetslöshet,
hög andel invandrare och större industrisektor. Ungdomar i kommuner med högerpopulistiska
partier tenderar att ha en högre intoleransgrad, jämfört med kommuner som inte har
högerpopulistiska partier. Slutligen är ungdomar som känner ett samhälligt utanförskap mer
negativt inställda till muslimer än övriga ungdomar.37
3.3 Övrig intoleransrelaterad forskning
Intoleransrapporten fokuserar på relationen mellan olika typer av intolerans. Forum för
Levande Historia efterfrågade i efterhand en fördjupad studie som skulle diskutera ungdomars
inställning till just muslimer. På uppdrag av Forum för Levande Historia publicerade därför
Pieter Bevelander och Jonas Otterbeck i december 2006 en delstudie om islamofobi.
Delstudien syftar till att tydliggöra och fördjupa Intoleransrapportens resultat vad gäller
ungdomars inställning till muslimer och i vilken grad muslimer är utsatta för kränkande
35
Ibid.
Ibid.
37
Otterbeck, Bevelander, 2006
36
12
beteenden på grund av sin religionstillhörighet.38 Vidare kan man i delstudien ta del av ett
fördjupat resonemang runt det problematiska och mångdimensionella begreppet islamofobi.
Den svenska forskningen kring islamofobi, inställning till muslimer och kränkande handlingar
gentemot muslimer, har genomgående undersökt vuxna individers inställning med undantag
från Intoleransrapporten.39 Sammantaget går det, enligt Otterbeck och Bevelander, att
fastställa att resultaten från undersökningar som gjorts i landet inom området inställning till
muslimer och islam sammanstrålar och överrensstämmer väl med Intoleransrapportens
resultat av inställningen bland landets unga. Det bör dock betonas att Intoleransrapportens
undersökning främst betonar inställningen till muslimer, medan övrig forskning utgår ifrån
inställningen till islam. I Intoleransrapportens material går det också, enligt Otterbeck och
Bevelander, att utläsa en hårdare attityd mot muslimer då dessa förstås som religiösa aktörer i
jämförelse med då muslimer uppfattas som etnisk kategori.40
3.4 Socialpsykologisk forskning
Humanekologen Pernilla Ouis och islamologen Anne Sofie Roald har vid flera tillfällen
skrivit om negativa attityder mot islam. De är båda två svenska konvertiter och poängterar
gärna att de besitter både ett subjektivt inifrånperspektiv, i form av att vara konvertiter, och ett
objektivt yttre perspektiv som forskare.41 En viktig psykologisk effekt i kulturmötet mellan
minoritets- och majoritetssamhället är, enligt Ouis och Roald, den maktrelation som uppstår.
Majoriteten upplever att de sitter inne med den objektiva sanningen, samtidigt som de anser
att minoriteten står för det partikulära, det egendomliga och udda. Majoriteten ser sina
sanningar som universellt giltiga och övriga världens sätt att tolka verkligheten likställs med
ofullständiga tolkningar. I svensk kontext tar Ouis och Roald slöjan som exempel: Den
svenska majoriteten anser att slöjan är förtryckande, medan avkläddhet står för frihet. Det är
få i landet som tycker att det är förtryckande att gå omkring naken (om än opassande).
Däremot anser många svenskar att om anständighetsgränsen går vid att täcka håret, är det
förtryck. Problemet ligger, enligt Ouis och Roald, i att den svenska normen säger att kvinnor
med huvudduk bär en ”kvinnoförtryckande symbol”. Ett uteslutande av kvinnor med slöja
görs därför lätt av majoritetssamhället, eftersom man inte önskar se sådana symboler uttryckta
i det offentliga rummet.42 Ouis och Roald menar också att islamofobitendenser i Sverige
måste ses i perspektivet av maktrelation mellan den sekulära/kristna majoriteten och den
muslimska minoriteten. Islamofobiska uttryck bygger på majoritetssamhällets syn på
minoriteten. I detta maktförhållande är det den som definierar som har makt.
Maktförhållandet bygger på att den som definierar ”den Andre” är den som också har rätten
att definiera samhällets kunskapsbas. ”Vi” är de som gör ”det rätta” och som har de korrekta
attityderna, medan ”de Andras” attityder, om ej överensstämmande, inte får plats i den av
majoriteten bestämda kunskapsbasen.43
38
Ibid.
Ibid.
40
Ibid.
41
Ouis, Roald, 2003
42
Ouis, Roald, 2003
43
Ibid.
39
13
I den psykologiska litteraturen är det inte ovanligt att man delar in individens attityder i olika
komponenter.44 Flera psykologer menar att attityder i form av fördomar främst har följande
komponenter; en kognitiv som betecknar medvetet hållna åsikter och övertygelser, en affektiv
som rör den känslomässiga sidan samt en handlingsmässig aspekt. Till den kognitiva sidan
hör stereotyper (förenklade, generaliserade bilder) om olika grupper och platser, medan
oresonlig antipati, eller omvänt, överdrivet positiv inställning, tillhör den affektiva sidan.
Benägenheten att vidta diskriminerande handlingar gäller fördomens handlingskomponent. 45
3.5 Skolrelaterad forskning
Enligt Skolverkets nationella utvärdering46 tenderar intresset för SO-ämnena hos eleverna att
hänga samman med elevens socioekonomiska bakgrund. Inte minst spelar utbildningsnivån
hos föräldrarna en viktig roll. Elever som har högutbildade föräldrar tenderar att vara mer
intresserade av SO-ämnena än elever vars föräldrar är lågutbildade. Vidare tenderar
svenskfödda elever att ha en lägre intressenivå jämfört med elever med invandrarbakgrund.
Sett över alla fem SO-ämnena tendera flickor vara något mer intresserade än pojkar.47
Enligt rapporten är kunskapsområdet ”tro och religion” lågt prioriterat bland både lärare och
elever. Högst på listan av prioriterade kunskapsområden står ”demokrati och att vara
demokratisk”, följt av ”frågor om vad som är rätt och orätt, gott och ont”.48
I en studie av läromedel om religion för gymnasiet framkommer något som ofta även
förekommer i andra sammanhang – att islam anses som något mer än bara en religion i vanlig
bemärkelse. Islam antas för en ordning för alla livets aspekter, både politiska, ekonomiska,
sociala och rituella. Det framkommer inte, i undersökta läromedel, att detta är en islamistisk
hållning som kan ställas mot modernistisk, sekulär eller traditionell förståelse av islam.
Därmed får islamister tolkningsföreträde framför andra muslimska representanter. 49
3.6 Mediarelaterad forskning
I debatten är, enligt Ouis och Roald, en förväxling mellan påbjudna normer inom islam och
muslimers faktiska levda praktik av islam, vanlig. De normer som muslimer, enligt skrifterna,
bör leva efter, skiljer sig ifrån hur muslimer generellt faktiskt lever. Exempelvis är det inte
många muslimer som faktiskt ber fem gånger om dagen. Genom dessa vanligt förekommande
generaliseringar tenderar den islamska mångfalden att försvinna. Istället buntas allt för ofta
alla muslimer ihop till en grupp, där alla tros ha samma uppfattning om islam.50
I media är det vidare nästan uteslutande våldsbenägna islamister som får utrymme, även då
dessa endast utgör en liten minoritet av de islamistiska grupperingarna. Huvudfåran av
islamisterna uppmanar inte till jihad, varken mot USA, EU, Egypten eller Indonesien. Trots
att denna inställning utgör normen inom den islamistiska grenen av islam, är det sällan denna
44
Roxell, 2006
Ring, 2004
46
Oscarsson, Svingby, 2005
47
Ibid.
48
Ibid.
49
Ibid.
50
Otterbeck, Bevelander, 2006
45
14
når ut till allmänheten.51 Oliver Roy beskriver det som att det idag finns en tendens till att se
muslimer som en ”nyetisk” grupp”. I det västeuropeiska samhället talas det bara om en
muslimsk kultur som delas av alla som säger sig vara muslimer. Ordet ”muslim” blir således
en betydelsebärande kategori som används av politiker, forskare och media, liksom av
muslimska företrädare.52 Men det finns ingen sådan enhetlig muslimsk grupp varken i Sverige
eller i övriga världen, utan endast en muslimsk befolkning. Denna gruppering bidrar till att
dölja den enskilde muslimens kön, klass, etnicitet, nationalitet samt deras individuella
livsprojekt. 53
3.7 Muslimer i Sverige
Svensk lag förbjuder staten att registrera människors religionstillhörighet. Därmed vet varken
svenska staten, eller de muslimska organisationerna i landet hur många muslimer som faktiskt
bor här. Allmänna beräkningar tyder dock på att det finns omkring 250 000 muslimer i
Sverige. Siffran är högst osäker, då det är svårt att definiera vem som är muslim. De
uppskattningar som muslimska ledare i landet gjort anger att antalet muslimer snarare skulle
vara mellan 300 000 och 350 000.54
51
Oscarsson, Svingby, 2005
Otterbeck, Bevelander, 2006
53
Ibid.
54
Stenberg, 1999
52
15
4 Metod
För att kunna införskaffa en fördjupad förståelse för de islamofobiska tendenserna som, enligt
Intoleransrapporten, finns bland svenska skolungdomar har individuella intervjuer valts som
metod. Metoden kommer således att pröva frågor från Intoleransrapportens
enkätundersökning.
4.1 Val av metod
Jag har gjort överväganden om huruvida gruppintervjuer eller individuella intervjuer är bäst
lämpade för att besvara studiens frågeställningar. Fördelarna vägde tyngre för individuella
intervjuer, därav detta metodval. Med individuella intervjuer är förhoppningen att
respondenterna skulle svara ärligare på vad de själva tyckte och tänkte utan att påverkas av
andra. Då ämnet för intervjun kan uppfattas som känsligt och utlämnande, anser jag att
gruppintervjuer kan verka hämmande för den enskilde respondenten. Känsligt då dennes
åsikter kanske inte är politiskt korrekta, utlämnande vad gäller exempelvis respondentens och
hans/hennes familjs åsikter och inställning. Målet med dessa informella intervjuer är att de
ska leda fram till en problematisering, utifrån respondentens tankemönster, av de påståenden
som berörs i frågeformuläret som presenteras i detta kapitel.
4.2 Urval
Intervjurespondenterna går på den högstadieskola där jag haft min verksamhetsförlagda tid.
Valet av skola är alltså gjort utifrån det enkla motivet att jag har tillgång till denna.
Intervjuerna utfördes på ungdomar som går i nionde klass. Motivet till detta är dels att elever i
denna årskurs ingår i Intoleransrapportens undersökning, samt utifrån antagandet om att
elever i nionde klass generellt sett är mer mogna än yngre elever och således förhoppningsvis
är bättre på att hålla en diskussion levande.
Fyra respondenter plockades ut. Lika många flickor som pojkar har intervjuats. Vidare är
respondenterna elever från en skolklass som jag tidigare undervisat. Av Intoleransrapportens
resultat framgår det att tydliga skillnader i graden av tolerans finns mellan könen.55 Det finns
därför goda motiv för att fördela intervjuerna jämnt könsmässigt. Fördelen med att
respondenterna känner mig sedan tidigare är att en viss förtroenderelation är uppbyggd redan
innan intervjun och underlättar därför denna.
Ett slumpmässigt urval gjordes bland klassens elever som själva och med sina målsmäns
medgivande ville delta i undersökningen. Målsmännen fick i ett tidigt skede möjlighet att,
utifrån ett brev med information om undersökningen56 ta ställning till om de ville att deras
tonåring skulle fungera respondenter. Tydlig information om att undersökningen är
konfidentiell förmedlades, både till eleverna samt deras målsmän. Bortfallet av urvalsgruppen
var cirka 60 procent och bestod dels av icke returnerade talonger samt ointresserade elever.
Bortfallet, i form av icke returnerade talonger, är problematiskt då det innebär en minskad
kontroll och överblick över hur många elever som faktiskt ville delta i undersökningen.
55
56
Ring, 2004
Bilaga 4
16
Risken för överrepresentation av motiverade, intresserade och utåtriktade aktörer bör därför
framhållas.57
4.2.1 Presentation av intervjupersoner
Respondenterna har i studien tilldelas påhittade namn för att uppfylla kraven om anonymitet. I
sammanställningen av frågeformuläret,58 som kommer att presenteras i nästa delkapitel, har
bokstäverna A, B, C, och D fått representera dem. De påhittade namnen har därför samma
begynnelsebokstav som representerar respondenterna i frågeformuläret. Respondent A heter
Annika, respondent B heter Björn, respondent C heter Christoffer och respondent D heter
Denise. Kommunen där skolan är belägen har knappt 19 000 invånare och ligger utanför
Malmö. Invandrartätheten är låg. Det finns fler barnfamiljer och färre ensamstående än
genomsnittet för landets kommuner. De boende i kommunen arbetar främst inom handel och
kommunikation, sjukvård och omsorg samt tillverkningsindustrin.
Annika är 15 år och hon är, precis som sin mamma, född i Sverige. Hennes pappa är däremot
född i Ungern. Hennes föräldrar och syskon bor tillsammans i ett radhus på en mindre ort
utanför Malmö. Annika vet inte om hennes föräldrar har högskole-/universitetsutbildning.
Mamman jobbar som sjuksköterska och är vårdplanerare, vilket tyder på att hon har högskole/universitetsutbildning. Hennes pappa har också arbete, men hon vet inte riktigt vad det är han
gör. Annika brukar träffa sina kompisar tre till fyra kvällar i veckan och då brukar de vara
flera kompisar som träffas samtidigt. Hon umgås mest med tjejer och ingen av hennes vänner
är mer än ett år äldre än henne själv. Hon känner att hon kan prata om precis allt med sina
vänner och hon hyser stor respekt för vännernas åsikter. Annika är troende kristen. Hon
känner andra kristna, men inga muslimer eller judar.
Björn är 15 år och har en pappa som kommer från Iran. Hans föräldrar träffades här i Sverige,
där både hans mamma och han själv är född. Björn bor i en villa tillsammans med föräldrarna
och sina syskon. Båda hans föräldrar har högskole-/universitetsutbildning. Hans mamma
arbetar med hörselskadade och pappan jobbar som vaktmästare. Björn träffar sina kompisar
tre till fyra kvällar i veckan och umgås oftast med en kompis åt gången. Han har lika mycket
tjej- som killkompisar och ingen av dem är mer än ett år äldre än han själv. Han respekterar
vännernas åsikter och kan prata om precis allt med dem. Björn är kristen, men tveksam till
huruvida han är troende. Han känner bara kristna personer och således inga muslimer eller
judar.
Christoffer är 15 år och född i Frankrike. Hans pappa är fransman, medan mamman är född i
Sverige. Tillsammans med sina föräldrar och syskon bor han nu i villa i utkanten av en mindre
ort utanför Malmö. Han vet inte om hans föräldrar har högskole-/universitetsutbildning, men
båda föräldrarna har arbete. Mamman jobbar som flygvärdinna och pappan är hisstillverkare.
Christoffer träffar sina vänner mindre än en kväll i veckan och umgås någon gång ibland med
kompisar som är minst två år äldre än han själv. Han har ungefär lika många tjej- och
killkompisar. Han kan prata om det mesta med sina vänner och respekterar vännernas åsikter.
Christoffer är inte religiöst troende. Han känner kristna, men vet inte om han också känner
någon muslim eller jude.
57
58
Grönmo, 2004
Bilaga 2
17
Denise är född i Sverige, precis som båda hennes föräldrar. Hon är 15 år gammal och bor i
radhus tillsammans med sina föräldrar och syskon. Hennes föräldrar har inte någon högskole/universitetsutbildning, men båda har arbete. Mamman arbetar med paketering på fabrik och
pappan arbetar med ”stora maskiner och tunga saker” på ett företag. Denise träffar sina vänner
minst fem kvällar i veckan och hon umgås ibland med kompisar som är mer än två år äldre än
henne. Hon träffar en kompis i taget ibland och ibland är de flera stycken som umgås
tillsammans. Hon har lika många tjejkompisar som hon har killkompisar. Hon kan prata om
det mesta med sina vänner och har full respekt för vännernas åsikter. Denise är kristen, men
inte religiöst troende. Hon känner både kristna och muslimer. Hon vet inte om någon av
hennes vänner är jude.
4.3 Genomförande
4.3.1 Frågeformulär
För att kunna anknyta till Intoleransrapporten utarbetades underlaget till intervjuerna med
denna som utgångspunkt. Intervjurespondenterna fick redan innan det faktiska
intervjutillfället fylla i ett frågeformulär, vilket innefattade två sorters frågor;
Faktafrågor relaterade till respondenternas sociala bakgrundsfaktorer.
Frågeställningar som söker svar på ungdomars inställning till muslimer och islam.
Frågeformulärets utvalda frågor/påståenden finns med i Intoleransrapportens enkät 159.
Utifrån Intoleransrapportens allmänna erkännande om kvalitet och relevans, bör därför detta
gälla också för denna undersöknings frågeformulär och intervjuguide60. Frågorna på
frågeformulärets första och sista sida syftar till att informera om respondentens
bakgrundsfaktorer; sociala, socioekonomiska och könsrelaterade. Övriga frågor, dvs.
frågebatteri 1 och frågebatteri 2 har för avsikt att ge en bild av respondenternas inställning till
muslimer.
4.3.2 Intervju
Respondenterna fick i samband med ifyllandet av frågeformuläret reda på när och var
intervjuerna skulle äga rum. Platsen för intervjun, var noggrant utvald för att uppfylla kraven
på en tyst och lugn miljö. (Samma lokal användes vid informationsmötet då frågeformulären
fylldes i.) Intervjuerna ägde rum under lektionstid för att undvika att respondenterna skulle
känna stress över att missa sin rast. Att stressen för eleverna är större i fråga om utebliven
rast, jämfört med utebliven lektionstid, kan verka besynnerlig. Lärare på skolan ansåg dock att
så var fallet. Vidare har eleverna inte tillräckligt långa raster för att få tid med en intervju. Att
förlägga intervjuerna efter skoltid ansågs inte aktuellt på grund av praktiska skäl. Val av tid
och plats för intervjuerna gjordes alltså i hopp om att, för respondenten, skapa en så
avslappnad och bekväm stämning som möjligt. Av samma anledning gjordes intervjuerna
med 90˚ vinkel mellan intervjuaren och respondenten. En ”öga mot öga” placering kan
nämligen medföra en allt för stark känsla av ”förhörssituation”.61 Intervjuernas längd
59
Ring, 2004
Bilaga 1
61
Denscombe, 2000
60
18
beslutades för att vara cirka 40 minuter långa. Längden motiveras med att denna tid krävs för
att undvika stress samt ge möjlighet för att riktigt kunna sjunka in i intervjun och få det
eftersökta djupet i diskussionen. En längre intervju hade kunnat leda till rastlöshet och
svårigheter för koncentration hos både respondenten och intervjuaren.62 Intervjuerna spelades
in på bandspelare för att sedan transkriberas. Detta för att på bästa sätt kunna återge vad som
sades under intervjuerna, något som inte ansågs möjligt utan inspelning. Betoning på
intervjun som konfidentiell gjordes vid upprepade tillfällen, både före, under och efter den
faktiska intervjun.
De enskilda intervjuerna inleddes, efter artighetsfraser, med frågor av mer allmän karaktär.
Tanken var att ”mjuka upp” och samla tankarna hos respondenten. Allt efter intervjuns gång
blev frågorna, medvetet, allt mer avsmalnande mot de ställningstaganden som den intervjuade
hade tagit i frågeformuläret. (Frågeformulärets frågor är mer provocerande och hade alltså
inte varit bra att använda i intervjuns inledningsskede.) Under intervjuerna uppmärksammades
motsägelser och bedrägliga svar. I intervjuns slutskede gavs de intervjuade utrymme att
komma med egna kommentarer och funderingar. Detta för att se till att respondenterna skulle
känna att de kunde lämna intervjun utan frågor och oro. Sist men inte minst tackades
respondenterna varmt för sitt deltagande.63
Intervjufrågorna under intervjuns första del syftar till att få en mer allmän bild av vad
respondenterna känner och tänker på då de hör orden islam och muslim. Vilka är de första
associationerna som respondenterna får? Frågan om tankar runt ordet Malmö ställdes i syfte
att försöka identifiera respondenternas förhållningssätt till denna invandrartäta stad. Är staden
mer än bara invandrare för respondenterna? Frågeställningarna i slutet av intervjuns första del
syftar till att försöka införskaffa information om vem ( familj, skola, media och vänner) som
påverkar respondentens inställning till muslimer och islam.
Under intervjuns andra del diskuteras de två frågebatterierna som besvarats i frågeformuläret.
Framförallt genom frågan ”varför har ni svarat som ni gjort?” kunde det efterlängtade djupet
om respondenternas inställning till muslimer införskaffas.
Indelningen i attitydkomponenter64 beaktades vid utformandet av intervjuguiden. De
kognitiva aspekterna berörs i de allmänna frågor där respondenten fick redogöra för sin bild
av exempelvis Malmö, muslimer och islam. Anledningen till att en förfrågan om inställning
till Malmö finns med i intervjun beror på att Malmö är näraliggande den ort som
respondenterna bor i och tankarna och funderingarna runt den relativt invandrartäta staden
anses som intressanta för undersökningen. De affektiva aspekterna behandlades i intervjuerna
genom att respondenterna fick beskriva sin inställning till bland annat slöjbärande
programledare i TV och moskébygge i Sverige.
4.4 Operationalisering
Motivet till en specifik utgångspunkt i Intoleransrapportens enkätundersökning ligger i
möjligheterna att kunna mäta negativa attityder och intoleransnivån hos respondenterna i
62
Ibid.
Denscombe, 2000
64
Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 14
63
19
fråga om inställning till muslimer och islam. Denna undersöknings resultat kan sedan
jämföras med landets övriga ungdomars inställning till det samma.
Intoleransrapportens frågeställningar/påståenden har för avsikt att uppskatta graden av
intolerans mot bland annat muslimer. Respondenterna har möjligheten att ge uttryck för hur
stor misstro man känner mot muslimer, i vilken grad man inte vill ha muslimer nära in på sig,
i vilken utsträckning man anser att det finns för många muslimer i Sverige, samt till vilken
grad man anser att muslimer i Sverige ska ha rätt att utöva sin religion respektive ha tillåtelse
att rösta.65 Hur man i Intoleransrapporten går till väga för att mäta intoleransnivån finns
beskrivet i kapitlet ”Kunskapsbakgrund”66.
Det finns vidare mycket som talar för att olika metoder kan ge olika resultat på samma
undersökningsområde. Det är således inte självklart att exempelvis en kvantitativ
enkätundersökning ger samma resultat som motsvarande undersökning skulle ge, om
metodvalet istället var kvalitativa intervjuundersökningar. Genom kvalitativa intervjuer söks
ett djup i Intoleransrapportens resultat. Ett djup som kräver kvalitativ intervjumetod.
Uppmärksamhet bör läggas vid att undvika fällan med att betrakta forskarresultat som
entydiga avspeglingar av den verklighet vi lever i, eftersom samma problemområde kan
resultera i olika resultat beroende av metod.67 Denna kvalitativa undersökning som baserats på
individuella intervjuer har utifrån detta resonemang relevans, trots att en omfattande
enkätundersökning inom samma område utförts.
4.5 Reliabilitet och validitet
Oavsett vilken forskningsmetod man väljer vid utförandet av en undersökning, gäller det att
överväga metodens för- och nackdelar, samt att noga tänka igenom indirekta
påverkningseffekter.68 Så har även gjorts vid valet av metod i detta fall.
Intervjubearbetning innebär ett tidskrävande arbete, inte minst vad gäller utskrift och kodning
av intervjudata. Då tidsmarginalerna för undersökningen var ganska begränsade, bidrar det
också till begränsning i antalet intervjuer.
Intervjumetoden har även en tendens att producera icke-standardiserade svar. Ostrukturerade
intervjuer har ett relativt öppet format vilket gör dem svårare att analysera och jämföra än
standardiserade intervju-/enkätundersökningar. Det frågeformulär69 som respondenterna
fyllde i innan det faktiska intervjumötet, hjälper dock till att standardisera undersökningen.
Då intervjuer baseras på samtal finns en risk för att intervjudata inte stämmer överens med
respondenternas faktiska inställning. Risk finns för att de intervjuade svarar så som de tror att
intervjuaren vill att de ska svara, eller så som är ”rumsrent”. Denna intervjueffekt är viktig att
ha i baktanke, inte minst då det är elever som intervjuats och intervjuaren kanske ses som
65
Ring, 2004
Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 7
67
Roxell, Tiby, 2006
68
Denscombe, 2000
69
Bilaga 2
66
20
lärare i respondenternas ögon. Frågeformuläret avser att tona ner denna risk då eleverna fyllde
i det på egen hand och kanske därmed vågar vara ärligare i sitt ståndtagande under intervjun.
Intervjusituationen som sådan är dessutom konstlad, inte minst med tanke på att samtalet
spelas in. Sammanställningar av tidigare intervjuundersökningar visar dock på att
inspelningens hämmande verkan på informanten tenderar att klinga av ganska snabbt.70
Det informationsdjup som intervjuerna resulterat i, är svårt att få genom kvantitativa
undersökningar. Detta djup är nödvändigt för att denna undersökning ska ge något givande
resultat. Respondenterna fick både möjlighet att säga vad de tyckte och att förklara varför de
tyckte som de gjorde.71
Då intervjuunderlaget är så litet som det är bör det uppmärksammas att det finns begränsade
möjligheter att dra generaliserade slutsatser utifrån detta underlag. Därmed är det inte sagt att
undersökningen faller platt, många mönster har kunnat synliggöras och lyftas till ytan.
70
71
Denscombe, 2000
Ibid.
21
5 Resultat
Det här avsnittet innehåller en kort redogörelse för respondenternas toleransindex samt en
sammanställning av undersökningens intervjuer.
5.1 Toleransindex
Respondenternas toleransgrad mot muslimer har räknats ut. Med i uträkningen finns, från
frågeformuläret hämtat, respondentens inställning till samtliga påståenden i frågebatteri 1,
samt det tre sista påståendena i frågebatteri 2.72 Beskrivning av Intoleransrapportens
toleransskalor och uträkningsmetod, samt resultatsammandrag av landets ”niondeklassares”
värde finns i kapitlet ”Kunskapsbakgrund”. Annikas nivå på attitydskalan är 1,6, Björns är
2,3, Christoffers är 2,2 och Denises är 2,4.
5.2 Rosengård – ”en katastrof”
Det finns liknande drag i svaren på frågan om vad respondenterna tänker på då de hör ordet
”Malmö”. En tvådelad inställning till staden verkar finnas hos respondenterna. Björn uttrycker
det på följande sätt:
”Ja, man kan ju säga att (tystnad). Jag tycker om halva Malmö, eller vad man
ska säga. Det är bra. Fast man kan säga att andra halvan av Malmö är slagsmål
och sånt.”73
Centrum är den stadsdel som är mest populär bland respondenterna. Två av respondenterna,
Denise och Christoffer, känner till Malmö lite bättre jämfört med de andra två. Christoffer då
han tidigare bott i staden och Denise för att hon har många vänner som hon umgås med som
bor där. Annika och Björn verkar mer eller mindre endast ha varit i Malmö centrum, och vet
mycket lite om Malmös övriga stadsdelar. En stadsdel som respondenterna känner till är
Rosengård. De har mycket att säga om Rosengård, men inget av positiv karaktär. Denise
beskriver stadsdelen som en katastrof på grund av att där bor så många utlänningar och för att
där försiggår så mycket bråk. De andra ger en liknande bild. Ingen av dem har egentligen varit
där. På frågan om ”varifrån de fått en så negativ bild av Rosengård”, svarar de att det var
sådant som de hört. Ingen av dem vill åka dit, och den främsta anledningen till detta verkar
vara rädslan för att råka ut för något. Annika säger såhär:
”För att jag skulle aldrig vara där själv. För att jag är rädd och sånt. Och sen, ja
det är att det har hänt så mycket där och sånt.”74
Respondenterna anser att det ”finns för många muslimer i Sverige”. De tror att det finns
betydligt fler muslimer i Sverige än vad som är fallet. Gissningarna på antalet muslimer i
landet, varierar mellan en och två miljoner. De blir också förvånade när det berättas att det
endast finns mellan 250 000 och 350 000 muslimer i Sverige. Denise säger att hon tycker att
man borde sprida ut invandrarna bättre över landet och inte placera alla i Malmö. Då hade det
72
Bilaga 2
Intervju B
74
Intervju A
73
22
blivit bättre och invandrarna hade antagligen skött sig bättre. Hon berättar vidare om hur
hemskt hon tycker det är med ”svenskar” som bryter, trots att de är svenskar. Ett annat
förslag som respondenterna kommer med, på frågan om varför de trodde att det fanns fler
muslimer i landet än vad som var fallet, är att de har stora familjer.
5.3 Islam – en religion
Frågan om respondenternas personliga tankar och inställning till ordet ”islam”, resulterar i
följande svar; Denise svarar att hon tänker på muslimer. Hon känner varken glädje eller rädsla
inför ordet. Hon nämner även den muslimska fastan och förbudet mot att äta griskött. De tre
andra respondenterna har än mer problem med att definiera ordet islam. De vet att det är en
religion, sen tar det mer eller mindre stopp. Annika svarar att hon visste att de pratat om det i
skolan och Björn säger att han tycker att det känns som en religion som finns långt borta, inte
i Europa. Det är ingen av dem som vet vad man kallas om man utövar religionen islam.
5.4 ”Snälla” och ”dumma” muslimer
När frågan om tankar runt ordet ”muslim” ställs, lyser respondenterna upp. Detta är ett ord de
kände bättre till. De associerar ordet muslim med följande begrepp; utlänning, slöjbärare,
speciell mat och fasta. När det har förklarats att muslimernas religion är islam, svarar Annika,
Björn och Christoffer med ett ”jaha!”.
Respondenterna talar om att det finns två slags muslimer i Sverige. De som är ”snälla” och de
som är ”dumma”. De ”snälla” muslimerna har anpassat sig till det svenska samhället, har jobb
och sköter sig. De ”dumma” muslimerna ”hittar på en massa skit” och dem är respondenterna
rädda för. Denise känner några muslimska pojkar och flickor som hänger i samma gäng som
hon själv gör. De tre andra tror att de aldrig har talat med en muslim. Den främsta
anledningen till det verkar vara att det inte bor så många muslimer i deras hemort, alltså
träffar de sällan på några muslimer. Christoffer tror dessutom att muslimer mest är
intresserade av att umgås med varandra och därför inte vill umgås med etniska svenskar.
Björn säger att han inte känner några muslimer på grund av att de inte är svenskar. Han menar
att sådana som inte är svenskar ofta är i ”slagsmål och sånt” och det är han inte intresserad av.
Hans pappa är från Iran och kom till Sverige som tjugoåring. Björn menar att pappan är
neutral när det kommer till religion, även om pappans föräldrar är muslimer. Trots att pappan
har denna bakgrund anser Björn att han varken har talat med eller känner någon muslim.
Respondenterna anser att man kan bli ”kompis med vem som helst oavsett var de kommer
ifrån”. Så länge folk är ”snälla och tycker om en”. Till påståendet om huruvida det ”går att lita
på muslimer”, ställer sig tre av respondenterna ”tveksamma”. Christoffer menar att det
stämmer ”ganska bra”. De ”snälla” kan man lita på, men de ”dumma” går det ”så klart” inte
att lita på.
Tre av de fyra respondenterna är ”tveksamma” till huruvida påståendet ”de flesta muslimer är
säkert ett hyggligt folk”, är korrekt. Björn säger sig vara tveksam på grund av att han inte
känner någon muslim och således inte kan uttala sig. På liknande sätt resonerar Christoffer.
Hade han känt någon muslim hade han säkert tyckt att de är ”hyggliga”. Istället hör han jämnt
en ”massa negativt”. Denise säger att vissa muslimer är ”hyggliga”, men vissa är det inte. Hon
tror att majoriteten ”cirka 65 procent” inte är ”schysta”. Annika som hade kryssat i rutan
23
”stämmer ganska bra”, resonerar som Denise, men tror att majoriteten ”cirka 80 procent” är
”hyggliga”.
Resultatet på påståendet ”det skulle vara ok att bo granne med en skötsam muslimsk person”,
svarar Annika och Christoffer; ”ja, det stämmer precis”. Christoffer menar att när muslimer är
”schysta”, brukar det vara extra positivt. Då brukar de vara snällare än vanligt folk och en
sådan granne hade han gärna haft. Annika säger att om muslimen inte gjorde henne något, så
fick han/hon gärna vara hennes granne. Denise och Björn har kryssat i rutan ”stämmer ganska
bra” i detta sammanhang. Denise menar att så länge de är skötsamma och inte spelar
muslimsk musik på hög volym, så gör det väl egentligen inget att de är hennes grannar. Hon
tror inte att hennes föräldrar skulle tycka att det. Hon säger att föräldrarna inte hade gjort
något, men de hade definitivt inte gillat det.
Björn svarade på följande vis;
”Nja, det är ju bra om de är positiva och så ju. Då kan man ju bo granne och så.
Men inte om dom e sånna som har pistoler och allt dom har där.” 75
Respondenterna är skeptiska till att ”Sverige bör ta emot fler flyktingar”. Christoffer tycker att
det redan finns tillräckligt med utlänningar i Sverige. Han menar dock att det beror på, de
”dumma” flyktingarna tycker han inte vi ska ”ta hit” fler av. Han tror att ”cirka 65 procent” av
muslimerna i Sverige är kriminella. Anledningen till att han har en så mörk syn beror på att
han mest sett och hört dåliga saker när det gällde muslimer. Han säger att han mycket väl kan
ha fel, men att det är så det känns. Björn har, liksom Christoffer, svarat ”nej, knappast” och
åter kommer inställningen om att invandrare bara ställer till med problem. Han menar att så
länge de är snälla och inte gör dumma saker så kan vi ta in hur många som helst. Björn
berättar om sin pappa som är från Iran. De är ”jättesnälla” och de håller inte på med att råna
och skjuta som så många andra invandrare. Han tror att ”cirka 60 procent” av invandrarna i
Sverige ägnar sig åt kriminell verksamhet. Han tycker att det hade varit en bra lösning att
”skicka hem” de flyktingar som inte sköter sig i Sverige. Denise har kryssat i rutan
”tveksam/vet inte” på frågan om vi ska ta emot fler flyktingar i Sverige. Hon tycker inte att
det finns några svenskar kvar i Sverige, hon tycker alltså att det räcker med invandrare som
det är. På frågan om vi inte ens skulle ta emot flyktingar som flyr undan att bli dödade i sina
egna länder svarar hon att det inte är vårt problem. Hon menar på att de måste ha gjort något
dumt om de ska bli dödade i sina egna länder. Om de ändå måste fly tycker hon att de kan åka
någon annanstans. Hon säger;
”Det finns ju fler länder än Sverige. Norge har ju inte så många. Det ligger
precis bredvid!”76
Annika har svarat ”ja, kanske”. Hon tycker dock att det håller på att bli ”fullt” i Sverige, att
”vi” får inte plats med fler. Det är ju redan svårt att få jobb idag, menar hon. Men hon tycker
bestämt att vi ska emot människor på flykt.
75
76
Intervju B
Intervju D
24
På påståendet om ”alla individers lika människovärde”, ställer sig Björn och Denise
”tveksamma”, medan Christoffer och Annika ”instämmer helt”. Björn och Denise menar att
människor som är snälla och goda ska ha samma människovärde, men är man elak eller dålig,
är man inte heller lika mycket värd. Björn menar dock att alla ska ha samma rätt till sjukvård
och liknade, oavsett om de är onda eller goda. Christoffer har kryssat i rutan om att alla är lika
mycket värda, men ändrar sig under intervjun. Det beror på vilka människor det handlade om.
Terrorister, säger han, som bara gör dumma saker har lägre människovärde. De ska inte ha
tillgång till samma sjukvård och rättigheter som vi andra. Han tror vidare att de säkert får
sjukvård och sina rättigheter tillgodoräknade i ”sitt hemland”. Annika är bestämd i sin
inställning till att alla människor är lika mycket värda. Det spelar ingen roll hur man är, eller
vad man gör, alla är ändå lika mycket värda. Hon tycker inte att det är så i samhället. Hon
menar att det finns folk, t.ex. muslimer, som trycks ner i samhället. Det tycker hon är fel och
säger, att ”det man inte vill att andra ska göra mot en själv, ska man inte heller göra mot
andra”.
5.5 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media
På frågan om i ”vilka sammanhang respondenterna oftast hört talas om islam och muslimer”
nämner alla respondenterna SO-lektionerna i skolan. Media är ett sammanhang som de alla
fyra anser sig höra mycket talas om muslimer. De två flickorna, Annika och Denise, säger att
det talas en hel del om muslimer i hemmet. Varken Christoffers eller Björns familjer talar om
muslimer.
Den kunskap om islam och muslimer som respondenterna har fått ta del av under lektionerna i
skolan har varit av ren faktakaraktär. De har läst om religionen islam, men aldrig talat om
islams mångfald, eller haft någon form av diskussion som byggt på frågor om inställning till
muslimer. Ingen av eleverna kommer ihåg något av undervisningen om islam, inte mycket
mer än att det är en religion. Respondenterna tycker att det är en våldsam bild med krig och
demonstrationer som visas av muslimer i media. Två av dem anser att detta är en orättvis bild
och att endast sådana nyheter som är sensationella visas. Christoffer tror att den bild som
visas av islam och muslimer är rättvis och sann, att det är en bild som muslimerna själva vill
nå ut med i världen. Denise tror att det är en sann bild som media förmedlar och menar
följande;
”Så flyr dom till Sverige från sina länder där det är krig, för dom vill få det bra.
Men så båkar dom lika mycket här som dom gör där hemma. Ok, det blir ju inte
direkt krig här. De ställer till med så mycket skit.” 77
Denises föräldrar gillar inte att hon umgås med invandrare och förbjuder henne att bli
tillsammans med en muslim. Det finns ingen anledning till oro för hennes föräldrar, menar
Denise, då hon aldrig skulle vilja bli tillsammans med en utlänning, särskilt inte med en
muslim. Hon hamnar dock ofta i gräl med sina föräldrar som vill förbjuda henne att umgås
mer invandrare. Hon blir arg när de dömer hennes vänner
Annika säger att hennes familj pratar om det mesta runt matbordet. Hennes föräldrar
uppmanar henne att tänka själv och att ta ställning utifrån sig själv och inte lyssna på andra.
77
Intervju D
25
Hennes storebror har en mycket negativ bild av muslimer. Han anser, enligt Annika, att alla
muslimer ska dras över en kam, att alla är kriminella och hemska. Själv tycker hon inte att det
är så enkelt. Hon anser, vilket även de andra tre respondenterna ger uttryck för, att man ska
döma varje person för hur just han/hon är och inte utifrån deras religion. Annikas föräldrar
brukar inte delta i den här debatten så hon vet inte var de står i fråga om synen på muslimer.
Hennes mamma är mån om att hon ska känna sig helsvensk och oroar sig över att andra ska se
henne som invandrare.
Varken på skolrasterna eller på fritiden pratar respondenterna med sina vänner om muslimer
och islam. De hör aldrig någon annan göra det heller. Denise har vid något enstaka tillfälle
frågat sina muslimska tjejkompisar som bär slöja om detta, men det har varit mycket lite
diskussioner. De muslimska vännerna har berättat för henne att de själva får välja om de ska
bära slöja. Detta tror inte Denise på, hon tror istället att det är deras pappor som bestämmer
huruvida döttrarna ska ha slöja eller inte. Hon vågar inte ifrågasätta sina utländska vänner för
mycket. Hennes motiv är att hon inte ville såra dem. Dessutom menar hon att alla invandrare
inte är ”dåliga” och det är inte heller hennes vänners fel om deras föräldrar är kriminella.
Respondenterna skulle inte bli upprörda vid en eventuell diskussion om muslimer och islam.
De skulle lyssna och sedan säga vad de själva tyckte. Annika och Denise skulle säga att man
inte ska döma någon på förhand.
Denises föräldrar och Annikas bror har en tendens att göra så och det tycker båda var fel. De
anser dock att det fanns många invandrare och muslimer som inte är helt normala. Chistoffer
skulle i en sådan diskussion ha sagt att när muslimer är ”schysta”, då är de som vanligt folk,
men de brukar oftast vara kriminella. Björn skulle i en diskussion om muslimer säga att det
finns mer negativt med dem än positivt.
5.6 Ett hot mot svensk kultur och välstånd
Tre av respondenterna är skeptiska till slöjbärande i TV. De anser att det inte hör till den
svenska kulturen och därför passar det inte i TV. Det ser helt enkelt inte ”svenskt” ut. Annika
är den som tycker att de borde få ha slöja i TV då att alla måste ha rätt att ge uttryck för sin
religion. Respondenterna tycker att elever ska få bära slöja i skolan. Det är upp till var och en
att bestämma vad de ska ha på sig i skolan.
Tre av respondenterna har på påståendet ”de flesta muslimer vill bara leva på bidrag”, svarat
”ja, kanske”. Christoffer säger att det är rätt många som gör det. Han menar att de har stora
familjer och är arbetslösa. Han tror att muslimerna utnyttjar systemet, men samtidigt tror han
att det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Denise säger att hon tror att många
invandrare flyttar till Sverige för att leva på bidrag. Det har bland annat hennes föräldrar sagt.
Även många i klassen tycker så, det har hon hört. Denise har aldrig pratat om detta med sina
muslimska vänner, för det tycker hon hade varit taskigt. Hon tycker inte att det är deras fel,
utan deras föräldrars. Annika tror att många muslimer vill leva på bidrag istället för att jobba.
Hon kan inte förklara varför hon tänker så, men antar att det beror på att hon hört det så
många gånger.
26
På påståendet ”muslimer ska ha rätt att bygga moskéer” har Christoffer svarat att det stämmer
”ganska bra”. Han menar helt enkelt att de får tro på vad de vill och bygga religiösa lokaler.
Han tror att det är rasister som bränner ner moskéer. Annika och Björn ställer sig mer
skeptiska till moskébygge. De svarar med att kryssa i rutan ”tveksam/vet inte”. Annika svarar;
”Ja, alltså, för att, jag tycker liksom att dom ska bygga saker här, ska vi få bygga
saker där. Och då skulle det bli kaos över hela världen. Liksom om man ska låta
alla få ha hur många religioner som helst. Liksom då blir det bara knäppt.” 78
Hon fortsätter med att fråga sig vad det är för mening med att bygga moskéer, när muslimerna
ändå bränner ner dem igen. Hon skulle inte heller, trots att hon är troende kristen, förvänta sig
att svenska kyrkan fanns i ”deras land” om hon nu flyttade ”dit”. Björn tycker att man skulle
bygga moskéer i Sverige, men att de borde vara samlade på ett ställe, exempelvis i en stad. Då
kan muslimerna åka dit och be, menar han. Samtidigt tycker han det är bra att det finns en
moské i Malmö, eftersom det bor så många som inte är svenskar i staden. Precis som vi
svenskar ska ha rätt att gå till kyrkan, säger han, ska muslimerna ha rätt att gå till sina
bönelokaler. Denise tycker inte att muslimerna ska få bygga moskéer i Sverige. Hon menar att
de bygger sina moskéer för våra skattepengar och det är fel. Hon tror att muslimerna bränner
ner sina moskéer för att de ska få mer pengar och kunna bygga finare moskéer. Hon förstår
inte heller varför muslimerna ska ha moskéer, då det finns en massa kyrkor i Sverige. ”De kan
väl gå dit istället”, menar hon. Denise säger att hon är lite rasistisk på den punkten. Hon
tycker att om de tvunget ska ha moskéer, kan de väl lika bra ”åka hem” igen, då har de inte i
Sverige att göra. Denise tycker inte ens att det är ok att muslimer byggde moskéer i Sverige,
om de betalar dem själva.
Respondenterna anser inte att ”det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska
val”. Annika och Christoffer tycker att det är klart att de ska få rösta, precis som alla andra
som bor i landet. Björn är ”tveksam” till om de ska få rösta i Sverige då han tror att ”de”
tänker helt annorlunda jämfört med ”oss”. Denise förstår inte vad som menas med politiska
val och verkar inte heller intresserad av att försöka förstå då detta förklaras under intervjun.
Hon väljer därför att inte ta ställning till detta påstående. I samband med att Annika säger att
muslimer ska ha rösträtt i Sverige, blir hon medveten om hur denna inställning inte går att
förena med hennes negativa inställning till moskéer. Hon säger därför att hon tycker att man
måste rösta om huruvida muslimer ska få bygga moskéer. Hon säger att muslimerna måste ha
rätt till detta om de bor i Sverige.
Ingen av respondenterna har själva blivit utsatta för någon form av överfall. Denise och
Annika känner andra som blivit överfallna och rånade i Malmö. Christoffer har vid ett
tillfälle, vad han själv anser, varit mycket nära att bli överfallen av ett gäng med
invandrarkillar. Hade det inte varit för att han och hans två kompisar var så nära hans hem, är
han säker på att de blivit överfallna. Han berättar om hur rädd han var och hur uppskrämd han
blivit. Annika, Christoffer och Björn berättar om hur farligt det är att gå in på smågator eller
gränder i Malmö. Detta är något de alla tre var noggranna med att undvika. De tror att de
flesta överfallen sker där. Det är ungdomsgängen som utgör det största hotet, enligt dessa tre.
Och ungdomsgängen förknippas oftast med invandrare. Denise umgås med olika gäng i
78
Intervju A
27
Malmö och är den enda av de intervjuade som brukar ”hänga på stan” på kvällstid. Bland
hennes vänner finns ungdomar med mycket olika bakgrund. De är både etniska svenskar och
invandrare.
28
6 Analys och teoretisk tolkning
6.1 Socioekonomiska och psykologiska bakgrundsfaktorer
Respondenterna har värden på attitydskalan som, enligt Intoleransrapporten, går in under
kategorin ”tveksam inställning” till muslimer. Knappt 30 procent av landets niondeklassare
ingår i denna kategori och har värden mellan 1,5 och 2,5 på attitydskalan. Denise ligger på
gränsen till att tillhöra den grupp av ungdomar som har en ”intolerant inställning” till
muslimer, medan Annika ligger snubblande nära att tillhöra gruppen av ”toleranta” ungdomar.
Respondenternas sätt att förklara sina inställningar till och sina tankar runt anses ligga i linje
med detta resultat.
Intoleransrapportens resultat visar vidare på att flickor är generellt mer toleranta än pojkar.
Av respondenterna är Annika klart den mest toleranta. Det är dock även en flicka, Denise,
som är den mest intoleranta av de intervjuade eleverna. Noterbart är att det både i Denises och
Annikas familjer finns tydliga inslag av främlingsfientlighet. Ändå har flickorna mycket olika
inställning till muslimer och islam. Denise uppfyller även andra, enligt Intoleransrapporten,
typiska drag för intolerant attitydinställning, så som att umgås ofta i kompisgäng (både
jämnåriga och äldre) och ha föräldrar som arbetar inom den socioekonomiska kategorin ”ej
facklärda arbeten”. Poängteras bör att Denises trots att hon har muslimer i sitt sociala
umgänge, ändå har en så pass intolerant inställning. Även om hon ofta bråkar med sina
föräldrar om hennes utländska vänner, verkar det som om föräldrarna påverkat hennes
inställning till muslimer och invandrare ganska mycket. Bland annat säger hon att de inte
behöver oroa sig, vilket de gör, över att hon ska bli tillsammans med en muslim, för det skulle
hon aldrig vilja. Frågan om hur hög Denises intoleransgrad hade varit om hon inte känt någon
muslim ses som intressant.
Åtminstone Annikas mamma verkar ha en högre utbildning än Denises föräldrar. Annika är
vidare religiös och är inte heller helsvensk som Denise. Det framgår inte klart huruvida
Annikas föräldrar har en tolerant eller intolerant inställning till muslimer. Annika säger att de
inte brukar säga så mycket i den frågan, men förklarar aldrig riktigt varför det är så. Det kan
tyckas märkligt att föräldrarna inte lägger sig i den uppenbart heta diskussion som Annika och
hennes storebror brukar föra om muslimer och invandrare vid matbordet. Annika förklarar
dock att hennes föräldrar uppmanar henne till att tänka självständigt och alltid ta ställning till
saker och ting på egen hand. Kanske är detta orsaken till varför de inte lägger sig i
diskussionen mellan henne och brodern. Vad moderns oro över att Annika ses som invandrare
bland hennes vänner säger om moderns inställning till invandrare låtes hållas osagt.
Intressant att notera är också hur Annika under intervjuns gång växlar mellan en intolerant
och tolerant hållning. Ibland intar hon en intolerant hållning när hon bland annat säger att
muslimer inte borde få bygga moskéer. Hon säger också att kaos skulle uppstå i världen om
alla fick tro på vilken religion som de vill, oavsett var i världen de bosatte sig. Det verkar som
om hon fått dessa argument serverade av någon, kanske sin bror, och att det därför blir lätt för
henne att använda dem. Hon reflekterar inte direkt över sitt sätt att besvara frågan. Senare
under intervjun när muslimers rätt till rösträtt kommer på tal, börjar hon fundera över hur hon
29
egentligen svarat på frågan om moskébyggnationer. Hon inser att hennes ställningstagande till
att alla ska få vara med och bestämma i landet, inte går hand i hand med hennes tidigare
argumentering mot moskéers närvaro i landet. Hon upplevs som förvirrad och börjar vackla
mellan den intoleranta inställningen till moskéer i Sverige och den mer toleranta inställningen
om alla medborgares medbestämmanderätt i samhället. I samband med påståendet om
slöjbärande i TV, intar hon den toleranta ståndpunkten om att ”alla människor måste ha rätt
att tro på vad de vill”. I slutet av intervjun väljer hon åter ett intolerant ställningstagande i
fråga om huruvida muslimer överlag vill leva på bidrag. Hon säger att hon bara tror att det är
så utan att reflektera, kanske för att hon är trött. Det intressanta i denna växlande inställning är
frågan om dess orsak. Det verkar som om Annika lyssnat på sina föräldrar, vad gäller att själv
ta ställning till saker och ting. Hon funderar och reflekterar över många av de påståenden som
framkommer under intervjun. Det verkar dock som om kunskapsbanken hon besitter på
området är mycket intolerant färgad. Hon verkar ha hört mycket ”dåliga saker” om muslimer
och det färgar hennes sätt att argumentera. När hon i slutet av intervjun börjar bli trött orkar
hon kanske helt enkelt inte fundera över hur hon svarar och genast blir hennes argumentering
mer intolerant och dåligt underbyggd. Annika är den av respondenterna som mest kritiskt
reflekterar över sina ställningstaganden, trots att hon vacklar mellan toleranta och intoleranta
ställningstaganden.
De två intervjuade pojkarna, Björn och Christoffer, ligger mycket nära varandra på
attitydskalan. De har vidare föräldrar med jämbördiga arbeten, ungefär samma
familjeförhållanden och ingen av dem pratar särskilt mycket om muslimer och invandrare i
hemmet. Björn umgås dock ganska mycket med sina vänner, vilket Christoffer inte verkar
göra. Ett allmänt ointresse för frågorna finns hos båda pojkarna. De är tysta och mycket
lågmälda under intervjuerna. Deras svar är korta och känns många gånger inte särskilt
genomtänkta. Särskilt förvånande kan detta tyckas då Björn har en pappa som är från Iran.
Även om pappan, som enligt Björn, är religiöst neutral kan det tyckas att stämningarna som
råder i världen och i Sverige vad gäller muslimer och invandrare, borde ventileras i hemmet
på något vis. Att så också är fallet är mycket möjligt, men detta var inget som på något sätt
framkommer i intervjun.
I Skolverkets rapport79 påvisas att pojkar tenderar att ha ett något större ointresse för SOämnena än flickor. Så är fallet också i denna undersökning. Intoleransrapporten påvisar att det
dessutom finns regionala skillnader i ungas intoleransgrad. Enligt Intoleransrapporten
tenderar också höga andelar av invandrare i kommunen att påverka graden av intolerans mot
muslimer. Kommunen som ungdomarna är bosatta i är inte invandrartät, men det framkom
tydligt hur starkt påverkade respondenterna är av invandrartätheten i grannkommunen Malmö.
Inte minst när de intervjuade ska ta ställning till hur många muslimer som det faktiskt bor i
landet. De gissar på mångfalt högre siffror, än vad som är fallet. Alla respondenterna blir
förvånade av att höra att det inte finns fler muslimer i Sverige och förklarar sina
uppskattningar med att det bor så många invandrare i Malmö.
79
Kunskapsbakgrund, sid. 5
30
6.2 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media
Det bör noteras att respondenterna inte kommer ihåg mycket mer av islamundervisningen i
skolan än att det är en religion. Det är förvånande att de i skolan inte, trots ämnets aktualitet,
haft någon form av diskussion vad gäller inställning till islam och muslimer. Eftersom
eleverna går i samma klass, är det inte anmärkningsvärt att alla fyra svarat ungefär lika på
frågan gällande islamundervisning i skolan. Att okunskapen om islam är omfattande går att
utläsa av att tre av de fyra respondenterna inte vet att islams anhängare kallas för muslimer.
Vidare talar respondenternas bristande kunskaper om muslimer och islam för att de i skolan
inte fått tillräcklig undervisning i ämnet. Om detta beror på bristande undervisning, eller stort
ointresse hos eleverna, framgår inte i intervjuerna.
Enligt Skolverkets nationella utvärdering80 tenderar elevens socioekonomiska bakgrund hänga
samman med intresset för SO-ämnena. Elever med lågutbildade föräldrar lutar åt att ha en
lägre intressenivå i SO-ämnena, än elever med mer högutbildade föräldrar. Det skulle vara för
mycket sagt att hävda att detta är orsaken till att respondenterna har ett så stort ointresse för
muslimer och islam som de verkar ha, men kanske är detta en av många påverkningsfaktorer
som därför inte bör uteslutas. Vidare visar rapporten på att kunskapsområdet ”tro och
religion” är lågt prioriterat bland både lärare och elever i landet 81. Sett utifrån denna studies
infallsvinkel, bör kanske prioriteringsgraden av kunskapsfältet höjas, som ett led i elevernas
möjlighet att kunna förankra det betydligt högre prioriterade kunskapsfältet ”demokrati och
moralisk hållbar hållning”. Kan det även vara så att anledningen till att läromedel i skolan ger
en onyanserad och därför felaktig bild av islam82 är att ointresset för kunskapsområdet är så
stort? Eleverna får inte ens möjlighet att införskaffa en mer nyanserad och korrekt bild av
muslimer och islam, vilket skulle kunna betyda att skolan bär del av ansvaret till den negativa
bild som många unga har av muslimer och islam.
Denise, som är den enda av respondenterna som vet hur begreppen muslim och islam hänger
samman, vet också mest om begreppen. Trots detta verkar det som om Denise har en mycket
begränsad insikt i muslimsk mångfald och mycket av det hon vet föll inom ramen för den
förenklade och generaliserade bild av islam och muslimer, som bland annat Otterbeck och
Bevelander påvisar.83 Av vad som går att utläsa av intervjun med Denise verkar det som om
hon fått information om muslimer och islam framför allt av sina förmodat främlingsfientliga
föräldrar. The Runnymede Trusts definition av islamofobi bygger på bristande kunskaper om
islam.84 Utifrån denna definition skulle man kunna kalla respondenternas inställning till
muslimer som islamofobiska.
Det är i media som respondenterna anser sig främst ha fått information om islam och
muslimer. De är ense om att det är en mycket kritisk och mörk bild som media ger, och de
verkar också, direkt eller indirekt, anse att bilden är snedvriden. Bland annat Annika menar att
media har en tendens att alltid lyfta fram och publicera det värsta. Islamforskarna Ouis och
Roald menar att det i media nästan uteslutande är våldsbenägna islamister som får utrymme
80
Kapitel Kunskapsbakgrund sid. 5
Ibid, sid. 6
82
Ibid, sid. 6
83
Ibid, sid. 10
84
Ibid, sid. 8
81
31
och detta påverkar vår bild av islam mycket negativt.85 Kanske är, exempelvis Björn mer
påverkad av medias bild än vad han själv är medveten om. Hans bild av media är att det i
samband med muslimer alltid finns soldater, skjutvapen och våld.86 Detta är ett tema han
återkommer till många gånger, även då det inte handlar om medias bild, utan om hans egen
inställning till muslimer.
Ointresset över att med vänner, både i och utanför skolan, diskutera temat muslimer och islam
är slående stort. Trots att respondenterna under intervjuernas gång har många kommentarer
och åsikter om framför allt muslimer, så säger alla att de mer eller mindre aldrig pratar om det
med sina vänner. Trots allt kommer det fram indirekt att någon form av diskussion, om än
liten, försiggår bland deras vänner. Denise säger att hon vet att många i klassen tycker, liksom
hon, att de flesta muslimer bara vill leva på bidrag.
Trots att Denise har vänner som är muslimer, pratar hon mycket sällan om sina tankar om
muslimer med dem. Hon är rädd för att såra sina vänner och hon menar att alla muslimer inte
är dumma. Hon skyddar således sina vänner, samtidigt som hon behåller sin intoleranta
hållning mot muslimer i allmänhet. Hon menar att det snarare är föräldrarna som är
problemet, inte deras barn. De tre andra respondenterna verkar vara rädda även för de
utländska ungdomarna. Det är gängen de är mest rädda för, medan Denise som uppenbarligen
själv är med i ett gäng inte alls talade om rädsla i samband med ungdomsgäng. Inte ens när
Denises muslimska tjejkompisar säger att de får välja om de ska bära slöja, fick det henne att
ändra uppfattning. Hon tror mer på antagandet att muslimska flickor tvingas av sina fäder att
använda slöja. Hon menar bestämt att hennes tjejkompisar inte har något att säga till om här.
Hon vågar dock inte prata med dem om det, då hon är rädd för att göra dem ledsna. 87 Detta
skulle kunna fungera som delbevis för hur starkt inflytande föräldrars åsikter och allmänna
samhällsbild har på individen. Inte ens Denises muslimska vänner, som om någon borde veta
sanningen, kan få henne att tro att muslimska flickor kan ha ett val att bära slöja.
6.3 Ett hot mot svensk kultur och välstånd
Kunskapen om islam visar sig vara mycket begränsad hos respondenterna, som nämnts ovan.
Respondenterna delar in muslimerna i två grupper; de ”bra/snälla” och de ”dåliga/dumma”.
Deras resonemang utgår, mer eller mindre alltid, ifrån ”de dumma” muslimerna. Björn säger
bland annat att ”de dumma” muslimerna bär vapen och ”håller på med knark”. Han är, liksom
de tre andra intervjuade, noggrann med att hela tiden poängtera att ”alla inte är så”. Hur
många procent av muslimerna som respondenterna tror är ”dumma”, varierar från Annikas 20
procent till Denises 65 procent. Den kognitiva attitydkomponenten88 blir tydligt definierbar i
detta sammanhang, liksom den oresonliga antipatin mot muslimer, vilken tillhör den affektiva
attitydkomponenten89. Muslimerna buntas samman och får gemensamt stå för allt tänkbart
negativt. De så kallade ”dumma” muslimerna tenderar att likställas med (om inte än värre)
våldsbenägna islamister och ingen form av nyansering kom till uttryck i intervjuerna. De
”dumma” muslimerna får också tilldelat sig kriminell verksamhet som vanligtvis inte ingår i
85
Kapitel kunskapsbakgrund, sid. 11
Intervju B
87
Intervju D
88
Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 5
89
Ibid.
86
32
den generaliserade bilden av muslimer. Inte minst är det förvånande att, som Björn, förknippa
knarkmissbruk med muslimer.
De muslimer som respondenterna räknar till kategorin ”bra/snälla” muslimer, är de muslimer
som anpassat sig till den sekulära svenska kulturen. Utrymmet för att vara annorlunda
begränsas alltså ganska mycket av respondenterna. Ouis och Roald hänvisar i liknande
sammanhang till den psykologiska effekt av maktrelation som uppstår i mötet mellan
minoritets- och majoritetssamhälle. Majoriteten upplever att de besitter den objektiva
sanningen, medan minoriteterna står för det partikulära, egendomliga och udda.90
Respondenterna (tillhörande majoritetssamhället) anser att det ”svenska” sättet att leva utgör
det ”objektivt rätta” sättet att leva i Sverige. De muslimer (minoritetssamhället) som inte
anpassat sig till den svenska kulturen är således ”dumma” och oönskade, enligt
respondenterna. Självfallet utgör detta resonemang en förenkling av det som respondenterna
ger uttryck för, men tendensen är tydlig. Den klassiska psykologiska teorin om ”vi” och
”dom” kategorisering91 blir således tydlig.
Denise är tydligast avståndstagande till fortsatt invandring till landet. Hon menar att det snart
inte finns några svenskar kvar i Sverige. Hon säger att endast 25 procent av hennes vänner är
svenskar och resten är utlänningar. Hon ser detta som något mycket negativt, även om alla
hennes vänner är snälla. Hon berättar vidare om hur hemskt hon tycker det är med ”svenskar”
som bryter, trots att de är svenskar. Denise känner att både den svenska kulturen och det
svenska språket är hotat av alla invandrare och menar att vi måste sprida ut dem över hela
landet. Hon tycker inte att vi kan ta emot fler, inte ens flyktingar. De får bosätta sig någon
annanstans, inte i Sverige. Det verkar som om Denises, men också de andra respondenternas
inställning till muslimer, är starkt bunden till rädsla och osäkerhet. Detta ligger i linje med
både Ouis och Roalds92, samt Heitmeyers93 definition av islamofobibegreppet. Motiven för
islamofobi är, enligt Ouis och Roald, olika, exempelvis kan motiven vara religiösa,
ekonomiska, kulturella eller politiska.94 Just rädsla för och okunskap om islam och muslimer
är klart framträdande i intervjuerna. Motiven till denna rädsla verkar bottna i främst de
kulturella och ekonomiska aspekterna. Inte minst blir det tydligt när de intervjuade ska ta
ställning till huruvida en programledare i TV ska tillåtas bära slöja. Avståndstagandet är
tydligt och argumenten kretsar runt hotet mot ”den svenska kulturen”. Det passar inte att bära
slöja i svensk TV, därför att svenskar inte använder slöja. De ekonomiska motiven visar sig
bland annat i respondenternas inställning om att muslimer endast lever på bidrag och
antagandet om att moskéerna i landet byggs av ”våra” skattepengar.
Rädslan är klart tydligast hos Annika. Hon är rädd för att vara i Malmö, även på dagtid.
Anledningen till att hon inte vill ha fler muslimer i Sverige är att hon blir mer och mer rädd ju
fler ”de” är. De andra respondenterna säger inte rakt ut att de är rädda för muslimer. Ändå
kommer detta fram indirekt i deras svar på många frågor. Inte minst Björn, som tror att mer än
hälften av alla muslimer i Sverige går omkring med skjutvapen. Rädslan verkar därför främst
90
Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 4
Ibid, sid. 12
92
Ibid, sid. 14
93
Ibid, sid. 14-15
94
Ibid, sid. 9
91
33
bygga på att den kunskap som respondenterna har om islam och muslimer är mestadels av
negativ karaktär.
Heitmeyer mäter graden av islamofobi genom aspekterna allmänt ogillande av muslimer,
kulturell nedvärdering av islam samt distanserande förhållningssätt gentemot muslimer. Han
koncentrerar sig på mätinstrument för attityddimensionen och bortser, precis som denna
studie gör, ifrån islamofobiska handlingar. De islamofobiska tendenserna hos respondenterna
kan styrkas även genom Heitmeyers teori. Det allmänna ogillandet av muslimer är ett
återkommande tema under intervjuerna. De ses som bråkstakar som för det mesta ställer till
med problem. Kulturell nedvärdering kommer också till uttryck under intervjuerna. Denises
inställning om flickors frånvarande möjlighet till att bestämma om huruvida de ska bära slöja.
Inställningen om det givna förtrycket som kvinnorna utsätts för i muslimska relationer,
kommer fram hos Denise, då hon säger att hon aldrig skulle bli tillsammans med en muslim.
Alla fyra respondenternas distanserande förhållningssätt gentemot muslimer verkar bottna i
rädsla och okunskap.
6.4 Islamofobi eller allmän främlingsfientlighet?
Förvånande i undersökningen är den omfattande okunskap som respondenterna har på
området islam och muslimer. Att generaliserande drag i resonemangen skulle framkomma var
något som väntades redan innan intervjuerna, men inte att kunskapsnivån och intresset skulle
vara så lågt som det visar sig. Att tre av de fyra intervjuade inte ens vet att orden muslim och
islam har med varandra att göra, är kanske mest slående. Det verkar som om respondenterna
snarare ser ordet muslim som synonymt med orden invandrare, utlänning eller flykting, än
som besläktat med religionen islam. Ungefär i mitten på Christoffers intervju, som för övrigt
var den sist utförda intervjun, frågades det ”om han anser att muslimer och invandrare är
ungefär samma sak”. Han svarar bestämt att så är fallet.
Det verkar inte heller som om respondenterna har helt klart för sig att muslim är en religiös
tillhörighet. Det verkar som om respondenterna tror att muslimer snarare är en homogen
kulturell, näst intill nationell, folkgrupp. Roy beskriver det som att det idag finns en tendens
till att se muslimer som en ”nyetnisk grupp”. I västeuropeiska samhällen talas det om en
muslimsk kultur som skulle delas av alla som säger sig vara muslimer. Denna tendens blir
alltså synlig i intervjuerna. Problemet är bara det att det inte finns någon sådan enhetlig grupp,
varken i Sverige eller i övriga världen, det finns endast en muslimsk befolkning.95
På frågan om det var muslimer som slog ner Annikas bror, svarar hon; ”Nej, det var araber”.
Detta tycks vara ett märkligt svar, då många araber är muslimer. Hennes sätt att svara på
frågan tyder på att hon inte vet detta. När Denise ska förklara vilka invandrargrupper som
hennes föräldrar förbjuder henne ifrån att umgås med svarar hon;
”Albaner och zigenare och muslimer och araber. ”Juggar” också, men det är inte
så farligt tycker dom”.96
95
96
Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 7
Intervju D
34
Det som är noterbart här är att hon/hennes föräldrar blandar samman nationaliteter,
religiositeter och kulturella grupper. Frågan är hur medveten Denise är om att så är fallet.
Går det då att överhuvudtaget tala om islamofobiska tendenser bland unga, när ungdomarna
inte verkar ha klart för sig vad som är islam och muslim? Är det kanske så att man endast kan
tala om en främlingsfientlighet som handlar om ungas rädsla för allt annorlunda. Kan man
verkligen säga att ungdomarnas negativa inställning till slöjbärande i TV, är tecken på en
islamofobisk tendens, eller är det ett uttryck för ogillande av det som de inte är vana vid?
Intervjuerna är bara fyra till sitt antal och kan inte utgöra grunden för någon generell tendens
bland Sveriges ungdomar, men resultatet är ändå anmärkningsvärt. Kanske är det så att en
betydande del av de ungdomar som fyllt i Intoleransrapportens enkät, har tänkt
”invandrare/utlänning” och inte muslim i dess rätta bemärkelse när de svarat för sitt
ställningstagande vad gäller muslimer. Om så är fallet är det inte rättvist att kalla ungdomar
för islamofobiska. Denna undersöknings resultat talar för att ungdomarna snarare har en mer
eller mindre främlingsfientlig inställning, som förvisso tar sig uttryck i vissa negativa åsikter
som handlar om muslimer. Men att tala om islamofobi, skulle vara att dra allt för långtgående
slutsatser.
35
7 Slutsats och diskussion
Ungdomarna i undersökningen har en anmärkningsvärd negativ inställning till muslimer.
Rädslan för det ”annorlunda” verkar vara främsta orsaken till deras intolerans. Den här
undersökningen visar också på att de socioekonomiska och psykologiska
bakgrundsfaktorerna, påverkar respondenternas inställning till muslimer. Intressenivån hos
respondenterna tenderar att vara könsrelaterad. Familjen utgör den källa för information som
starkast påverkar ungdomarnas inställning till muslimer och invandrare, tätt följt av media.
Frånvaron av att tala om muslimer och islam bland vänner, gör att denna informationskälla
verkar mindre inflytelserik. Inte heller undervisningen i skolan tros ha påverkat ungdomarnas
inställning till islam och muslimer nämnvärt.
Som nämnts ovan ger ungdomarna i undersökningen uttryck för en negativ inställning till
muslimer. Det har dock i undersökningen också framkommit tydliga tecken på att de
intervjuade tenderar att använda begreppet muslim som synonymt med begrepp som
invandrare och utlänning. Reservation för att tala om islamofobiska tendenser bland unga bör
därför utfärdas. Mer korrekt skulle istället vara att tala om den främlingsfientlighet som finns
bland unga, och som förmodligen bottnar i överdriven rädsla för allt ”icke-svenskt”. Vidare
forskning runt hur ungdomar skiljer mellan begreppen muslim, invandrare och utlänning
efterfrågas.
Skolan bör i större utsträckning ta sitt ansvar i strävan mot att minska de fördomsstrukturer
som ungdomar tenderar att ha mot minoriteter. Undersökningens resultat tyder på att
okunskap och rädsla förstärker en intolerant hållning mot muslimer och invandrare. Bättre och
mer omfattande undervisning om den muslimska mångfalden bör därför finnas i skolan.
Större ansträngningar från skolan för ett utökat möte mellan elever med etnisk svensk
bakgrund och elever med annan etnisk bakgrund är ett annat konkret förslag till hur man i
skolan kan arbeta för att minska rädslan för det ”annorlunda” och påvisa hur små de faktiska
skillnaderna är.
Jag är glad över mitt beslut om att utföra individuella intervjuer istället för gruppintervjuer.
Detta då jag tror att djupet i samtalen inte blivit det samma i grupp. Antalet intervjuer känns
dock magert, även om det förmodligen varit svårt att hinna med bearbetningen av fler. Det
hade varit bättre att om jag haft en arbetspartner då dubbelt så många intervjuer hade kunnat
utföras. Arbetet hade därigenom fått starkare slagkraft. Jag har även känt mig ensam många
gånger under arbetets gång. Saknat ett ”bollplank” helt enkelt.
Vidare är jag förvånad över hur svårt det var att få ihop en urvalsgrupp. Samarbetsviljan och
intresset för min undersökning var inte så stort på skolan där intervjuerna utfördes som jag
hade förväntat mig. Jag förvånades över den nonchalans jag möttes av från många av lärarna.
Förmodligen beror detta på att lärarna var stressade och hade fullt upp med sin undervisning,
men jag hade ändå förväntat mig större respons. Jag har således lärt mig att man måste vara
ute i än bättre tid än vad jag var, om man vill få bättre gehör för sin sak. Alltså borde jag ha
gått ut betydligt tidigare än vad jag gjorde med information till lärare och personal.
36
Jag hade planerat mina intervjuer mycket väl och hade ett välarbetat intervjuunderlag. Detta
gav mig struktur och var till ett stort stöd under själva intervjuerna. Det faktum att jag inte
utfört så många intervjuer tidigare tog sig uttryck i att jag allt för ofta misslyckades med att
låta tystnaden infinna sig. Jag tror att jag hade kunnat få ut än mer av intervjuerna om jag haft
större uthållighet vad gäller de tysta stunderna av intervjuerna. Vidare fann jag det mycket
svårt att låta bli att ifrågasätta respondenternas inställning. Särskilt svårt var det att inte säga
emot när respondenterna uttryckte sig uppenbart främlingsfientligt.
Jag har också genom detta arbete insett hur svårt det är att lära elever för livet. Det oroar mig
att respondenterna inte alls kan minnas vad de lärt om islam och muslimer i skolan och jag
frågar mig hur jag själv ska gå till väga för bättre framgång. Det verkar vara mycket svårt att
lära elever om sådant som de inte finner intressant. Detta arbete har fått mig än mer motiverad
att försöka få elever intresserade av sådant som de tidigare inte brytt sig om. Min förhoppning
är att genom att skapa intresse hos eleverna också göra det möjligt för dem att komma ihåg
och reflektera över det som de lär på mina lektioner. Min önskan är att mina elever genom
ökad kunskap också ska kunna inse när deras uttalanden och inställningar blir
främlingsfientliga och generaliserade.
37
8 Källförteckning
8.1 Böcker och rapporter
Ewald, Stefan (red.), 1996, Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Denscombe, Martyn, 2000, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Grönmo, Sigmund, 2004, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber AB.
Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (red.), 2004, Ju mer vi är tillsammans, SOMundersökningen 2003. Kungälv: Grafikerna Livréna.
Nielsen, Jörgen S., 1995, Muslims in Western Europé, Edinburgh : Edinburgh University
Press.
Oscarsson, Vilgot, Gunilla Svingby, 2005, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003
(NU-03) – samhällsorienterade ämnen. Stockholm: Elanders Gotab.
Otterbeck, Jonas, Bevelander, Pieter, 2006, Islamofobi, en studie om begreppet, ungdomars
attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm, Forum för levande historia.
Ouis, Pernilla, Roald, Anne Sofie, 2003, Muslim i Sverige. Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Ring, Jonas, Morgentau, Scarlett, 2004, Intoleransrapporten – antisemitiska, homofobiska,
islamofobiska
och
invandrarfientliga
tendenser
bland
unga.
Stockholm:
Brottsförebyggande rådet, Information och förlag.
Roxell, Lena, Tiby, Eva (red.), 2006, Frågor, fält och filter. Lund: Studentlitteratur.
Roy, Oliver, 2004, Globalised Islam. London: C. Hurst & Co.
Santesson, Sara (red.), 2003, Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden,
Falköping: Liber AB.
Stenberg, Leif, 1999, Muslim i Sverige. Stockholm: Bilda Förlag.
8.2 Internetkällor
Nationalencyklopedin, 1 december 2006, NE.se, sökord; fördom.
38
8.3 Intervjuer
Annika; intervju utfördes den 24 november 2006.
Björn; intervju utfördes den 24 november 2006.
Christoffer; intervju utfördes den 28 november 2006.
Denise; intervju utfördes den 27 november 2006.
39
Bilaga 1, Intervjuguide
1. Samtal med hela urvalsgruppen; När det är fastställt vilka fyra elever ska intervjuas,
samlas dessa tillsammans. Jag tänker berätta för dem om min undersökning och om
varför intervjuerna behövs; Jag kommer att berätta att det är viktigt för mig som
blivande lärare att få ett grepp om hur elever tänker och tycker om saker och ting som
de ger uttryck för. Inte minst när det kommer till känsliga saker som det här med
attityder mot minoriteter. Deras berättelser behövs för att bättre kunna tolka det som
intoleransrapporten ger uttryck för. Jag behöver också få veta vem de pratar med när
det kommer till att ge uttryck för en åsikt. Förklaring ges för varför jag anser att
undersökningen är viktig och hur oerhört centralt det är att de ger ärliga och seriösa
svar på alla de frågor som kommer att ställas. Än en gång poängteras att ingen
kommer få veta vad de sagt till mig, inte ens deras skola kommer bli uthängd i
rapporten.
Information om frågeformuläret och intervjun ges vid detta möte. Bland annat tänker
jag redan här berätta att intervjuerna ska spelas in. Åter igen betoning på att de
kommer vara helt anonyma. Jag vill att respondenterna ska ha full kontroll på vad det
är som ska hända. Vidare tänker jag fråga om det är någon som undrar över något och
om det är någon som inte längre vill delta. Jag ska också betona min tacksamhet för att
de ställer upp och ge dem min mailadress, så att de kan ta kontakt med mig om de
undrar något vid ett senare tillfälle.
2. Frågeformuläret; Direkt efter informationssamtalet låter jag eleverna fylla i
frågeformuläret. Deras formulär kommer att identifieras med en bokstav, bara jag vet
vilken bokstav som hör till vilken elev. Jag kommer att berätta att frågeformuläret
kommer att ligga till grund för de kommande intervjuerna
3. Intervjun; Jag tänker se till att vara på plats i god tid innan intervjuerna. Allt ska vara
i ordning när eleven kommer. Inspelningsapparaten skall vara kontrollerad, jag ska ha
rätt papper framplockade och pennor på bordet. Stolarna ska vara ställda i 90˚ vinkel,
så att vi inte hamnar ”öga mot öga” där lätt förhörskänslan gör sig påmind. Jag skall
vara klädd i neutrala kläder som inte drar till sig någon direkt uppmärksamhet.
När respondenten anländer möter jag upp med leende och tar i hand. Detta för att få
eleven att känna att det är något ”professionellt i luften”. Därefter visar jag
intervjupersonen vart den kan slå sig ner. Jag frågar om hur han/hon mår idag och om
han/hon sovit gott. Meningen med dessa frågor är att få respondenten att slappna av.
Fråga 1; Vad tyckte Du om frågeformuläret? ( Ge rum för elev att svara på egen hand,
om denne är tyst, hjälp till med ”var det någon fråga som var jobbig eller obekväma
att svara på?”, ”var där någon fråga Du inte förstod?”. Om där finns någon fråga som
eleverna inte svarat på fråga om detta var för att de inte ville, eller om det var för att
de inte förstod frågan.
40
Sedan berättar jag att jag vill att de ska svara på helt fritt. Säga det som ”dyker upp i
huvudet”. Det finns inga rätta och felaktiga svar. ”Det jag vill veta är ju hur DU
tänker”. Många av frågorna kommer att vara uppbyggda på samma sätt för att minska
risken med missförstånd.
Intervju, del I
Fråga 2a; Om jag säger Malmö, vad tänker Du på då? (Denna fråga kan distrahera
respondenten från att tänka ut ”rätta” svar. Genom respondentens sätt att svara på
frågan kan jag kanske också utläsa hur mycket frågeformuläret resulterat i ett styrande
filter. Alltså, kommer svaren att ligga i linje med de frågeställningar som finns i
frågeformuläret, eller kommer respondenten mer allmänt reflektera över sin inställning
till Malmö som stad.)
Fråga 2b; Gillar Du Malmö? Varför/varför inte? Hade Du kunnat tänka Dig att bo i
Malmö? Varför/varför inte?
Fråga 3a; Nämn vilka stadsdelar du anser är särskilt trygga och lugna i Malmö. Nämn
även de stadsdelar du ser som otrevliga och farliga. Förklara dina val.
Fråga 3b; Har Du varit i dessa stadsdelar? Varför/varför inte? Vill Du åka dit (igen)?
Varför/varför inte?
Fråga 4a; Om jag säger Islam, vad tänker Du då på?
Fråga 4b; Tycker Du att Du vet mycket om Islam? Vilka känslor förknippar Du med
ordet Islam? (Om informanten har problem här tänker jag slänga ut följande rad av
känslor; lycka, sorg, rädsla, glädje, hat, kärlek.)
Fråga 5a; Om jag säger ordet muslim, vad tänker Du på då?
Fråga 5b; Vilka känslor förknippar Du med ordet muslim? (Samma ”rad med känslor
som i fråga 4b kan jag ta till här för att hjälpa, om så behövs.)
Fråga 6; Jag förstår att Du har samma/olika känslor inför orden Islam och muslim,
varför tror Du att det är så?
Fråga 7a; Har Du någonsin pratat med en muslim? Varför/varför inte?
Fråga 7b; Känner Du någon muslim? Varför/varför inte?
Fråga 8a; I vilket/vilka sammanhang hör Du oftast talas om muslimer och Islam;
I hemmet (föräldrar/syskon)
På skolans lektioner
På rasterna i skolan
Bland dina vänner
I media (TV, radio och tidningar)
Fråga 8b; Vilken bild av muslimer och Islam tycker Du ges i dessa sammanhang?
Fråga 9; Pratar Du själv ofta om muslimer och Islam? Varför/varför inte? (Om svaret
skulle bli ”nej, jag bryr mig inte” tänker jag fråga varför respondenten inte bryr sig.)
41
Fråga 10a; Vilken bild av muslimer tycker Du att media ger? Vad fokuserar de på?
Fråga 10b; Tror Du att det är en rättvis bild som media ger? Varför/varför inte?
Fråga 11a; Om Du skulle hamna i en diskussion om muslimer och Islam, skulle Du bli
upprörd om andra inte höll med dig? Varför/varför inte?
Fråga 11b; Vilka argument skulle Du använda för att styrka din ståndpunkt?
Intervju, del II
De två frågebatterier i frågeformuläret som främst berör inställning till muslimer
diskuteras.
Frågebatteri 1;
De flesta muslimer är säkert hyggligt folk
Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam muslimsk person
Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer (religiösa lokaler)
Det är alldeles för många muslimer i Sverige
Muslimer går det inte att lita på
Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska val
Frågebatteri 2;
Alla individer har lika stort människovärde
Man kan bli kompis med alla, oavsett vart de kommer ifrån
Sverige bör fortsätta ta emot flyktingar
De flesta muslimer är nog laglydiga
En programledare i TV ska tillåtas bära slöja
De flesta muslimer vill bara leva på bidrag
Intervjun avslutas sedan med att jag en sista gång påpekar att ingen, varken på skolan
eller utanför skolan kommer att få veta vad de svarat. Jag frågar om respondenten har
några ytterligare frågor. Sedan kommer jag fråga om det var en jobbig eller obekväm
intervju. Jag kommer också åter berätta att eleven gärna får höra av sig till mig och
han/hon undrar något. Sist men inte minst kommer jag tacka och ta i hand med eleven.
42
Bilaga 2, Frågeformulär
Förberedande frågeformulär inför intervjuer runt temat;
”Tankar runt och inställningar till muslimer och islam”
Frågorna och påståendena i detta frågeformulär är direkt hämtade ifrån den enkät som finns
med i den rikstäckande undersökningen ”Intolerans – antisemitiska, homofobiska,
islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga”. Undersökningen behandlar
ungas inställning till muslimer, judar, homosexuella och invandrare. Undersökningen är
utarbetad av Forum För Levande Historia och Brottsförebyggande Rådet år 2004. Observera
att inte hela den enkät som frågorna här är hämtade ifrån, finns med i detta frågeformulär!
Några av frågorna som Du ska fylla i är ganska personliga och handlar alltså om Dig och Din
närmaste omgivning. Resten av frågorna handlar främst om Din inställning till muslimer och
Islam. Det är viktigt att Du svarar ärligt och seriöst på alla frågor. Ingen, varken på skolan
eller utanför skolan, kommer få veta vad Du svarat. Du är välkommen att höra av Dig till mig
om det är något Du undrar över, både efter det att Du fyllt i detta formulär, samt efter
intervjun.
Besvara varje fråga i tur och ordning genom att sätta ett kryss i rutan (□) för det svar som bäst
passar in på Dig. Om det är en streckad linje (som den här…………………….) betyder det att
Du själv fyller i svaret där.
Tack för Din medverkan!
43
Hur gammal är du? ………….. år
Är du fl
I vilket land föddes Du
Sverige
Annat land (skriv även landets namn)
och Dina föräldrar?
jag själv
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad bor Du i för typ av hus?
Vilka personer bor Du tillsammans med?
Fler än ett kryss tillåtet! Om Dina föräldrar inte bor tillsammans och Du ibland bor hos mamma och ibland hos
pappa, kryssa då i det som gäller där du OFTAST bor.
-----------------------------------------------------------------
Är dina föräldrar skilda/separerade?
Har dina föräldrar högskole-/universitetsutbildning?
mamma
44
Vilket slags arbete gör Din mamma eller gjorde Din mamma när hon senast arbetade?
Skriv gärna både vad yrket heter och vad Din mamma gör/gjorde på jobbet!
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -----------
Har Din pappa arbete?
Vilket slags arbete gör Din pappa eller gjorde Din pappa när hon senast arbetade?
Skriv gärna både vad yrket heter och vad Din pappa gör/gjorde på jobbet!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------
Frågebatteri 1
Kryssa i om följande påståenden stämmer eller inte stämmer
Överens med vad Du tycker!
Nej
det
stämmer
inte alls
det
stämmer
ganska tveksam/
dåligt
vet inte
det
stämmer
ganska
bra
ja
det
stämmer
precis
De fle
Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam
muslimsk person…
Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer
Muslimer går det inte att lita på…
Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta
45
Frågebatteri 2
Håller Du med om följande?
nej
absolut
inte
nej,
knappast
tveksam
ja,
kanske
ja,
kanske
Man kan bli kompis med alla, oavsett var
De flesta invandrade muslimer är nog
En programledare i TV ska tillåtas bära
Hur ofta brukar Du träffa kompisar på kvällarna?
-
-
Hur ofta brukar Du umgås med kompisar som är minst två år äldre än Du?
Brukar du oftast vara med en kompis eller är ni fler tillsammans när ni träffas?
träffar sällan kompisar
kompisar
Är de kompisar Du träffar på fritiden mest killar eller tjejer, eller är det blandat?
träffar sällan kompisar
et är mest killar
46
Kryssa i om följande påståenden om kompisarna
stämmer eller inte stämmer för Dig!
Nej
det
stämmer
inte alls
det
stämmer
ganska tveksam/
dåligt
vet inte
det
stämmer
ganska
bra
ja
det
stämmer
precis
Jag kan vanligtvis prata om precis allt (ex problem)
Är Du … ?
vet inte
Känner Du någon som är… (markera efter varje fråga)
Muslim
vet inte
Jude/ Judinna?
47
Bilaga 3, Frågeformulär med resultatsammanställning
Förberedande frågeformulär inför intervjuer runt temat;
”Tankar runt och inställningar till muslimer och islam”
Frågorna och påståendena i detta frågeformulär är direkt hämtade ifrån den enkät som finns
med i den rikstäckande undersökningen ”Intolerans – antisemitiska, homofobiska,
islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga”. Undersökningen behandlar
ungas inställning till muslimer, judar, homosexuella och invandrare. Undersökningen är
utarbetad av Forum För Levande Historia och Brottsförebyggande Rådet år 2004. Observera
att inte hela den enkät som frågorna här är hämtade ifrån, finns med i detta frågeformulär!
Några av frågorna som Du ska fylla i är ganska personliga och handlar alltså om Dig och Din
närmaste omgivning. Resten av frågorna handlar främst om Din inställning till muslimer och
Islam. Det är viktigt att Du svarar ärligt och seriöst på alla frågor. Ingen, varken på skolan
eller utanför skolan, kommer få veta vad Du svarat. Du är välkommen att höra av Dig till mig
om det är något Du undrar över, både efter det att Du fyllt i detta formulär, samt efter
intervjun.
Besvara varje fråga i tur och ordning genom att sätta ett kryss i rutan (□) för det svar som bäst
passar in på Dig. Om det är en streckad linje (som den här…………………….) betyder det att
Du själv fyller i svaret där.
Tack för Din medverkan!
48
Hur gammal är du? 4 * 15 år
Är du flicka eller pojke?
(A+D) flicka
I vilket land föddes Du
(B+C) pojke
Sverige
Annat land (skriv även landets namn)
och Dina föräldrar?
jag själv
(3 st.)
mamma
(4 st.)
pappa
(D)
( C) Frankrike
------------------------------------(A) Ungern, (B) Iran (C) Frankrike
Vad bor Du i för typ av hus?
( B+C) villa/ fristående enfamiljshus
(A+D)
Vilka personer bor Du tillsammans med?
Fler än ett kryss tillåtet! Om Dina föräldrar inte bor tillsammans och Du ibland bor hos mamma och ibland hos
pappa, kryssa då i det som gäller där du OFTAST bor.
(4 st.) mamma
(4 st.) pappa
(4 st.) syskon
-----------------------------------------------------------------
Är dina föräldrar skilda/separerade?
(4 st)
Har dina föräldrar högskole-/universitetsutbildning?
mamma?
(D) nej
(B) ja
(A+C) vej inte
pappa?
(D) nej
(B) ja
(A+C) vej inte
Har Din mamma arbete?
(4 st.)
inte
49
Vilket slags arbete gör Din mamma eller gjorde Din mamma när hon senast arbetade?
Skriv gärna både vad yrket heter och vad Din mamma gör/gjorde på jobbet!
(A) Sjuksköterska och vårdplanerare, (B) Arbetar med hörselskadade, (C) Flygvärdinna, (D) Paketerare
på fabrik
Har Din pappa arbete?
(4 st.)
Vilket slags arbete gör Din pappa eller gjorde Din pappa när hon senast arbetade?
Skriv gärna både vad yrket heter och vad Din pappa gör/gjorde på jobbet!
(A) Vet inte vad han arbetar med, (B) Vaktmästare, (C) Hisstillverkare, (D) Arbetar med stora
maskiner och tunga saker på ett företag
Frågebatteri 1
Kryssa i om följande påståenden stämmer eller inte stämmer
Överens med vad Du tycker!
Nej
det
stämmer
inte alls
det
stämmer
ganska tveksam/
dåligt
vet inte
3 st.)
det
stämmer
ganska
bra
ja
det
stämmer
precis
(A)
Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam
muslimsk person…
(B+D)
(C+A)
Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer
(religiösa lokaler)…
(D)
(A+B)
(C)
(3st.)
Muslimer går det inte att lita på…
(3 st.)
(C)
(C)
Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta
i politiska val…(D) Svarade inte
(A)
(C)
(B)
50
Frågebatteri 2
Håller Du med om följande?
nej
absolut
inte
nej,
knappast
Alla individer har lika stort människovärde
tveksam
ja,
kanske
(B+D)
ja,
kanske
(A+C)
Man kan bli kompis med alla, oavsett var
(4 st.)
Sverige bör
( 3 st.)
(D)
De flesta invandrade muslimer är nog
En programledare i TV ska tillåtas bära
slöja.
(B)
De flesta muslimer vill bara leva på b
(C)
(3 st.)
(C)
(A+D)
(A)
(3 st.)
Hur ofta brukar Du träffa kompisar på kvällarna?
-2 kvällar i veckan (A+B) 3-4 kvällar i veckan (D) 5 kvällar i vecka, minst
(C)
Hur ofta brukar Du umgås med kompisar som är minst två år äldre än Du?
(A+B) aldrig
(D) sällan
(D)
Brukar du oftast vara med en kompis eller är ni fler tillsammans när ni träffas?
(C) träffar sällan kompisar (B) oftast en kompis (D) lika mycket med en som med fler (A)oftast flera kompisar
Är de kompisar Du träffar på fritiden mest killar eller tjejer, eller är det blandat?
träffar sällan kompisar (A) det är mest tjejer
killar
(3 st.)
51
Kryssa i om följande påståenden om kompisarna
stämmer eller inte stämmer för Dig!
Nej
det
stämmer
inte alls
det
stämmer
ganska tveksam/
dåligt
vet inte
det
stämmer
ganska
bra
ja
det
stämmer
precis
Jag kan vanligtvis prata om precis allt (ex problem)
(C+D)
Jag respekt
(C)
(A+B)
(3 st.)
Är Du … ?
(3 st.) Kristen
u
Är Du religiöst troende?
(C) Nej, inget av detta
(C+D) nej
(B) ”nja”
(A)
vet inte
Känner Du någon som är… (markera efter varje fråga)
(4 st.)
Muslim ?
Jude/ Judinna?
(B) nej
(D) ja
(A+C) vet inte
( 4st.) vet inte
52
Bilaga 4, Brev till målsman
Malmö
13 november 2006
Hej!
Mitt namn är Sofia Brundin och jag läser sista terminen på Lärarhögskolan i Malmö. Jag har precis
påbörjat mitt examensarbete, i vilket jag har för avsikt att undersöka ungdomars syn och kunskap om
islam och muslimer. Som huvudlitteratur kommer jag att använda mig av en rikstäckande
undersökning om intolerans bland högstadieelever (åk. 8 och 9) och gymnasieelever. Denna
undersökning är utarbetad av Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) och Forum För Levande Historia och
publicerades 2004. I rapporten presenteras en kvantitativ undersökning om ungdomars antisemitiska,
islamofobiska, homofobiska och invandrarfientliga tendenser. Jag utbildar mig till lärare i
samhällskunskap och religion, och vill därför lite närmare undersöka hur tankegångarna går kring just
islam och muslimer bland unga idag.
För att kunna fördjupa de resultat som presenteras i Intoleransrapporten har jag en önskan om att få
göra en kvalitativ intervjuundersökning. Då jag haft min praktik på Spångholmsskolan har jag tänkt
intervjua några elever som går i nionde klass här. Jag har ännu inte bestämt mig för huruvida jag ska
göra individuella intervjuer eller gruppintervjuer. Som förberedande intervjuunderlag kommer de
utvalda eleverna även att få fylla i ett frågeformulär baserat på några av de frågor som finns med i
Intolerans rapporten. Detta gör jag för att lättare kunna jämföra Era ungdomars tankar med övriga
landets ungdomar.
Anledningen till att jag, genom detta brev, tar kontakt med Er är att jag vill försäkra mig om att Ni
godkänner att jag kanske kommer intervjua just Er tonåring. Allt intervjumaterial kommer självfallet
att vara anonymt.
Jag ber Er därför att kryssa i och skriva under talongen nedan och där igenom svara på om det är i sin
ordning att jag eventuellt kan få intervjua er tonåring. Talongen behöver vara inlämnad till skolan
senast måndagen den 20 november.
Tack för att Ni tog Er tid att läsa detta brev, jag hoppas på ett positivt svar! Har Ni några frågor får Ni
gärna kontakta mig på min mail.
Med Vänliga Hälsningar
Sofia Brundin
E-post: [email protected]
Jag godkänner här med att min dotter/son …………………………. deltar i undersökningen: □
(kryssa i rutan)
Jag vill inte att min dotter/son ………………………………..deltar i undersökningen:
(kryssa i rutan)
□
--------------------------------------------------------------------Underskrift (Målsman)
Tack för hjälpen!
53
