Likabehandlingsplan
För att främja likabehandling och motverka
diskriminering och annan kränkande behandling.
Rutgerskolan
2011-2012
Gäller under tiden:111201-121115
Vision
Rutgerskolan ska vara en trygg och säker plats som främjar hälsa och lärande.
Vår skola ska genomsyras av:
POSITIVT BEMÖTANDE – ARBETSGLÄDJE - TRYGGHET
Mål
Alla på skolan ska behandlas med respekt och tolerans. Detta läsår ska lärare och elever i det
yngre arbetslaget fokusera på att samarbeta utifrån funktionshinder, etnisk bakgrund och
ålder. Lärare och elever i äldre arbetslaget kommer att arbeta med etnicitet i förebyggande
syfte. På fritidshem och klubb kommer personal och elever att arbeta med språkbruk. Vi ska
vara extra observanta och uppmärksamma språkbruket vid platser där många barn samlas.
Personalen kommer att få fortbildning om de sju diskrimineringsgrunderna.
Bakgrund och syfte
I diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag
att alla barn och elever skal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin
egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen
ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner.
Definition av begreppen
De sju diskrimineringsgrunderna är:
-Kön
-Könsöverskridande identitet eller uttryck
-Etnisk tillhörighet
-Religion eller annan trosuppfattning
-Funktionshinder
-Sexuell läggning
-ålder
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar barn/vuxen sämre än andra barn/vuxen.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon
av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när skolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn/vuxen utifrån någon
av de sju diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har
koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling
Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet.
Med mobbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som
kränker och den som kränks.
En viktig utgångspunkt är den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är barnet
eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för
att upprätthålla en god miljö, även om detta kan upplevas som kränkande.
Rutiner vid akuta situationer
Barn-barn
Samtal med barnen och föräldrar,
kontaktas av klasslärare/pedagog.
Åtgärder beslutas och dokumenteras.
Antimobbningsteamet kontaktas.
Utredning och dokumentation sker.
Två pedagoger från
antimobbningsteamet samtalar med
berörda barn.
Klasslärare/pedagog och föräldrar
kontaktas.
Uppföljning av ärendet.
Om åtgärderna inte hjälper anmäls
ärendet till rektor/elevhälsan.
Barn-vuxen
Samtal med barn, föräldrar och
klasslärare/pedagog.
Åtgärder beslutas och dokumenteras.
Uppföljning av ärendet.
Om åtgärderna inte hjälper anmäls
ärendet till rektor/elevhälsan.
kollega kränker ett barn ska
omedelbart tala med den som agerat
tvivelaktigt.
Rapportera kränkning till rektor inom
24 timmar.
Vid upprepade kränkningar kontaktas
rektor direkt.
Rektor utreder och dokumenterar vad
som hänt.
Vuxna-vuxna
En anställd som upplever att en
kollega kränker en kollega ska
omedelbart tala med den som agerat
tvivelaktigt.
Rapportera kränkning till rektor inom
24 timmar.
Vid upprepade kränkningar kontaktas
rektor direkt.
Rektor utreder och dokumenterar vad
som hänt.
Vuxen-barn
En anställd som upplever att en
Förebyggande åtgärder
-All personal är utbildade i Lions Quest. (Värdegrundsundervisning med praktiska övningar)
-Schemalagda Lions Quest pass. Minst 40 min/v i både skola och på fritidshem.
-Ordningsregler med konsekvenser, Skolans regler.
-Klassens regler.
-Schemalagda rastvakter. Minst 2 pedagoger på varje pass. Rastvakterna har gula reflexvästar
för att synas ordentligt.
-Bussvakter.
-Pedagogiska måltider ca 3 dag/v. Vi sitter med barnen varje dag vid måltiden.
-Klassråd, skolråd och barnfullmäktigeträffar (BUF)
-Antimobbningteam som träffas 1g/v.
-Kamratstödjare som träffas 1g/mån.
-Nätverk för antimobbningsledamöter.
-Brevlåda för anmälningar till antimobbningsteamet. Töms 1g/v.
-Trivselenkät 1 ggr/läsår.
-Under utvecklingssamtalen diskuteras hur man upplever olika moment under skoldagen och
trivsel med kamrater.
-Kommunens årliga kvalitetsenkäter (elev, föräldrar, personal)
-Klassgenomgångar 1gång/läsår.
-Elevhälsan.
-Centrala resursteamet.
Plan för kartläggning och uppföljning
Kartläggning
Under höstens och vårens utvecklingssamtal diskuterar elev, förälder och klasslärare hur barnen
upplever olika moment under dagen och hur de trivs med andra elever och vuxna på skolan. Man
kommer gemensamt överens om vilka åtgärder som eventuellt behöver göras och arbetet följs upp
vid nästa utvecklingssamtal.
I september görs med hjälp av filmer, samtal och diskussioner i klasserna en kartläggning av någon
av de 7 diskrimineringsgrunderna.
I februari skickar antimobbningsteamet ut en enkät som undersöker hur man upplever
skolgårdsmiljön och om man blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling. Klassläraren arbetar vidare med materialet och anmäler till antimobbningsteamet om
något kommer upp som berör dem.
Kartläggning sker också genom kommunens årliga kvalitetsenkäter som vänder sig till elever,
föräldrar och personal.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning av åtgärderna ska ske regelbundet vid arbetsplatsträffar under punkten arbetsmiljö.
Husråd och skolråd ska vara delaktiga i hur arbetet fortgår. Utvärdering sker i juni.
Tidsbestämmelse och ansvar
Rastvakterna ska ha extra koll på utsatta platser. Vi följer upp konflikter och informerar berörda
kolleger snarast. På arbetsplatsmöten/konferenser diskuterar vi hur rasterna och rastaktiviteterna
upplevs.
Vid höstterminens start har vi fler vuxna ute de första veckorna.
Likabehandlingsplanen ska revideras i månadsskiftet september/oktober.
Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen
I Lgr11 uttrycks att rektor ansvarar för arbetet att upprätta handlingsplaner, att förankra dessa och
göra alla berörda delaktiga. Pedagoger, barn, föräldrar, elevhälsa liksom övrig personal skall
involveras.
För att likabehandlingsplanen ska vara aktuell, förankrad och känd av alla
ska man:
- utvärdera i juni
-utveckla och revidera i månadsskiftet september/oktober.
- vid revideringen ska man ta hänsyn till de resultat elevenkäterna och kommunens
kvalitetsredovisningar visar.
- göra barn i klassråd och skolrådet delaktiga.
- ta upp den på husråd så föräldrar har möjlighet att påverka innehållet.
- informera om den på höstens första föräldramöte.
- ska den finnas i ”KOMPASSEN” som är vårt informationsmaterial för all personal på skolan.
KOMPASSEN läser alla anställda minst 1 g/år.
Till Likabehandlingsplanen
Yngre arbetslaget
Rutgerskolan, Skurup
Utvärdering läsåret 2010/2011
Att se på film om de olika diskrimineringspunkterna gav intressanta diskussioner med barnen.
Vi hade personal som spelade fotboll med barnen så det blev naturligt att flickor och pojkar började
spela tillsammans i större utsträckning..
Vi insåg att det var för många frågor att arbeta med samtidigt och föreslår att vi bara ska välja en
fråga nästa läsår.
Kartläggning hösten 2011
Fråga: Kan man samsas med alla?
F-klass:
21 Ja 6 Nej
Årsk.1
22 Ja 2 Nej 4 Kanske
Årsk.2
6 Ja 4 Nej (i en klass diskuterades frågan fram och tillbaka så svaret ändrades
under tiden)
Årsk.3
15 Ja 17 Nej
Analys
Frågan är svår att svara på. Det är diskussionen som ger många tankar.
Åtgärder
Vi beslutar att ta upp frågan till diskussion fler gånger under läsåret med barnen. Frågan formuleras
olika varje gång utifrån följande diskrimineringspunkter: funktionshinder, etnisk tillhörighet och
ålder.
Till Likabehandlingsplan
för Fritidshem och Klubb
Rutgerskolan
Frågan:
Vi på fritids har valt att under hösten arbeta med frågan: ”Har du sagt något dumt/fula ord till
någon på fritids någon gång?”
Genomförande:
Vi väljer att låta barnen svara på frågan anonymt genom att vi konstruerar färdiga lappar med orden
JA och NEJ på. Sedan får de gå in i ett rum, bakom en skärm eller dolt på annat sätt och välja
antingen JA eller NEJ. Lappen tar de sedan med sig och stoppar i en burk stående hos oss personal.
Sammanställning:
Vi kommer därefter att sammanställa svaren som en helhet och per avdelning.
Resultat:
Av detta resultat kommer vi således kunna utläsa om eleverna säger dumma saker/fula ord till
varandra och även om det förekommer mer dumma saker/fula ord på en avdelning än på en annan.
Den vuxna ”åsikten” är att alla barn skall välja lappen med ett JA på, MEN det är inte alla barn som
tänker på att något de säger till någon annan kan uppfattas som dumt. När vi sammanställt svaren
kan vi få igång en intressant diskussion i våra elevgrupper där vi diskuterar vad som är att säga
något dumt och vad som inte uppfattas som dumt.
Faktiska resultatet:
Så här svarade eleverna på fritidshemmen på vår valda fråga:
Så
många
Antal JA: Antal NEJ:
svarade:
Bullerbyn
21
4
17
Körsbärsdalen
18
1
17
Junibacken
16
9
7
Saltkråkan
21
8
13
Rutgerklubben
25
10
15
Utvärdering:
Här kommer vi efter att vi genomfört frågan att utvärdera svaren. Ifrågasätta resultatet och komma
fram till framtida arbete, kring frågan, i våra barngrupper.
Nu kommer vi att gå vidare med detta genom att ta upp svarsfrekvensen till diskussion i våra
elevgrupper. Diskutera vad dumma/fula saker är för någon och vad det är för någon annan. Vi/de
tycker kanske att dumma saker är olika. Vi har också bestämt att vi, ungefär i december, skall göra
en ny utfrågning med samma fråga för att se om vi får andra siffror i resultatet.
Vi kan genom elevernas svar anta att inte alla elever vet när de faktiskt säger något dumt till någon
annan. Enligt vår vuxna expertis bör NÄSTAN alla barn svara JA på frågan.
Framtida jobb med frågan:
Vi valde just denna fråga för att vi kan efter resultatet välja att ”jobba” med ord på fritids. Vad är ett
fult ord? Kan man tolka fula ord/dumma saker olika? När kan man tycka det är ”ok” att säga till
exempel en svordomar? Hur kan vi jobba vidare med dessa ord? Har eleverna självinsikt i vad och
hur de säger saker till sina kamrater.
I läroplanen 2011 kap 2.1 ”Normer och värden” är ett av målen att våra elever skall respektera
andra människors egenvärden, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor. Genom att inte säga dumma saker eller
fula ord till varandra respekterar vi varandras egenvärde och vi tar avstånd från kränkande
behandling.
Ett annat mål under kap 2:1 är att vår elever skall kunna leva sig in i och förstå andra människors
situation. Vi kan genom denna fråga till likabehandlingsplanen lära våra elever att inte använda fula
ord eller göra dumma saker mot människor som är annorlunda än en själv, de lär sig då att förstå
andra människors situation.
/Rutger fritidshem och klubbar!!
Kartläggning. analys och åtgärder av likabehandlingsplan 2010-2011 i arbetslag åk 4-5
Under läsåret 2010 och 2011 har vi arbetat med Lions Quest, haft etiska samtal och haft övningar
och diskussioner om värdegrundsfrågor. Eleverna har även fått ta del av filmer på samma tema.
Eleverna i åk 5 har som del av utvärdering fyllt i den enkät som inledde likabehandlingsarbetet
2010-2011.
Resultatet av denna enkät visar :
KÖNSIDENTITET:
att fler (totalt 46%) anser att flickor och pojkar kan ha likadana kläder. Men flera ansåg att det inte
såg så bra ut och att det är viss skillnad på kläder. Vissa kläder är mer för killar och andra mer
för tjejer.
Nästan 20 % fler anser att flickor och pojkar tycker om att göra olika saker och har olika intressen,
men att det är ofta att man gör samma saker och har samma intressen.
ETNISK BAKGRUND:
En klar majoritet anser att alla inte ser lika ut, men det är helt naturligt och inget konstigt med det.
Det var samma värde som på enkäten ht 10.
Endast en elev har svarat att han/hon blivit retad eller att någon sagt något dumt p. g. a av
hans/hennes föräldrar. Det är en klar förbättring jämfört med förra enkäten.
något färre uppger att de blir retade för hur de pratar.
Analys: Förståelsen för olikheter och acceptans för att alla inte måste vara lika, klä sig
lika ha samma intressen eller tala samma språk perfekt har ökat.
Åtgärder: Vi kommer att fortsätta arbeta på temat ”Lika-Olika” som finns i Skapande
Skola-projektet, för att öka förståelse och acceptans för andra människor och deras
olikheter.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING:
Eleverna kände till flera olika funktionsnedsättningar och de finns uppräknade i
sammanställningen av enkäten genomförd ht 10 , respektive ht 11.
Nästan 90 % av eleverna uppgav i utvärderingen att de kände någon med funktionshinder.
Motsvarande siffra då vi inledde arbetet med att arbeta med vad funktionsnedsättningar var
18 %.
Både i första enkäten och i utvärderingen hade eleverna flera förslag på hur man kan hjälpa
och underlätta för personer med funktionshinder,
Analys: Resultaten är något svårbedömda, då det är bara en årskurs av två med i
utvärderingen.
Men de som var med nu uppgav flera exempel på funktionshinder och kunde beskriva dem .
De hade många exempel på sätt att hjälpa till och underlätta samt underströk att det är
viktigt att vara snäll och hjälpa till.
Åtgärder: Ingen specifik åtgärd, men vi kommer att fortsätta återkomma till funktionshinder
i samtal om värdegrund m.m.
RELIGION:
Endast en har svarat att alla tror på samma gud. Det var oförändrat resultat jämfört med
första enkäten.
En uppger sig ha blivit retad för att han/hon tror på annan gud.
Analys: Eleverna tycker att det inte är något konstigt att man tror på olika gudar och
att det är ok. Men vad man får göra och inte göra inom olika sorters tro tycker flera
kan vara svårt att förstå och ibland vet de inte riktigt hur det är i en annan tro.
Åtgärder:
Vår slutsats är att det är viktigt att fortsätta sprida kunskap och förståelse för att det
finns olika sorters tro och olika religioner och sedvänjor.
Under 2011-2012 har vi valt att fortsätta arbeta med diskrimineringsgrunden Etnicitet i
förebyggande syfte, för att ansluta till temat för årets Skapande Skola-projekt och för att utöka
elevernas kunskap inom detta område. I detta arbete kommer Religion också in
Vi har utformat en enkät med fyra frågor att starta med.
Vad är rasism?
Var finns rasism?
Finns det rasism på skolan?
Vad kan du göra för att få bort rasism?
I vecka 42 kommer vi att inleda arbetet och eleverna kommer att besvara enkäten samt vara med
och grovplanera hur vi går vidare med arbetet.
Bilaga: Kartläggningen ht 2011.
2011.10.10
Arbetslag åk 4-5
Kristina, Marlene, Karin, Anette och Åsa
