Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
RUDSDALENS FÖRSKOLA
2016
Planen gäller från januari 2016 till januari 2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
1. Vision
2. Utvärdering av föregående års plan
3. Kartläggning och nulägesanalys
4. Diskrimineringsgrunder
Kön
Könsöverskridande identitet
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Annan kränkande behandling
5. Revidering
6. Begreppsförklaring
7. Ansvarsfördelning
Förskolechefs ansvar
Personalens ansvar
8. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till
genomförande:
Bilaga 1.
Fallbeskrivning/Incidentrapport
Vision
I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Jag är värdefull och duger för den jag är.
1. Inledning
På Rudsdalens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och
behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från
förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara
rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är
otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund
och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling har, liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika
rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen:
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av
kränkande behandlingar mot barn.
Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för
kränkande behandling.
Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det
främjande arbetet bör bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen.
2. Utvärdering av föregående års plan
Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som
grund för 2015 års likabehandlingsplan. Planen gäller från januari 2015 till januari 2016.
Utvärdering:
Kartläggning och nulägesanalys.
Vi har inte använt oss av ”husmodellen”. Men vi kan använda oss av den för att upptäcka de
kritiska platserna? Inför hösten bör vi tänka på att informera föräldrarna om planen och att
den förnyas årligen. En avdelning har intervjuat de äldsta barnen och fått svar att barnen trivs
bra, känner sig trygga här och längtar till förskolan när de är lediga. Pedagogerna har använt
sig av ”glad-ledsen-likgiltiggubbarna” vid intervjuerna och har sedan fått bekräftat av
vårdnadshavarna att även de uppfattar att barnen trivs bra. Vi har arbetat med hur vi samtalar
med varandra och vilka ord som är ok att använda exempelvis är inte svordomar ok och man
kan säga ”kan jag be att få” istället för ”ge hit”. Vi har även diskuterat att det inte är ok att
knuffa, slå och sparka m.m. utan istället kan barnen be om hjälp av pedagogerna om konflikt
har uppstått.
Kön.
Vi har i år haft ett alternativt luciafirande där alla får möjlighet att vara vad de vill. Vi firade
gemensamt, barn och pedagoger, på hela enheten i vår nya lekhall. På eftermiddagen hade vi
sedan en pyssel och dropinfika på varje avdelning där barn och vårdnadshavare fick möjlighet
att pyssla och fika tillsammans. Vi behöver förbättra oss i att göra en kartläggning på varje
avdelning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.
Vi arbetar med ”ny” litteratur och använder fördelen att kunna låna böcker på bokbussen. Det
finns mycket bra litteratur.
Vi arbetar utifrån barnets intresse för att inte prägla någon stereotyp könsroll. Viktigt att vi
använder korrekta begrepp och namn för att inte slänga ur smeknamn osv.
Vi är med i barnens lek och har använt oss av att spela teater. Barnen har fått möjlighet att
spela roller av det motsatta könet. En del barn har visat motstånd mot detta men efter att vi har
pratat om det har de frivilligt valt att spela en sådan karaktär.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Vi har erbjudit barnen både böcker och annat material som bryter mot rådande normer och i
gruppindelningar utgår vi ifrån barnens intresse och får på det viset könsneutral indelning.
Dock kan vi pedagoger bli ännu bättre på att tänka normkritiskt. Vi behöver se över
utklädningskläder så att det blir en mer jämvikt då vi i nuläget har mer av
”flickkläder/attribut”.
Etnisk tillhörighet.
Häftet ”mina rättigheter” finns som ett redskap i vårt arbete med likabehandlingsplanen och vi
uppmärksammade FN dagen tillsammans på enheten i lekhallen.
Modersmålslärarna är med kortare stunder. Ibland med i helgrupp men oftast går de undan
med barnet som har undervisning. Vi pedagoger kan ta mer hjälp av modersmålslärarna för att
få tips på exempelvis sagor på respektive språk.
Avdelningarna har pratat om barnens nationaliteter och satt upp flaggor samt en Världskarta
(Sverigekarta) synlig på avdelningen. En del föräldrar har tagit med mat från deras kultur vid
högtider och då har vi uppmärksammat dessa högtider i samband med detta.
Religion och annan trosuppfattning.
Utifrån barnens funderingar och diskussioner har frågan kommit upp om det är okej att äta
griskött. Vi bemöter barnen och lyfter att det finns olika synsätt. Vi behöver utveckla
samarbetet med modersmålslärarna.
Funktionsnedsättning.
Alla barn ska ha rätt till särskilt stöd vid behov. Vi arbetar med detta, men vi räcker inte alltid
till.
Vi har upprättat handlingsplaner vid behov. Vi har anpassat verksamheten för att tillgodose
barnens behov genom att t.ex. dela in barnen i mindre grupper vid lek och andra aktiviteter.
Under våren har resurs har satts in vilket har gett oss möjlighet att kunna vara mer med barnen
i deras lek. Under hösten har resursen främst täckt upp för extra planering utifrån de barn som
är i behov av extra stöd. På en avdelning har resursen arbetat som assistent åt ett barn.
Eftersom vi har plockat bort material som innehåller kemikalier har vi inte längre vaxdukar på
borden, inga plasttallrikar och plastmuggar att äta på m.m. På två avdelningar arbetar vi
utifrån en röstskala för att få ned ljudnivån. Under året har vi haft hjälp av Tummen.
Sexuell läggning.
Aktiviteterna är aktuella i förskolans vardag. Böcker har köpts in som handlar om olika
familjekonstellationer.
Om föräldrar ifrågasätter (barnets tankar och samtal) utgår vi ifrån förhållningssättet om alla
människors lika värde och hänvisar till likabehandlingsplanen. Barnen har haft funderingar
och vi har reflekterat tillsammans vid behov, men oftast diskuterar de med varandra och löser
saker och ting sinsemellan. Vi ser till att inte göra en stor sak av det hela.
Ålder
Vi bemöter varje barn som en individ oavsett ålder och ser barnen som kompetenta.
Kränkande behandling.
Tillsammans med barnen har vi arbetat fram trivselregler om hur vi är mot varandra. I grund
och botten Den gyllene regeln.
Vi har fokuserat väldigt mycket på barnen i denna underrubrik, men allt börjar ju ändå med
hur vi vuxna förhåller oss både till varandra och till barnen. Viktigt att tänka på hur vi
förhåller oss och hur vi pratar på enheten. Hur påverkas vi vuxna av arbetsmiljön och hur
påverkar det våra omdömen som pedagoger i negativa situationer. Hur är vi gentemot
varandra? Det här är en pågående process. Vi får jobba med det varje dag. Viktigt att tänk på
tonläge i interaktion med barnen, hur använder vi våra röster när vi pratar till barnen? Under
året har vi inte anmält något ärende till huvudman gällande kränkande behandling.
3. Kartläggning och nulägesanalys.
Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier
eller kränkningar är:
Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen.
Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.
Dagliga kontakter med föräldrar.
Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
Enkät till föräldrar.
Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte.
Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling skulle kunna förekomma har inte gjorts på vår utemiljö.
Gruppgenomgång med förskolechef på grupp och individnivå.
På våra avdelningsplaneringar diskuterar vi pedagoger hur vi lätt ska kunna förändra
våra rutiner för att främja diskriminering/kränkande behandling.
Den dagliga verksamheten och organisationen förändras utifrån situationerna i
barngruppen.
Analys utifrån kartläggningen
Nu finns vuxna på olika platser på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att
barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupplekar spontant. Även
inne på avdelningarna finns vi pedagoger på olika platser där barnen leker och deltar i
aktiviteten. På samlingarn uppmärksammas alla barnen, både de som är på förskolan
och de som är lediga/sjuka för att skapa en god stämning i barngruppen. Vi börjar
höstterminen med att ha gruppstärkande lekar för att lära känna varandra och kunna
varandras namn och få gruppkänsla. Vi är en mångkulturell förskola med många olika
språk och vi använder oss av bilder, tecken, seriesamtal och taltolkning för att förstäkra
samtalen i vårt arbete med att främja likabehandling.
Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen.
Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna.
Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga
plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande: Vi pedagoger deltar i barnens
aktiviteter både inne och ute. Vi pedagoger sak finnas där barnen är för att vara stöd och ge
verktyg vid situationer som skulle kunna leda till konflikter mellan barnen. Om en konflikt
har uppstått kan vi använda oss av serieteckningar där man kan rita en konflikt med de
inblandade barnen och barnen får själva berätta vad som hände i situationen för att hjälpa dem
att gitta andra lösningar på konflikten. Vi kan även använda oss av dramatiseringar och
gestaltning som berör ämnet. Det här är ett arbetssätt som ingår i vår dagliga verksamhet för
att fånga upp en situation innan den leder till en större konflikt. Vi pedagoger finns med som
stöd och kan genom att ”taltolka” visa på hur man exempelvi kan ta kontakt med andra barn
så att alla barn ges förutsättning att delta i leken. Föräldraråd har tagits bort då det varit svårt
att få vårdnadshavare att delta. Vid kartläggningen bör vi bli bättre på att använda oss av
husmodellen.
4. Diskrimineringsgrunder
När man beskriver de olika diskrimineringsgrunderna och arbetet för att nå likabehandling på
förskolan enligt dessa grunder används begreppen främjande och förebyggande. Främjande
innebär det övergripande arbete som når alla barn, det värdegrundsarbete som genomsyrar
verksamheten. Förebyggande utgår från de identifierade riskfaktorer som upptäckts i
kartläggningen, vilket ska minimera risken för kränkningar.
Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter:
Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater
och andra och nya lekar. Grupperna är köns och åldersblandade.
Pedagogerna bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen
utifrån utseende och kläder.
Vi ska erbjuda och läsa böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.
Vi pedagoger försöker planera och genomföra vår verksamhet med ”Genusglasögon”.
Genus genomsyrar hela vår verksamhet och pågår hela tiden i vårt arbete.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Alla barn känner att de har lika värde och kan ta plats oavsett kön.
Barnen leker tillsammans oavsett kön.
Att alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.
Aktiviteter för att nå målen:
Barnen har fått vara med och utforma trivsel regler.
Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsroller.
Vi pedagoger tar del av det material som genuspedagogen delger oss.
Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna.
Uppföljning och utvärdering:
Vi följer upp aktiviteterna genom observationer och reflekterar/analyserar på våra
avdelningsplaneringar och även på enhetens apt för ett systematiskt arbete med
jämställdhet för att se att vi systematiskt arbetar med att alla flickor och pojkar ska ha
samma möjligheter i förskolan. Utifrån det kan vi se vad vi behöver förändra i vårt
arbete kring detta ämne.
Vi följer upp barnens trivsel vid utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten.
Vi intervjuar de äldre barnen (3-5 år) om deras trivsel på förskolan.
Analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2016.
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Slutlig
utvärdering i samband med att denna plan utvärderas i november.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med
könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses
i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Läroplanens mål: Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för könsöverskridande identitet eller uttryck:
Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder
och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Alla har lika värde och känner att de kan ta plats.
All gruppverksamhet utgår ifrån könsneutral indelning.
Vi pedagoger stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får
uttrycka sin personlighet utan att de blir begränsade av rådande normer.
Aktiviteter för att nå målen:
Vi erbjuder barnen böcker som bryter mot rådande normer.
Vi erbjuder utklädningskläder där barnen får prova olika identiteter.
Vi erbjuder samma material till alla barn.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16.
Ansvar
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörighet.
Läroplanens mål:
Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:
Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.
Vi erbjuder sagor på läsplattan på barnens respektive språk.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Vi synliggör andra kulturer.
Synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat
ursprung.
Aktiviteter för att nå målen:
Vi använder oss av modersmålstränarnas erfarenheter och kunskaper.
Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.
Vi lånar böcker och musik från bokbussen.
Vi behöver mer samarbete med modersmålsläraren.
Vi firar FNdagen genom att uppmärksamma alla barns rätt (barnkonventionen).
Vi tittar på flaggor från olika länder och synliggör dem på avdelningarna.
Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och
värderingar.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -16.
Ansvar
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar
religiös åskådning t ex buddism och ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
Föräldrarna har möjlighet vid inskolningen att påverka vårt arbete genom att berätta
och visa hur de firar sina traditioner och högtider.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring:
Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar.
Vi har en dialog med vårdnadshavarna kring hur/om de firar andra högtider än de
svenska.
Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de olika religionerna.
Aktiviteter för att nå mål
Genom vårt värdegrunds arbete jobbar vi med allas lika värde, människors rättigheter
och olikheter.
Lånar böcker som handlar om andra länder och kulturer.
Tar hjälp av föräldrar och modersmålslärare.
Enheten införskaffar en mångreligiös almanacka där vi pedagoger får kunskap om
traditioner och fester inom de olika religionerna.
Uppföljning och utvärdering:
Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad 2016 som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i
november -16.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ex ADHD och autism.
Läroplanens mål och uppdrag:
Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:
Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder. Alla avdelningarna arbetar med att
hålla en låg ljudnivå i barngruppen. Alla avdelningar har ett medvetet tänk på att köpa
ljuddämpande material vid nyinköp och vid möblering. Alla avdelningar arbetar med
röstskalan för att få en låg ljudnivå. Vi tänker på ljussättning och placering av barnen i
samlingen, vid matbordet, på vilan.
Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen.
Vid behov tar vi hjälp av externa resurser som ex. ”Tummen”, Bvc, områdets
specialpedagog, hörselvården och Klaraborgs specialpedagogiska område.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan.
Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov.
Vi fortbildar oss själva genom att söka och läsa om olika funktionsnedsättningar.
Aktiviteter för att nå målen:
Varje höst är barnen med och utformar trivselregler på sin avdelning.
Vi läser barnböcker om hur man ska vara mot varandra.
Vi samtalar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar
barnen att hjälpa varandra.
Alla som vill får vara med och leka.
Vi uppmärksammar det barnen är bra på.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 16
Genom intervjuer med barnen om hur de trivs på förskolan och att de känner sig
trygga på förskolan.
Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget hur vi ska motverka diskriminering och
trakasserier.
Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad
2016.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika
värde:
När barnen kommer på morgonen hälsar vi på förälder/ vårdnadshavare med deras
namn istället för mamma och pappa.
Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer.
Vi samtalar med barnen om att familjen kan se olika ut.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Barnen förstår att familjer kan se olika ut.
Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell
läggning.
Aktiviteter för att nå målen:
Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys i samband med utvärderingen av
målen i utvecklingsplanen i maj månad 2016.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Ålder
Från och med 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med ålder.
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att
särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i förskoleverksamheten.
Läroplanens mål: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för allas lika värde oavsett ålder:
Vi arbetar medvetet med att dela in barnen i smågrupper utifrån deras intresse och
utveckling istället för ålder.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Vi skapar föresättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder.
Aktiviteter för att nå målen:
I vardagliga verksamheten för vi samtal om att vi alla är olika och utvecklas i olika
takt.
Alla barn oavsett ålder ska få prova på olika aktiviteter och material utifrån intresse.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 16.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
Vi arbetar på olika sätt för att konkritisera hur man är en bra kompis genom
exempelvis dramatisering.
Vi uppmuntrar barnen att samarbeta.
Vi pedagoger är uppmärksamma och närvara i barnens aktiviteter för att förebygga så
att ingen kränkande behandling sker.
Vi fokuserar på att uppmärksamma när någon är en bra kompis.
Årets mål för att förebygga kränkande behandling:
Alla barnen trivs och känner sig trygga i alla förskolans miljöer förskolan
Aktiviteter för att nå målen:
Varje höst utformar vi trivselregler tillsammans med barnen.
Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
Vi dramatiserar hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.
Vi vuxna är förebilder genom vårt agerande oh förhållningssätt för att visa hur goda
relationer kan skapas. Exempelvis pratar aldrig illa om andra inför barnen.
Vi använder oss av ”stopphanden”, en metod där man visar ”stopp, jag vill inte”
genom att sätta upp en hand.
Alla avdelningarna arbetar med vad som är ok/inte ok att göra för att vara en bra
kompis.
Vi har tillsammans med barnen upprättat gemensamma regler som vi har synliga för
alla, t ex en blomma eller sol.
Uppföljning och utvärdering:
Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan.
Genom observationer i verksamheten.
Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad
2016 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i
november -16.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
5. Begreppsförklaringar
Diskriminering
Diskrimineringsbegreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder,
kön, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Det handlar om att man
särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt
begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt
diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas
alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle
kunna vara barn som har någon form av funktionshinder. I verksamheten är det personal som
kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra.
Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om
barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa
barnet som följd.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon
av de skyddade diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund
Kränkningar kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar
som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva
tillrättavisningar som kränkande.
6. Ansvarsfördelning
Förskolechefs ansvar
Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten:
Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder,
Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/
vårdnadshavare.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personalens ansvar
Det är personalen ansvar att:
Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.
Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans
årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens
vårdnadshavare.
Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande
behandling till genomförande:
Skollagen kap 6
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.”
Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften
utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går
vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta
handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef.
Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med
någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet.
a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett
barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet.
b. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga.
c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett.
d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om
kränkande behandling. Blankett finns på solsidan.
e. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som
kränkt.
f. Tid för uppföljning planeras in
g. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas
ärendet. Blankett finns på solsidan.
h. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef
Att anmäla till BEO
i. Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om
du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola.
Personal som kränker barn.
Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får
information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen
handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett
bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen.
Så här gör du om en vuxen kränker ett barn
Ta upp det direkt med den vuxne
Informera förskolechef om det som inträffat
Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när
kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs
Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med
uppföljning utvärderas åtgärderna.
Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala
myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras
arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare
sker en utredning på förskolan
Förebyggande
Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer.
Tillsammans bestämer medarbetarna på enheten hur man ger varandra feedback vid svåra
ärenden. Diskussion görs tillsammans med förskolechef på enhetsmöten eller på möten med
arbetslagen som görs upp vid behov.
Bilaga 1
Fallbeskrivning/Incidentrapport
Den utsatte: --------------------------------------------------------------------Larm från: --------------------------------------------Datum------------------
Detta har hänt--------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------Signatur----------------------Samtal med:---------------------------------------------------------------------Uppföljningssamtal: – ---------------------------------------------------------
Hur har det gått:-----------------------------------------------------------------
Vi har informerat:---------------------------------------------------------------
Signatur: ----------------------------------------------------Datum: -----------
