Systematiskt arbetsmiljöarbete Sverigefinska förskolan i Södertälje 2012 Uppdaterad 2012-02-28 Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................ 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje ...................... 2.1. Riskfaktorer .................................................................................................................... 3. Arbetsgivarens och förskolechefens ansvarsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Sverigefinska förskolan i Södertälje ....................................................... 3.1. Huvudansvaret för arbetsmiljön ................................................................................. 3.2. Råd till förskolechefen .................................................................................................. 3.3. Förskolechefens ansvar ................................................................................................. 3.4. Internkontroll ................................................................................................................. 4. Skyddsombud ....................................................................................................................... 4.1. Val av skyddsombud .................................................................................................... 4.2. Skyddsombudets ansvar .............................................................................................. 4.3. Skyddsombudet i Sverigefinska förskolan i Södertälje ............................................ 4.4. Skyddsombudets uppgifter .......................................................................................... 5. Arbetsplatsombud ................................................................................................................ 5.1. Arbetsplatsombudets uppgifter .................................................................................. 6. Arbetsmiljöpolicy på Sverigefinska förskolan i Södertälje ............................................. 6.1. Personalpolitiska principerna på Sverigefinska förskolan i Södertälje.................. 6.2. Ansvar och förverkligande av personalpolitiken ..................................................... 6.3. Personalpolitiken i praktiken ....................................................................................... 6.4. Fysisk arbetsmiljö på Sverigefinska förskolan i Södertälje ...................................... 6.5. Psykosocial arbetsmiljö ................................................................................................. 6.6. Tillbud och olyckor........................................................................................................ 6.7. Arbetsskada .................................................................................................................... 7. Föreskrifter som gäller alkohol och droger på Sverigefinska förskolan i Södertälje .. 8. Arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje ............ 8.1. Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering ............................................... 8.2. Organisation för arbetsanpassning och rehabilitering ............................................. 8.3. Arbetsanpassning .......................................................................................................... 8.4. Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje .............................................. 8.5. Rehabilitering och arbetsanpassning .......................................................................... 9. Försäkringskassans uppgifter ............................................................................................. Bilaga 1. Lagar och förordningar som gäller systematiskt arbetsmiljöarbete .......................................................................................................................................... Bilaga 2. Skyddsombud och fackligt ombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje ... Bilaga 3. Checklista för arbetsmiljörond/skyddsrond ......................................................... Bilaga 4. Checklistor, frågeformulär och sammanställningsformulär – uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ................................................................................... Bilaga 5. Medarbetarsamtal..................................................................................................... Bilaga 6. Sammandrag av medarbetarsamtalet .................................................................... Bilaga 7. Personalens trivselenkät .......................................................................................... Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 3 3 4 5 5 6 7 7 8 8 8 8 9 10 10 11 12 12 13 16 17 17 18 18 21 21 21 21 22 23 23 24 44 45 51 62 64 65 2 1. Inledning Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. Det innebär att man letar efter sådant som kan vara farligt eller hälsoskadligt. Olika sätt att hitta risker på arbetsplatsen: skyddsronder, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, enkäter och mätningar. Buller, farliga ämnen och skadliga arbetsställningar är exempel på hälsofaror, men även för lite inflytande över arbetet, dåligt samarbete, för hög arbetsbelastning och påfrestande arbetstider är exempel på sådant som också kan få oss att må dåligt. Arbetsmiljöverket ser genom inspektioner till att arbetsgivarna gör godkända riskbedömningar. Vad riskbedömningen ska innehålla och hur den ska göras beror på hur verksamheten ser ut. De anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet både vid undersökning, riskbedömning, åtgärdsplanering och kontroll av genomförda åtgärder. Även skyddsombudet deltar. Det är arbetsmiljölagen som säger att det ska finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren är ansvarig för att det finns och verkligen fungerar. I systematiskt arbetsmiljöarbete ingår kontroll av arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv på riskerna i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala risker). Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett krav. Arbetsmiljöansvaret regleras i: Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöförordningen (AMF) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje Undersökning av arbetsmiljön sker vanligast genom att göra skyddsronder, ha personalmöten och enskilda samtal med medarbetarna. Ibland krävs andra metoder t.ex. mätningar och medicinska eller tekniska kontroller. Sverigefinska förskolan måste ha kunskaper för att kunna bedöma och förebygga olycksfall och sjukdomar. Arbetstagarna ska ha kunskaper om risker med arbetet för att undvika att bli skadade eller sjuka av arbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 3 Skyddsrond, då förskolechefen och skyddsombudet går runt i arbetslokalerna och tar upp aktuella arbetsmiljöfrågor, är en form av undersökning. På personalmöten är det bra att ha arbetsmiljö som en stående punkt på dagordningen. Medarbetarsamtal kan ofta ge besked om hur en anställd mår på sitt arbete. Alla arbetsförhållanden ska undersökas. Det gäller både kroppsliga påfrestningar och psykiska belastningar. Så här gör vi på Sverigefinska förskolan i Södertälje: 1. Undersöker 2. Bedömer risker: Resultatet av riskbedömningen är skriftlig och tar upp både vilka risker som är allvarliga och andra risker. 3. Åtgärdar 4. Gör en handlingsplan: Den är skriftlig och tar upp åtgärder, när de ska vara klara och vem som har ansvar för att de görs. 5. Kontrollerar: Gör fler åtgärder om det som gjorts inte var tillräckligt. 2.1. Riskfaktorer Buller I lokaler där många barn vistas samtidigt är det ofta höga ljudnivåer. Akustiken i lokalerna, gruppernas storlek och arbetets organisering kan öka problemen. Olika sätt att minska bullernivåerna är material som absorberar ljud i inredning,”tassar” på stolar etc. Genom att ändra arbetsmetoderna och engagera barnen/eleverna i arbetet mot höga ljudnivåer kan man nå goda resultat. Vi har mätt förskolans bullernivå med hjälp av ”Soundear” som vi lånade från Miljökontoret under fyra veckors tid. Genom att vi fick den andra lokalen i bruk har bullernivån minskat, eftersom vi kunnat dela eleverna i mindre verksamhetsgrupper. Man har även installerat ljuddämpande plattor i förskolans tak. Vi kräver ljuddämpande plattor i alla förskolans rum. Dessutom planerar vi andra åtgärder som minskar ljudnivån betydligt (tyger, mattor etc.). Arbetshygieniska förhållanden Luft-, ljud- och ljusförhållanden samt övriga arbetshygieniska förhållanden ska vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder ska vidtas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 4 Maskiner och redskap Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar ska vara sådana och användas på ett sätt som ger betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Farliga ämnen och skyddsutrustning Ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall får bara användas under förhållanden som ger betryggande säkerhet. Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov ska finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt för första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Arbetsplatsbyggnadens utformning I plan och bygglagen (1987:10) finns föreskrifter om konstruktion och utformning av byggnader. 3. Arbetsgivarens och förskolechefens ansvarsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Sverigefinska förskolan i Södertälje Enligt lag har arbetsgivaren, och indirekt chefen, ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det betyder att man löpande undersöker vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur man kan förbättra arbetsmiljön. 3.1. Huvudansvaret för arbetsmiljön Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren, men arbetsgivare och arbetstagare ska enligt lagen (3:e kapitlet 1a §) samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska se till att varje arbetstagare får god kunskap om hur arbetsmiljön ser ut och om vilka risker som kan vara förbundna med arbetet ifråga. Arbetsgivaren ska försäkra sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs. Man ska också informeras av sin arbetstagare om om/hur man kan undgå riskerna i arbetet. Genom att ta hänsyn till att alla människor har olika (fysiska och psykiska) förutsättningar skall arbetsgivaren anpassa arbetsförhållandena efter varje Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 5 arbetstagares särskilda förutsättningar för arbetet. Arbetsgivaren kan därför inte kräva att alla måste klara av att göra alla arbetsuppgifter på samma sätt, inom samma tidsram etc. 3.2. Råd till förskolechefen Följande steg är till hjälp när man strävar efter en bra arbetsmiljö: Kontrollera vilket ansvar du har Ansvaret för arbetsmiljön är kopplat till din befattning. Om man är ny som förskolechef är en bra första uppgift att klargöra sitt arbetsmiljöansvar. Ofta nämns det i befattningsbeskrivningen, men du kan också få vägledning genom att granska företagets arbetsmiljöpolicy. Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger hos högsta ledningen. Skaffa kunskap Som förskolechef är det inte säkert att du har all kunskap om hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor. Be om stöd från din arbetsgivare. Helst både i form av utbildning och material som underlättar arbetet. Det kan vara allt från broschyrer om lagar och föreskrifter, till checklistor i punktform. Kartlägg risker Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren löpande kartlägger risker på arbetsplatsen. Vanligtvis görs det genom skyddsronder eller arbetsplatsträffar. Men risker kan också upptäckas i medarbetarsamtal, medarbetarenkäter eller mätningar. Arbetsmiljöarbetet ska vara löpande, eftersom nya risker lätt kan uppstå i samband med en omorganisation, flytt eller annan förändring på arbetsplatsen. Handlingsplan och åtgärd När man hittar en risk måste den åtgärdas. I en handlingsplan skriver man ner vem som ska åtgärda risken och när. I vissa fall finns det risker som inte kan tas bort helt, då kan de hanteras på annat sätt, genom skyddsutrustning eller instruktioner. Förebygg De fysiska riskerna på en arbetsplats är ofta lättare att upptäcka än de psykiska. Genom att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan du som förskolechef minska sjukfrånvaron. En förskolechef som regelbundet finns till hands bidrar till en bättre arbetsmiljö. Ta hjälp På arbetsplatser med minst fem anställda ska ett skyddsombud utses av det lokala facket eller av arbetstagarna direkt. Ett gott samarbete med skyddsombudet är till Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 6 stor hjälp. Du har rätt att kräva att medarbetarna tar sitt ansvar och använder den skyddsutrustning som erbjuds och följer de regler som finns. 3.3. Förskolechefens ansvar Förskolans arbetsmiljö. Att arbetsmiljöarbete bedrivs (undersöka/kartlägga, genomföra, följa upp). Att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Utföra arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöarbete. All förskolans personal har ansvar och till uppgift att verka för en god arbetsmiljö. Hela personalen ska skaffa sig tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöregler, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall samt om arbetsförhållanden som främjar en god arbetsmiljö. Att arbetsledare kan genomföra åtgärder i linje med förskolans personalpolicy och ansvar för arbetsledning. Det gäller t.ex. att ge introduktion och instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, hjälpa till med prioritering av medarbetarnas arbetsuppgifter och ge stöd och återkoppling. Att utreda och agera vid signal om ett arbetsmiljöproblem. Att hålla kontakt med sjukskrivna medarbetare, att rehabiliteringsutredning görs i tid och att rehabiliteringsinsatser sker. Att skyddsutrustning och säkerhetsföreskrifter finns, används och följs. Att alla på arbetsplatsen vet vad som ska göras vid tillbud och olyckor. Att arbetsmiljörond äger rum regelbundet. Att brand- och utrymningsövningar äger rum regelbundet. Att ansvarspersonerna för arbetet mot diskriminering får den utbildning och ledighet som behövs för uppdraget. Behöver hela tiden ha klart för sig att uppgiftsfördelningen fungerar bra och göra ändringar i fördelningen när det behövs. Till hjälp för den chef som önskar finns denna plan för systematiskt arbetsmiljöarbete, förslag på checklistor för kartläggning av arbetsförhållanden och åtgärdsplan. Om förskolechefen har problem med att utföra och ansvara för arbetsmiljöarbetet och behöver vidareutbildning eller handledning ska rektor omgående kontaktas. 3.4. Internkontroll I lagens 2a § står att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Internkontroll är ett uttryck för att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 7 är löpande. När det uppstår behov av förändringar (av arbetsuppgifter, personalens förutsättningar, nya forskarrön etc.) ska man kunna kommunicera med arbetsgivaren. I internkontrollen ligger också en skyldighet att dokumentera arbetsmiljön. Man ska upprätta handlingsplaner där man ser vilka åtgärder som planerar att vidtas och som har vidtagits. Dokumentation underlättar samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna (deras representanter). 4. Skyddsombud I Sverige har skyddsombud en unik ställning. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet. Skyddsombudet ska vända sig till arbetsgivaren med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan du vända dig till Arbetsmiljöverket (AML, 6 kap 6a§). 4.1. Val av skyddsombud Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller (arbetsmiljöförordningen, 10§). 4.2. Skyddsombudets ansvar Skyddsombudet har ett ansvar när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Bl.a. ska skyddsombudet vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället. 4.3. Skyddsombudet i Sverigefinska förskolan i Södertälje På förskolan finns skyddsombud och arbetsmiljöombud, som är samma person. Ifrågavarande person har även arbetet mot diskriminering på vår förskola som uppgift. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 8 Förskolans ledning ansvarar för, att skyddsombudet och arbetsmiljöombudet har tid och möjligheter att utbilda sig för att kunna sköta uppgiften väl enligt kraven. Arbetet täcker även utbildningen för arbetet mot diskriminering. Hittills har skyddsombudet och arbetsmiljöombudet fått utbildning i bland annat lagar och avtal, samt det som rör arbetsmiljön. Förskolans ledning ansvarar för, att skyddsombudet och arbetsmiljöombudet under arbetstid har möjlighet att sköta dessa förtroendeuppdrag. Skyddsombudet och arbetsmiljöombudet verkar i nära och öppet samarbete med såväl förskolans ledning som personal, genom att förhandla och dela av sin know how. 4.4. Skyddsombudets uppgifter Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning, delta i planeringen samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs för att undanröja risker (AML 6 kap, 4§, 6§ och 7§). Även arbetsgivaren har nytta av att skyddsombudet håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna. Skyddsombudet har också ett ansvar när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Bland annat ska skyddsombudet vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället. Arbetsplatsens skyddskommitté ska behandla frågan om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Skyddsombudet: Företräder samtliga medarbetare i arbetsmiljöfrågor. Ombudets befogenheter gäller inte andra företag som arbetar på samma arbetsställe, till exempel entreprenörer. Ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid upprättande av handlingsplaner samt vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsmetoder och av arbetsorganisation. Ska underrättas av arbetsgivaren om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållanden inom ombudets område. Har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet. Har tystnadsplikt om yrkeshemlighet, affärsförhållande, arbetsförfarande eller enskilds personliga förhållande. Rätten att lämna uppgift vidare gäller om skyddsombudet underrättar mottagaren om tystnadsplikten. Då gäller tystnadsplikten också för denne. Ska få tillräcklig utbildning för uppdraget. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 9 Vänder sig till förskolechefen och begär åtgärd som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Om ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse inte genast uppnås när skyddsombudet vänt sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas. Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan om arbetsgivaren begär att de ska pröva frågan. 5. Arbetsplatsombud Arbetsplatsombudet är en fackligt förtroendevald som för medlemmarnas talan i olika sammanhang och påverkar villkoren på jobbet. I rollen som arbetsplatsombud är denne en viktig person, både för arbetskamrater och för arbetsgivare. I första hand vänder sig medlemmarna till arbetsplatsombudet, när de vill tala om fackliga frågor eller har något problem de vill ha hjälp med. Även arbetsgivaren kan kontakta arbetsplatsombudet för att diskutera problem eller informera om situationen på arbetsplatsen. Arbetet som arbetsplatsombud är ett ansvarsfullt och ibland tufft uppdrag och denne kan behöva mycket stöd från andra arbetsplatsombud och sin sektion. Det viktigaste stödet kommer ändå från de egna medlemmarna/arbetskamraterna. Vid behov av extra stöd vid problemlösning eller svåra frågor kontaktar arbetsplatsombudet sin sektion. 5.1. Arbetsplatsombudets uppgifter I första hand kommunikatörens: att förmedla information från facket till medlemmarna (att se till att information förmedlas mellan arbetsplatsen och din sektion), att föra medlemmarnas obesvarade frågor vidare för att räta ut frågetecken. Att även vara skyddsombud. Att ta kontakt med nyanställda arbetskamrater och presentera sig och Kommunal. Berätta för dem om medlemskap i Kommunal. Att vara ett stöd för arbetskamrater i fackliga frågor: att med hjälp av avtalet och personlig eftertanke besvara frågor och lösa problem på arbetsplatsen. Att förklara meningen med facket och fackets värdegrund: att praktiskt och pedagogiskt göra klart att gruppen är starkare än den ensamme, att markera att samarbete för att nå ett mål ger bättre resultat för alla, än att var och en går fram för sig (att arbeta för att medlemmarna på arbetsplatsen är aktiva i facket). Att informera om fackliga studier. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 10 Att rekrytera medlemmar till Kommunal: ju starkare facket är, desto större framgångar kan vi nå för medlemmarna, desto bättre arbetsplatser kan vi skapa. Att vara en länk mellan arbetskamrater och Kommunal: att vara Kommunal på arbetsplatsen, att för en aktiv dialog. Arbetsplatsombudet kan av sin sektion bli utsedd att delta i samverkansarbete med arbetsgivaren. 6. Arbetsmiljöpolicy på Sverigefinska förskolan i Södertälje Eftersom alla arbetsgivare enligt lag måste driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen, är det viktigt att upprätta en arbetsmiljöpolicy med riktlinjer för företaget. Där ska framgå vilka mål man har med sitt arbetsmiljöarbete och vad man planerar göra för att nå dessa mål. Inom Sverigefinska förskolan i Södertälje tydliggör vi, utvecklar och uppmuntrar goda exempel samt kartlägger och motverkar arbetsmiljörisker. En god arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial, är en förutsättning för att Sverigefinska förskolans medarbetare ska känna arbetstillfredsställelse och göra ett bra arbete. En god arbetsmiljö är allas ansvar som man måste arbeta för varje dag. Konflikter undviks genom att man kommunicerar öppet och ärligt om allt. Gemensamma spelregler och uppskattning av allas arbetsinsats är grunden för ett fungerande och framgångsrikt samarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje. Förskolans värderingar, normer och verksamhetssätt grundar sig på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Förskolans vision Öppenhet, uppriktighet, humor och finsk sisu. Grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. En god arbetsmiljö präglas av: arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling. samverkan och dialog där arbetsmiljö och arbetsförhållanden öppet diskuteras. klara och realistiska krav och återkoppling från förskolechefen. förebyggande arbete för att undvika ohälsa, olycksfall och tillbud. en bra fysisk arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 11 God arbetsmiljö utvecklas genom: regelbundna arbetsplatsträffar med medarbetarna. att förskolechefen och arbetsplatsombudet har den kompetens som behövs för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. en samverkan mellan arbetsgivaren, förskolechefen och personalen som fungerar bra. kontinuerliga medarbetarenkäter som utgångspunkt för en dialog om utveckling och förbättringsåtgärder. 6.1. Personalpolitiska principerna på Sverigefinska förskolan i Södertälje Arbetsplatsdemokrati som förverkligas i förskolans vardag. Vi skapar en positiv och uppmuntrande atmosfär på arbetet. Vi strävar efter en bra och framgångsrikt verksamhet som främjar de olika gruppernas samarbete. Vi utvecklar personalens yrkeskunnighet genom att erbjuda möjlighet till vidareutbildning. Vi utvecklar ständigt arbetsprocesserna och rutinerna (feedback är en viktig del i utvecklingsarbetet). Vi strävar efter att säkra arbetsförhållandets varaktighet. Vi satsar på personal som är utbildad och arbetar heltid. Målet med utvecklingen av arbetsprocesserna är att förbättra kvalitén på förskoleverksamheten. Värden som definierar förskoleverksamheten är demokrati, jämställdhet, flexibilitet, öppenhet, kreativitet och humor. Grunden till förskoleverksamheten är tydliga regler och verksamhetsmodeller som man gemensamt kommit överens om. I ett arbetsteam av jämlika arbetstagare kan teamets medlemmar ha olika arbetsuppgifter, men allas arbete är lika viktigt. Öppen och ärlig kommunikation om allt som rör förskolans verksamhet, även om svåra problem, hjälper att förhindra och lösa tvister och konflikter mellan personalen. En nyanställd får en handledare, som är en mer erfaren anställd på förskolan. Handledaren gör den nyanställde bekant med ”husets vanor”. 6.2. Ansvar och förverkligande av personalpolitiken Rektorn ansvarar för personalpolitiken på Sverigefinska förskolan i Södertälje. Han delegerar förverkligandet av personalpolitiken till förskolechefen. Förskolechefen har ett ansvar att informera rektorn om hur personalpolitiken förverkligas samt om Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 12 brister och missförhållanden som uppdagas. Rektorn bistår med extern konsultationshjälp om det behövs för att framgångsrikt kunna genomföra arbetet med personalpolitiken. Rektorns ansvar Verksamhetsövergripande ansvar för arbetsmiljön på Sverigefinska förskolan i Södertälje. Rektorn delegerar det praktiska utförandet av arbetsmiljöpolicyn till förskolechefen som har rapporteringsskyldighet till rektorn. Att erbjuda utbildning och kompetensutveckling inom arbetsmiljöområdet. Att följa upp arbetsmiljöarbetet inom Sverigefinska förskolan i Södertälje. Personalen på Sverigefinska förskolan i Södertälje Deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet som ingår i det dagliga arbetet genom t.ex. arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, medarbetarsamtal, temadagar och arbetsmiljöinriktade aktiviteter. Påtalar arbetsmiljörisker till förskolechefen. Ger förslag på arbetsmiljöförbättringar. Följer arbetsmiljöregler och rutiner på arbetsplatsen. Hjälper till att hålla god ordning i allmänna utrymmen så att korridorer och utrymningsvägar hålls fria. Har kännedom om utrymningsplaner och deltar på brand- och utrymningsövningar. Meddelar genast förskolechefen om tillbud, olyckor och arbetsskador. Vet vem som är skyddsombud. Kontaktar förskolechefen vid sjukdom. Medverkar aktivt i rehabilitering och arbetsanpassning. 6.3. Personalpolitiken i praktiken Samarbete med facket Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i nära samarbete med olika fackliga organisationer. Förskolans personal tillhör olika fackliga organisationer. Förskolans skyddsombud är en viktig kontaktperson mellan förskolans ledning, arbetsgivaren och förskolans personal. Förskolans personal har rätt att ta kontakt med facket angående sitt arbetsförhållande. Vi strävar dock efter att kunna förhindra/lösa konflikter själva utan hjälp från externt håll. I förskolan verkar en person som är både skyddsombud och arbetsplatsombud. Förskolans ledning ansvarar för att ifrågavarande person får tillräckligt med utbildning för att kunna sköta sina uppgifter samt kan sköta sina uppgifter på Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 13 arbetstid. Förskolans ledning samtalar med arbetsplatsombudet om alla frågor som rör förskolans fysiska och psykiska arbetsmiljö, personalpolitiken, fackförbund, praktik samt det som rör förskolans ledning. Skyddsombudet informerar och vägleder personalen i frågor som rör arbetsmiljön. Personalen kan alltid vända sig till skyddsombudet. Vi tar tag i konflikter genast så att de inte blir kroniska. Förskolans ledning har ett nära samarbete med skyddsombudet/arbetsplatsombudet och upplever skyddsombudets/arbetsplatsombudets stöd som viktigt. Vi diskuterar även svåra och känsliga frågor och löser problem snabbt och effektivt. Visioner för framtiden Förskolans personalpolitik bör utvecklas vidare. Vårt nästa mål är att ordna med introduktionsutbildning för nyanställda. En nyanställd får som stöd en ”äldre och mer erfaren” anställd, som lär ut ”husets vanor”. En introduktionsguide finns som stöd i denna utbildning, med vars hjälp den nyanställde får information om förskolans verksamhetsidé, de dagliga rutinerna samt regler och överenskommelser man gemensamt kommit överens om. Hela personalen har förbundit sig att följa dessa regler och överenskommelser. Personalens påverkningsmöjligheter på förskolan Förskolans personalpolitik grundar sig på principen på ett jämställt teamarbete. All förskolans personal har lika möjligheter att påverka. På förskolan följer vi en samtalande, demokratisk ledningsmodell. Alla har rätt att säga sin mening, personalen uppmuntras till öppenhet, ärlighet och uppriktighet. Man ska kunna säga sin mening uppriktigt till den det berör utan intrigering eller prat bakom ryggen. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet framåt. Verksamhetens utveckling och ökning av förskolans pedagogiska nivå är alltid aktuella uppgifter på förskolan. För att genomföra dessa uppgifter krävs ett omfattande samarbete samt att alla tar ansvar för sin egen verksamhet och är aktiva påverkare såväl i det egna teamet som på förskolan i övrigt. Förskolans vardag ska fungera självstyrande utan förskolechefens tillsyn. Informationsmöte Fredag mornar hålls ett informationsmöte angående den gångna och den kommande veckans program och speciella händelser. Vi håller regelbundet ett kvällsmöte i månaden. All personal har möjlighet att komma med ämnen till mötet. Det skrivs ett protokoll från mötet, som alla som deltagit i mötet kan läsa i efterhand. Förskolechefen eller delegerad person leder mötet. Förskolans verksamhetsår börjar med en planeringsdag. Under läsåret anordnar vi utbildningsdagar/-eftermiddagar enligt behov. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 14 Medarbetarsamtal och handlingsplan för kompetensutvecklingen hos personalen på Sverigefinska förskolan i Södertälje Förskolans personal har möjlighet till medarbetarsamtal med förskolechefen (se Bilagorna 5-6) samt lönesamtal. Löneutvecklingen måste grunda sig på personens bundenhet till målen (Handlingsplan för kompetensutvecklingen, målen i Arbetsplanerna för arbetsgrupperna och eleverna) och ska kunna motiveras med ifrågavarande kriterier. Personalen och förskolechefen förhandlar tillsammans om löneutvecklingen. Rektorn får sedan ett förslag på utdelning av löneförhöjningen som är så ”rättvis” som möjligt och som bäst kan motiveras. Personalens trivselenkät Kvalitetsredovisningen som upprättas årligen är en viktig del av kvalitetsutvecklingen och kontrollen av förskoleverksamheten. Förskolans personal fyller i en trivselenkät årligen (se Bilaga 7). Personalen kan alltid vända sig till förskolechefen med saker som rör förskolan. Förskolechefen gör sitt bästa för att i tid ingripa i allvarliga problem som gäller trivseln, innan problemen ”krisar”. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på Sverigefinska förskolan i Södertälje är låg. Man återgår till arbetet så snart man kommit över sjukdomen. Vi har kommit överens om att man i vissa fall kan arbeta in sjukdagen, när man är sjuk en dag, genom att göra ”arbeten i huset” eller ta ut kompledighet eller en semesterdag. Med hjälp av denna anordning garanterar vi att förskoleverksamheten ständigt utvecklas vidare (arbeten i huset är t.ex. målning av väggar och andra åtgärder som främjar utvecklingen av kvalitén på verksamhetsomgivningen). Om en arbetstagare har särskilt många sjukdagar tar vi tag i situationen i samarbete med förskolans ledning och arbetsplatsombudet. Orsaken till sjukfrånvaron utreds vid behov slussas arbetstagaren till rehabilitering. Kompledighet Förskolans personal har rätt att ta ut kompledighet på överenskommen tid. På förskolans personalmöten går vi igenom önskemålen om kompledighet och kommer gemensamt överens om ifall tidpunkten är lämplig. Vi diskuterar kompledigheten gemensamt och öppet. Semesterledighet All personal på förskolan har lika många semesterdagar. Sparad semester kan tas ut under läsåret enligt gemensam överenskommelse, men vi ser till att inte alla är på semester samtidigt. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 15 Förskolan har även stängt fyra veckor under semestermånaderna och under julens mellandagar. Arbetstid och arbetssätt Vi arbetar 8 timmar om dagen. I arbetstiden ingår en kafferast på morgonen och en längre paus efter lunchen. Förskolans planeringstid är på fredagar. Skador orsakade av arbete Genom systematiskt arbetsmiljöarbete och kartläggning av risker strävar vi efter att systematiskt förebygga uppkomsten av skador orsakade av arbete (fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö). Om skador orsakade av arbete uppdagas strävar vi efter att ingripa i risk-/skadeorsaken genast. Det viktigaste är förebyggande arbete (skador hinner inte komma upp genom systematisk kartläggning av risker). 6.4. Fysisk arbetsmiljö på Sverigefinska förskolan i Södertälje Risker i den fysiska arbetsmiljön ska kartläggas och åtgärdsplan ska upprättas. Åtgärderna ska följas upp. Nedan följer fysiska arbetsmiljöfaktorer som belyses i förskolechefens systematiska arbetsmiljöarbete: Allergi (se Miljö, Folkhälsa & Säkerhets Allergirondchecklista). Anmälning av tillbud och olyckor (verksamhetsprogram). Arbetsuppgifternas fysiska påverkan (rektor). Avfallshantering och hantering av farliga ämnen (förskolechef tillsammans med lokalvårdare). Belysning Brandsyn (genomförs av Södertörns brandförsvarsförbund och Kidde). Buller och akustik (Telge Fastigheter och rektor ansvarar). Bygg- och servicearbeten (Telge Fastigheters ansvar) Elsäkerhet (Telge Fastigheters ansvar) Ergonomi (Medarbetare tillsammans med förskolechef och rektor). Inomhusklimat: ventilation, värme, kyla (Telge Fastigheter ansvar). Lokalernas utformning för arbetsuppgifterna (medarbetare). Lokalvård (förskolechefen ansvarar). Nödutrustning, larm (förskolechefen ansvarar). Uppföljning av beslutade fysiska arbetsmiljöåtgärder (arbetsmiljöombud i samarbete med förskolechef och rektor). Utbildning om den fysiska arbetsmiljön (rektor och förskolechef). Utrymningsvägar och utrymningsövning (förskolechef tillsammans med förskolans medarbetare). Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 16 6.5. Psykosocial arbetsmiljö Riskerna i den psykosociala arbetsmiljön ska kartläggas och åtgärdsplan upprättas. Åtgärderna ska följas upp. Nedan följer psykosociala faktorer som påverkar arbetsmiljön och som belyses i förskolechefens systematiska arbetsmiljöarbete: Alkohol och droger (förskolechef). Arbetstid och arbetsuppgifter t.ex. innehåll, variation, sociala kontakter, utveckling, ansvar (förskolechef i samarbete med samtliga medarbetare). Friskvård (rektor). Första hjälpen och krishantering (förskolechef tillsammans med medarbetarna). Inflytande för alla (förskolechef tillsammans med medarbetarna). Introduktion i arbetet (förskolechef tillsammans med medarbetarna). Jämställdhet och lika värde (förskolechef tillsammans med medarbetarna). Konflikter (förskolechef i samarbete med arbetsskyddsombud och rektor). Kompetensutveckling (förskolechef). Ledarskap (förskolechef). Mobbing (förskolechef). Omorganisation och förändring (förskolechef i samarbete med rektor och personal). Rehabilitering och arbetsanpassning (rektor och förskolechef). Samarbete (samtliga medarbetare). Stress (förskolechef i samarbete med personal). Tidiga signaler om ohälsa eller arbetsmiljöproblem (förskolechef i samarbete med personal och rektor). Utbildning om den psykosociala arbetsmiljön (förskolechef). Våld, hot eller trakasserier (förskolechef i samarbete med ansvarspersonerna för arbetet mot diskriminering och arbetsskyddsombud). 6.6. Tillbud och olyckor Tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Om olycka eller allvarligt tillbud inträffar är det viktigt att göra en utredning: Ta reda på troliga orsaker till varför olyckan/allvarliga tillbudet hände. Beror det som hänt på arbetsförhållanden? Utred systematiskt och grundligt, t.ex. genom intervjuer, granskning av ritningar, se över rutiner och uppgiftsfördelning. Utredningen bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 17 Det ska finnas en kartläggning över olyckor, allvarligare tillbud och arbetsskador för arbetsenheten för att underlätta bedömning av risker i arbetet så att nya olyckor och tillbud kan förebyggas. Man går igenom tillbuden i personalens kvällsmöten och skyddsombudet får en kopia på tillbuden. 6.7. Arbetsskada En arbetsskada är en skada eller sjukdom som beror på olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Exempel på arbetsskador enligt Försäkringskassan: Olycksfall är en skada som uppkommit i samband med särskild händelse (olycksfallsmoment). Färdolycksfall: skada som uppkommit under direkt färd till eller från arbetet. Arbetssjukdom: Skadliga faktorer som kan leda till arbetssjukdom är t.ex. tungt eller ensidigt arbete, vibrationer eller skakningar, buller, olika ämnen eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden (men ej sjukdomar av psykisk eller psykosomatisk natur som till exempel beror på företagsnedläggning, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel). Smitta: Till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan. Om en medarbetare drabbas av en arbetsskada: Förskolechef, medarbetare och skyddsombud fyller i arbetsskadeanmälan. Arbetsgivaren skickar arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och en kopia till facket. Vid allvarlig skada görs även en anmälan till Arbetsmiljöverket. 7. Föreskrifter som gäller alkohol och droger på Sverigefinska förskolan i Södertälje Alkohol- och drogmissbruk är vanligt i arbetslivet och en påverkad person kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Såväl omdömet som handlingsförmågan kan svikta. Tecken som kan tyda på att en person missbrukar kan till exempel vara en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat beteende på något annat sätt. Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering ska enligt 13 § i AFS 1994:1 även gälla insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Arbetsgivaren ska också göra klart vilka interna regler och rutiner som gäller om en arbetstagare är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet. Det är bra att ta fram ett handlingsprogram för hur olika missbruksproblem ska hanteras och där en tydlig alkohol- och drogpolicy finns med. I Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 18 handlingsprogrammet ska det framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande genom till exempel arbetsplatsträffar, utbildningar, informationsmaterial och organiserad stödverksamhet. Det bör också synas vilken beredskap som arbetsplatsen har när det gäller omhändertagande i samband med missbruk. Enligt arbetsmiljölagen har alla ett ansvar för arbetsmiljön. En arbetskamrat har ett ansvar att bry sig om sina arbetskamrater. Det är inte enbart förskolechefens sak att prata med eller bry sig om den som mår dåligt. Ingen, vare sig förskolechef eller arbetskamrat får acceptera att en medarbetare fastnar i en sådan situation att alkohol och/eller droger blir ett problem. Långvarig högkonsumtion som kan leda till missbruk påverkar arbetsmiljön både för den enskilde och för arbetskamraterna. Arbetet kring dessa frågor kan sammanfattas i: Förebyggande arbete mot alkohol- och andra drogproblem på arbetsplatsen. Tidigt stöd och hjälpinsatser när någon inte fungerar på jobbet, t.ex. på grund av alkohol- eller andra drogproblem. Rehabilitering till anställda med missbruksproblem. Mål Anställd med missbruksproblem ska erbjudas råd, hjälp och stöttning. Förebyggande åtgärder Utbildning av förskolechef och fackliga företrädare i att upptäcka och förebygga alkohol- och/eller drogproblem. Information till anställda på Sverigefinska förskolan om policy som gäller missbruk och arbete. Vid missbruk Förskolechefen har ansvar för att man uppmärksammar anställdas kända eller misstänkta missbruksproblem. Förskolechefen ska genast ta upp samtal med en medarbetare som missbrukar/misstänks missbruka alkohol eller andra droger. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Uppgifter om arbetstagares personliga förhållanden, hälsotillstånd och liknande omfattas av sekretesslagen. Tystnadsplikt råder. Den som är påverkad av alkohol eller droger ska avvisas från arbetsplatsen. Förskolechefen ansvarar för att personen kommer hem under betryggande former. Man ska informera facklig företrädare innan avvisandet från arbetsplatsen eller så snart som möjligt i efterhand. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 19 För varje anställd med missbruksproblem genomförs genast en utredning samt upprättas en handlingsplan. Det kan ske genom ett kontrakt mellan den anställde och arbetsledningen. Individinriktade åtgärder Utredning genomförs. Individuell handlingsplan/kontrakt upprättas. Syfte. Syftet med handlingsplanen är att erbjuda vederbörande ett individanpassat stöd och betona det nödvändiga i att personen gör något åt sina missbruksproblem. Innehåll. Planen kan innehålla: Överenskommelse om vissa villkor t.ex. vad gäller: kontakt med förskolechef eller kontakt med stödjande kamrat. Kontakt vid frånvaro. Krav på kontakt med företagshälsovården, sjukvården, socialtjänsten, alkoholrådgivningen. Åtgärder för att förbättra insikten om den rådande situationen samt att bearbeta problemen och att stärka självkänsla och självförtroende. Omplacering. Besked om hur arbetsgivaren kommer att handla vid ett eventuellt återfall. Etablering av kontakter med anhöriga, fack, kamratstödjare, sjukvården, socialtjänsten, föreningar, alkoholrådgivningen Upprättande av plan. I detta arbete kan utöver berörd anställd och förskolechef följande delta: facklig företrädare, arbetskamrater, alkoholrådgivningen. Berörd anställd får ge synpunkter på vilka som ska delta i arbetet. Ansvarig för att handlingsplan/kontrakt upprättas är förskolechefen. Uppföljning. Upprättad handlingsplan/kontrakt ska följas upp och vid behov anpassas till förändrad situation. Anställningsinriktade åtgärder Arbetsgivaren tillämpar gällande lag och avtal och prövar sakliga skäl för: avstängning, skriftlig varning eller vid svårare eller upprepad förseelse löneavdrag, omplacering, uppsägning, avsked. De anställningsinriktade åtgärderna regleras i Allmänna bestämmelser (AB) och i Lagen om anställningsskydd (LAS). Stödfunktioner. Information och stöd i arbetet med dessa frågor kan fås av: Alkoholrådgivningen tel. 08-55026096. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 20 8. Arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje Arbetsgivaren ska enligt 3 kap 2a§ i arbetsmiljölagen se till att det finns en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället. Verksamhet ska uppfylla arbetsmiljölagens krav och bestämmelserna i 22 kap. lagen om allmän försäkring. Arbetsgivaren ska enligt 3 kap 3§ ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. 8.1. Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) omfattar alla arbetsgivare, oavsett om verksamheten är stor eller liten, privat eller offentlig. Föreskrifterna gäller alltid när en nedsättning av arbetsförmågan har inträffat. Det spelar ingen roll om den beror på händelser som inträffat utanför eller i arbetet. Även personer som före anställningens början har en funktionsnedsättning omfattas av bestämmelserna. 8.2. Organisation för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivaren ska ha bra rutiner för att organisera en lämplig arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet. Enligt föreskrifterna skall arbetsgivaren ange mål för verksamheten och ta reda på vilka behov av arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Detta arbete ska påbörjas så tidigt som möjligt, helst innan arbetstagaren hunnit bli sjuk eller drabbats av ohälsa på annat sätt. Arbetsgivaren ska klargöra hur detta arbete skall fördelas. Den som arbetar med frågorna skall ha de befogenheter och resurser, samt de kunskaper och den kompetens som behövs. Arbetet skall organiseras så att det kan ske i samarbete med de arbetstagare som berörs. Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering ska organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och berörda myndigheter. Arbetsgivaren ska göra uppföljningar varje år och göra de ändringar som är nödvändiga. Om det behövs så ska arbetsgivaren dokumentera sina rutiner skriftligt. 8.3. Arbetsanpassning När arbetsgivaren anpassar arbetsförhållandena till arbetstagarnas förutsättningar och behov kan anpassningen vara både individuell och generell. Den individuella Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 21 anpassningen gäller för en särskild anställd medan den generella kan gälla alla anställda. Om en enskild person får besvär kan det vara ett tecken på att det behövs en generell arbetsanpassning för att förhindra att fler får samma besvär. Individuell arbetsanpassning Individuell anpassning kan behövas när en anställd har olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Individuell anpassning kan vara: Val av arbetsuppgifter som är lämpliga i det enskilda fallet. Tekniska åtgärder. Anpassning av lokaler. Hjälpmedel. Ändring av arbetsorganisationen. Ändring av arbetsfördelning. Individuella stödinsatser. Handledning. Generell arbetsanpassning Generell anpassning gäller flera på arbetsplatsen och den bör ske redan när arbetet planeras. Generella faktorer som påverkar behoven av anpassning kan vara: kön, ålder, yrkesvana, etnisk bakgrund, funktionshinder. Exempel på anpassningsåtgärder kan vara: Tillgänglighet till arbetsplatsen. Utformning av arbetsplatsen. Teknisk utrustning. Kompetensutveckling. Flexibla arbetstider. Möjlighet till arbetsträning. Variation i arbetsuppgifterna. 8.4. Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje Målet med arbetsanpassning och rehabilitering bör vara att hitta ett gemensamt system för åtgärder som förebygger skador genom anpassning av arbetet och efterhjälpande åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering. Genomgångar av arbetsmiljön kan visa på arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehov hos enskilda individer. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågorna bör ingå som viktiga delar i arbetsgivarens planering, ledning och uppföljning av verksamheten utifrån arbetsmiljöns aspekter. Allmänna Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 22 arbetsmiljöförbättrande åtgärder har ofta betydelse även för den som behöver särskild anpassning av arbetsmiljön. Omständigheterna i det enskilda fallet avgör hur verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering utformas. Flera lagar behandlar eller anknyter till frågorna om arbetsanpassning och rehabilitering. Se bilaga. 8.5. Rehabilitering och arbetsanpassning Sverigefinska förskolan i Södertälje har hittills inte behövt ett verksamhetsprogram. Vi upprättar ett sådant ifall behov uppstår. 9. Försäkringskassans uppgifter Försäkringskassan har det övergripande ansvaret i rehabiliteringsfrågor för den enskilde anställde enligt 22 kap. Lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan ska ha tillsyn och samordna de åtgärder som behövs för den anställdes rehabilitering. Försäkringskassan tar också kontakt med arbetsgivaren i de fall som försäkringskassan bedömer att en rehabiliteringsutredning borde ha genomförts och det inte har kommit in någon. Försäkringskassan gör en rehabiliteringsplan tillsammans med den som är sjukskriven. Planen ska innehålla de åtgärder som behövs för att få den sjukskrivne tillbaka i arbete. Rehabiliteringsutredningen från arbetsgivare, ansvarig läkares bedömning och arbetstagaren ska gemensamt komma fram till vilka åtgärder som ska finnas i rehabiliteringsplanen. Vid behov kan försäkringskassan ge den som är sjukskriven stöd i kontakt med myndigheter och andra så att man får den hjälp man behöver med rehabiliteringen. Det är försäkringskassan som prövar rätten till sjukpenning och rehabiliteringsersättning och som sköter utbetalningen. Arbetsgivaren ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (22 kap. AFL 3 §). Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 23 Bilaga 1. Lagar och förordningar som gäller systematiskt arbetsmiljöarbete ______________________________________________________________ Arbetsmiljöförordningen SFS 1977:1166, ändrad genom SFS 1980:429, 1980:686, 1980:852, 1981:288, 1982:902, 1982:1092, 1984:51, 1985:331, 1985:853, 1987:357, 1988:316, 1989:368, 1989:794, 1990:234, 1990:974, 1991:678, 1992:756, 1992:1136, 1993:953, 1994:580, 1994:673, 1995:146, 1995:482, 1995:821, 1995:1346, 1997:137, 1998:912, 2000:957, 2001:83, 2003:442, 2003:791, 2008:82, 2008:514, 2008:1214, 2008:1282, 2009:1164 och 2011:14. 1§ Utöver de bestämmelser som anges i 1 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska 2 kap. 4–6 §§, 7 § första stycket första meningen samt 3 kap. 7 d–7 g §§ samma lag gälla utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. Anmälan om arbetsskada m.m. 2§ Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Föreskrifter om befälhavarens skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 § sjölagen (1994:1009). 2a§ Läkare skall till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar, som kan ha samband med arbete och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt, samt lämna verket upplysningar och biträde. Förvaring av handlingar 3§ Skriftligt meddelande från Arbetsmiljöverket i skyddsfråga och intyg eller journal över kontroll, provning eller undersökning, som avses i 4 kap. 1–3 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), samt övriga handlingar som har samband därmed skall av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades. Register som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i registret. Register som avses i 4 kap. 3 § första stycket 2 skall av arbetsgivare förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 24 Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas till den nya innehavaren. Arbetsmiljöverket kan enligt 18 § första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats. Gemensamt arbetsställe 4§ Den som enligt 3 kap. 7 d § eller 7 kap. 6 § första eller andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) är ansvarig för samordning av skyddsåtgärder ska på det gemensamma arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om detta. Tillgängliga författningar 5§ Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljölagen (1977:1160) och denna förordning finns tillgängliga för arbetstagarna. Detsamma gäller de författningar som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen och som avser arbetsgivarens verksamhet. Bestämmelser om vilka författningar som skall finnas tillgängliga ombord på fartyg finns i 5 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Lokal skyddsverksamhet 6§ Skyddsombud och ersättare för skyddsombud utses för en tid av tre år, om inte anställningsförhållandena eller omständigheterna i övrigt påkallar undantag. Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde. Antalet skyddsombud bestämmes efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan om vilket antal skyddsombud, som bör utses vid ett arbetsställe, eller om arbetsställets indelning i skyddsområden, bör före valet samråd ske med arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket. Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där arbete bedrives på skift, bör för skiftlag med flera arbetstagare skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift. Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av den organisation eller de arbetstagare som har utsett ombudet. I fråga om skyddsombud på fartyg gäller 5 kap. 3 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 25 6a§ För varje årskurs 7–9 i grundskolan och 7–10 i specialskolan samt för varje nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans arbetsmiljöarbete såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160). På individuella program i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden. 7§ Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid skyddsronden. 8§ Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I kommittén bör också ingå ledamot som tillhör styrelsen för lokal organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud. Ordföranden och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om inte annat överenskommes. I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. 8a§ En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Vid skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande. Två av de elevskyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) får medverka vid skyddskommitténs sammanträden. Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska företräda dem vid sammanträdet. Av 6 kap. 8 § arbetsmiljölagen framgår att studerandeskyddsombuden ingår som ledamöter i skyddskommittén. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 26 9§ Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet. I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet ska vara verkställt. 10 § Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid för vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter. Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté. I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 7 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. 11 § Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum. Finns det inte något skyddsombud skall underrättelsen lämnas till den organisation som företräder arbetstagarna. 12 § Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmälan om sådan verksamhet enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 12 a § Kraven i de bestämmelser som anges i 17 § 1–9 ska omfattas av arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete enligt 3 kap. 2 a § första och andra styckena arbetsmiljölagen (1977:1160) i den utsträckning som bestämmelserna är tillämpliga på arbetsstället. 13 § Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften överlämnas till efterträdaren. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 27 På fartyg gäller 5 kap. 9 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. 14 § Vid övning som leds av Försvarsmakten och vid sådan övning med kommunal organisation för räddningstjänst som avser verksamhet under höjd beredskap gäller inte 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160). 14 a § Kommer riket i krig skall bestämmelserna i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) tillämpas med beaktande även av totalförsvarets behov. Vidare får avsteg göras från bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen samt från föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till totalförsvarets behov. Innan ett sådant avsteg görs skall arbetsgivaren om möjligt samråda med berört skyddsombud. Arbetsmiljöverket skall underrättas om avsteget så snart det kan ske. Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i gäller efter regeringens förordnande bestämmelserna i första stycket från den tidpunkt som regeringen bestämmer. Tillsyn 15 § Tillsynsmyndigheten ska genom åtgärder som avses i 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Tillsynen ska inriktas på att bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven tillgodoses. Vid tillsynen ska en helhetsbedömning eftersträvas. Tillsynsmyndigheten ska göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (2008:486) mot marknadsföring som riktas till arbetsgivare. I fråga om arbete som utförs i hemmet ska inspektionsbesök ske endast på begäran av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan särskild anledning till det. Motsvarande ska gälla för arbete som utförs av den som driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än familjemedlem. I fråga om tillsyn på fartyg gäller bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i stället för vad som sägs i denna förordning. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 28 16 § Vid en förrättning på ett arbetsställe ska tillsynsmyndigheten eller ett besiktningsorgan, som verkställer kontroll enligt tillsynsmyndighetens föreskrift, kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället. Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska även något av dessa kontaktas. 17 § (Paragrafen upphörde att gälla den 1 juli 1995 enligt 1995:482.) 17 § Arbetsmiljöverket ska i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG ansvara för tillsynen i arbetsmiljöfrågor enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) när det gäller 1. artikel 14.6 i fråga om registranters identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 2. artikel 34 b i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att när det gäller egen användning vidarebefordra information som kan ge anledning att ifrågasätta om riskhanteringsåtgärder i säkerhetsdatabladet är lämpliga, 3. artikel 35 i fråga om skyldigheten för arbetsgivare att göra information om ämnen och beredningar tillgänglig, 4. artikel 37.4 i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport när användningen av ämnet inte leder till att ämnet, som sådant eller i en beredning, släpps ut på marknaden, 5. artikel 37.5 i fråga om nedströmsanvändares identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 6. artikel 38 i fråga om skyldigheten att delge information, 7. artikel 60.9 d i fråga om tillämpning av tillståndsvillkor, 8. artikel 60.10 i fråga om skyldigheten för tillståndshavare att se till att exponeringen minskas, och 9. artikel 67.1 i fråga om tillämpning av villkor för begränsningar enligt bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. 17 a § Av 6 § förvaltningslagen (1986:223) följer att Arbetsmiljöverket ska samverka med andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. När det gäller Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar enligt 17 § denna förordning ska samverkan vid behov ske med Kemikalieinspektionen samt berörda länsstyrelser och kommuner. Om Arbetsmiljöverket i sin tillsyn enligt 17 § uppmärksammar att förordning (EG) nr 1907/2006 inte följs och det avser frågor som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) omfattas av en annan myndighets tillsynsansvar, ska Arbetsmiljöverket underrätta den ansvariga myndigheten om bristerna. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 29 Bemyndiganden 18 § Arbetsmiljöverket bemyndigas att 1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1–7 §§ samt 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena, 3 § andra stycket, 4 och 5 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), 2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen i andra fall än som avses i 1, 2 och 3 §§ denna förordning, 3. i fråga om handlingar, som avses i 3 § denna förordning, meddela föreskrifter om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats, 4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen, 5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2 a §, 6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen, 7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen. För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket meddela föreskrifter om gränsvärden. Föreskrifter som rör även annan myndighets verksamhetsområde meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den myndigheten. Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som verket har meddelat. 18 a § Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i – 6 kap. grundskoleförordningen (1994:1194), – 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394), – 7 kap. specialskoleförordningen (1995:401), – 6 kap. särskoleförordningen (1995:206) samt – 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 18 b § Statens skolverk, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får för sina verksamhetsområden meddela föreskrifter för verkställigheten av 6 kap. 17 § och 18 § andra och tredje styckena arbetsmiljölagen (1977:1160). Ansvar m.m. 19 § Om ansvar vid överträdelse av 1–3 §§ eller föreskrift, som har meddelats med stöd av 18 § första stycket 1–3 denna förordning, föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160). I anslutning till föreskrift, som meddelas med stöd av 18 § första stycket 1–3, skall upplysas om att överträdelse kan medföra straffpåföljd. Detta gäller dock inte om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 30 20 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) eller med stöd därav meddelade föreskrifter sänds till Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller i mål om ansvar enligt 3 kap. 7–10 §§ brottsbalken, när målet rör arbetsgivares eller arbetstagares ansvar för att ha vållat skada eller ha framkallat fara för anställd. 21 § Vad som sägs i denna förordning om Arbetsmiljöverket skall i fråga om fartyg i stället gälla Transportstyrelsen med de undantag som följer av denna paragraf. I frågor som avser skydd mot ohälsa och olycksfall på fartyg skall Transportstyrelsen i den omfattning som behövs samråda med Arbetsmiljöverket. I fråga om fartyg som har tagits in på varv i Sverige meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med Transportstyrelsen de föreskrifter som behövs i fråga om samordning av skyddsåtgärder. Detsamma gäller i fråga om fartyg i svensk hamn som är gemensamt arbetsställe till följd av att fartyget är under lastning eller lossning. Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte tillämpas på örlogsfartyg. 22 § Den vars verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), skall ersätta tillsynsmyndigheterna för sådana kostnader för undersökning av prov som har varit skäligen påkallade. För sådan granskning av maskiner, redskap, skyddsutrustningar eller andra tekniska anordningar, som utförs av Arbetsmiljöverket på uppdrag av den som avser att överlåta eller upplåta anordningen eller i övrigt för dennes räkning, betalas en avgift som bestäms av verket. Övergångsbestämmelser Lagtext: 1977:1166 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978. Vid ikraftträdandet gällande föreskrift eller villkor, som Arbetarskyddsstyrelsen har meddelat med stöd av arbetarskyddskungörelsen – – – – – –, äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen (1977:1160) anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelse i samma lag. Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift eller villkor, som där nämns men avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – ___________________________________________________________________________ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 31 Ändringar i arbetsmiljölagen sedan 1978 2010 stärktes och förtydligades elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet. Yngre elever har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder och mognad. Äldre elever från årskurs 7 ska som tidigare företrädas av elevskyddsombud. För vuxna studerande införs studerandeskyddsombud. De ska bland annat delta i skyddskommittén och ha rätt till information i samma utsträckning som arbetstagarnas skyddsombud och övriga ledamöter i skyddskommittén. Ett skyddsombud har rätt att – när det gäller inhyrd arbetskraft – avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa. Vidare går det lika bra att använda benämningen arbetsmiljöombud som skyddsombud. 2009 anpassades lagen främst för att bättre genomföra EG:s byggplatsdirektiv 92/57/EEG. Bland annat ska byggarbetsmiljösamordnare utses för dels planering och projektering, dels för utförandet av arbetet. Reglerna innebär att nya ansvarssubjekt skapas som Arbetsmiljöverket har rätt att meddela föreläggande och förbud mot, ibland samtidigt. 2008 anpassades lagen till EU:s kemikalielagstiftning Reach och EU:s nya maskindirektiv. Genomförandet av maskindirektivet gör det möjligt för Arbetsmiljöverket att ingripa även när det endast föreligger felaktigt märkta maskiner. Reglerna om överklagande i 9 kap. 2 § ändrades så att överklaganden av verkets beslut görs till länsrätt (förvaltningsrätt sedan år 2010) istället för regeringen. Arbetsmiljölagen gjordes tillämplig även för arbete i arbetsgivarens hushåll. Lagen förtydligades också så att det uttryckligen framgick att kravet på produktinformation om tekniska anordningar innnefattar krav på anvisningar för montering. 2005 infördes ett tillägg i 2 kap. 10 § om att det finns bestämmelser om arbetstiden vid visst vägtransportarbete. De bestämmelserna finns i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. 2004 ändrades två paragrafer på grund av en ny produktsäkerhetslag. 2003 utvidgades arbetsmiljölagens tillämpningsområde till att även omfatta fartygsarbete. Detta innebär att samma arbetsmiljöregler gäller för arbete ombord på fartyg som för Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 32 arbete på land. Dock finns vissa arbetsmiljöbestämmelser som är speciella just för fartygsarbete kvar i fartygssäkerhetslagen. Tillsynen av fartygens arbetsmiljö utövas av Sjöfartsverket som tidigare. Till följd av ändringen i tillämpningsområdet har flera följdändringar blivit nödvändiga att göra både i lagen och i arbetsmiljöförordningen. I 2 kap. 4 § har bland de arbetshygieniska förhållandena även vibrationer tagits med. 2002 gjordes en tydligare överföring till svensk rätt av vissa krav i EU:s ramdirektiv för arbetsmiljön. Vidare fick Arbetsmiljöverket rätt att kräva förhandsgranskning genom tredjepartsorgan av arbetsprocesser, arbetsmetoder och anläggningar. 2001 slogs Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen ihop till en enda myndighet med namnet Arbetsmiljöverket och det nya namnet fördes in i lagtexten. 9 kap. ändrades så att de flesta överklaganden av verkets beslut görs till regeringen. I några fall överklagar man i stället till länsrätt. 2000 byttes bestämmelsen om företagshälsovård i 3 kap. 2 § ut mot en ny paragraf 2 b §, enligt vilken arbetsgivaren svarar för att det finns den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Dessutom infördes en definition av vad som menas med företagshälsovård. 1997 byttes hänvisningen till uppbördslagen i 8 kap. 8 § ut mot en hänvisning till lagen om dröjsmålsavgift. 1996 ändrades regeln i 1 kap. 4 § punkt 2 om arbete i arbets-givarens hushåll, så att endast arbetstagare som har fyllt 18 år är undantagna från arbetsmiljölagen. 1995 anpassades formuleringen i 1 kap. 3 § punkt 3 till den nya lagen om totalförsvarsplikt. Reglerna om överklagande i 9 kap. 2 § ändrades så att Arbetarskyddsstyrelsens beslut ska överklagas till länsrätt i stället för till regeringen när det gäller skyddsansvar för tillverkare och leverantörer. 1994 gjordes vissa ändringar i ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 1 § och delar av den flyttades till 2 kap. I 3 kap. infördes en bestämmelse som pekar på sambandet med 2 kap. I 3 kap. 2 a § ersattes ”säkerställer” med ”leder till”. I 3 kap. 6 § fick alla som driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe ett ansvar att inte utsätta någon som arbetar där för ohälsa eller olycksfall. Dessutom preciserades Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 33 samordningsansvaret. I 3 kap. 12 § infördes ansvar för den som råder över ett arbetsställe och för den som anlitar inhyrd arbetskraft. I 3 kap. 13 § (numera 14 §) infördes arbetsmiljöansvar för byggherrar och projektörer i fråga om byggnader och anläggningar. I 4 kap. 8 § fick Arbetarskyddsstyrelsen rätt att kräva att även andra än arbetsgivare upprättar handlingar. Styrelsen fick också genom 4 kap. 10 § rätt att utvidga arbetsmiljölagens giltighet för ensam- och familjeföretag. I 6 kap. 10 § gavs skyddsombud rätt att komma in på arbetsställen där någon annan arbetsgivare än hans egen råder. I 7 kap. 11 § infördes en möjlighet att kräva varningsinformation eller återkallelse av levererade varor. I 8 kap. 5 § fick Arbetarskyddsstyrelsen rätt att införa sanktionsavgift för brott mot vissa föreskrifter. På områden där sanktionsavgift inte införts ändrades straffet till böter. För brott mot förbud eller föreläggande finns dock fängelse kvar som ett alternativ. 1993 gjordes vissa ändringar i 3 kap. 8 § samt 4 kap. 1–3 §§ för att anpassa arbetsmiljölagen till avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). 1991 Krav på individuell anpassning av arbetsförhållandena infördes i 2 kap. 1 § och 3 kap. 3 §. Arbetstagarnas rätt att medverka vid förändringar av arbetet preciserades och de organisatoriska och psykologiska arbetsmiljöfaktorerna lyftes fram. En ny paragraf, 3 kap. 2 a §, lades till om arbetsgivarens internkontroll och om arbetsanpassning och rehabilitering. I 3 kap. 4 § markerades arbetstagarnas skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Reglerna i 3 kap. 8 och 9 §§ om bruksanvisning och märkning utvidgades till all produktinformation om tekniska anordningar och farliga ämnen. I 3 kap. 10 § ställdes krav på förpackningar. Arbetarskyddsstyrelsen fick i 4 kap. större möjligheter att kräva kontroll av tekniska anordningar och farliga ämnen. Styrelsen fick också utökad rätt att ge generella föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön. Skyddsombuden ska enligt 6 kap. 4 § delta vid planering av arbetsorganisation och upprättande av handlingsplaner samt vaka över arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. De fick i 6 kap. 6 a § rätt att kräva ingripande av arbetsgivaren och Yrkesinspektionen. I 6 kap. 9 § preciserades skyddskommitténs ställning i Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 34 arbetsmiljöarbetet. Den som sålt en teknisk anordning eller ett farligt ämne kan enligt 7 kap. 4 § åläggas att ge tillsynsmyndigheten upplysningar om detta. Yrkesinspektionen fick i 7 kap. 6 § rätt att lägga samordningsansvaret vid byggnadsarbete även på byggherren. I 7 kap. 9 § (numera 8 §) fick Yrkesinspektionen rätt att kräva att den som upplåter lokal, markområde eller utrymme under jord undersöker skyddsförhållandena. 1990 ändrades reglerna om tystnadsplikt i 7 kap. 13 § så att skyddsombud och skyddskommittéledamöter kan diskutera arbetsmiljöfrågor med sakkunniga hos sin centrala organisation. Kravet i 6 kap. 2 § på tillstånd från Yrkesinspektionen för att utse regionalt skyddsombud upphävdes. Utvidgades arbetsmiljölagens giltighet till elever på alla stadier. Regler om elevskyddsombud infördes i 6 kap. 17 och 18 §§. Lagen blev tillämplig även när minderåriga arbetar som egna företagare eller i familjeföretag. En 13-årsgräns för arbete infördes med mycket få undantag. Arbetsmiljölagens ändamål beskrevs i 1 kap. 1 §. 1988 ändrades ordet ”skeppstjänst” till ”fartygsarbete” i nuvarande 1 kap. 4 §. 1987 upphävdes 7 kap. 2 § om kommunal tillsyn av arbetsmiljön på mindre arbetsställen. Anpassades vissa formuleringar till plan- och bygglagen. 1986 infördes regler om företagshälsovård samt om arbetsanpassnings och rehabiliteringsverksamhet i 3 kap. 2 §, 6 kap. 9 § och 7 kap. 13 §. 1983 upphävdes kapitlet om arbetstider. För minderåriga fick Arbetarskyddsstyrelsen i 5 kap. 5 § bemyndigande att besluta föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning. 1981 ändrades reglerna i 7 kap. 13 och 14 §§ om tystnadsplikt för skyddsombud och ledamöter i skyddskommitté. Örlogsfartygen fördes in under arbetsmiljölagen med Sjöfartsverket som tillsynsmyndighet. ___________________________________________________________________________ Arbetsmiljöverkets böcker H3 Buller och bullerbekämpning H26 Arbetstidslagen och dess förordning med kommentarer H177 Kommun och landsting som arbetsgivare – enligt arbetsmiljölagen H212 Debriefing – Krisstöd Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 35 H302 Arbetsmiljö och straffansvar - två helt olika saker H338 Desinfektion på arbetsplatsen – hantering, risker, regler H339 Kemikalier i skolan H349 Din personliga skyddsutrustning H351 Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress H359 Marksanering – om arbete i förorenade områden H374 Schakta säkert – säkerhet vid schaktning i jord H375 Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet – en vägledning H380 Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv H395 Vibrationer i arbetet – hur du minskasr risken för skador H400 Varför hände det – hur du systematiskt utreder olycksfall H420 Missbruk i arbetslivet – hur du arbetar förebyggande H425 Systematiskt arbetsmiljöarbete – en del i verksamheten H430 Hur påverkas våra muskler vid stress? H447 Utstationering – regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid (H448 engelsk version) __________________________________________________________________________ Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763 Lagen om allmän försäkring SFS 1962:381 Lagen om arbetsskadeförsäkring SFS 1976:380 Lagen om anställningsfrämjande åtgärder SFS 1974:13 Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 Plan- och bygglagen SFS 1987:10 Sekretesslagen SFS 1980:100 Socialtjänstlagen SFS 1980:620 Tobakslagen SFS 1993:581 Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) Arbete vid bildskärm AFS 1992:14 Arbetsmiljöinformation till invandrare AFS 1984:17 Arbetsställningar och arbetsrörelser AFS 1983:6 Belysning AFS 1991:8 Bly AFS 1992:17 Buller AFS 1992:10 AFS 1994:1 14 Datorstöd i arbetet AFS 1986:27 Internkontroll av arbetsmiljön AFS 1992:6 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 36 Kränkande särbehandling AFS 1993:17 Personalutrymmen AFS 1992:1 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1980:14 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 __________________________________________________________________________ Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) 1994:1 Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering samt arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. Verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering 2 § Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. 3 § Arbetsgivaren skall ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. 4 § Arbetsgivaren skall fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. 5 § Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav. 6 § Arbetsgivaren skall klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering skall fördelas. Den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering skall ha de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgifterna. 7 § Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skall organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. 8 § Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering skall organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är berörda. 9 § Arbetsgivaren skall årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet. 10 § Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. 11 § Om det behövs med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning skall mål (3 §), fördelning (6 §), uppföljning (9 §) och rutiner (10 §) dokumenteras skriftligt. Åtgärder för att anpassa arbetssituationen 12 § Arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid skall särskilt Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 37 beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan. Alkohol och andra berusningsmedel 13 § Rutiner enligt 10 § skall även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet. Kommentarer till enskilda paragrafer Tillämpningsområde Till 1 § Bestämmelserna gäller för alla arbetsgivare, oavsett om verksamheten är stor eller liten, privat eller offentlig. Enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren ”se till att det på arbetsställe i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom”. Trots åtgärder går det inte att helt undvika ohälsa och olycksfall i arbetet. Personer råkar också ut för sjukdomar och olyckor som inte har samband med arbetet. Dessa föreskrifter gäller alltid när en nedsättning av arbetsförmågan har inträffat oavsett om den beror på händelser som inträffat utanför eller i arbetet. Även personer som före anställningens början har en funktionsnedsättning omfattas av bestämmelserna. Verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering Till 2 § Bestämmelser om arbetsgivarens planering, ledning och uppföljning av verksamheten för att säkerställa arbetsmiljölagstiftningens krav finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön. Det är viktigt att arbetsgivaren planerar denna verksamhet i samverkan med de anställda, så att de kan påverka verksamhetens uppläggning. Det är bra att komma överens om i vilka former olika frågeställningar skall diskuteras. Hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering närmare skall organiseras och bedrivas avgörs från förhållandena i den enskilda verksamheten. Det kan finnas skilda behov, bl.a. beroende på olika skadebild och arbetsmiljörisker. Det ska då avspegla sig i hur verksamheten utformas. Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen gäller bl.a. då det finns ett anställningsförhållande. Detta innebär att arbetsgivaren redan under den anställdes sjukskrivningsperiod bör planera åtgärder som gör det lättare att återgå till arbetet för denne. Det är därför viktigt att Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 38 arbetsgivaren har kontakt med den sjukskrivne, så att återgången till arbetet underlättas. Till 3 § Arbetet är viktigt för hälsoförhållandena och är en grund för människors totala livskvalitet. Arbetsförhållandena bör utformas så att arbetet i sig har en rehabiliterande effekt. Arbetsgivaren bör låta detta synsätt vara ett mål för arbetsanpassningen och rehabiliteringen. Till 4 § Det är viktigt att arbetsgivaren har ett väl fungerande system för att uppmärksamma behov av rehabilitering och arbetsanpassning. Det är också viktigt att dessa behov beaktas vid utredningar av olycksfall och ohälsa i arbetet. I ett litet företag kan arbetsgivaren enkelt få reda på behoven direkt av arbetstagarna. Det är viktigt att följa upp sjukfrånvaron och frånvaromönstret i övrigt samt bedöma vilka samband som kan finnas mellan frånvaron och arbetsmiljön. Även personalomsättningen kan visa på behov av arbetsanpassning och rehabilitering. Antalet arbetsskadeanmälningar är en annan viktig faktor. Arbetsmiljöproblem avspeglas inte alltid i omedelbar sjukdom eller sjukfrånvaro, men kan ändå påverka arbetstagarna negativt och på längre sikt leda till fysisk eller psykisk ohälsa. Undersökningen av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehoven bör ske utifrån ett helhetsperspektiv där såväl tekniska och medicinska som organisatoriska, psykologiska och sociala förhållanden i arbetet granskas. Till 5 § Oavsett om det är arbetsgivaren, arbetstagaren själv eller någon annan som initierat behoven, är det viktigt att åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering sätts in så tidigt som möjligt. Redan efter en kort tids frånvaro från arbetet minskar förutsättningarna för rehabilitering mycket kraftigt. Det har visat sig att snabb och regelbunden kontakt mellan den sjukskrivne samt arbetskamrater och arbetsledning bidrar till att förkorta sjukskrivningstiderna. Till 6 § Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bör bedrivas i linjeorganisationen. Det är viktigt att det klarläggs vem som skall göra vad i detta arbete. Beroende på om det rör sig om en stor eller liten verksamhet kan arbetet fördelas på olika sätt. I ett mindre företag kan det t.ex. vara arbetsgivaren personligen som sköter dessa uppgifter. I arbetsuppgifterna bör ingå att uppmärksamma de arbetstagare som är i behov av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder, t.ex. de som har någon funktionsnedsättning, är sjukskrivna under en längre tid eller ofta är korttidssjukskrivna. I uppgifterna kan också ingå att föreslå arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder och se till att frågorna uppmärksammas på lämplig nivå inom linjeorganisationen. Det bör även klargöras vem som har ansvar att se till att samarbete äger rum med försäkringskassan och berörda myndigheter. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 39 För att uppnå en god arbetsanpassning och rehabilitering behövs ett förtroendefullt samarbete mellan berörda personer. Därför är det viktigt att personer med kompetens inom området används. För att verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering skall kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt är det viktigt att arbetsgivaren avsätter tillräckliga resurser i form av personella insatser och medel för ändamålet. Försäkringskassan kan i vissa fall bekosta rehabiliteringsåtgärder, t.ex. i form av bidrag för arbetshjälpmedel och utbildning. I samband med rehabiliteringsåtgärder kan försäkringskassan också betala rehabiliteringsersättning till den försäkrade. Till 7 § Den enskilde själv bör aktivt medverka för att uppnå goda resultat i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är viktigt att arbetstagaren lämnar de upplysningar som behövs samt tillsammans med arbetsgivaren deltar i planeringen av lämpliga åtgärder och själv så långt möjligt får avgöra vilka personer som skall vara insatta i ärendet. De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskildes integritet. I 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen finns sekretessregler i fråga om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för anställda i enskild verksamhet. Till 8 § För att kunna bedriva arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet på ett tillfredsställande sätt är det ofta nödvändigt att arbetsgivaren samråder med försäkringskassan samt olika myndigheter och organisationer inom rehabiliteringsområdet. Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden. Till 9 § Arbetsgivarens möjligheter att åstadkomma förbättringar ökar med att det i samhället sker en fortlöpande utveckling av rehabiliteringsmetodik, arbetshjälpmedel och teknisk utrustning. Med hänsyn till detta är det viktigt att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten samt de uppsatta målen regelbundet följs upp och utvärderas. Arbetsgivaren behöver fortlöpande gå igenom sina rutiner för såväl det förebyggande som det efterhjälpande arbetet. Till 10 § Exempel på frågor som bör beaktas när rutinerna för arbetsanpassning och rehabilitering utformas är: kontakter med sjukskrivna kontakter med myndigheter och försäkringskassan Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 40 rehabiliteringsutredningar rehabiliteringsplaner arbetsorganisation och arbetsinnehåll introduktion och introduktionsprogram handledning kamratstöd, fadderverksamhet information och informationsvägar omplacering utbildning uppföljning och utvärdering samverkan med både de enskilda arbetstagarna och deras företrädare arbetsfördelning, vem gör vad? Genom att ta hänsyn till dessa frågor kan vanligen lämpliga arbetsanpassnings- och rehabiliteringsrutiner utarbetas. Arbetsgivarens utgångspunkt bör vara att försöka komma tillrätta med förhållandena i arbetssituationen och därmed bidra till att den sjukskrivne lättare kan återgå i arbete. Målsättningen är att den sjukskrivne skall komma tillbaka till arbetet igen utan onödigt dröjsmål. Till 11 § Om målen, fördelningen, uppföljningen och rutinerna angående arbetsanpassning och rehabilitering dokumenteras skriftligen kan de anställda lättare delta i verksamheten genom att de vet vad som gäller på området. Det kan också vara lättare att komma med förslag till förbättringar, om man vet vad som gäller för närvarande. I företag med endast några få anställda kan det dock räcka med muntlig information om denna faktiskt når arbetstagarna. Åtgärder för att anpassa arbetssituationen Till 12 § När det gäller generella åtgärder för att anpassa arbetet är det viktigt att arbetet utformas utifrån en helhetssyn, där såväl människors fysiska och psykiska behov som deras olika förutsättningar beaktas. Målsättningen inom arbetslivet bör vara att det så långt som möjligt skall gå att vara kvar i arbete tills den normala pensionsåldern inträder. Vanliga åldersförändringar är t.ex. försämrad syn och hörsel eller muskelstyrka. Det är viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta i arbetet. Utbildningsbakgrund och tidigare yrkeserfarenhet kan variera mycket mellan olika personer. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid planering av den anställdes konkreta arbetsuppgifter. Även t.ex. introduktion, handledning och kamratstöd kan behöva utformas olika utifrån dessa utgångspunkter. De psykologiska och sociala arbetsmiljöfaktorerna har stor betydelse för hälsan. För den enskilde arbetstagaren är det viktigt med samarbete, socialt stöd och Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 41 påverkningsmöjligheter. Genom regelbundna personalmöten och utvecklingssamtal kan detta ske. Det är viktigt att på olika sätt stärka individerna och på så sätt öka deras delaktighet. I rehabiliteringssammanhang uppkommer ofta särskilda anpassningsbehov som utgår från den aktuella nedsättningen av arbetsförmågan. Varje arbetsplats och varje arbetsuppgift kan dock inte anpassas till de olika förutsättningarna hos varje enskild individ. I vissa fall kan den enda lösningen vara att ge en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Även om en enskild arbetstagares särskilda problem inte helt kan lösas genom anpassning av arbetsmiljön är det viktigt att ändå vidta åtgärder i ett mer allmänt förebyggande perspektiv. Övriga arbetstagare kan ha fördel av detta. Vid arbetsanpassningen är det i regel bra att utgå från den ordinarie arbetsplatsen. Där är den enskilde arbetstagaren, vars arbete skall anpassas, och dennes arbetskamrater insatta i förhållandena och kan bistå med realistiska bedömningar och praktiska lösningar. Alkohol och andra berusningsmedel Till 13 § Missbruksproblem av olika slag förekommer i arbetslivet. Det kan röra sig om missbruk av alkohol och vissa läkemedel, men också av narkotiska preparat, lösningsmedel och dylikt. Det är bl.a. från säkerhetssynpunkt inte acceptabelt att en arbetstagare är påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel i arbetet. Arbetsgivaren kan lämpligen i samråd med arbetstagarna ta fram t.ex. ett handlingsprogram på hur olika slag av missbruk kan hanteras. Beroende på missbruksproblemets art kan olika stödåtgärder behöva sättas in för kortare eller längre perioder. Arbetsgivaren bör så snart som möjligt vidta åtgärder för att hjälpa en anställd med missbruksproblem och försöka stödja den anställde före, under och efter en eventuell behandling. __________________________________________________________________________ Arbetstidslagen Nya regler i arbetstidslagen Från den 1 augusti 2011 kan arbetsgivare låta anställda arbeta extra övertid utan särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Lagens omfattning Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 42 I arbetsmiljölagen finns dessutom särskilda regler om hur de som är under 18 år får arbeta. Arbetstidslagen gäller, med vissa undantag, allt arbete som utförs i Sverige. Lagen gäller oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett utländskt företag, så länge verksamheten bedrivs här. Under frågor och svar kan du läsa om t.ex. dygnsvila, arbetstid och hur viktigt kollektivavtalet är i sammanhanget. Arbetstidslagen vid en pandemi En pandemi kan vara en situation som medför undantag i arbetstidslagen. Det kan innebära att man vid en pandemi inte behöver söka dispens från reglerna om arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande med mera. Kollektivavtal kan avtala bort lagen Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Vilka regler som kan avtalas bort anges i lagens tredje paragraf. EU-regler Arbetstidslagen bygger delvis på obligatoriska EU-regler i direktivet 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Direktivet tillåter att parterna sluter kollektivavtal om arbetstiden, men det innehåller vissa minimiregler om veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid. Arbetsmiljöverkets tillsyn Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av lagens regler. Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över kollektivavtal och kan därför inte bedöma om de anses följa lagen. Arbetsmiljöverket prövar inte heller om kollektivavtal uppfyller direktivets krav. En sådan prövning kan slutligt göras av EG domstolen. Arbetsmiljöverket kan därför inte hjälpa till med råd om hur kollektivavtal ska utformas för att uppfylla direktivets regler. Arbetstidslagen ändrades 1 augusti 2011 i följande paragrafer: 2, 3, 8, 9, 10, 19, 24, 26 §§. Nya paragrafer som införts är 8 a, 10 a och 19 a §§ samt en ny rubrik närmast före 19 a §. Tidigare 10 a § benämns numera 10 b §. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 43 Bilaga 2. ______________________________________________________________ SVERIGEFINSKA FÖRSKOLAN I SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJEN RUOTSINSUOMALAINEN ESIKOULU Adress: Gamla Enhörnavägen 4, 151 52 Södertälje Tel.: 08-550 41400 E-mail: [email protected] www.sverigefinskaforskolan.moogo.se Org.nr: 816000-5966 Skyddsombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje: ______________________________________________________________________ Fackligt ombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Datum/Namnteckning Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 44 Bilaga 3. ______________________________________________________________ CHECKLISTA FÖR ARBETSMILJÖROND/SKYDDSROND Checklistan är ett hjälpmedel för att snabbt och enkelt skaffa sig en överblick var riskerna i arbetsmiljön finns och vad som måste rättas till. Hoppa över frågor som inte är aktuella för den egna arbetsplatsen. Vid arbetsmiljörond/skyddsrond skall chef och skyddsombud delta. RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN I samband med arbetsmiljörond/skyddsrond ska arbetsgivaren upprätta ett dokument genom att fylla i blanketten ”Riskbedömning och handlingsplan”. En rutin vid förberedelse av arbetsmiljörond bör vara att gå igenom tidigare dokument och notera ärenden som ännu är ouppklarade. CHECKLISTA ARBETSMILJÖFAKTORER Avdelning/enhet Exempel Arbetslokaler Placering, utförande, storlek Anteckningar Anpassade till verksamheten Förrådsutrymmen Ordning och städning Tvätt- dusch- omklädnings-, lunch- och vilrum Allmän belysning Personalutrymmen Belysning/ Ljusförhållande Plats-/punktbelysning Bländning Temperatur Inomhusklimat/ Ventilation Drag Luftfuktighet Belastande arbetsrutiner Arbetsplatsens utformning Tillräckliga arbetsytor Anpassning till medarbetarna Finns utrymme för arbetsmaterial Belastningsergonomi Finns de hjälpmedel som behövs Finns utrymme för arbetsrörelser Arbetshöjden anpassad till arbetsuppgift och kroppsstorlek Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 45 Synförhållandena anpassade till arbetets krav Långvarigt eller återkommande arbete i ansträngande kroppsställning eller kroppsrörelse Upprepat, långvarigt eller obekvämt bärande eller dragande av bördor Datorarbetsplats Finns hjälpmedel som kan underlätta arbetet Bildskärmens placering Har bildskärmen bra läsbarhet/är fri från flimmer Tangentbordets placering Musens placering Alla som arbetar minst 1 tim/dag vid bildskärm har rätt till synundersökning och vid behov glasögon Finns de ergonomiska hjälpmedel som behövs Avdelning/enhet Ljud Exempel Finns störande ljud Anteckningar Är sekretesskraven uppfyllda Förekommer ljud som försvårar samtal/telefonsamtal Finns bullerkällor i verksamheten eller utanför Kemikalier och kemisktekniska produkter Allmän bullernivå Finns aktuell förteckning över märknings-pliktiga kemikalier och kemisktekniska produkter Finns tillgång till säkerhetsdatablad för alla märkningspliktiga kemikalier och kemisk-tekniska produkter Hanteringsproblem Avfallsproblem Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 46 Hygien Ögondusch/helkroppsdusch Utrustning/lokaler Olycksfallsrisker Riskavfall/avfall - uppsamling, förvaring och hantering Brännskador, kylskador Klämskador, stickskador, skärskador Hudåkommor, eksem eller dylikt Fall- och halkskador Golv och golvmaterial Är framkomligheten bra Transportvägar Är golv och trappor utformade så att olycksrisker är minimala Är utrymnings- och reservutgångar skyltade och framkomliga Arbetsorganisation Arbetsbelastning och stress Är personalen informerad om rutiner vid utrymning Exempel Förekommer övertidsarbete ofta/eller regelbundet Anteckningar Är arbetsbelastningen jämt fördelad över arbetsdagen/veckan Upplevs arbetet jäktigt eller tidspressat Har personalen tillräcklig utbildning, kompetens eller stöd för att klara kraven Är sjukfrånvaron anmärkningsvärt hög Är personalomsättningen anmärkningsvärt hög Finns möjlighet till variation och omväxling Variation i arbetet Upplevs arbetsuppgifterna enformiga Kan man själv styra eller påverka sina arbetsuppgifter Arbetsorganisation Samarbete och trivsel Exempel Hjälper och stöttar man varandra Anteckningar Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 47 Är stämningen god och otvungen Förekommer konflikter eller samarbetssvårigheter Förekommer det inom arbetsplatsen att enstaka medarbetare eller någon grupp utsätts för utfrysning, förtal eller medvetet undanhålls information Särbehandling Förekommer tecken på sexuella trakasserier Förekommer annan form av kränkande behandling baserat på kön, etnisk härkomst, religiös uppfattning eller annat sätt Exempel Finns tydliga mål och följs målen Arbetsledning Mål och delegering Anteckningar Är målen kända av alla medarbetarna Sker delegering av ansvar, befogenheter tydligt och genomtänkt Finns balans mellan ansvar, befogenheter och resurser Ges regelbunden information Information och kommunikation Finns rutiner så alla medarbetare får tillgång till nödvändig information Är kommunikationen mellan chef och medarbetare god Får medarbetarna veta om de gör ett bra eller dåligt jobb Är det fritt att ha synpunkter på verksamheten Utveckling, kompetens Uppmuntras idéer och förslag Har samtliga medarbetare haft medarbetar-samtal Har utveckling och kompetens diskuterats under samtalet Säkerhet och Kris Brandskydd Har medarbetarens arbetsmiljö diskuterats Exempel Brandposter Anteckningar Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 48 Brandsläckare – förvaring och märkning Branddörrar – öppna/uppställda Utrymningsvägar - blockerade/låsta Nödbelysning Övrig varselmärkning – nödstopp, nöddusch, reservutgångar Brännbart material – förvaringsplats Alarmering – utrymning Har riskbedömning gjorts för hot och våld Hot och våld Finns arbetsmoment med ökad risk för hot och våld Har hot och våld förekommit Finns rutiner för omhändertagande i samband med hot och våld Har medarbetarna kännedom om vilka rutiner som finns om säkerhetsregler och hur man skall agera vid hot- eller våldssituation Exempel Händer det att någon arbetar ensam Säkerhet och Kris Ensamarbete Anteckningar Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete Har riskbedömning gjorts för ensamarbete Händer det att minderåriga arbetar ensamma Finns rutiner för ensamarbete Finns möjlighet att snabbt få kontakt med andra personer (fysiskt) Uppenbara smittorisker Har skyddsombud underrättats Blodsmitta Övriga smitta Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 49 Finns rutiner för att minska risker Finns fungerande krisgrupp Kris och krisstöd Finns relevant krisplan som är känd av medarbetarna Finns uppdaterade telefonlistor till medarbetare och anhöriga Övrigt Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljökompetens Finns intern och/eller extern kompetens för krisstöd Exempel Känner alla medarbetare till Sverigefinska förskolan i Södertäljes arbetsmiljöpolicy Anteckningar Ingår arbetsmiljöfrågor som en naturlig del i verksamheten Övriga policy och rutiner Har de chefer och skyddsombud som finns i verksamheten adekvat arbetsmiljöutbildning Har alla medarbetare kunskap om de policy och rutiner som gäller för verksamheten Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 50 Bilaga 4. Checklistor, frågeformulär och sammanställningsformulär uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ______________________________________________________________ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 51 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 52 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 53 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 54 5 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 55 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 56 7 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 57 8 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 58 9 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 59 10 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 60 11 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 61 Bilaga 5. ______________________________________________________________ Sverigefinska förskolan i Södertälje Medarbetarsamtal Arbetstagarens namn ____________________________ Datum _______________ Beteckning/Arbetsuppgifter _________________________________________________ __________________________________________________________________________ Främsta arbetsuppgifter ____________________________________________________ __________________________________________________________________________ Vad är meningsfullt och belönande i ditt arbete? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Vilka saker har befrämjat arbetsuppgifternas skötsel och att nå målen du själv satt upp? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Hur tycker du att du har lyckats med att nå dina mål? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Hur har du upprätthållit och utvecklat din yrkeskunnighet? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Har det i ditt arbete skett förändringar, som har påverkat hur du klarat av ditt arbete? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ I vilken riktning önskar du att ditt arbete utvecklas i framtiden? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 62 Vad har du för mål inför framtiden? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Vilka delar i ditt arbete skulle du vilja utveckla och vad för slags nytt kunnande upplever du att du kommer att behöva i ditt nuvarande arbete? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Hur tycker du att du orkar med ditt arbete för närvarande och hur har du tänkt sköta om ditt välbefinnande i arbetet kommande år? __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Saker som du skulle vilja ta upp i utvecklingssamtalet (tex. arbetsteamets fungerande): __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Feedback till förman/förskolechef eller till annan personal i ledningen: __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 63 Bilaga 6. ______________________________________________________________ Sverigefinska förskolan i Södertälje Sammandrag av medarbetarsamtalet Arbetstagarens namn _______________________________________________________ Datum och plats ___________________________________________________________ SAKER ATT UTVECKLA 1) ________________________________________________________________________ 2) ________________________________________________________________________ 3) ________________________________________________________________________ ÅTGÄRDER MAN KOMMIT ÖVERENS OM __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ TIDTABELL FÖR ÅTGÄRDERNA __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNA __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ SAMTALARNAS UNDERSKRIFTER Förman/Förskolechef _______________________________________________________ Arbetstagare ______________________________________________________________ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 64 Bilaga 7. ______________________________________________________________ Personalens trivselenkät 1 = Stämmer inte alls/mycket missnöjd, 2 = stämmer inte, 3 = vet ej, 4 = stämmer, 5 = stämmer helt/mycket nöjd Allmänna frågor om arbetsenheten Arbetsenhetens administrativa ledningssätt är bra _______ Arbetsenhetens ledningssätt på lokal nivå är bra _______ Samarbetet mellan personerna i min arbetsenhet fungerar, och konflikter förekommer vanligtvis inte _______ I min arbetsenhet råder ett bra ömsesidigt förtroende _______ Jag kan påverka mina arbetsuppgifter, arbetsmängd och arbetets gång _______ I min arbetsenhet råder ett öppet sätt att behandla saker _______ Den fysiska arbetsmiljön Enligt min mening är den fysiska arbetsmiljön i sin helhet väldigt bra _______ Lokalerna på min arbetsplats lämpar sig utmärkt för att utföra mitt arbete _______ Jag känner mig trygg på min arbetsplats _______ Jag kan påverka saker på min arbetsplats _______ Jag känner mig fysiskt avslappnad när jag lämnar arbetet _______ Servicefunktioner (städning, underhåll, IT-service) Servicefunktionerna på min arbetsplats fungerar utmärkt _______ Den tekniska utrustningen motsvarar mina arbetsuppgifter _______ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 65 Min arbetsplats är ren, välvårdad och trivsam _______ Jag får hjälp med att sköta de administrativa rutinerna (arbetsförmedlingen etc.) _______ De gemensamma rastlokalerna är trivsamma _______ Den psykiska arbetsmiljön och relationer till arbetskamrater Arbetsplatsens psykiska atmosfär är utmärkt _______ Förhållandet till mina arbetskamrater är utmärkt _______ Jag mår bra på min arbetsplats _______ Jag väntar med iver på nästa arbetsdag _______ Jag är väldigt engagerad i mitt arbetssamfund _______ Man tar hälsorisker på allvar i mitt arbetssamfund _______ Man tar stressfaktorer på allvar i mitt arbetssamfund _______ Det förekommer ingen mobbing eller förtryck på min arbetsplats _______ Jag upplever, att mina åsikter uppskattas på min arbetsplats _______ Jag känner ett stort förtroende för mina arbetskamrater _______ Min arbetsdag har tillräckligt med pauser _______ Arbetsdagens längd är rimlig _______ När jag berättar om mitt arbete för familj och vänner är jag för det mesta positiv _______ Arbetsuppgifter Jag är nöjd med mina nuvarande arbetsuppgifter i sin helhet _______ Jag har lagom med utmaningar i mina nuvarande arbetsuppgifter _______ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 66 Min arbetstid räcker till för att utföra arbetsuppgifterna _______ Arbetsfördelningen är klar mellan mig och mina arbetskamrater _______ Jag känner ett stort ansvar för mina arbetsuppgifter _______ Jag har tillräckliga befogenheter för att förverkliga mina arbetsuppgifter _______ Arbetsinnehållet och utvecklingsmöjligheterna motsvarar de förväntningar, som jag hade när jag började arbeta på denna arbetsplats _______ Arbetsplatsen erbjuder mig möjligheter att utvecklas och växa i mitt arbete _______ Mina arbetsuppgifter är tillräckligt mångsidiga _______ Jag kan på ett bra sätt konstatera och se resultaten av mitt arbete _______ Ledningen av arbetsenheten a) arbetsenhetens ledning b) administrativ ledning (rektor) Jag tycker att ledningen på min arbetsplats är bra a) _______ b) _______ Jag får konstruktiv feedback när jag inte klarar av mina arbetsuppgifter tillräckligt bra a) _______ b) _______ Min chef är bra på att motivera min arbetsenhet a) _______ b) _______ Min chef sätter upp klara mål för mitt arbete a) _______ b) _______ Jag litar på min chefs kompetens a) _______ b) _______ Min chef har tid att lyssna på mig a) _______ b) _______ Min chef har rimliga krav på min arbetsinsats a) _______ b) _______ Jag är nöjd med min chef a) _______ b) _______ Utveckling av kompetensen Jag tycker att kompetensutvecklingen är mycket bra på min arbetsplats _______ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 67 Jag kan utföra mina arbetsuppgifter bra, med den kompetens jag har idag _______ Med rätt kompetenshöjande utbildning skulle jag utföra mitt arbete avsevärt mycket bättre _______ Jag får den kompetensutveckling jag behöver för att kunna utföra mitt arbete _______ Min chef tar kompetensutveckling på allvar a) _______ b) _______ Förmedlingen av information på arbetsplatsen Informationen på min arbetsplats är utmärkt _______ Min arbetsplats mål och visioner har presenterats mig tillräckligt bra _______ Jag kan på en allmän nivå redovisa för min arbetsplats mål och visioner _______ Jag är nöjd med växelverkan mellan mig och min chef a) _______ b) _______ Jag hittar lätt kunskap som jag behöver _______ Jag har fritt tillträde att hämta kunskap om saker som jag behöver i mitt arbete _______ Avlöning Min lön motsvarar kraven i mitt arbete _______ Jag anser att jag har behandlats rättvist i definitionen av lönenivån _______ Jag är helt nöjd med min löneutveckling _______ Penningersättning är det viktigaste motivet för utförande av arbete _______ Min kompledighet har helt kompenserat övertidsarbetet _______ Jag upplever, att jag blivit bemött rättvist när jag tagit ut kompledighet, då övertidsarbetet kompenseras med tid _______ Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 68 Jag gör gärna övertidsarbete, om jag får ersättning för det i tid _______ Allmänt Jag anser att min arbetsplats är bra, med tanke på en idealisk arbetsplats _______ Jag tror, att vår organisation kommer att växa under nästa år _______ Jag tror, att vår organisation har en positiv utveckling framför oss _______ Jag tror, att jag fortfarande arbetar på min nuvarande arbetsplats om 2 år _______ Min karriärutveckling motsvarar mina mål _______ Allmänt betyg på min arbetsplats på en skala från 1-5 _______ Till mitt arbetsteam _______ Närmaste chef _______ Administrativ chef _______ Tack för dina svar!!!!! Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje 69