Plan mot diskriminering
och kränkande
behandling
Sofielunds Förskola
2016/2017
Vår vision
Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering och
annan kränkande behandling.
Alla barn, föräldrar och personal ska känna sig sedda, viktiga
och värdefulla.
Inledning
Förskolorna i område Innerstad 06 - Sofielund, är en mötesplats för barn och personal av olika
åldrar och kön, från skiftande sociala miljöer och kulturer. Barn och personal förväntas kunna
samspela socialt och hantera relationer med varandra dagligen under flera år. Det uppstår
självklart vänskap, men också konflikter.
Bakgrund
Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och
diskriminering - Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (SL 2010:800, 6 kap).
Förskolan ska enligt dess varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet:
1. Plan mot diskriminering, enligt 3 kap.16 § Diskrimineringslagen
2. Plan mot kränkande behandling, enligt 6 kapitlet Skollagen.
De båda planerna kan sammanföras till en.
Syfte
Syftet med arbetet med plan mot diskriminering/planen mot kränkande behandling är att
främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt
förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
De sju diskrimineringsgrunderna
Här hämtade från Diskrimineringsombudsmannens hemsida.
Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet. Det finns även andra perspektiv på kön och identitet som skyddas under
diskrimineringsgrunden könsidentitet och uttryck.
Könsidentitet eller könsuttryck: Diskrimineringslagen använder begreppen
"könsöverskridande identitet eller uttryck" medan DO ofta använder begreppen könsidentitet
eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar
att befästa en bild av att personer som omfattas av skyddet mot diskriminering, är avvikare i
ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön.
Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller
man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det
som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller
självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till
exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.
Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett
paraplybegrepp för personer som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och
könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker genomgå
någon könskorrigerande operation omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot
diskriminering.
Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan handla om att vara exempelvis
svensk, same eller chilenare. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar
dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån
sin bakgrund och sin individuella historia.
Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som
exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar
sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel
buddism, ateism och agnosticism.
Funktionsnedsättning: I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband
med funktionsnedsättning är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan
bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas
uppstå.
Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.
Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel
allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen
betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om
du har en mindre omfattande funktionsnedsättning.
Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller
bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar.
Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära
samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva
med någon av samma kön eller av annat kön.
Ålder: Lagen definierar ålder som uppnådd levnadslängd. Med detta avser lagen en persons
fysiska levnadsålder räknat från hens födelse. Alla omfattas av skyddet eftersom alla har en
ålder.
Definitioner
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas. Direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon
form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera
varandra i juridisk bemärkelse.
Det kan också vara diskriminerande att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev
för trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet (6 kap. 3 § skollagen).
Exempel på fysiska kränkningar
• Att slå barnet eller knuffa barnet
• Att dra barnet i håret eller bita det för att visa hur det känns
• Att binda fast barnet
• Att tvinga barnet att äta upp maten
Exempel på verbala och psykosociala kränkningar
• Att hota barnet
• Att ge barnet öknamn
• Att frysa ut eller utesluta ett barn från gemenskapen
• Inte få följa med på utflykt/ut på gården
• Att låta ett barn sitta i skamvrå/soffa/stol eller att utvisa det
• Att hänga upp bilder, texter eller foton som är kränkande för barn
• Att ge barnet obehagliga blickar
Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt
utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal
måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både skollagen och diskrimineringslagen
innehåller ett absolut förbud för förskolans anställda att utsätta barn för trakasserier eller
kränkande behandling.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
Främjande och förebyggande arbete 2016/2017
Förskolans verksamhet utformas i överensstämmelse med de grundläggande demokratiska
värderingar som uttrycks i förskolans värdegrund. Den präglar den dagliga verksamheten och
barn tillägnar sig den genom konkreta upplevelser i samspel med andra barn, vuxna och
omgivning. Ingen ska hos oss bli diskriminerad eller kränkt på grund av kön,
könsidentitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Värdegrundsarbete förskolepersonal: Arbetet med denna plan är en ständigt
pågående process där vi på t.ex. APT och verksamhetsutvecklingsdagar arbetar med
vårt förhållningssätt, barnsyn och bemötande utifrån diskrimineringsgrunderna. Detta
ska ske genom diskussioner, värdegrundsövningar och dilemmafrågor.
Föräldraråd: En gång per termin träffar förskolechef och biträdande förskolechef
tillsammans med förskolepersonal, föräldrar/vårdnadshavare på förskolan. Detta för
att tillsammans lyfta de främjande insatser som redan görs och kartlägga verksamheten
för att upptäcka risker.
Barnråd: En gång per termin träffar växelvis förskolechefen och biträdande
förskolechef två barn från varje avdelning. Här får barnen tillfälle att uttrycka tankar
och åsikter om verksamheten på förskolan. Barnen som kommer till barnrådet är
representanter för sin avdelning, vilket kräver tydliga förberedelser av
förskolepersonalen.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska utgå ifrån
problem som upptäcks vid kartläggning i den egna verksamheten. En kartläggning ska göras
av barnens trivsel och trygghet, samt exempelvis var det finns störst risk för kränkningar på
den egna förskolan. Barnen ska involveras i kartläggningen.
Det förebyggande arbetet handlar alltså om att ligga steget före när det kommer till att göra
vardagen fri från situationer som kan vara diskriminerande och kränkande (Salmson &
Ivarsson, 2015 s. 66).
Varje avdelning ska göra en kartläggning kring trygghet och trivsel.
Avdelningspersonalen gör en ”trygghetsvandring” tillsammans med barnen i
förskolans miljöer inne och ute och diskutera trygga och otrygga platser. Personal som
arbetar med de yngre barnen observerar var de befinner sig och vad de gör i miljöerna
inne och ute på förskolans gård. Materialet sammanställs och utifrån resultatet görs
analys och åtgärder som all personal får ta del av och lägger grunden för utvecklandet
av nästa likabehandlingsplan.
Vem ansvarar: Avdelningspersonalen tillsammans med förste förskollärare
När ska det vara klart: Januari 2017
Ibland upplever vi att alla barn inte har tillgång till allt material på vår gård. Vi ska
göra en kartläggning över vem som använder vad, analysera resultatet och lägga upp
en plan.
Vem ansvarar: Personalen
När ska det vara klart: Maj 2017
Främjande arbete
Vi ska främja barns lika rättigheter och möjligheter utifrån diskrimineringsgrunderna. Det
främjande arbetet riktar sig till alla barn. Det är en del av det vardagliga arbetet och ska
bedrivas kontinuerligt och systematiskt. Det innebär bland annat att skaffa sig kunskap om
diskrimineringsgrunderna, arbeta med allas lika värde, skapa ett gott socialt klimat, ge alla
barn möjlighet att delta i alla aktiviteter.
Det främjande arbetet handlar alltså om det som görs för att förstärka barnens förutsättningar
till lika rättigheter och lika möjligheter, oavsett om barnet är inom eller utanför normen
(Salmson & Ivarsson, 2015 s. 66).
Personalen fungerar medvetet som goda förebilder både mot barn och gentemot varandra.
En fokusgrupp med en personal från varje förskola (två från Sofielund) diskuterar
likabehandlingsarbete tillsammans med förste förskollärarna.
Vem ansvarar: Förste förskollärarna
När ska det vara klart: Fortlöpande
Ledningsgruppen läser och diskuterar ”Normkreativitet i förskolan – om normkritik
och vägar till likabehandling”.
Vem ansvarar: Ledningsgruppen
När ska det vara klart: Fortlöpande
En kartläggning över pedagogiskt material och litteratur ska göras på varje avdelning.
Miljö och material ska spegla mångfald, utforskande och tillgänglighet. Alla barn ska
känna sig välkomna och representerade utifrån kön och könsidentitet/könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder.
Vem ansvarar: Avdelningspersonalen tillsammans med förste förskollärare
När ska det vara klart: Maj 2017
Hela förskoleområdet ska se över inskolningsmaterial och rutiner för att skapa ett så
bra och likvärdigt första möte med förskolan som möjligt. Det ska finnas utrymme för
familjerna att berätta vad som är viktigt för dem angående t.ex. högtider, intressen,
mat och vilka personer barnet har nära relationer till.
Vem ansvarar: Ledningsgruppen och avdelningspersonal
När ska det vara klart: Februari 2017
Hur planen ska göras känd och förankras
Vi pratar med barnen om planen utifrån deras ålder. Föräldrar/vårdnadshavare får
frågeställningar inför föräldraråd och utvecklingssamtal som de kan diskutera med sitt
barn.
Föräldrar/vårdnadshavare får under inskolning ett exemplar av likabehandlingsplanen.
Ett exemplar ska hänga framme i entrén på varje avdelning och finnas på hemsidan.
Det är ett stående inslag på föräldramöte, föräldrarådsmöten och utvecklingssamtalen.
Vi förbereder föräldrarna/vårdnadshavare innan mötet så att de kan fundera och prata
med sina barn.
Det är viktigt att vår plan är utformad så att den på ett tydligt och enkelt sätt
informerar föräldrarna/vårdnadshavarna. Den ska vara lättförståelig. Det är viktigt att
vi berättar och informerar om var föräldrarna/vårdnadshavarna kan hitta mer
information om lagen och styrdokumenten.
Vem ansvarar för vad? - Arbetsgången vid
uppmärksammande av kränkning
Personalen skall dagligen uppmärksamma händelser och vid behov ta dessa till diskussion
inom arbetslaget, mellan arbetslagen och på arbetsplatsträffar.
Alla vuxna har ansvaret för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
Vid upptäckt ska personal aktivt arbeta för att den kränkande behandlingen ska
upphöra.
Utrednings- och åtgärdsskyldighet: Förskolan har enligt lag skyldighet att agera så
snart någon i personalen får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att
förhindra fortsatta kränkningar. Det måste ske skyndsamt. Förskollärare eller annan personal
som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller kränkande behandling ska
anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera
Förskolenämnden. Läs mer på ”Kom-in-Förskoleförvaltningen-Så här arbetar vi med.Diskriminering och kränkande behandling av barn”
All personal i förskolan har ansvar att anmäla kränkande behandling till
förskolechefen.
Förskolechefen har ansvar att utreda och följa upp vid kränkande behandling.
Om inte förskolan gör tillräckligt för att förhindra att barn eller personal fortsätter kränka eller
trakassera ett barn kan kommunen bli skadeståndsskyldig.
Repressalier: Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan negativ behandling
på grund av att barnet eller förälder har anmält förskolan för diskriminering eller berättat att
det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn
medverkar som till exempel vittne i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Upptäckt: Redan misstanke om att kränkningar förekommer bör uppmärksammas.
Förskolebarn ska aldrig lämnas utan uppsikt varför kränkningar uppmärksammas snabbt.
Personalen ska alltid ta barnets upplevelse på allvar och uppmuntra barnet att berätta för den
vuxne om ett annat barn retas, skadar eller gör hen illa.
Utredning: Förskolechef ansvarar för att utredning och åtgärder upprättas och
dokumenteras, enligt gällande modell och blanketter i Förskoleförvaltningen.
Utredning sker genom samtal med alla inblandade och avslutas med ett formellt beslut att
antingen vidta vissa åtgärder eller att inte vidta åtgärder då utredningen visat att det inte finns
ett behov. Vårdnadshavare ska alltid informeras och vara delaktiga i åtgärderna.
Ansvar och skyldigheter:
Det juridiska ansvaret har huvudmannen. Ansvaret att agera har förskolechef och all
personal som arbetar på förskolan.
Alla som arbetar i våra verksamheter är skyldiga att förebygga diskriminering och
kränkande behandling.
Förskolechefen är skyldig att så fort som möjligt utreda sådana händelser samt att
förhindra fortsatta diskrimineringar, kränkningar och trakasserier.
Förskolan har ett ansvar att informera föräldrar/vårdnadshavare om förskolans plan.
Åtgärder som personalen kan genomföra när det gäller kränkningar barnbarn
Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.
Involvera alltid vårdnadshavare och förskolechef vid tillfällen av kränkningar, eller
vid kränkningar riktade mot ett och samma barn.
Dokumentera alla åtgärder, enligt beslutad blankett.
Alltid följa upp det som har hänt.
Åtgärder som personalen kan genomföra när det gäller kränkningar vuxna
- barn
Reagera och säg till om någon vuxen (personal eller vårdnadshavare) beter sig
kränkande mot ett barn.
Prata med den vuxne i enrum och lyssna in situationen.
För aldrig känsliga diskussioner då barnen är närvarande.
Informera förskolechefen.
Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med diskriminering/kränkning,
enligt beslutad blankett.
Uppföljning
Förskolechef ansvarar för att en uppföljning sker med alla inbladande parter.
Resultat och analys av kartläggning
Det finns inga tydligt uppsatta mål i den förra likabehandlingsplanen som kan utvärderas.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Gällande plan ska tas upp till diskussion och utvärdering varje år för att upprätta en ny plan.
Ansvarig för detta arbete är: Förskolechef.
När: November 2017
Källor:
Diskrimineringsombudsmannen http://www.do.se/om-diskriminering/skyddadediskrimineringsgrunder/
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan – om normkritik och
vägar till likabehandling. Lettland: OLIKA förlag AB.
