Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje

Systematiskt arbetsmiljöarbete
Sverigefinska förskolan i Södertälje
2012
Uppdaterad 2012-02-28
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................
2. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje ......................
2.1. Riskfaktorer ....................................................................................................................
3. Arbetsgivarens och förskolechefens ansvarsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Sverigefinska förskolan i Södertälje .......................................................
3.1. Huvudansvaret för arbetsmiljön .................................................................................
3.2. Råd till förskolechefen ..................................................................................................
3.3. Förskolechefens ansvar .................................................................................................
3.4. Internkontroll .................................................................................................................
4. Skyddsombud .......................................................................................................................
4.1. Val av skyddsombud ....................................................................................................
4.2. Skyddsombudets ansvar ..............................................................................................
4.3. Skyddsombudet i Sverigefinska förskolan i Södertälje ............................................
4.4. Skyddsombudets uppgifter ..........................................................................................
5. Arbetsplatsombud ................................................................................................................
5.1. Arbetsplatsombudets uppgifter ..................................................................................
6. Arbetsmiljöpolicy på Sverigefinska förskolan i Södertälje .............................................
6.1. Personalpolitiska principerna på Sverigefinska förskolan i Södertälje..................
6.2. Ansvar och förverkligande av personalpolitiken .....................................................
6.3. Personalpolitiken i praktiken .......................................................................................
6.4. Fysisk arbetsmiljö på Sverigefinska förskolan i Södertälje ......................................
6.5. Psykosocial arbetsmiljö .................................................................................................
6.6. Tillbud och olyckor........................................................................................................
6.7. Arbetsskada ....................................................................................................................
7. Föreskrifter som gäller alkohol och droger på Sverigefinska förskolan i Södertälje ..
8. Arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje ............
8.1. Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering ...............................................
8.2. Organisation för arbetsanpassning och rehabilitering .............................................
8.3. Arbetsanpassning ..........................................................................................................
8.4. Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om arbetsanpassning och
rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje ..............................................
8.5. Rehabilitering och arbetsanpassning ..........................................................................
9. Försäkringskassans uppgifter .............................................................................................
Bilaga 1. Lagar och förordningar som gäller systematiskt arbetsmiljöarbete ..........................................................................................................................................
Bilaga 2. Skyddsombud och fackligt ombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje ...
Bilaga 3. Checklista för arbetsmiljörond/skyddsrond .........................................................
Bilaga 4. Checklistor, frågeformulär och sammanställningsformulär – uppföljning av
det systematiska arbetsmiljöarbetet ...................................................................................
Bilaga 5. Medarbetarsamtal.....................................................................................................
Bilaga 6. Sammandrag av medarbetarsamtalet ....................................................................
Bilaga 7. Personalens trivselenkät ..........................................................................................
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
3
3
4
5
5
6
7
7
8
8
8
8
9
10
10
11
12
12
13
16
17
17
18
18
21
21
21
21
22
23
23
24
44
45
51
62
64
65
2
1. Inledning
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra
arbetsmiljön. Det innebär att man letar efter sådant som kan vara farligt eller
hälsoskadligt. Olika sätt att hitta risker på arbetsplatsen: skyddsronder,
arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, enkäter och mätningar.
Buller, farliga ämnen och skadliga arbetsställningar är exempel på hälsofaror, men
även för lite inflytande över arbetet, dåligt samarbete, för hög arbetsbelastning och
påfrestande arbetstider är exempel på sådant som också kan få oss att må dåligt.
Arbetsmiljöverket ser genom inspektioner till att arbetsgivarna gör godkända
riskbedömningar. Vad riskbedömningen ska innehålla och hur den ska göras beror
på hur verksamheten ser ut.
De anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet både vid undersökning,
riskbedömning, åtgärdsplanering och kontroll av genomförda åtgärder. Även
skyddsombudet deltar.
Det är arbetsmiljölagen som säger att det ska finnas ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren är ansvarig för att det finns och verkligen fungerar.
I systematiskt arbetsmiljöarbete ingår kontroll av arbetsmiljön utifrån ett
helhetsperspektiv på riskerna i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala risker).
Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett krav.
Arbetsmiljöansvaret regleras i:
 Arbetsmiljölagen (AML)
 Arbetsmiljöförordningen (AMF)
 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
2. Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i
Södertälje
Undersökning av arbetsmiljön sker vanligast genom att göra skyddsronder, ha
personalmöten och enskilda samtal med medarbetarna. Ibland krävs andra metoder
t.ex. mätningar och medicinska eller tekniska kontroller.
Sverigefinska förskolan måste ha kunskaper för att kunna bedöma och förebygga
olycksfall och sjukdomar. Arbetstagarna ska ha kunskaper om risker med arbetet för
att undvika att bli skadade eller sjuka av arbetet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
3
Skyddsrond, då förskolechefen och skyddsombudet går runt i arbetslokalerna och tar
upp aktuella arbetsmiljöfrågor, är en form av undersökning. På personalmöten är det
bra att ha arbetsmiljö som en stående punkt på dagordningen. Medarbetarsamtal kan
ofta ge besked om hur en anställd mår på sitt arbete.
Alla arbetsförhållanden ska undersökas. Det gäller både kroppsliga påfrestningar
och psykiska belastningar.
Så här gör vi på Sverigefinska förskolan i Södertälje:
1. Undersöker
2. Bedömer risker: Resultatet av riskbedömningen är skriftlig och tar upp både
vilka risker som är allvarliga och andra risker.
3. Åtgärdar
4. Gör en handlingsplan: Den är skriftlig och tar upp åtgärder, när de ska vara
klara och vem som har ansvar för att de görs.
5. Kontrollerar: Gör fler åtgärder om det som gjorts inte var tillräckligt.
2.1. Riskfaktorer
Buller
I lokaler där många barn vistas samtidigt är det ofta höga ljudnivåer. Akustiken i
lokalerna, gruppernas storlek och arbetets organisering kan öka problemen. Olika
sätt att minska bullernivåerna är material som absorberar ljud i inredning,”tassar” på
stolar etc.
Genom att ändra arbetsmetoderna och engagera barnen/eleverna i arbetet mot höga
ljudnivåer kan man nå goda resultat. Vi har mätt förskolans bullernivå med hjälp av
”Soundear” som vi lånade från Miljökontoret under fyra veckors tid.
Genom att vi fick den andra lokalen i bruk har bullernivån minskat, eftersom vi
kunnat dela eleverna i mindre verksamhetsgrupper. Man har även installerat
ljuddämpande plattor i förskolans tak. Vi kräver ljuddämpande plattor i alla
förskolans rum. Dessutom planerar vi andra åtgärder som minskar ljudnivån
betydligt (tyger, mattor etc.).
Arbetshygieniska förhållanden
Luft-, ljud- och ljusförhållanden samt övriga arbetshygieniska förhållanden ska vara
tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder ska vidtas mot skada genom fall, ras,
brand, explosion, elektrisk ström eller liknande.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
4
Maskiner och redskap
Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar ska vara sådana och användas på
ett sätt som ger betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall.
Farliga ämnen och skyddsutrustning
Ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall får bara användas under förhållanden
som ger betryggande säkerhet. Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall
inte nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas.
I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov ska
finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt för
första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.
Arbetsplatsbyggnadens utformning
I plan och bygglagen (1987:10) finns föreskrifter om konstruktion och utformning av
byggnader.
3. Arbetsgivarens och förskolechefens ansvarsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Sverigefinska förskolan i Södertälje
Enligt lag har arbetsgivaren, och indirekt chefen, ansvar för det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Det betyder att man löpande undersöker vilka risker som finns på
arbetsplatsen och hur man kan förbättra arbetsmiljön.
3.1. Huvudansvaret för arbetsmiljön
Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren, men arbetsgivare och
arbetstagare ska enligt lagen (3:e kapitlet 1a §) samverka för att åstadkomma en god
arbetsmiljö.
Arbetsgivaren ska se till att varje arbetstagare får god kunskap om hur arbetsmiljön
ser ut och om vilka risker som kan vara förbundna med arbetet ifråga. Arbetsgivaren
ska försäkra sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs. Man ska också
informeras av sin arbetstagare om om/hur man kan undgå riskerna i arbetet.
Genom att ta hänsyn till att alla människor har olika (fysiska och psykiska)
förutsättningar skall arbetsgivaren anpassa arbetsförhållandena efter varje
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
5
arbetstagares särskilda förutsättningar för arbetet. Arbetsgivaren kan därför inte
kräva att alla måste klara av att göra alla arbetsuppgifter på samma sätt, inom
samma tidsram etc.
3.2. Råd till förskolechefen
Följande steg är till hjälp när man strävar efter en bra arbetsmiljö:
Kontrollera vilket ansvar du har
Ansvaret för arbetsmiljön är kopplat till din befattning. Om man är ny som
förskolechef är en bra första uppgift att klargöra sitt arbetsmiljöansvar.
Ofta nämns det i befattningsbeskrivningen, men du kan också få vägledning genom
att granska företagets arbetsmiljöpolicy. Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger
hos högsta ledningen.
Skaffa kunskap
Som förskolechef är det inte säkert att du har all kunskap om hur man arbetar med
arbetsmiljöfrågor. Be om stöd från din arbetsgivare. Helst både i form av utbildning
och material som underlättar arbetet. Det kan vara allt från broschyrer om lagar och
föreskrifter, till checklistor i punktform.
Kartlägg risker
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren löpande kartlägger risker på
arbetsplatsen. Vanligtvis görs det genom skyddsronder eller arbetsplatsträffar. Men
risker kan också upptäckas i medarbetarsamtal, medarbetarenkäter eller mätningar.
Arbetsmiljöarbetet ska vara löpande, eftersom nya risker lätt kan uppstå i samband
med en omorganisation, flytt eller annan förändring på arbetsplatsen.
Handlingsplan och åtgärd
När man hittar en risk måste den åtgärdas. I en handlingsplan skriver man ner vem
som ska åtgärda risken och när. I vissa fall finns det risker som inte kan tas bort helt,
då kan de hanteras på annat sätt, genom skyddsutrustning eller instruktioner.
Förebygg
De fysiska riskerna på en arbetsplats är ofta lättare att upptäcka än de psykiska.
Genom att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan du som förskolechef
minska sjukfrånvaron. En förskolechef som regelbundet finns till hands bidrar till en
bättre arbetsmiljö.
Ta hjälp
På arbetsplatser med minst fem anställda ska ett skyddsombud utses av det lokala
facket eller av arbetstagarna direkt. Ett gott samarbete med skyddsombudet är till
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
6
stor hjälp. Du har rätt att kräva att medarbetarna tar sitt ansvar och använder den
skyddsutrustning som erbjuds och följer de regler som finns.
3.3. Förskolechefens ansvar
 Förskolans arbetsmiljö.
 Att arbetsmiljöarbete bedrivs (undersöka/kartlägga, genomföra, följa upp).
 Att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter
på ett säkert sätt.
 Utföra arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöarbete.
 All förskolans personal har ansvar och till uppgift att verka för en god
arbetsmiljö. Hela personalen ska skaffa sig tillräckliga kunskaper om
arbetsmiljöregler, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär
risker för ohälsa och olycksfall samt om arbetsförhållanden som främjar en
god arbetsmiljö.
 Att arbetsledare kan genomföra åtgärder i linje med förskolans personalpolicy
och ansvar för arbetsledning. Det gäller t.ex. att ge introduktion och
instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, hjälpa till med prioritering av
medarbetarnas arbetsuppgifter och ge stöd och återkoppling.
 Att utreda och agera vid signal om ett arbetsmiljöproblem.
 Att hålla kontakt med sjukskrivna medarbetare, att rehabiliteringsutredning
görs i tid och att rehabiliteringsinsatser sker.
 Att skyddsutrustning och säkerhetsföreskrifter finns, används och följs.
 Att alla på arbetsplatsen vet vad som ska göras vid tillbud och olyckor.
 Att arbetsmiljörond äger rum regelbundet.
 Att brand- och utrymningsövningar äger rum regelbundet.
 Att ansvarspersonerna för arbetet mot diskriminering får den utbildning och
ledighet som behövs för uppdraget.
 Behöver hela tiden ha klart för sig att uppgiftsfördelningen fungerar bra och
göra ändringar i fördelningen när det behövs.
Till hjälp för den chef som önskar finns denna plan för systematiskt
arbetsmiljöarbete, förslag på checklistor för kartläggning av arbetsförhållanden och
åtgärdsplan. Om förskolechefen har problem med att utföra och ansvara för
arbetsmiljöarbetet och behöver vidareutbildning eller handledning ska rektor
omgående kontaktas.
3.4. Internkontroll
I lagens 2a § står att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera
verksamheten. Internkontroll är ett uttryck för att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
7
är löpande. När det uppstår behov av förändringar (av arbetsuppgifter, personalens
förutsättningar, nya forskarrön etc.) ska man kunna kommunicera med
arbetsgivaren.
I internkontrollen ligger också en skyldighet att dokumentera arbetsmiljön. Man ska
upprätta handlingsplaner där man ser vilka åtgärder som planerar att vidtas och som
har vidtagits. Dokumentation underlättar samarbetet mellan arbetsgivaren och
arbetstagarna (deras representanter).
4. Skyddsombud
I Sverige har skyddsombud en unik ställning. Även om arbetsgivaren har det yttersta
ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade
arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras
representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet.
Skyddsombudet ska vända sig till arbetsgivaren med krav på åtgärder för en
tillfredsställande arbetsmiljö. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om
det inte kommer något svar alls, kan du vända dig till Arbetsmiljöverket (AML, 6
kap 6a§).
4.1. Val av skyddsombud
Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har
kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan
arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren
skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller
(arbetsmiljöförordningen, 10§).
4.2. Skyddsombudets ansvar
Skyddsombudet har ett ansvar när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering på
arbetsplatsen. Bl.a. ska skyddsombudet vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven
på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på
arbetsstället.
4.3. Skyddsombudet i Sverigefinska förskolan i Södertälje
På förskolan finns skyddsombud och arbetsmiljöombud, som är samma person.
Ifrågavarande person har även arbetet mot diskriminering på vår förskola som
uppgift.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
8
Förskolans ledning ansvarar för, att skyddsombudet och arbetsmiljöombudet har tid
och möjligheter att utbilda sig för att kunna sköta uppgiften väl enligt kraven.
Arbetet täcker även utbildningen för arbetet mot diskriminering.
Hittills har skyddsombudet och arbetsmiljöombudet fått utbildning i bland annat
lagar och avtal, samt det som rör arbetsmiljön.
Förskolans ledning ansvarar för, att skyddsombudet och arbetsmiljöombudet under
arbetstid har möjlighet att sköta dessa förtroendeuppdrag. Skyddsombudet och
arbetsmiljöombudet verkar i nära och öppet samarbete med såväl förskolans ledning
som personal, genom att förhandla och dela av sin know how.
4.4. Skyddsombudets uppgifter
Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning, delta
i planeringen samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs
för att undanröja risker (AML 6 kap, 4§, 6§ och 7§). Även arbetsgivaren har nytta av
att skyddsombudet håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna.
Skyddsombudet har också ett ansvar när det gäller arbetsanpassning och
rehabilitering på arbetsplatsen. Bland annat ska skyddsombudet vaka över att
arbetsgivaren uppfyller kraven på en organiserad verksamhet för arbetsanpassning
och rehabilitering på arbetsstället. Arbetsplatsens skyddskommitté ska behandla
frågan om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
Skyddsombudet:
 Företräder samtliga medarbetare i arbetsmiljöfrågor. Ombudets befogenheter
gäller inte andra företag som arbetar på samma arbetsställe, till exempel
entreprenörer.
 Ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.
 Deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid upprättande av
handlingsplaner samt vid planering av nya eller ändrade lokaler,
anordningar, arbetsmetoder och av arbetsorganisation.
 Ska underrättas av arbetsgivaren om förändringar av betydelse för
arbetsmiljöförhållanden inom ombudets område.
 Har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för
ombudets verksamhet.
 Har tystnadsplikt om yrkeshemlighet, affärsförhållande, arbetsförfarande eller
enskilds personliga förhållande. Rätten att lämna uppgift vidare gäller om
skyddsombudet underrättar mottagaren om tystnadsplikten. Då gäller
tystnadsplikten också för denne.
 Ska få tillräcklig utbildning för uppdraget.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
9
 Vänder sig till förskolechefen och begär åtgärd som behövs för att uppnå en
tillfredsställande arbetsmiljö.
 Om ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv
eller hälsa och rättelse inte genast uppnås när skyddsombudet vänt sig till
arbetsgivaren kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas.
Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan om arbetsgivaren begär att de ska
pröva frågan.
5. Arbetsplatsombud
Arbetsplatsombudet är en fackligt förtroendevald som för medlemmarnas talan i
olika sammanhang och påverkar villkoren på jobbet.
I rollen som arbetsplatsombud är denne en viktig person, både för arbetskamrater
och för arbetsgivare. I första hand vänder sig medlemmarna till arbetsplatsombudet,
när de vill tala om fackliga frågor eller har något problem de vill ha hjälp med. Även
arbetsgivaren kan kontakta arbetsplatsombudet för att diskutera problem eller
informera om situationen på arbetsplatsen.
Arbetet som arbetsplatsombud är ett ansvarsfullt och ibland tufft uppdrag och denne
kan behöva mycket stöd från andra arbetsplatsombud och sin sektion. Det viktigaste
stödet kommer ändå från de egna medlemmarna/arbetskamraterna. Vid behov av
extra stöd vid problemlösning eller svåra frågor kontaktar arbetsplatsombudet sin
sektion.
5.1. Arbetsplatsombudets uppgifter
 I första hand kommunikatörens: att förmedla information från facket till
medlemmarna (att se till att information förmedlas mellan arbetsplatsen och
din sektion), att föra medlemmarnas obesvarade frågor vidare för att räta ut
frågetecken.
 Att även vara skyddsombud.
 Att ta kontakt med nyanställda arbetskamrater och presentera sig och
Kommunal. Berätta för dem om medlemskap i Kommunal.
 Att vara ett stöd för arbetskamrater i fackliga frågor: att med hjälp av avtalet
och personlig eftertanke besvara frågor och lösa problem på arbetsplatsen.
 Att förklara meningen med facket och fackets värdegrund: att praktiskt och
pedagogiskt göra klart att gruppen är starkare än den ensamme, att markera
att samarbete för att nå ett mål ger bättre resultat för alla, än att var och en går
fram för sig (att arbeta för att medlemmarna på arbetsplatsen är aktiva i
facket). Att informera om fackliga studier.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
10
 Att rekrytera medlemmar till Kommunal: ju starkare facket är, desto större
framgångar kan vi nå för medlemmarna, desto bättre arbetsplatser kan vi
skapa.
 Att vara en länk mellan arbetskamrater och Kommunal: att vara Kommunal
på arbetsplatsen, att för en aktiv dialog.
 Arbetsplatsombudet kan av sin sektion bli utsedd att delta i samverkansarbete
med arbetsgivaren.
6. Arbetsmiljöpolicy på Sverigefinska förskolan i Södertälje
Eftersom alla arbetsgivare enligt lag måste driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete på
arbetsplatsen, är det viktigt att upprätta en arbetsmiljöpolicy med riktlinjer för
företaget. Där ska framgå vilka mål man har med sitt arbetsmiljöarbete och vad man
planerar göra för att nå dessa mål.
Inom Sverigefinska förskolan i Södertälje tydliggör vi, utvecklar och uppmuntrar
goda exempel samt kartlägger och motverkar arbetsmiljörisker. En god arbetsmiljö,
såväl fysisk som psykosocial, är en förutsättning för att Sverigefinska förskolans
medarbetare ska känna arbetstillfredsställelse och göra ett bra arbete. En god
arbetsmiljö är allas ansvar som man måste arbeta för varje dag. Konflikter undviks
genom att man kommunicerar öppet och ärligt om allt. Gemensamma spelregler och
uppskattning av allas arbetsinsats är grunden för ett fungerande och framgångsrikt
samarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje. Förskolans värderingar, normer
och verksamhetssätt grundar sig på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98).
Förskolans vision
Öppenhet, uppriktighet, humor och finsk sisu.
Grundläggande värdering
Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras
vilja att ta ansvar.
En god arbetsmiljö präglas av:
 arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling.
 samverkan och dialog där arbetsmiljö och arbetsförhållanden öppet
diskuteras.
 klara och realistiska krav och återkoppling från förskolechefen.
 förebyggande arbete för att undvika ohälsa, olycksfall och tillbud.
 en bra fysisk arbetsmiljö.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
11
God arbetsmiljö utvecklas genom:
 regelbundna arbetsplatsträffar med medarbetarna.
 att förskolechefen och arbetsplatsombudet har den kompetens som behövs för
ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
 en samverkan mellan arbetsgivaren, förskolechefen och personalen som
fungerar bra.
 kontinuerliga medarbetarenkäter som utgångspunkt för en dialog om
utveckling och förbättringsåtgärder.
6.1. Personalpolitiska principerna på Sverigefinska förskolan i Södertälje
 Arbetsplatsdemokrati som förverkligas i förskolans vardag.
 Vi skapar en positiv och uppmuntrande atmosfär på arbetet.
 Vi strävar efter en bra och framgångsrikt verksamhet som främjar de olika
gruppernas samarbete.
 Vi utvecklar personalens yrkeskunnighet genom att erbjuda möjlighet till
vidareutbildning.
 Vi utvecklar ständigt arbetsprocesserna och rutinerna (feedback är en viktig
del i utvecklingsarbetet).
 Vi strävar efter att säkra arbetsförhållandets varaktighet.
 Vi satsar på personal som är utbildad och arbetar heltid.
 Målet med utvecklingen av arbetsprocesserna är att förbättra kvalitén på
förskoleverksamheten.
 Värden som definierar förskoleverksamheten är demokrati, jämställdhet,
flexibilitet, öppenhet, kreativitet och humor.
 Grunden till förskoleverksamheten är tydliga regler och verksamhetsmodeller
som man gemensamt kommit överens om.
 I ett arbetsteam av jämlika arbetstagare kan teamets medlemmar ha olika
arbetsuppgifter, men allas arbete är lika viktigt.
 Öppen och ärlig kommunikation om allt som rör förskolans verksamhet, även
om svåra problem, hjälper att förhindra och lösa tvister och konflikter mellan
personalen.
 En nyanställd får en handledare, som är en mer erfaren anställd på förskolan.
Handledaren gör den nyanställde bekant med ”husets vanor”.
6.2. Ansvar och förverkligande av personalpolitiken
Rektorn ansvarar för personalpolitiken på Sverigefinska förskolan i Södertälje. Han
delegerar förverkligandet av personalpolitiken till förskolechefen. Förskolechefen har
ett ansvar att informera rektorn om hur personalpolitiken förverkligas samt om
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
12
brister och missförhållanden som uppdagas. Rektorn bistår med extern
konsultationshjälp om det behövs för att framgångsrikt kunna genomföra arbetet
med personalpolitiken.
Rektorns ansvar
 Verksamhetsövergripande ansvar för arbetsmiljön på Sverigefinska förskolan
i Södertälje.
 Rektorn delegerar det praktiska utförandet av arbetsmiljöpolicyn till
förskolechefen som har rapporteringsskyldighet till rektorn.
 Att erbjuda utbildning och kompetensutveckling inom arbetsmiljöområdet.
 Att följa upp arbetsmiljöarbetet inom Sverigefinska förskolan i Södertälje.
Personalen på Sverigefinska förskolan i Södertälje










Deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet som ingår i det dagliga arbetet genom t.ex.
arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, medarbetarsamtal, temadagar och
arbetsmiljöinriktade aktiviteter.
Påtalar arbetsmiljörisker till förskolechefen.
Ger förslag på arbetsmiljöförbättringar.
Följer arbetsmiljöregler och rutiner på arbetsplatsen.
Hjälper till att hålla god ordning i allmänna utrymmen så att korridorer och
utrymningsvägar hålls fria.
Har kännedom om utrymningsplaner och deltar på brand- och
utrymningsövningar.
Meddelar genast förskolechefen om tillbud, olyckor och arbetsskador.
Vet vem som är skyddsombud.
Kontaktar förskolechefen vid sjukdom.
Medverkar aktivt i rehabilitering och arbetsanpassning.
6.3. Personalpolitiken i praktiken
Samarbete med facket
Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i nära samarbete med olika fackliga
organisationer. Förskolans personal tillhör olika fackliga organisationer. Förskolans
skyddsombud är en viktig kontaktperson mellan förskolans ledning, arbetsgivaren
och förskolans personal. Förskolans personal har rätt att ta kontakt med facket
angående sitt arbetsförhållande. Vi strävar dock efter att kunna förhindra/lösa
konflikter själva utan hjälp från externt håll.
I förskolan verkar en person som är både skyddsombud och arbetsplatsombud.
Förskolans ledning ansvarar för att ifrågavarande person får tillräckligt med
utbildning för att kunna sköta sina uppgifter samt kan sköta sina uppgifter på
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
13
arbetstid. Förskolans ledning samtalar med arbetsplatsombudet om alla frågor som
rör förskolans fysiska och psykiska arbetsmiljö, personalpolitiken, fackförbund,
praktik samt det som rör förskolans ledning. Skyddsombudet informerar och
vägleder personalen i frågor som rör arbetsmiljön. Personalen kan alltid vända sig till
skyddsombudet.
Vi tar tag i konflikter genast så att de inte blir kroniska. Förskolans ledning har ett
nära samarbete med skyddsombudet/arbetsplatsombudet och upplever
skyddsombudets/arbetsplatsombudets stöd som viktigt. Vi diskuterar även svåra och
känsliga frågor och löser problem snabbt och effektivt.
Visioner för framtiden
Förskolans personalpolitik bör utvecklas vidare. Vårt nästa mål är att ordna med
introduktionsutbildning för nyanställda. En nyanställd får som stöd en ”äldre och
mer erfaren” anställd, som lär ut ”husets vanor”. En introduktionsguide finns som
stöd i denna utbildning, med vars hjälp den nyanställde får information om
förskolans verksamhetsidé, de dagliga rutinerna samt regler och överenskommelser
man gemensamt kommit överens om. Hela personalen har förbundit sig att följa
dessa regler och överenskommelser.
Personalens påverkningsmöjligheter på förskolan
Förskolans personalpolitik grundar sig på principen på ett jämställt teamarbete. All
förskolans personal har lika möjligheter att påverka. På förskolan följer vi en samtalande, demokratisk ledningsmodell. Alla har rätt att säga sin mening, personalen
uppmuntras till öppenhet, ärlighet och uppriktighet. Man ska kunna säga sin mening
uppriktigt till den det berör utan intrigering eller prat bakom ryggen. Vi utvecklar
ständigt vår verksamhet framåt. Verksamhetens utveckling och ökning av förskolans
pedagogiska nivå är alltid aktuella uppgifter på förskolan. För att genomföra dessa
uppgifter krävs ett omfattande samarbete samt att alla tar ansvar för sin egen
verksamhet och är aktiva påverkare såväl i det egna teamet som på förskolan i
övrigt. Förskolans vardag ska fungera självstyrande utan förskolechefens tillsyn.
Informationsmöte
Fredag mornar hålls ett informationsmöte angående den gångna och den kommande
veckans program och speciella händelser. Vi håller regelbundet ett kvällsmöte i
månaden. All personal har möjlighet att komma med ämnen till mötet. Det skrivs ett
protokoll från mötet, som alla som deltagit i mötet kan läsa i efterhand.
Förskolechefen eller delegerad person leder mötet.
Förskolans verksamhetsår börjar med en planeringsdag. Under läsåret anordnar vi
utbildningsdagar/-eftermiddagar enligt behov.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
14
Medarbetarsamtal och handlingsplan för kompetensutvecklingen hos personalen på
Sverigefinska förskolan i Södertälje
Förskolans personal har möjlighet till medarbetarsamtal med förskolechefen (se
Bilagorna 5-6) samt lönesamtal. Löneutvecklingen måste grunda sig på personens
bundenhet till målen (Handlingsplan för kompetensutvecklingen, målen i
Arbetsplanerna för arbetsgrupperna och eleverna) och ska kunna motiveras med
ifrågavarande kriterier. Personalen och förskolechefen förhandlar tillsammans om
löneutvecklingen. Rektorn får sedan ett förslag på utdelning av löneförhöjningen
som är så ”rättvis” som möjligt och som bäst kan motiveras.
Personalens trivselenkät
Kvalitetsredovisningen som upprättas årligen är en viktig del av
kvalitetsutvecklingen och kontrollen av förskoleverksamheten. Förskolans personal
fyller i en trivselenkät årligen (se Bilaga 7). Personalen kan alltid vända sig till
förskolechefen med saker som rör förskolan. Förskolechefen gör sitt bästa för att i tid
ingripa i allvarliga problem som gäller trivseln, innan problemen ”krisar”.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Sverigefinska förskolan i Södertälje är låg. Man återgår till arbetet
så snart man kommit över sjukdomen. Vi har kommit överens om att man i vissa fall
kan arbeta in sjukdagen, när man är sjuk en dag, genom att göra ”arbeten i huset”
eller ta ut kompledighet eller en semesterdag. Med hjälp av denna anordning
garanterar vi att förskoleverksamheten ständigt utvecklas vidare (arbeten i huset är
t.ex. målning av väggar och andra åtgärder som främjar utvecklingen av kvalitén på
verksamhetsomgivningen).
Om en arbetstagare har särskilt många sjukdagar tar vi tag i situationen i samarbete
med förskolans ledning och arbetsplatsombudet. Orsaken till sjukfrånvaron utreds
vid behov slussas arbetstagaren till rehabilitering.
Kompledighet
Förskolans personal har rätt att ta ut kompledighet på överenskommen tid. På
förskolans personalmöten går vi igenom önskemålen om kompledighet och kommer
gemensamt överens om ifall tidpunkten är lämplig. Vi diskuterar kompledigheten
gemensamt och öppet.
Semesterledighet
All personal på förskolan har lika många semesterdagar. Sparad semester kan tas ut
under läsåret enligt gemensam överenskommelse, men vi ser till att inte alla är på
semester samtidigt.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
15
Förskolan har även stängt fyra veckor under semestermånaderna och under julens
mellandagar.
Arbetstid och arbetssätt
Vi arbetar 8 timmar om dagen. I arbetstiden ingår en kafferast på morgonen och en
längre paus efter lunchen. Förskolans planeringstid är på fredagar.
Skador orsakade av arbete
Genom systematiskt arbetsmiljöarbete och kartläggning av risker strävar vi efter att
systematiskt förebygga uppkomsten av skador orsakade av arbete (fysisk
arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö). Om skador orsakade av arbete uppdagas
strävar vi efter att ingripa i risk-/skadeorsaken genast. Det viktigaste är
förebyggande arbete (skador hinner inte komma upp genom systematisk
kartläggning av risker).
6.4. Fysisk arbetsmiljö på Sverigefinska förskolan i Södertälje
Risker i den fysiska arbetsmiljön ska kartläggas och åtgärdsplan ska upprättas.
Åtgärderna ska följas upp.
Nedan följer fysiska arbetsmiljöfaktorer som belyses i förskolechefens systematiska
arbetsmiljöarbete:

















Allergi (se Miljö, Folkhälsa & Säkerhets Allergirondchecklista).
Anmälning av tillbud och olyckor (verksamhetsprogram).
Arbetsuppgifternas fysiska påverkan (rektor).
Avfallshantering och hantering av farliga ämnen (förskolechef tillsammans
med lokalvårdare).
Belysning
Brandsyn (genomförs av Södertörns brandförsvarsförbund och Kidde).
Buller och akustik (Telge Fastigheter och rektor ansvarar).
Bygg- och servicearbeten (Telge Fastigheters ansvar)
Elsäkerhet (Telge Fastigheters ansvar)
Ergonomi (Medarbetare tillsammans med förskolechef och rektor).
Inomhusklimat: ventilation, värme, kyla (Telge Fastigheter ansvar).
Lokalernas utformning för arbetsuppgifterna (medarbetare).
Lokalvård (förskolechefen ansvarar).
Nödutrustning, larm (förskolechefen ansvarar).
Uppföljning av beslutade fysiska arbetsmiljöåtgärder (arbetsmiljöombud i
samarbete med förskolechef och rektor).
Utbildning om den fysiska arbetsmiljön (rektor och förskolechef).
Utrymningsvägar och utrymningsövning (förskolechef tillsammans med
förskolans medarbetare).
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
16
6.5. Psykosocial arbetsmiljö
Riskerna i den psykosociala arbetsmiljön ska kartläggas och åtgärdsplan upprättas.
Åtgärderna ska följas upp.
Nedan följer psykosociala faktorer som påverkar arbetsmiljön och som belyses i
förskolechefens systematiska arbetsmiljöarbete:
 Alkohol och droger (förskolechef).
 Arbetstid och arbetsuppgifter t.ex. innehåll, variation, sociala kontakter,
utveckling, ansvar (förskolechef i samarbete med samtliga medarbetare).
 Friskvård (rektor).
 Första hjälpen och krishantering (förskolechef tillsammans med
medarbetarna).
 Inflytande för alla (förskolechef tillsammans med medarbetarna).
 Introduktion i arbetet (förskolechef tillsammans med medarbetarna).
 Jämställdhet och lika värde (förskolechef tillsammans med medarbetarna).
 Konflikter (förskolechef i samarbete med arbetsskyddsombud och rektor).
 Kompetensutveckling (förskolechef).
 Ledarskap (förskolechef).
 Mobbing (förskolechef).
 Omorganisation och förändring (förskolechef i samarbete med rektor och
personal).
 Rehabilitering och arbetsanpassning (rektor och förskolechef).
 Samarbete (samtliga medarbetare).
 Stress (förskolechef i samarbete med personal).
 Tidiga signaler om ohälsa eller arbetsmiljöproblem (förskolechef i samarbete
med personal och rektor).
 Utbildning om den psykosociala arbetsmiljön (förskolechef).
 Våld, hot eller trakasserier (förskolechef i samarbete med ansvarspersonerna
för arbetet mot diskriminering och arbetsskyddsombud).
6.6. Tillbud och olyckor
Tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.
Om olycka eller allvarligt tillbud inträffar är det viktigt att göra en utredning:
 Ta reda på troliga orsaker till varför olyckan/allvarliga tillbudet hände.
 Beror det som hänt på arbetsförhållanden?
 Utred systematiskt och grundligt, t.ex. genom intervjuer, granskning av
ritningar, se över rutiner och uppgiftsfördelning.
 Utredningen bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid
skuldfrågan.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
17
Det ska finnas en kartläggning över olyckor, allvarligare tillbud och arbetsskador för
arbetsenheten för att underlätta bedömning av risker i arbetet så att nya olyckor och
tillbud kan förebyggas. Man går igenom tillbuden i personalens kvällsmöten och
skyddsombudet får en kopia på tillbuden.
6.7. Arbetsskada
En arbetsskada är en skada eller sjukdom som beror på olycksfall eller annan skadlig
inverkan i arbetet. Exempel på arbetsskador enligt Försäkringskassan:
 Olycksfall är en skada som uppkommit i samband med särskild händelse
(olycksfallsmoment).
 Färdolycksfall: skada som uppkommit under direkt färd till eller från arbetet.
 Arbetssjukdom: Skadliga faktorer som kan leda till arbetssjukdom är t.ex.
tungt eller ensidigt arbete, vibrationer eller skakningar, buller, olika ämnen
eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden (men ej sjukdomar av psykisk
eller psykosomatisk natur som till exempel beror på företagsnedläggning,
bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel).
 Smitta: Till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan.
Om en medarbetare drabbas av en arbetsskada:

Förskolechef, medarbetare och skyddsombud fyller i arbetsskadeanmälan.
 Arbetsgivaren skickar arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och en
kopia till facket.
 Vid allvarlig skada görs även en anmälan till Arbetsmiljöverket.
7. Föreskrifter som gäller alkohol och droger på Sverigefinska
förskolan i Södertälje
Alkohol- och drogmissbruk är vanligt i arbetslivet och en påverkad person kan vara
en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Såväl omdömet som
handlingsförmågan kan svikta. Tecken som kan tyda på att en person missbrukar
kan till exempel vara en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat
beteende på något annat sätt. Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och
rehabilitering ska enligt 13 § i AFS 1994:1 även gälla insatser vid alkohol- och
drogmissbruk. Arbetsgivaren ska också göra klart vilka interna regler och rutiner
som gäller om en arbetstagare är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet.
Det är bra att ta fram ett handlingsprogram för hur olika missbruksproblem ska
hanteras och där en tydlig alkohol- och drogpolicy finns med. I
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
18
handlingsprogrammet ska det framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande
genom till exempel arbetsplatsträffar, utbildningar, informationsmaterial och
organiserad stödverksamhet. Det bör också synas vilken beredskap som
arbetsplatsen har när det gäller omhändertagande i samband med missbruk.
Enligt arbetsmiljölagen har alla ett ansvar för arbetsmiljön. En arbetskamrat har ett
ansvar att bry sig om sina arbetskamrater. Det är inte enbart förskolechefens sak att
prata med eller bry sig om den som mår dåligt. Ingen, vare sig förskolechef eller
arbetskamrat får acceptera att en medarbetare fastnar i en sådan situation att alkohol
och/eller droger blir ett problem. Långvarig högkonsumtion som kan leda till
missbruk påverkar arbetsmiljön både för den enskilde och för arbetskamraterna.
Arbetet kring dessa frågor kan sammanfattas i:
 Förebyggande arbete mot alkohol- och andra drogproblem på arbetsplatsen.
 Tidigt stöd och hjälpinsatser när någon inte fungerar på jobbet, t.ex. på grund
av alkohol- eller andra drogproblem.
 Rehabilitering till anställda med missbruksproblem.
Mål
Anställd med missbruksproblem ska erbjudas råd, hjälp och stöttning.
Förebyggande åtgärder
 Utbildning av förskolechef och fackliga företrädare i att upptäcka och
förebygga alkohol- och/eller drogproblem.
 Information till anställda på Sverigefinska förskolan om policy som gäller
missbruk och arbete.
Vid missbruk
 Förskolechefen har ansvar för att man uppmärksammar anställdas kända eller
misstänkta missbruksproblem. Förskolechefen ska genast ta upp samtal med
en medarbetare som missbrukar/misstänks missbruka alkohol eller andra
droger.
 Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för att vidta alla åtgärder
som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall.
Uppgifter om arbetstagares personliga förhållanden, hälsotillstånd och
liknande omfattas av sekretesslagen. Tystnadsplikt råder.
 Den som är påverkad av alkohol eller droger ska avvisas från arbetsplatsen.
Förskolechefen ansvarar för att personen kommer hem under betryggande
former. Man ska informera facklig företrädare innan avvisandet från
arbetsplatsen eller så snart som möjligt i efterhand.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
19
 För varje anställd med missbruksproblem genomförs genast en utredning
samt upprättas en handlingsplan. Det kan ske genom ett kontrakt mellan den
anställde och arbetsledningen.
Individinriktade åtgärder
Utredning genomförs. Individuell handlingsplan/kontrakt upprättas.
 Syfte. Syftet med handlingsplanen är att erbjuda vederbörande ett
individanpassat stöd och betona det nödvändiga i att personen gör något åt
sina missbruksproblem.
 Innehåll. Planen kan innehålla:






Överenskommelse om vissa villkor t.ex. vad gäller: kontakt med
förskolechef eller kontakt med stödjande kamrat. Kontakt vid frånvaro.
Krav på kontakt med företagshälsovården, sjukvården, socialtjänsten,
alkoholrådgivningen.
Åtgärder för att förbättra insikten om den rådande situationen samt att
bearbeta problemen och att stärka självkänsla och självförtroende.
Omplacering.
Besked om hur arbetsgivaren kommer att handla vid ett eventuellt
återfall.
Etablering av kontakter med anhöriga, fack, kamratstödjare,
sjukvården, socialtjänsten, föreningar, alkoholrådgivningen
 Upprättande av plan. I detta arbete kan utöver berörd anställd och förskolechef
följande delta: facklig företrädare, arbetskamrater, alkoholrådgivningen.
Berörd anställd får ge synpunkter på vilka som ska delta i arbetet. Ansvarig
för att handlingsplan/kontrakt upprättas är förskolechefen.
 Uppföljning. Upprättad handlingsplan/kontrakt ska följas upp och vid behov
anpassas till förändrad situation.
Anställningsinriktade åtgärder
Arbetsgivaren tillämpar gällande lag och avtal och prövar sakliga skäl för:
avstängning, skriftlig varning eller vid svårare eller upprepad förseelse löneavdrag,
omplacering, uppsägning, avsked.
De anställningsinriktade åtgärderna regleras i Allmänna bestämmelser (AB) och i
Lagen om anställningsskydd (LAS).
Stödfunktioner. Information och stöd i arbetet med dessa frågor kan fås av:
Alkoholrådgivningen tel. 08-55026096.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
20
8. Arbetsanpassning och rehabilitering på Sverigefinska förskolan i
Södertälje
Arbetsgivaren ska enligt 3 kap 2a§ i arbetsmiljölagen se till att det finns en
organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället.
Verksamhet ska uppfylla arbetsmiljölagens krav och bestämmelserna i 22 kap. lagen
om allmän försäkring. Arbetsgivaren ska enligt 3 kap 3§ ta hänsyn till arbetstagarens
särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller
vidta annan lämplig åtgärd.
8.1. Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)
omfattar alla arbetsgivare, oavsett om verksamheten är stor eller liten, privat eller
offentlig. Föreskrifterna gäller alltid när en nedsättning av arbetsförmågan har
inträffat. Det spelar ingen roll om den beror på händelser som inträffat utanför eller i
arbetet. Även personer som före anställningens början har en funktionsnedsättning
omfattas av bestämmelserna.
8.2. Organisation för arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsgivaren ska ha bra rutiner för att organisera en lämplig arbetsanpassning och
rehabiliteringsverksamhet. Enligt föreskrifterna skall arbetsgivaren ange mål för
verksamheten och ta reda på vilka behov av arbetsanpassning och rehabilitering som
finns bland arbetstagarna. Detta arbete ska påbörjas så tidigt som möjligt, helst innan
arbetstagaren hunnit bli sjuk eller drabbats av ohälsa på annat sätt.
Arbetsgivaren ska klargöra hur detta arbete skall fördelas. Den som arbetar med
frågorna skall ha de befogenheter och resurser, samt de kunskaper och den
kompetens som behövs. Arbetet skall organiseras så att det kan ske i samarbete med
de arbetstagare som berörs.
Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering ska organiseras så att den
kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och berörda myndigheter.
Arbetsgivaren ska göra uppföljningar varje år och göra de ändringar som är
nödvändiga. Om det behövs så ska arbetsgivaren dokumentera sina rutiner
skriftligt.
8.3. Arbetsanpassning
När arbetsgivaren anpassar arbetsförhållandena till arbetstagarnas förutsättningar
och behov kan anpassningen vara både individuell och generell. Den individuella
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
21
anpassningen gäller för en särskild anställd medan den generella kan gälla alla
anställda. Om en enskild person får besvär kan det vara ett tecken på att det behövs
en generell arbetsanpassning för att förhindra att fler får samma besvär.
Individuell arbetsanpassning
Individuell anpassning kan behövas när en anställd har olika fysiska eller psykiska
funktionsnedsättningar. Individuell anpassning kan vara:








Val av arbetsuppgifter som är lämpliga i det enskilda fallet.
Tekniska åtgärder.
Anpassning av lokaler.
Hjälpmedel.
Ändring av arbetsorganisationen.
Ändring av arbetsfördelning.
Individuella stödinsatser.
Handledning.
Generell arbetsanpassning
Generell anpassning gäller flera på arbetsplatsen och den bör ske redan när arbetet
planeras. Generella faktorer som påverkar behoven av anpassning kan vara: kön,
ålder, yrkesvana, etnisk bakgrund, funktionshinder.
Exempel på anpassningsåtgärder kan vara:







Tillgänglighet till arbetsplatsen.
Utformning av arbetsplatsen.
Teknisk utrustning.
Kompetensutveckling.
Flexibla arbetstider.
Möjlighet till arbetsträning.
Variation i arbetsuppgifterna.
8.4. Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om arbetsanpassning och
rehabilitering på Sverigefinska förskolan i Södertälje
Målet med arbetsanpassning och rehabilitering bör vara att hitta ett gemensamt
system för åtgärder som förebygger skador genom anpassning av arbetet och
efterhjälpande åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering.
Genomgångar av arbetsmiljön kan visa på arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsbehov hos enskilda individer. Arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsfrågorna bör ingå som viktiga delar i arbetsgivarens planering,
ledning och uppföljning av verksamheten utifrån arbetsmiljöns aspekter. Allmänna
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
22
arbetsmiljöförbättrande åtgärder har ofta betydelse även för den som behöver
särskild anpassning av arbetsmiljön. Omständigheterna i det enskilda fallet avgör
hur verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering utformas.
Flera lagar behandlar eller anknyter till frågorna om arbetsanpassning och
rehabilitering. Se bilaga.
8.5. Rehabilitering och arbetsanpassning
Sverigefinska förskolan i Södertälje har hittills inte behövt ett verksamhetsprogram.
Vi upprättar ett sådant ifall behov uppstår.
9. Försäkringskassans uppgifter
Försäkringskassan har det övergripande ansvaret i rehabiliteringsfrågor för den
enskilde anställde enligt 22 kap. Lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan ska
ha tillsyn och samordna de åtgärder som behövs för den anställdes rehabilitering.
Försäkringskassan tar också kontakt med arbetsgivaren i de fall som
försäkringskassan bedömer att en rehabiliteringsutredning borde ha genomförts och
det inte har kommit in någon.
Försäkringskassan gör en rehabiliteringsplan tillsammans med den som är
sjukskriven. Planen ska innehålla de åtgärder som behövs för att få den sjukskrivne
tillbaka i arbete. Rehabiliteringsutredningen från arbetsgivare, ansvarig läkares
bedömning och arbetstagaren ska gemensamt komma fram till vilka åtgärder som
ska finnas i rehabiliteringsplanen.
Vid behov kan försäkringskassan ge den som är sjukskriven stöd i kontakt med
myndigheter och andra så att man får den hjälp man behöver med rehabiliteringen.
Det är försäkringskassan som prövar rätten till sjukpenning och
rehabiliteringsersättning och som sköter utbetalningen.
Arbetsgivaren ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till
försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast
ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som
behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsanpassning och
rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (22 kap. AFL 3 §).
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
23
Bilaga 1. Lagar och förordningar som gäller systematiskt arbetsmiljöarbete
______________________________________________________________
Arbetsmiljöförordningen
SFS 1977:1166, ändrad genom SFS 1980:429, 1980:686, 1980:852, 1981:288, 1982:902,
1982:1092, 1984:51, 1985:331, 1985:853, 1987:357, 1988:316, 1989:368, 1989:794,
1990:234, 1990:974, 1991:678, 1992:756, 1992:1136, 1993:953, 1994:580, 1994:673,
1995:146, 1995:482, 1995:821, 1995:1346, 1997:137, 1998:912, 2000:957, 2001:83,
2003:442, 2003:791, 2008:82, 2008:514, 2008:1214, 2008:1282, 2009:1164 och 2011:14.
1§
Utöver de bestämmelser som anges i 1 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska 2
kap. 4–6 §§, 7 § första stycket första meningen samt 3 kap. 7 d–7 g §§ samma lag gälla
utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium.
Anmälan om arbetsskada m.m.
2§
Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare
personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan
dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har
inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Föreskrifter om befälhavarens
skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 § sjölagen
(1994:1009).
2a§
Läkare skall till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar, som kan ha samband med
arbete och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt, samt lämna verket upplysningar
och biträde.
Förvaring av handlingar
3§
Skriftligt meddelande från Arbetsmiljöverket i skyddsfråga och intyg eller journal
över kontroll, provning eller undersökning, som avses i 4 kap. 1–3 §§
arbetsmiljölagen (1977:1160), samt övriga handlingar som har samband därmed skall
av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas
tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades.
Register som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare
förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i
registret. Register som avses i 4 kap. 3 § första stycket 2 skall av arbetsgivare förvaras
under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
24
Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas
till den nya innehavaren.
Arbetsmiljöverket kan enligt 18 § första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid
och om förvaringsplats.
Gemensamt arbetsställe
4§
Den som enligt 3 kap. 7 d § eller 7 kap. 6 § första eller andra stycket arbetsmiljölagen
(1977:1160) är ansvarig för samordning av skyddsåtgärder ska på det gemensamma
arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om detta.
Tillgängliga författningar
5§
Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljölagen (1977:1160) och denna förordning finns
tillgängliga för arbetstagarna. Detsamma gäller de författningar som har utfärdats
med stöd av lagen eller förordningen och som avser arbetsgivarens verksamhet.
Bestämmelser om vilka författningar som skall finnas tillgängliga ombord på fartyg
finns i 5 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).
Lokal skyddsverksamhet
6§
Skyddsombud och ersättare för skyddsombud utses för en tid av tre år, om inte
anställningsförhållandena eller omständigheterna i övrigt påkallar undantag.
Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor.
Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt
skyddsområde.
Antalet skyddsombud bestämmes efter arbetsställets storlek, arbetets natur och
arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan om vilket antal
skyddsombud, som bör utses vid ett arbetsställe, eller om arbetsställets indelning i
skyddsområden, bör före valet samråd ske med arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket.
Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning
eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där arbete bedrives på skift, bör för
skiftlag med flera arbetstagare skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje
skift.
Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av den organisation eller
de arbetstagare som har utsett ombudet. I fråga om skyddsombud på fartyg gäller 5
kap. 3 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
25
6a§
För varje årskurs 7–9 i grundskolan och 7–10 i specialskolan samt för varje nationellt
och specialutformat program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses
att medverka i skolans arbetsmiljöarbete såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 §
arbetsmiljölagen (1977:1160).
På individuella program i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt
bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till
elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden.
7§
Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Vid ett
arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de
ges möjlighet att delta vid skyddsronden.
8§
Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet
arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av
ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig
ställning. I kommittén bör också ingå ledamot som tillhör styrelsen för lokal
organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud.
Ordföranden och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om inte annat
överenskommes.
I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 § fartygssäkerhetsförordningen
(2003:438) i stället för denna paragraf.
8a§
En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Vid
skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara
närvarande.
Två av de elevskyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen
(1977:1160) får medverka vid skyddskommitténs sammanträden.
Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att
fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje
skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska
företräda dem vid sammanträdet.
Av 6 kap. 8 § arbetsmiljölagen framgår att studerandeskyddsombuden ingår som
ledamöter i skyddskommittén.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
26
9§
Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte
kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan
hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom
området för verkets befogenhet. I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom
vilken beslutet ska vara verkställt.
10 §
Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid för
vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas
till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet.
Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet
ersätter.
Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt
tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.
I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 7 §
fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf.
11 §
Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud
inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en
arbetslokal eller ett personalrum. Finns det inte något skyddsombud skall
underrättelsen lämnas till den organisation som företräder arbetstagarna.
12 §
Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller
arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller
anmälan om sådan verksamhet enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
12 a §
Kraven i de bestämmelser som anges i 17 § 1–9 ska omfattas av arbetsgivarens
systematiska arbetsmiljöarbete enligt 3 kap. 2 a § första och andra styckena
arbetsmiljölagen (1977:1160) i den utsträckning som bestämmelserna är tillämpliga
på arbetsstället.
13 §
Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som
ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften
överlämnas till efterträdaren.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
27
På fartyg gäller 5 kap. 9 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna
paragraf.
14 §
Vid övning som leds av Försvarsmakten och vid sådan övning med kommunal
organisation för räddningstjänst som avser verksamhet under höjd beredskap gäller
inte 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160).
14 a §
Kommer riket i krig skall bestämmelserna i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160)
tillämpas med beaktande även av totalförsvarets behov. Vidare får avsteg göras från
bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen samt från föreskrifter som har
meddelats med stöd av den lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till
totalförsvarets behov. Innan ett sådant avsteg görs skall arbetsgivaren om möjligt
samråda med berört skyddsombud. Arbetsmiljöverket skall underrättas om avsteget
så snart det kan ske. Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket
har befunnit sig i gäller efter regeringens förordnande bestämmelserna i första
stycket från den tidpunkt som regeringen bestämmer.
Tillsyn
15 §
Tillsynsmyndigheten ska genom åtgärder som avses i 7 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160) verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Tillsynen ska inriktas på att
bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att
arbetsmiljökraven tillgodoses. Vid tillsynen ska en helhetsbedömning eftersträvas.
Tillsynsmyndigheten ska göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den
finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (2008:486) mot
marknadsföring som riktas till arbetsgivare.
I fråga om arbete som utförs i hemmet ska inspektionsbesök ske endast på begäran
av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan
särskild anledning till det. Motsvarande ska gälla för arbete som utförs av den som
driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än
familjemedlem.
I fråga om tillsyn på fartyg gäller bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364)
och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i stället för vad som sägs i denna
förordning.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
28
16 §
Vid en förrättning på ett arbetsställe ska tillsynsmyndigheten eller ett
besiktningsorgan, som verkställer kontroll enligt tillsynsmyndighetens föreskrift,
kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället. Vid ett arbetsställe där det
finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska även något av dessa
kontaktas.
17 §
(Paragrafen upphörde att gälla den 1 juli 1995 enligt 1995:482.)
17 §
Arbetsmiljöverket ska i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och
begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet,
ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr
793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv
76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och
2000/21/EG ansvara för tillsynen i arbetsmiljöfrågor enligt 7 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160) när det gäller 1. artikel 14.6 i fråga om registranters identifiering av egna
riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 2. artikel 34 b i fråga om
skyldigheten för nedströmsanvändare att när det gäller egen användning
vidarebefordra information som kan ge anledning att ifrågasätta om
riskhanteringsåtgärder i säkerhetsdatabladet är lämpliga, 3. artikel 35 i fråga om
skyldigheten för arbetsgivare att göra information om ämnen och beredningar
tillgänglig, 4. artikel 37.4 i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att
utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport när användningen av ämnet inte leder till att
ämnet, som sådant eller i en beredning, släpps ut på marknaden, 5. artikel 37.5 i fråga
om nedströmsanvändares identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och
tillämpning av sådana åtgärder, 6. artikel 38 i fråga om skyldigheten att delge
information, 7. artikel 60.9 d i fråga om tillämpning av tillståndsvillkor, 8. artikel
60.10 i fråga om skyldigheten för tillståndshavare att se till att exponeringen minskas,
och 9. artikel 67.1 i fråga om tillämpning av villkor för begränsningar enligt bilaga
XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006.
17 a §
Av 6 § förvaltningslagen (1986:223) följer att Arbetsmiljöverket ska samverka med
andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. När det gäller
Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar enligt 17 § denna förordning ska samverkan vid
behov ske med Kemikalieinspektionen samt berörda länsstyrelser och kommuner.
Om Arbetsmiljöverket i sin tillsyn enligt 17 § uppmärksammar att förordning (EG) nr
1907/2006 inte följs och det avser frågor som enligt miljötillsynsförordningen
(2011:13) omfattas av en annan myndighets tillsynsansvar, ska Arbetsmiljöverket
underrätta den ansvariga myndigheten om bristerna.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
29
Bemyndiganden
18 §
Arbetsmiljöverket bemyndigas att
1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1–7 §§ samt 5 kap. 2 § tredje och fjärde
styckena, 3 § andra stycket, 4 och 5 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160),
2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen i andra fall än som
avses i 1, 2 och 3 §§ denna förordning,
3. i fråga om handlingar, som avses i 3 § denna förordning, meddela föreskrifter
om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats,
4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen,
5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2 a §,
6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen,
7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen.
För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket meddela
föreskrifter om gränsvärden. Föreskrifter som rör även annan myndighets
verksamhetsområde meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den
myndigheten. Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som
verket har meddelat.
18 a §
Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6
kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i
 – 6 kap. grundskoleförordningen (1994:1194),
 – 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394),
 – 7 kap. specialskoleförordningen (1995:401),
 – 6 kap. särskoleförordningen (1995:206) samt
 – 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
18 b §
Statens skolverk, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan
får för sina verksamhetsområden meddela föreskrifter för verkställigheten av 6 kap.
17 § och 18 § andra och tredje styckena arbetsmiljölagen (1977:1160).
Ansvar m.m.
19 §
Om ansvar vid överträdelse av 1–3 §§ eller föreskrift, som har meddelats med stöd
av 18 § första stycket 1–3 denna förordning, föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen
(1977:1160).
I anslutning till föreskrift, som meddelas med stöd av 18 § första stycket 1–3, skall
upplysas om att överträdelse kan medföra straffpåföljd. Detta gäller dock inte om det
för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 8 kap. 5 §
arbetsmiljölagen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
30
20 §
Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) eller med stöd därav meddelade föreskrifter sänds till Arbetsmiljöverket.
Detsamma gäller i mål om ansvar enligt 3 kap. 7–10 §§ brottsbalken, när målet rör
arbetsgivares eller arbetstagares ansvar för att ha vållat skada eller ha framkallat fara
för anställd.
21 §
Vad som sägs i denna förordning om Arbetsmiljöverket skall i fråga om fartyg i
stället gälla Transportstyrelsen med de undantag som följer av denna paragraf. I
frågor som avser skydd mot ohälsa och olycksfall på fartyg skall Transportstyrelsen i
den omfattning som behövs samråda med Arbetsmiljöverket. I fråga om fartyg som
har tagits in på varv i Sverige meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med
Transportstyrelsen de föreskrifter som behövs i fråga om samordning av
skyddsåtgärder. Detsamma gäller i fråga om fartyg i svensk hamn som är
gemensamt arbetsställe till följd av att fartyget är under lastning eller lossning.
Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte tillämpas på örlogsfartyg.
22 §
Den vars verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160), skall ersätta tillsynsmyndigheterna för sådana kostnader för
undersökning av prov som har varit skäligen påkallade. För sådan granskning av
maskiner, redskap, skyddsutrustningar eller andra tekniska anordningar, som utförs
av Arbetsmiljöverket på uppdrag av den som avser att överlåta eller upplåta
anordningen eller i övrigt för dennes räkning, betalas en avgift som bestäms av
verket.
Övergångsbestämmelser
Lagtext: 1977:1166
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978. Vid ikraftträdandet gällande
föreskrift eller villkor, som Arbetarskyddsstyrelsen har meddelat med stöd av
arbetarskyddskungörelsen – – – – – –, äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare
tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen (1977:1160)
anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelse i samma lag.
Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
föreskrift eller villkor, som där nämns men avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller
senare. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
___________________________________________________________________________
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
31
Ändringar i arbetsmiljölagen sedan 1978
2010
stärktes och förtydligades elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet.
Yngre elever har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder och mognad. Äldre
elever från årskurs 7 ska som tidigare företrädas av elevskyddsombud. För vuxna
studerande införs studerandeskyddsombud. De ska bland annat delta i
skyddskommittén och ha rätt till information i samma utsträckning som
arbetstagarnas skyddsombud och övriga ledamöter i skyddskommittén. Ett
skyddsombud har rätt att – när det gäller inhyrd arbetskraft – avbryta arbete som
innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa.
Vidare går det lika bra att använda benämningen arbetsmiljöombud som
skyddsombud.
2009
anpassades lagen främst för att bättre genomföra EG:s byggplatsdirektiv 92/57/EEG.
Bland annat ska byggarbetsmiljösamordnare utses för dels planering och
projektering, dels för utförandet av arbetet. Reglerna innebär att nya ansvarssubjekt
skapas som Arbetsmiljöverket har rätt att meddela föreläggande och förbud mot,
ibland samtidigt.
2008
anpassades lagen till EU:s kemikalielagstiftning Reach och EU:s nya maskindirektiv.
Genomförandet av maskindirektivet gör det möjligt för Arbetsmiljöverket att ingripa
även när det endast föreligger felaktigt märkta maskiner. Reglerna om överklagande
i 9 kap. 2 § ändrades så att överklaganden av verkets beslut görs till länsrätt
(förvaltningsrätt sedan år 2010) istället för regeringen.
Arbetsmiljölagen gjordes tillämplig även för arbete i arbetsgivarens hushåll. Lagen
förtydligades också så att det uttryckligen framgick att kravet på produktinformation
om tekniska anordningar innnefattar krav på anvisningar för montering.
2005
infördes ett tillägg i 2 kap. 10 § om att det finns bestämmelser om arbetstiden vid
visst vägtransportarbete. De bestämmelserna finns i lagen (2005:395) om arbetstid
vid visst vägtransportarbete.
2004
ändrades två paragrafer på grund av en ny produktsäkerhetslag.
2003
utvidgades arbetsmiljölagens tillämpningsområde till att även omfatta fartygsarbete.
Detta innebär att samma arbetsmiljöregler gäller för arbete ombord på fartyg som för
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
32
arbete på land. Dock finns vissa arbetsmiljöbestämmelser som är speciella just för
fartygsarbete kvar i fartygssäkerhetslagen. Tillsynen av fartygens arbetsmiljö utövas
av Sjöfartsverket som tidigare. Till följd av ändringen i tillämpningsområdet har flera
följdändringar blivit nödvändiga att göra både i lagen och i arbetsmiljöförordningen.
I 2 kap. 4 § har bland de arbetshygieniska förhållandena även vibrationer tagits med.
2002
gjordes en tydligare överföring till svensk rätt av vissa krav i EU:s ramdirektiv för
arbetsmiljön. Vidare fick Arbetsmiljöverket rätt att kräva förhandsgranskning genom
tredjepartsorgan av arbetsprocesser, arbetsmetoder och anläggningar.
2001
slogs Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen ihop till en enda myndighet
med namnet Arbetsmiljöverket och det nya namnet fördes in i lagtexten. 9 kap.
ändrades så att de flesta överklaganden av verkets beslut görs till regeringen. I några
fall överklagar man i stället till länsrätt.
2000
byttes bestämmelsen om företagshälsovård i 3 kap. 2 § ut mot en ny paragraf 2 b §,
enligt vilken arbetsgivaren svarar för att det finns den företagshälsovård som
arbetsförhållandena kräver. Dessutom infördes en definition av vad som menas med
företagshälsovård.
1997
byttes hänvisningen till uppbördslagen i 8 kap. 8 § ut mot en hänvisning till lagen
om dröjsmålsavgift.
1996
ändrades regeln i 1 kap. 4 § punkt 2 om arbete i arbets-givarens hushåll, så att endast
arbetstagare som har fyllt 18 år är undantagna från arbetsmiljölagen.
1995
anpassades formuleringen i 1 kap. 3 § punkt 3 till den nya lagen om
totalförsvarsplikt. Reglerna om överklagande i 9 kap. 2 § ändrades så att
Arbetarskyddsstyrelsens beslut ska överklagas till länsrätt i stället för till regeringen
när det gäller skyddsansvar för tillverkare och leverantörer.
1994
gjordes vissa ändringar i ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 1 § och delar av den
flyttades till 2 kap. I 3 kap. infördes en bestämmelse som pekar på sambandet med 2
kap. I 3 kap. 2 a § ersattes ”säkerställer” med ”leder till”. I 3 kap. 6 § fick alla som
driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe ett ansvar att inte utsätta någon
som arbetar där för ohälsa eller olycksfall. Dessutom preciserades
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
33
samordningsansvaret. I 3 kap. 12 § infördes ansvar för den som råder över ett
arbetsställe och för den som anlitar inhyrd arbetskraft.
I 3 kap. 13 § (numera 14 §) infördes arbetsmiljöansvar för byggherrar och projektörer
i fråga om byggnader och anläggningar. I 4 kap. 8 § fick Arbetarskyddsstyrelsen rätt
att kräva att även andra än arbetsgivare upprättar handlingar. Styrelsen fick också
genom 4 kap. 10 § rätt att utvidga arbetsmiljölagens giltighet för ensam- och
familjeföretag.
I 6 kap. 10 § gavs skyddsombud rätt att komma in på arbetsställen där någon annan
arbetsgivare än hans egen råder.
I 7 kap. 11 § infördes en möjlighet att kräva varningsinformation eller återkallelse av
levererade varor.
I 8 kap. 5 § fick Arbetarskyddsstyrelsen rätt att införa sanktionsavgift för brott mot
vissa föreskrifter. På områden där sanktionsavgift inte införts ändrades straffet till
böter. För brott mot förbud eller föreläggande finns dock fängelse kvar som ett
alternativ.
1993
gjordes vissa ändringar i 3 kap. 8 § samt 4 kap. 1–3 §§ för att anpassa
arbetsmiljölagen till avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).
1991
Krav på individuell anpassning av arbetsförhållandena infördes i 2 kap. 1 § och 3
kap. 3 §. Arbetstagarnas rätt att medverka vid förändringar av arbetet preciserades
och de organisatoriska och psykologiska arbetsmiljöfaktorerna lyftes fram.
En ny paragraf, 3 kap. 2 a §, lades till om arbetsgivarens internkontroll och om
arbetsanpassning och rehabilitering.
I 3 kap. 4 § markerades arbetstagarnas skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Reglerna i 3 kap. 8 och 9 §§ om bruksanvisning och märkning utvidgades till all
produktinformation om tekniska anordningar och farliga ämnen. I 3 kap. 10 §
ställdes krav på förpackningar. Arbetarskyddsstyrelsen fick i 4 kap. större
möjligheter att kräva kontroll av tekniska anordningar och farliga ämnen. Styrelsen
fick också utökad rätt att ge generella föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och
allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön.
Skyddsombuden ska enligt 6 kap. 4 § delta vid planering av arbetsorganisation och
upprättande av handlingsplaner samt vaka över arbetsgivarens systematiska
arbetsmiljöarbete. De fick i 6 kap. 6 a § rätt att kräva ingripande av arbetsgivaren och
Yrkesinspektionen. I 6 kap. 9 § preciserades skyddskommitténs ställning i
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
34
arbetsmiljöarbetet. Den som sålt en teknisk anordning eller ett farligt ämne kan enligt
7 kap. 4 § åläggas att ge tillsynsmyndigheten upplysningar om detta.
Yrkesinspektionen fick i 7 kap. 6 § rätt att lägga samordningsansvaret vid
byggnadsarbete även på byggherren. I 7 kap. 9 § (numera 8 §) fick Yrkesinspektionen
rätt att kräva att den som upplåter lokal, markområde eller utrymme under jord
undersöker skyddsförhållandena.
1990
ändrades reglerna om tystnadsplikt i 7 kap. 13 § så att skyddsombud och
skyddskommittéledamöter kan diskutera arbetsmiljöfrågor med sakkunniga hos sin
centrala organisation. Kravet i 6 kap. 2 § på tillstånd från Yrkesinspektionen för att
utse regionalt skyddsombud upphävdes. Utvidgades arbetsmiljölagens giltighet till
elever på alla stadier. Regler om elevskyddsombud infördes i 6 kap. 17 och 18 §§.
Lagen blev tillämplig även när minderåriga arbetar som egna företagare eller i
familjeföretag. En 13-årsgräns för arbete infördes med mycket få undantag.
Arbetsmiljölagens ändamål beskrevs i 1 kap. 1 §.
1988
ändrades ordet ”skeppstjänst” till ”fartygsarbete” i nuvarande 1 kap. 4 §.
1987
upphävdes 7 kap. 2 § om kommunal tillsyn av arbetsmiljön på mindre arbetsställen.
Anpassades vissa formuleringar till plan- och bygglagen.
1986
infördes regler om företagshälsovård samt om arbetsanpassnings och
rehabiliteringsverksamhet i 3 kap. 2 §, 6 kap. 9 § och 7 kap. 13 §.
1983
upphävdes kapitlet om arbetstider. För minderåriga fick Arbetarskyddsstyrelsen i 5
kap. 5 § bemyndigande att besluta föreskrifter om arbetstidens längd och
förläggning.
1981
ändrades reglerna i 7 kap. 13 och 14 §§ om tystnadsplikt för skyddsombud och
ledamöter i skyddskommitté. Örlogsfartygen fördes in under arbetsmiljölagen med
Sjöfartsverket som tillsynsmyndighet.
___________________________________________________________________________
Arbetsmiljöverkets böcker
H3 Buller och bullerbekämpning
H26 Arbetstidslagen och dess förordning med kommentarer
H177 Kommun och landsting som arbetsgivare – enligt arbetsmiljölagen
H212 Debriefing – Krisstöd
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
35
H302 Arbetsmiljö och straffansvar - två helt olika saker
H338 Desinfektion på arbetsplatsen – hantering, risker, regler
H339 Kemikalier i skolan
H349 Din personliga skyddsutrustning
H351 Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress
H359 Marksanering – om arbete i förorenade områden
H374 Schakta säkert – säkerhet vid schaktning i jord
H375 Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet – en
vägledning
H380 Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv
H395 Vibrationer i arbetet – hur du minskasr risken för skador
H400 Varför hände det – hur du systematiskt utreder olycksfall
H420 Missbruk i arbetslivet – hur du arbetar förebyggande
H425 Systematiskt arbetsmiljöarbete – en del i verksamheten
H430 Hur påverkas våra muskler vid stress?
H447 Utstationering – regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad
tid (H448 engelsk version)
__________________________________________________________________________
Svensk författningssamling (SFS)
Svensk författningssamling (SFS)
Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160
Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763
Lagen om allmän försäkring SFS 1962:381
Lagen om arbetsskadeförsäkring SFS 1976:380
Lagen om anställningsfrämjande åtgärder SFS 1974:13
Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80
Plan- och bygglagen SFS 1987:10
Sekretesslagen SFS 1980:100
Socialtjänstlagen SFS 1980:620
Tobakslagen SFS 1993:581
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)
Arbete vid bildskärm AFS 1992:14
Arbetsmiljöinformation till invandrare AFS 1984:17
Arbetsställningar och arbetsrörelser AFS 1983:6
Belysning AFS 1991:8
Bly AFS 1992:17
Buller AFS 1992:10
AFS 1994:1 14
Datorstöd i arbetet AFS 1986:27
Internkontroll av arbetsmiljön AFS 1992:6
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
36
Kränkande särbehandling AFS 1993:17
Personalutrymmen AFS 1992:1
Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1980:14
Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2
__________________________________________________________________________
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) 1994:1
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och
rehabilitering samt arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den
enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet.
Verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering
2 § Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning
och rehabilitering för arbetstagarna.
3 § Arbetsgivaren skall ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och
rehabilitering.
4 § Arbetsgivaren skall fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för
arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna.
5 § Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning
och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav.
6 § Arbetsgivaren skall klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering
skall fördelas. Den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering skall ha de
befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för
uppgifterna.
7 § Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skall organiseras så att den
kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt
med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor.
8 § Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering skall organiseras så att
den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är
berörda.
9 § Arbetsgivaren skall årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och
rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet.
10 § Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med
arbetsanpassning och rehabilitering.
11 § Om det behövs med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning skall mål (3
§), fördelning (6 §), uppföljning (9 §) och rutiner (10 §) dokumenteras skriftligt.
Åtgärder för att anpassa arbetssituationen
12 § Arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med
utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid skall särskilt
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
37
beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan
begränsning av arbetsförmågan.
Alkohol och andra berusningsmedel
13 § Rutiner enligt 10 § skall även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid
missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Arbetsgivaren skall dessutom
klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder
påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet.
Kommentarer till enskilda paragrafer
Tillämpningsområde
Till 1 § Bestämmelserna gäller för alla arbetsgivare, oavsett om verksamheten är stor
eller liten, privat eller offentlig. Enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket arbetsmiljölagen
skall arbetsgivaren ”se till att det på arbetsställe i hans verksamhet finns en på
lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för
fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring vilar på honom”.
Trots åtgärder går det inte att helt undvika ohälsa och olycksfall i arbetet. Personer
råkar också ut för sjukdomar och olyckor som inte har samband med arbetet. Dessa
föreskrifter gäller alltid när en nedsättning av arbetsförmågan har inträffat oavsett
om den beror på händelser som inträffat utanför eller i arbetet. Även personer som
före anställningens början har en funktionsnedsättning omfattas av bestämmelserna.
Verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering
Till 2 § Bestämmelser om arbetsgivarens planering, ledning och uppföljning av
verksamheten för att säkerställa arbetsmiljölagstiftningens krav finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll
av arbetsmiljön.
Det är viktigt att arbetsgivaren planerar denna verksamhet i samverkan med de
anställda, så att de kan påverka verksamhetens uppläggning. Det är bra att komma
överens om i vilka former olika frågeställningar skall diskuteras.
Hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering närmare skall organiseras och
bedrivas avgörs från förhållandena i den enskilda verksamheten. Det kan finnas
skilda behov, bl.a. beroende på olika skadebild och arbetsmiljörisker. Det ska då
avspegla sig i hur verksamheten utformas. Arbetsgivarens ansvar enligt
arbetsmiljölagen gäller bl.a. då det finns ett anställningsförhållande. Detta innebär att
arbetsgivaren redan under den anställdes sjukskrivningsperiod bör planera åtgärder
som gör det lättare att återgå till arbetet för denne. Det är därför viktigt att
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
38
arbetsgivaren har kontakt med den sjukskrivne, så att återgången till arbetet
underlättas.
Till 3 § Arbetet är viktigt för hälsoförhållandena och är en grund för människors
totala livskvalitet. Arbetsförhållandena bör utformas så att arbetet i sig har en
rehabiliterande effekt. Arbetsgivaren bör låta detta synsätt vara ett mål för
arbetsanpassningen och rehabiliteringen.
Till 4 § Det är viktigt att arbetsgivaren har ett väl fungerande system för att
uppmärksamma behov av rehabilitering och arbetsanpassning. Det är också viktigt
att dessa behov beaktas vid utredningar av olycksfall och ohälsa i arbetet. I ett litet
företag kan arbetsgivaren enkelt få reda på behoven direkt av arbetstagarna.
Det är viktigt att följa upp sjukfrånvaron och frånvaromönstret i övrigt samt bedöma
vilka samband som kan finnas mellan frånvaron och arbetsmiljön. Även
personalomsättningen kan visa på behov av arbetsanpassning och rehabilitering.
Antalet arbetsskadeanmälningar är en annan viktig faktor. Arbetsmiljöproblem
avspeglas inte alltid i omedelbar sjukdom eller sjukfrånvaro, men kan ändå påverka
arbetstagarna negativt och på längre sikt leda till fysisk eller psykisk ohälsa.
Undersökningen av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehoven bör ske utifrån
ett helhetsperspektiv där såväl tekniska och medicinska som organisatoriska,
psykologiska och sociala förhållanden i arbetet granskas.
Till 5 § Oavsett om det är arbetsgivaren, arbetstagaren själv eller någon annan som
initierat behoven, är det viktigt att åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering
sätts in så tidigt som möjligt. Redan efter en kort tids frånvaro från arbetet minskar
förutsättningarna för rehabilitering mycket kraftigt. Det har visat sig att snabb och
regelbunden kontakt mellan den sjukskrivne samt arbetskamrater och arbetsledning
bidrar till att förkorta sjukskrivningstiderna.
Till 6 § Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bör bedrivas i
linjeorganisationen. Det är viktigt att det klarläggs vem som skall göra vad i detta
arbete. Beroende på om det rör sig om en stor eller liten verksamhet kan arbetet
fördelas på olika sätt. I ett mindre företag kan det t.ex. vara arbetsgivaren
personligen som sköter dessa uppgifter. I arbetsuppgifterna bör ingå att
uppmärksamma de arbetstagare som är i behov av arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsåtgärder, t.ex. de som har någon funktionsnedsättning, är sjukskrivna
under en längre tid eller ofta är korttidssjukskrivna. I uppgifterna kan också ingå att
föreslå arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder och se till att frågorna
uppmärksammas på lämplig nivå inom linjeorganisationen. Det bör även klargöras
vem som har ansvar att se till att samarbete äger rum med försäkringskassan och
berörda myndigheter.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
39
För att uppnå en god arbetsanpassning och rehabilitering behövs ett förtroendefullt
samarbete mellan berörda personer. Därför är det viktigt att personer med
kompetens inom området används. För att verksamheten med arbetsanpassning och
rehabilitering skall kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt är det viktigt att
arbetsgivaren avsätter tillräckliga resurser i form av personella insatser och medel för
ändamålet.
Försäkringskassan kan i vissa fall bekosta rehabiliteringsåtgärder, t.ex. i form av
bidrag för arbetshjälpmedel och utbildning. I samband med rehabiliteringsåtgärder
kan försäkringskassan också betala rehabiliteringsersättning till den försäkrade.
Till 7 § Den enskilde själv bör aktivt medverka för att uppnå goda resultat i
arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är viktigt att arbetstagaren lämnar
de upplysningar som behövs samt tillsammans med arbetsgivaren deltar i
planeringen av lämpliga åtgärder och själv så långt möjligt får avgöra vilka personer
som skall vara insatta i ärendet.
De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskildes integritet. I 7
kap. 13 § arbetsmiljölagen finns sekretessregler i fråga om arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet för anställda i enskild verksamhet.
Till 8 § För att kunna bedriva arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet på ett
tillfredsställande sätt är det ofta nödvändigt att arbetsgivaren samråder med
försäkringskassan samt olika myndigheter och organisationer inom
rehabiliteringsområdet.
Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga
och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i
övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Planen skall även innehålla
uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.
Till 9 § Arbetsgivarens möjligheter att åstadkomma förbättringar ökar med att det i
samhället sker en fortlöpande utveckling av rehabiliteringsmetodik,
arbetshjälpmedel och teknisk utrustning. Med hänsyn till detta är det viktigt att
arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten samt de uppsatta målen
regelbundet följs upp och utvärderas. Arbetsgivaren behöver fortlöpande gå igenom
sina rutiner för såväl det förebyggande som det efterhjälpande arbetet.
Till 10 § Exempel på frågor som bör beaktas när rutinerna för arbetsanpassning och
rehabilitering utformas är:
 kontakter med sjukskrivna
 kontakter med myndigheter och försäkringskassan
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
40












rehabiliteringsutredningar
rehabiliteringsplaner
arbetsorganisation och arbetsinnehåll
introduktion och introduktionsprogram
handledning
kamratstöd, fadderverksamhet
information och informationsvägar
omplacering
utbildning
uppföljning och utvärdering
samverkan med både de enskilda arbetstagarna och deras företrädare
arbetsfördelning, vem gör vad?
Genom att ta hänsyn till dessa frågor kan vanligen lämpliga arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsrutiner utarbetas. Arbetsgivarens utgångspunkt bör vara att försöka
komma tillrätta med förhållandena i arbetssituationen och därmed bidra till att den
sjukskrivne lättare kan återgå i arbete. Målsättningen är att den sjukskrivne skall
komma tillbaka till arbetet igen utan onödigt dröjsmål.
Till 11 § Om målen, fördelningen, uppföljningen och rutinerna angående
arbetsanpassning och rehabilitering dokumenteras skriftligen kan de anställda lättare
delta i verksamheten genom att de vet vad som gäller på området. Det kan också
vara lättare att komma med förslag till förbättringar, om man vet vad som gäller för
närvarande. I företag med endast några få anställda kan det dock räcka med muntlig
information om denna faktiskt når arbetstagarna.
Åtgärder för att anpassa arbetssituationen
Till 12 § När det gäller generella åtgärder för att anpassa arbetet är det viktigt att
arbetet utformas utifrån en helhetssyn, där såväl människors fysiska och psykiska
behov som deras olika förutsättningar beaktas. Målsättningen inom arbetslivet bör
vara att det så långt som möjligt skall gå att vara kvar i arbete tills den normala
pensionsåldern inträder. Vanliga åldersförändringar är t.ex. försämrad syn och
hörsel eller muskelstyrka. Det är viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta i
arbetet.
Utbildningsbakgrund och tidigare yrkeserfarenhet kan variera mycket mellan olika
personer. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid planering av den anställdes
konkreta arbetsuppgifter. Även t.ex. introduktion, handledning och kamratstöd kan
behöva utformas olika utifrån dessa utgångspunkter.
De psykologiska och sociala arbetsmiljöfaktorerna har stor betydelse för hälsan. För
den enskilde arbetstagaren är det viktigt med samarbete, socialt stöd och
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
41
påverkningsmöjligheter. Genom regelbundna personalmöten och utvecklingssamtal
kan detta ske. Det är viktigt att på olika sätt stärka individerna och på så sätt öka
deras delaktighet.
I rehabiliteringssammanhang uppkommer ofta särskilda anpassningsbehov som
utgår från den aktuella nedsättningen av arbetsförmågan. Varje arbetsplats och varje
arbetsuppgift kan dock inte anpassas till de olika förutsättningarna hos varje enskild
individ. I vissa fall kan den enda lösningen vara att ge en anställd andra och mer
lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Även om en enskild
arbetstagares särskilda problem inte helt kan lösas genom anpassning av
arbetsmiljön är det viktigt att ändå vidta åtgärder i ett mer allmänt förebyggande
perspektiv. Övriga arbetstagare kan ha fördel av detta.
Vid arbetsanpassningen är det i regel bra att utgå från den ordinarie arbetsplatsen.
Där är den enskilde arbetstagaren, vars arbete skall anpassas, och dennes
arbetskamrater insatta i förhållandena och kan bistå med realistiska bedömningar
och praktiska lösningar.
Alkohol och andra berusningsmedel
Till 13 § Missbruksproblem av olika slag förekommer i arbetslivet. Det kan röra sig
om missbruk av alkohol och vissa läkemedel, men också av narkotiska preparat,
lösningsmedel och dylikt. Det är bl.a. från säkerhetssynpunkt inte acceptabelt att en
arbetstagare är påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel i arbetet.
Arbetsgivaren kan lämpligen i samråd med arbetstagarna ta fram t.ex. ett
handlingsprogram på hur olika slag av missbruk kan hanteras. Beroende på
missbruksproblemets art kan olika stödåtgärder behöva sättas in för kortare eller
längre perioder. Arbetsgivaren bör så snart som möjligt vidta åtgärder för att hjälpa
en anställd med missbruksproblem och försöka stödja den anställde före, under och
efter en eventuell behandling.
__________________________________________________________________________
Arbetstidslagen
Nya regler i arbetstidslagen
Från den 1 augusti 2011 kan arbetsgivare låta anställda arbeta extra övertid utan
särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket om det finns särskilda skäl för det och
situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt.
Lagens omfattning
Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och
per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till
och vad som gäller för nattvila.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
42
I arbetsmiljölagen finns dessutom särskilda regler om hur de som är under 18 år får
arbeta.
Arbetstidslagen gäller, med vissa undantag, allt arbete som utförs i Sverige. Lagen
gäller oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett utländskt företag, så länge
verksamheten bedrivs här.
Under frågor och svar kan du läsa om t.ex. dygnsvila, arbetstid och hur viktigt
kollektivavtalet är i sammanhanget.
Arbetstidslagen vid en pandemi
En pandemi kan vara en situation som medför undantag i arbetstidslagen. Det kan
innebära att man vid en pandemi inte behöver söka dispens från reglerna om
arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande med mera.
Kollektivavtal kan avtala bort lagen
Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då
antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Vilka regler som kan avtalas bort
anges i lagens tredje paragraf.
EU-regler
Arbetstidslagen bygger delvis på obligatoriska EU-regler i direktivet 2003/88/EG om
arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Direktivet tillåter att parterna sluter
kollektivavtal om arbetstiden, men det innehåller vissa minimiregler om veckovila,
dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid.
Arbetsmiljöverkets tillsyn
Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från
vissa av lagens regler.
Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över kollektivavtal och kan därför inte bedöma om
de anses följa lagen.
Arbetsmiljöverket prövar inte heller om kollektivavtal uppfyller direktivets krav. En
sådan prövning kan slutligt göras av EG domstolen.
Arbetsmiljöverket kan därför inte hjälpa till med råd om hur kollektivavtal ska
utformas för att uppfylla direktivets regler.
Arbetstidslagen ändrades 1 augusti 2011 i följande paragrafer:
2, 3, 8, 9, 10, 19, 24, 26 §§. Nya paragrafer som införts är 8 a, 10 a och 19 a §§ samt en
ny rubrik närmast före 19 a §. Tidigare 10 a § benämns numera 10 b §.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
43
Bilaga 2.
______________________________________________________________
SVERIGEFINSKA FÖRSKOLAN I SÖDERTÄLJE
SÖDERTÄLJEN RUOTSINSUOMALAINEN ESIKOULU
Adress: Gamla Enhörnavägen 4, 151 52 Södertälje
Tel.: 08-550 41400
E-mail: [email protected]
www.sverigefinskaforskolan.moogo.se
Org.nr: 816000-5966
Skyddsombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje:
______________________________________________________________________
Fackligt ombud på Sverigefinska förskolan i Södertälje:
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Datum/Namnteckning
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
44
Bilaga 3.
______________________________________________________________
CHECKLISTA FÖR ARBETSMILJÖROND/SKYDDSROND
Checklistan är ett hjälpmedel för att snabbt och enkelt skaffa sig en överblick var riskerna i
arbetsmiljön finns och vad som måste rättas till. Hoppa över frågor som inte är aktuella för den egna
arbetsplatsen.
Vid arbetsmiljörond/skyddsrond skall chef och skyddsombud delta.
RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN
I samband med arbetsmiljörond/skyddsrond ska arbetsgivaren upprätta ett dokument genom att
fylla i blanketten ”Riskbedömning och handlingsplan”.
En rutin vid förberedelse av arbetsmiljörond bör vara att gå igenom tidigare dokument och notera
ärenden som ännu är ouppklarade.
CHECKLISTA ARBETSMILJÖFAKTORER
Avdelning/enhet
Exempel
Arbetslokaler
Placering, utförande, storlek
Anteckningar
Anpassade till verksamheten
Förrådsutrymmen
Ordning och städning
Tvätt- dusch- omklädnings-, lunch- och
vilrum
Allmän belysning
Personalutrymmen
Belysning/
Ljusförhållande
Plats-/punktbelysning
Bländning
Temperatur
Inomhusklimat/
Ventilation
Drag
Luftfuktighet
Belastande arbetsrutiner
Arbetsplatsens
utformning
Tillräckliga arbetsytor
Anpassning till medarbetarna
Finns utrymme för arbetsmaterial
Belastningsergonomi
Finns de hjälpmedel som behövs
Finns utrymme för arbetsrörelser
Arbetshöjden anpassad till
arbetsuppgift och kroppsstorlek
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
45
Synförhållandena anpassade till arbetets
krav
Långvarigt eller återkommande arbete i
ansträngande kroppsställning eller
kroppsrörelse
Upprepat, långvarigt eller obekvämt
bärande eller dragande av bördor
Datorarbetsplats
Finns hjälpmedel som kan underlätta
arbetet
Bildskärmens placering
Har bildskärmen bra läsbarhet/är fri
från flimmer
Tangentbordets placering
Musens placering
Alla som arbetar minst 1 tim/dag vid
bildskärm har rätt till synundersökning
och vid behov glasögon
Finns de ergonomiska hjälpmedel som
behövs
Avdelning/enhet
Ljud
Exempel
Finns störande ljud
Anteckningar
Är sekretesskraven uppfyllda
Förekommer ljud som försvårar
samtal/telefonsamtal
Finns bullerkällor i verksamheten eller
utanför
Kemikalier och
kemisktekniska
produkter
Allmän bullernivå
Finns aktuell förteckning över
märknings-pliktiga kemikalier och
kemisktekniska produkter
Finns tillgång till säkerhetsdatablad för
alla märkningspliktiga kemikalier och
kemisk-tekniska produkter
Hanteringsproblem
Avfallsproblem
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
46
Hygien
Ögondusch/helkroppsdusch
Utrustning/lokaler
Olycksfallsrisker
Riskavfall/avfall - uppsamling, förvaring
och hantering
Brännskador, kylskador
Klämskador, stickskador, skärskador
Hudåkommor, eksem eller dylikt
Fall- och halkskador
Golv och golvmaterial
Är framkomligheten bra
Transportvägar
Är golv och trappor utformade så att
olycksrisker är minimala
Är utrymnings- och reservutgångar
skyltade och framkomliga
Arbetsorganisation
Arbetsbelastning och
stress
Är personalen informerad om rutiner vid
utrymning
Exempel
Förekommer övertidsarbete ofta/eller
regelbundet
Anteckningar
Är arbetsbelastningen jämt fördelad över
arbetsdagen/veckan
Upplevs arbetet jäktigt eller tidspressat
Har personalen tillräcklig utbildning,
kompetens eller stöd för att klara kraven
Är sjukfrånvaron anmärkningsvärt hög
Är personalomsättningen
anmärkningsvärt hög
Finns möjlighet till variation och
omväxling
Variation i arbetet
Upplevs arbetsuppgifterna enformiga
Kan man själv styra eller påverka sina
arbetsuppgifter
Arbetsorganisation
Samarbete och trivsel
Exempel
Hjälper och stöttar man varandra
Anteckningar
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
47
Är stämningen god och otvungen
Förekommer konflikter eller
samarbetssvårigheter
Förekommer det inom arbetsplatsen att
enstaka medarbetare eller någon grupp
utsätts för utfrysning, förtal eller
medvetet undanhålls information
Särbehandling
Förekommer tecken på sexuella
trakasserier
Förekommer annan form av kränkande
behandling baserat på kön, etnisk
härkomst, religiös uppfattning eller annat
sätt
Exempel
Finns tydliga mål och följs målen
Arbetsledning
Mål och delegering
Anteckningar
Är målen kända av alla medarbetarna
Sker delegering av ansvar, befogenheter
tydligt och genomtänkt
Finns balans mellan ansvar, befogenheter
och resurser
Ges regelbunden information
Information och
kommunikation
Finns rutiner så alla medarbetare får
tillgång till nödvändig information
Är kommunikationen mellan chef och
medarbetare god
Får medarbetarna veta om de gör ett bra
eller dåligt jobb
Är det fritt att ha synpunkter på
verksamheten
Utveckling, kompetens
Uppmuntras idéer och förslag
Har samtliga medarbetare haft
medarbetar-samtal
Har utveckling och kompetens
diskuterats under samtalet
Säkerhet och Kris
Brandskydd
Har medarbetarens arbetsmiljö
diskuterats
Exempel
Brandposter
Anteckningar
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
48
Brandsläckare – förvaring och märkning
Branddörrar – öppna/uppställda
Utrymningsvägar - blockerade/låsta
Nödbelysning
Övrig varselmärkning – nödstopp,
nöddusch, reservutgångar
Brännbart material – förvaringsplats
Alarmering – utrymning
Har riskbedömning gjorts för hot och
våld
Hot och våld
Finns arbetsmoment med ökad risk för
hot och våld
Har hot och våld förekommit
Finns rutiner för omhändertagande i
samband med hot och våld
Har medarbetarna kännedom om vilka
rutiner som finns om säkerhetsregler och
hur man skall agera vid hot- eller
våldssituation
Exempel
Händer det att någon arbetar ensam
Säkerhet och Kris
Ensamarbete
Anteckningar
Finns det särskilda risker för våld och hot
vid ensamarbete
Har riskbedömning gjorts för
ensamarbete
Händer det att minderåriga arbetar
ensamma
Finns rutiner för ensamarbete
Finns möjlighet att snabbt få kontakt med
andra personer (fysiskt)
Uppenbara smittorisker
Har skyddsombud underrättats
Blodsmitta
Övriga smitta
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
49
Finns rutiner för att minska risker
Finns fungerande krisgrupp
Kris och krisstöd
Finns relevant krisplan som är känd av
medarbetarna
Finns uppdaterade telefonlistor till
medarbetare och anhöriga
Övrigt
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljökompetens
Finns intern och/eller extern kompetens
för krisstöd
Exempel
Känner alla medarbetare till
Sverigefinska förskolan i Södertäljes
arbetsmiljöpolicy
Anteckningar
Ingår arbetsmiljöfrågor som en naturlig
del i verksamheten
Övriga policy och
rutiner
Har de chefer och skyddsombud som
finns i verksamheten adekvat
arbetsmiljöutbildning
Har alla medarbetare kunskap om de
policy och rutiner som gäller för
verksamheten
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
50
Bilaga 4. Checklistor, frågeformulär och sammanställningsformulär uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
______________________________________________________________
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
51
2
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
52
3
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
53
4
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
54
5
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
55
6
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
56
7
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
57
8
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
58
9
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
59
10
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
60
11
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
61
Bilaga 5.
______________________________________________________________
Sverigefinska förskolan i Södertälje
Medarbetarsamtal
Arbetstagarens namn ____________________________
Datum _______________
Beteckning/Arbetsuppgifter _________________________________________________
__________________________________________________________________________
Främsta arbetsuppgifter ____________________________________________________
__________________________________________________________________________
Vad är meningsfullt och belönande i ditt arbete?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Vilka saker har befrämjat arbetsuppgifternas skötsel och att nå målen du själv satt
upp?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Hur tycker du att du har lyckats med att nå dina mål?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Hur har du upprätthållit och utvecklat din yrkeskunnighet?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Har det i ditt arbete skett förändringar, som har påverkat hur du klarat av ditt
arbete?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
I vilken riktning önskar du att ditt arbete utvecklas i framtiden?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
62
Vad har du för mål inför framtiden?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Vilka delar i ditt arbete skulle du vilja utveckla och vad för slags nytt kunnande
upplever du att du kommer att behöva i ditt nuvarande arbete?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Hur tycker du att du orkar med ditt arbete för närvarande och hur har du tänkt sköta
om ditt välbefinnande i arbetet kommande år?
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Saker som du skulle vilja ta upp i utvecklingssamtalet (tex. arbetsteamets
fungerande):
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Feedback till förman/förskolechef eller till annan personal i ledningen:
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
63
Bilaga 6.
______________________________________________________________
Sverigefinska förskolan i Södertälje
Sammandrag av medarbetarsamtalet
Arbetstagarens namn _______________________________________________________
Datum och plats ___________________________________________________________
SAKER ATT UTVECKLA
1) ________________________________________________________________________
2) ________________________________________________________________________
3) ________________________________________________________________________
ÅTGÄRDER MAN KOMMIT ÖVERENS OM
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
TIDTABELL FÖR ÅTGÄRDERNA
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNA
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
SAMTALARNAS UNDERSKRIFTER
Förman/Förskolechef _______________________________________________________
Arbetstagare ______________________________________________________________
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
64
Bilaga 7.
______________________________________________________________
Personalens trivselenkät
1 = Stämmer inte alls/mycket missnöjd, 2 = stämmer inte, 3 = vet ej,
4 = stämmer, 5 = stämmer helt/mycket nöjd
Allmänna frågor om arbetsenheten
Arbetsenhetens administrativa ledningssätt är bra _______
Arbetsenhetens ledningssätt på lokal nivå är bra _______
Samarbetet mellan personerna i min arbetsenhet fungerar, och konflikter
förekommer vanligtvis inte _______
I min arbetsenhet råder ett bra ömsesidigt förtroende _______
Jag kan påverka mina arbetsuppgifter, arbetsmängd och arbetets
gång _______
I min arbetsenhet råder ett öppet sätt att behandla saker _______
Den fysiska arbetsmiljön
Enligt min mening är den fysiska arbetsmiljön i sin helhet väldigt bra _______
Lokalerna på min arbetsplats lämpar sig utmärkt för att utföra mitt
arbete _______
Jag känner mig trygg på min arbetsplats _______
Jag kan påverka saker på min arbetsplats _______
Jag känner mig fysiskt avslappnad när jag lämnar arbetet _______
Servicefunktioner (städning, underhåll, IT-service)
Servicefunktionerna på min arbetsplats fungerar utmärkt _______
Den tekniska utrustningen motsvarar mina arbetsuppgifter _______
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
65
Min arbetsplats är ren, välvårdad och trivsam _______
Jag får hjälp med att sköta de administrativa rutinerna (arbetsförmedlingen etc.)
_______
De gemensamma rastlokalerna är trivsamma _______
Den psykiska arbetsmiljön och relationer till arbetskamrater
Arbetsplatsens psykiska atmosfär är utmärkt _______
Förhållandet till mina arbetskamrater är utmärkt _______
Jag mår bra på min arbetsplats _______
Jag väntar med iver på nästa arbetsdag _______
Jag är väldigt engagerad i mitt arbetssamfund _______
Man tar hälsorisker på allvar i mitt arbetssamfund _______
Man tar stressfaktorer på allvar i mitt arbetssamfund _______
Det förekommer ingen mobbing eller förtryck på min arbetsplats _______
Jag upplever, att mina åsikter uppskattas på min arbetsplats _______
Jag känner ett stort förtroende för mina arbetskamrater _______
Min arbetsdag har tillräckligt med pauser _______
Arbetsdagens längd är rimlig _______
När jag berättar om mitt arbete för familj och vänner är jag för det mesta positiv
_______
Arbetsuppgifter
Jag är nöjd med mina nuvarande arbetsuppgifter i sin helhet _______
Jag har lagom med utmaningar i mina nuvarande arbetsuppgifter _______
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
66
Min arbetstid räcker till för att utföra arbetsuppgifterna _______
Arbetsfördelningen är klar mellan mig och mina arbetskamrater _______
Jag känner ett stort ansvar för mina arbetsuppgifter _______
Jag har tillräckliga befogenheter för att förverkliga mina
arbetsuppgifter _______
Arbetsinnehållet och utvecklingsmöjligheterna motsvarar de förväntningar, som jag
hade när jag började arbeta på denna arbetsplats _______
Arbetsplatsen erbjuder mig möjligheter att utvecklas och växa i mitt
arbete _______
Mina arbetsuppgifter är tillräckligt mångsidiga _______
Jag kan på ett bra sätt konstatera och se resultaten av mitt arbete _______
Ledningen av arbetsenheten
a) arbetsenhetens ledning b) administrativ ledning (rektor)
Jag tycker att ledningen på min arbetsplats är bra a) _______ b) _______
Jag får konstruktiv feedback när jag inte klarar av mina arbetsuppgifter tillräckligt
bra a) _______ b) _______
Min chef är bra på att motivera min arbetsenhet a) _______ b) _______
Min chef sätter upp klara mål för mitt arbete a) _______ b) _______
Jag litar på min chefs kompetens a) _______ b) _______
Min chef har tid att lyssna på mig a) _______ b) _______
Min chef har rimliga krav på min arbetsinsats a) _______ b) _______
Jag är nöjd med min chef a) _______ b) _______
Utveckling av kompetensen
Jag tycker att kompetensutvecklingen är mycket bra på min arbetsplats _______
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
67
Jag kan utföra mina arbetsuppgifter bra, med den kompetens jag har
idag _______
Med rätt kompetenshöjande utbildning skulle jag utföra mitt arbete avsevärt mycket
bättre _______
Jag får den kompetensutveckling jag behöver för att kunna utföra mitt arbete _______
Min chef tar kompetensutveckling på allvar a) _______ b) _______
Förmedlingen av information på arbetsplatsen
Informationen på min arbetsplats är utmärkt _______
Min arbetsplats mål och visioner har presenterats mig tillräckligt bra _______
Jag kan på en allmän nivå redovisa för min arbetsplats mål och
visioner _______
Jag är nöjd med växelverkan mellan mig och min chef a) _______ b) _______
Jag hittar lätt kunskap som jag behöver _______
Jag har fritt tillträde att hämta kunskap om saker som jag behöver i mitt arbete
_______
Avlöning
Min lön motsvarar kraven i mitt arbete _______
Jag anser att jag har behandlats rättvist i definitionen av lönenivån _______
Jag är helt nöjd med min löneutveckling _______
Penningersättning är det viktigaste motivet för utförande av arbete _______
Min kompledighet har helt kompenserat övertidsarbetet _______
Jag upplever, att jag blivit bemött rättvist när jag tagit ut kompledighet, då
övertidsarbetet kompenseras med tid _______
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
68
Jag gör gärna övertidsarbete, om jag får ersättning för det i tid _______
Allmänt
Jag anser att min arbetsplats är bra, med tanke på en idealisk
arbetsplats _______
Jag tror, att vår organisation kommer att växa under nästa år _______
Jag tror, att vår organisation har en positiv utveckling framför oss _______
Jag tror, att jag fortfarande arbetar på min nuvarande arbetsplats om
2 år _______
Min karriärutveckling motsvarar mina mål _______
Allmänt betyg på min arbetsplats på en skala från 1-5 _______
Till mitt arbetsteam _______
Närmaste chef _______
Administrativ chef _______
Tack för dina svar!!!!!
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Sverigefinska förskolan i Södertälje
69