Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i

Utbildning Limhamn-Bunkeflo
LIKABEHANDLINGSPLAN
Handlingsplan mot mobbning och
kränkande särbehandling
Rektorsområde: Geijer
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Introduktion........................................................................................................... 3
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse .................................................................... 5
Likabehandlingsplan............................................................................................. 6
Förebyggande arbete ........................................................................................... 8
Upptäcka, utreda och åtgärda .............................................................................. 10
Långsiktig uppföljning, Utvärdering och Revidering.............................................. 13
Tillsyn över lagen.................................................................................................. 14
Definitioner ........................................................................................................... 15
Nulägesanalys / kartläggning................................................................................ 17
Planerade insatser................................................................................................ 19
2
LIKABEHANDLINGSPLAN
Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i
förskolan, skolan och fritidshemmet.
Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en förskola
och skola/fritidshem som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever förstärker och förtydligar skolans ansvar. Lagen gäller from den 1
april 2006.
Lagen är till för att tillvarata elevers rättigheter och betona skolans skyldighet att
arbeta mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolan har ett särskilt
ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Varje skola
skall också ha en likabehandlingsplan. Lagen syftar till att värna och främja allas lika
värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Det är förbjudet för skolans/förskolans rektor eller annan personal att fatta beslut som
innebär att barn eller elever utsätts för någon form av kränkande behandling.
Skolan/förskolan skall också övervaka att inte barn eller elever utsätter varandra för
kränkande behandling.
Vad innehåller lagen?
Lagen innehåller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Direkt diskriminering
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler
mm tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken.
Instruktioner att diskriminera
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon skall
diskrimineras.
Trakasserier
Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn
eller en elev. Trakasserier blir dt om kränkningarna har samband med någon av de
fem diskrimineringsgrunderna, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Lagen innehåller förbud mot annan kränkande behandling som t ex mobbning. Ett
uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs
3
värdighet. Men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla
ordning och god miljö för barn och elever. De flesta handlingar och beteenden som
ryms inom begreppet ”annan kränkande behandling”, t ex misshandel, ofredande och
olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Det är barnet
eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.
Lagen innehåller förbud mot repressalier. Förbudet gäller bestraffningar av ett barn
eller en elev som anmält någon för kränkande behandling eller medverkat i en
utredning som gäller överträdelse av lagen.
Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd för
såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om
ansvariga i verksamheten inte följer lagens skyldigheter. Barn- och elevombudet,
BEO, företräder det enskilda barnets och elevens rättigheter. BEO är knuten till
Skolverket.
Skolan/förskolan skall utarbeta en likabehandlingsplan som beskriver hur skolans
personal skall arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande
behandling. Planen skall vara skriftlig. Likabehandlingsplanen skall bl a innehålla
regler för hur man visar respekt för varandra, hur personalen skall reagera om ett
barn eller en elev far illa och hur du kan anmäla om det händer något jobbigt.
Plan för likabehandling
Lagen kräver
• Alla skolor, förskolor och fritidshem arbetar med att förebygga diskriminering
och kränkande behandling av barn och elever
• Alla skolor, förskolor och fritidshem upprättar en likabehandlingsplan som
varje år följs upp och ses över
• Även barn och elever deltar i arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan
Syftet med likabehandlingsplanen är
• Att aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning
eller funktionshinder
• Att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och
annan kränkande behandling
4
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS KUNGÖRELSE MED FÖRESKRIFTER OM
ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET, AFS
1993:17
Tillämpningsområde och definitioner
1§ Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för
kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande
klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskild arbetstagare
på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
gemenskap.
Allmänna bestämmelser
2§ Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande
särbehandling så långt som möjligt förebyggs.
3§ Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i
verksamheten.
Skollagen
I 1 kap 2§ tredje stycket skollagen framgår bl a att verksamheten i skolan skall
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att
var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde.
Vidare framgår:
”Särskilt skall den som verkar inom skolan … aktivt motverka alla former av
kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
5
Likabehandlingsplan
Vision
Förskolan, skolan och fritidshemmet skall vara en plats dit alla går med glädje och
nyfikenhet. Verksamheten skall bygga på en gemensam värdegrund för alla Malmö
stads skolor.
Mål
Samarbete, respekt och samverkan
Samarbetet mellan skolledning, personal och elever skall präglas av ömsesidig
respekt för allas lika värde. Ordet ”respekt” skall förtydligas så att alla känner till dess
innebörd. Förskolan/skolan skall vara en viktig arena för att motverka alla former av
kränkande behandling. Alla elever skall få uppmärksamhet och känna att ”jag kan –
jag duger – jag vill.” Förskolans/skolans samverkan med föräldrarna skall skapa
optimala möjligheter för barnens och elevernas utveckling och lärande.
Inflytande och ansvar
Förskolan och skolan skall klargöra för barn, elever och föräldrar vilka mål
utbildningen har, vilka krav man ställer och vilka rättigheter och skyldigheter barn,
elever och föräldrar har. Rektor har ett övergripande ansvar för att skolans
arbetsformer utvecklas och att ett aktivt barn- och elevinflytande gynnas. Lärarna
skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande och
arbetet i skolan. Barn och elever skall beredas möjlighet till inflytande och delaktighet
i det kortsiktiga såväl som det långsiktiga enskilda och gemensamma arbetet på
förskolan och skolan. Eleverna skall ha inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll.
•
•
Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling/mobbning
Ingen skall vilja utsätta någon för kränkande behandling/mobbning
Trygghet och regler
Förskolan och skolan skall vara en trygg och utvecklande miljö för barn, elever och
personal. Det skall finnas tydliga normer och regler som arbetas fram gemensamt.
Arbetsro skall råda, så att varje barn och elev får möjlighet att utvecklas och lära efter
förmåga. Förskolan och skolan skall ta vara på positiva normsändare och ge positiv
återkoppling vid rätt beteende likaväl som att göra tydliga markeringar vid felaktigt
beteende.
Policy vid kränkande särbehandling
Rektorsområde Geijer accepterar inte någon form av kränkande behandling.
Med kränkande behandling avses återkommande klandervärda eller negativt
präglade handlingar mellan vuxna-vuxna, vuxna-barn/elever och barn/eleverbarn/elever som på ett kränkande sätt kan leda till att vuxen eller barn/elev ställs
utanför rektorsområdets gemenskap.
Anställd som upplever sig utsatt för kränkande behandling skall med förtroende
kunna vända sig till chef, personalavdelning, facklig förtroendevald eller
6
företagshälsan för att få hjälp. Det är varje medarbetares skyldighet att medverka till
goda arbetsförhållanden.
Barn/Elev som känner sig utsatt för kränkande behandling ska med förtroende kunna
vända sig till personal på förskolan, klasslärare, personal på fritidshemmet,
skolsköterska, skolledning eller annan vuxen inom rektorsområdet. Det är varje
barns/elevs skyldighet att medverka till goda arbetsförhållanden.
•
Vi är varandras arbetsmiljö
7
Förebyggande arbete
Alla som arbetar i förskolan och skolan skall visa respekt för den enskilda individen
och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall
alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt
arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Förskolan och skolan skall aktivt
och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, kön sexuell läggning eller funktionshinder. Varje
händelse av kränkande karaktär skall resultera i en reaktion från de vuxna i förskolan
och skolan.
Förskolan och skolan har en Trygghetsgrupp som består av personal med olika
yrkeskompetens.
Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är en viktig länk i
utvecklingsarbetet.
Förebyggande handlingsplan mot kränkande behandling
Alla barn och elever görs medvetna om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp
av vuxna när man upplever att man själv eller någon kamrat är utsatt eller ensam.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inom rektorsområde Geijer tar vi klart och tydligt avstånd från mobbning och
kränkande särbehandling
Vuxna skall vara goda förebilder för barn och elever
Presentation av trygghetsgruppens medlemmar sker vid läsårsstart
Kamratstödjare utses varje läsår
Vi hjälper barnen/eleverna till ett språk utan kränkande tillmälen enligt
”Grodan” vilket innebär
Nolltolerans mot användandet av ovårdat språk såsom grova ord, svordomar
och fula tecken
Strävan efter ett mjukt och trevligt socialt klimat inom rektorsområdet
Låta eleverna formulera sina tankar om mobbning i form av dikter, teckningar
och berättelser för att träna sin empatiska förmåga
Låta barn/elever leva sig in i offrets situation genom att läsa böcker
Klassen bildar aktivitetslag under ordnade former tillsammans med vuxna
Utse kamratgrupp i klassen så att nya elever får en bra start
Inbjudningar till kalas sköts på fritiden
Information om lagar och förordningar, kommunens policy och
rektorsområdets likabehandlingsplan vid arbetsplatsträffar och på PedNet
Personal på förskolan, klasslärare och personal på fritidshemmen informerar
barn, elever och föräldrar vid läsårsstart om likabehandlingsplanen
Skolans trivselregler revideras inför varje läsårsstart och gås igenom vid varje
terminsstart
Klassråd skall hållas varje vecka
Elevråd och matråd skall hållas varje månad
Individuella utvecklingsplaner skall skrivas för alla barn och elever
Utvecklingssamtal skall hållas regelbundet
Medarbetarsamtal med personalen skall hållas regelbundet
Rastvärdar skall schemaläggas. Viktigt att se till att det fungerar
8
•
•
•
•
•
Elevvård med aktivt och målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön,
sexuell läggning eller funktionshinder skall vara en stående punkt på varje
arbetslagsmöte
Likabehandlingsplanen skall diskuteras på förskole- och skolsamråd och på
föräldramöten
Återkommande enkäter för både personal och barn/elever
Skyddsronder
Krisgrupp
Rektor ansvarar för att organisera och utarbeta rutiner. Organisation, rutiner och
utbildningsprogram skall dokumenteras skriftligt.
Trygghetsgrupp
Gruppen består av skolledare, lärare, personal från fritidshemmen och skolsköterska
och har som uppgift att motverka mobbning, ge råd vid konflikter.
Kamratstödjare
Vid läsårsstart utses kamratstödjare i skolår 5. Deras uppgift är att observera och vid
konflikter rapportera till den vuxne som ansvarar för kamratstödjarna.
Föräldramedverkan
Arbetet mot mobbning och kränkande behandling bygger på samarbete och
förtroende mellan förskola, skola och hemmen.
9
Upptäcka, utreda och åtgärda
Utöver der förebyggande och långsiktiga arbetet med att söka skapa goda och
demokratiska relationer är det viktigt att förskolan och skolan har tydliga och kända
rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda brister i miljön som utgör risk för
förekomst av kränkningar. Det skall finnas rutiner för ingripanden i akuta situationer
och uppföljande insatser. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever föreskriver en handlingsplikt när förskolans och
skolans personal får kännedom om att det förekommit kränkande behandling.
Rutiner för att upptäcka kränkande behandling
För att tidigt upptäcka kränkningar skall
• All personal ha fokus på att uppmärksamma den jargong och det
beteendemönster som råder på förskolan och skolan
• All personal se till att miljön inte inbjuder till missförhållanden
• Kamratstödjare utses bland eleverna
• Kamratstödjares uppdrag tydliggöras genom utbildning
Rutiner för att utreda kränkande behandling
Rektorsområdet har tillsynsansvar för barnen och eleverna. Det innebär att personal
som bevittnar kränkningar har skyldighet att agera enligt följande
1. Personal på förskolan, klasslärare och/eller personal på fritidshemmen löser
problemet inom gruppens ram
2. Anmälan till trygghetsgruppen
3. Anmälan till elevvårdsgruppen
•
I samtliga steg informeras skolledningen.
•
Polisanmälan görs av skolledningen då behov finnes.
•
Åtgärder och utredning skall dokumenteras enligt följande:
1. Personal på förskolan, klasslärare och/eller personal på fritidshemmen skriver
egna anteckningar.
2. Klasslärare och skolledning fyller tillsammans i därför avsedd blankett.
3. EVK protokoll
4. Åtgärdsprogram
Rutiner för att åtgärda kränkande behandling
När konkreta kränkningar uppstår måste dessa genast åtgärdas. Rektorsområde
Geijer har följande arbetsgång:
• Den som först får vetskap ingriper, om så behövs, för att skydda barnet/eleven
mot fysiskt och psykiskt våld
• Fråga eleven som blivit utsatt
”Vad har hänt?”
10
•
•
•
•
•
•
•
•
”Vem har gjort det?”
”Var skedde det?”
Om inte detta räcker tas kontakt med trygghetsgruppen som därefter arbetar
enligt följande ( i alla samtal med elever deltar två personer ur gruppen).
Samtal med den elev som utsatts för kränkande behandling. Ta reda på så
många konkreta fakta kring händelsen som möjligt, t ex hur det gått till, vilka
som varit inblandade, var, när och hur ofta det skett.
Samtal med den/de som kränkt. Börja med ledaren, därefter andra inblandade
en och en. Obs! Det är viktigt att samtalet har en överraskningseffekt så att de
inblandade inte kan tala sig samman. Var saklig! Moralisera eller fördöm inte!
Var välinformerad. Framlägg vad som är känt. Fråga ej varför!
Uppmaning direkt till den/de som kränkt. Vad kan du göra för att förbättra
situationen för den som utsatts. Försök få konkreta förslag.
Bestäm ny tid för uppföljningssamtal. Dessa samtal fortsätter tills situationen
blivit bra.
Kontakt med de inblandade barnens/elevernas föräldrar är viktigt. Det är svårt
att som förälder höra att ens barn medverkar i eller är utsatt för kränkande
behandling. Förskolan/skolan skall kontakta föräldrar inom 24 timmar.
Uppmuntra barnet/eleven att själv berätta hemma innan skolan tar kontakt för
samtal.
Uppföljning efter 2-5 månader. Hur har det gått?
Rutiner vid polisanmälan om brott i skolan
• Det är viktigt att de handlingar som betraktas som brott då de sker utanför
skolan också betraktas som brott då de sker i skolan
• Beslut om polisanmälan inom barn- och ungdomsverksamheten bör beslutas
av rektor eller biträdande rektor som är ytterst ansvarig för skolans
verksamhet. Alla anställda på förskolan/skolan har rätt att göra en
polisanmälan.
• I de fall rektor eller biträdande rektor gör en polisanmälan skall inte skolan
göra en egen utredning.
• Skolan bör i samband med polisanmälan snarast informera föräldrarna till den
som utsatts för brottet, att anmälan är gjord.
• Vid brott som är begångna av den som är under 15 år och särskilt under 12 år
skall skolan noga överväga och vara restriktiva till att göra polisanmälan.
• Förskola/skola/fritidshem har en skyldighet att alltid överväga om
barn/ungdom skall anmälas till socialtjänsten.
• Brott som alltid skall anmälas är grövre vålds- och sexualbrott, rasistiska brott
och narkotikabrott.
• Knivar och andra farliga föremål som anträffas i skolan skall omhändertagas
och överlämnas till polisen.
• Skadegörelse på skolan skall alltid anmälas. Stadsfastigheter har en
anmälningsrutin för detta.
• Vid tveksamheter om polisanmälan skall göras rådgör med polisens
förundersökningsledare på 040-20 37 10 eller 040-20 37 19
11
Rutiner för anmälan till socialtjänsten
• Efter diskussion med elevvårdsgruppen beslutar rektor om anmälan till
socialtjänsten.
• På en elevvårdskonferens informeras föräldrarna om att anmälan kommer att
göras och vad anmälan kommer att innehålla.
• Anmälan skrivs och skickas till socialtjänsten.
• Kopia på anmälan skickas till vårdnadshavarna.
• Variationer kan förekomma beroende på den uppkomna situationen.
Om du märker att någon utsätts för kränkande
behandling – gör så här
•
•
•
•
•
Gör allt vad du kan för att ett barn, en elev eller en kollega inte ska ställas
utanför gemenskapen.
Medverka inte i förtal eller nedsvärtning. Tala om din egen inställning till förtal.
Medverka inte i mobbning. Tala om din egen inställning till mobbning.
Reagera på förtal och mobbning och inse att det är en signal på brister i
arbetsmiljön. Slå larm till någon du har förtroende för och till skolledningen.
Stötta det barn, den elev eller den kollega som drabbats och gör klart din
inställning till vad som skett.
Problem i samarbetet beror sällan på en enda person. Orsakerna bör sökas i
arbetets organisation. Det är viktigt att varje vuxen och alla barn och elever är
medvetna om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott arbetsklimat
på förskolan, i skolan och på fritidshemmet.
Problemlösning kan sökas genom utveckling av arbetsmetoder, kommunikation, mm.
12
Långsiktig uppföljning; Utvärdering och Revidering
Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp och utvärderas av förskolans och
skolans personal tillsammans med barn, elever och deras vårdnadshavare. Det är
angeläget att både gjorda insatser och likabehandlingsplanen som helhet följs upp
för att säkra att gjorda insatser och planens värdegrundsuppdrag följs.
Utvärderingen skall ligga till grund för planering av det kommande årets arbete.
Utvärderingen, i form av en lägesanalys, skall innehålla en redogörelse över vilka
åtgärder som genomförts och vilka effekter de haft. För långsiktiga åtgärder skall
redovisas vilka långsiktiga effekter man förväntar sig.
Utvärdering sker vid årets slut. Revidering skall vid behov göras i nästa års
likabehandlingsplan.
Av förordning om ändring i förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet mm SFS 206:279 framgår av 3a§ att ”I kvalitetsredovisningen skall
uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i 6§ lagen
(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever redovisas.”
13
Tillsyn över lagen
Statens skolverk har ett särskilt ansvar för lagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever. Ett Barn – och Elevombud (BEO)
för likabehandling har inrättats.
Barn – och Elevombudet skriver på sin hemsida:
Så kontaktar du BEO. Hur ska jag göra?
Du kan antingen skriva, ringa eller E-posta
Ring till:
Skolverkets växel 08-527 332 00
Telefontid: mån-fre kl 10-12
Skriv till:
Barn- och elevombudet
106 20 Stockholm
E-posta: [email protected]
Vad ska jag tänka på?
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt.
Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolverket kan hemlighålla delar som
rör personliga saker om dig. Följande kan vara viktigt att tänka igenom innan du
kontaktar oss:
•
•
•
•
•
•
Ditt namn, din adress och telefonnummer, men du kan också vara anonym
Namn och adress på skolan
En beskrivning av vad som hänt dig
Hur länge kränkningarna har pågått
Om du pratat med någon på skolan om det som har hänt dig
Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig?
Det är även Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen för mot etniskt
diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) som skall se till att lagen följs.
14
Definitioner
Kränkande behandling kan vara:
• Fysiska (t ex att bli utsatt för slag, knuffar)
• Verbala (t ex att bli hotad eller kallad ”hora”, ”bög” mm). Förtal eller
nedvärdering av elev och personal eller dennes familj. Förolämpning, negativt
bemötande eller förhållningssätt.
• Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Medvetet
undanhållande av information. Medvetet försvåra utförandet av arbetet.
• Textburna (t ex klotter, brev, lappar, mail, sms)
Olika former av kränkande behandling:
• Mobbning
• Diskriminering
• Sexuella trakasserier
• Rasism
• Främlingsfientlighet
• Homofobi
Mobbning
• Upprepning
• Obalans i makt
• Individ eller grupp som förövare
• Olika konkreta uttryck (fysisk, verbalt eller psykosocialt)
Mobbning är när en person upplever att han/hon upprepade gånger och under viss
tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
15
Diskriminering
Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av
individer eller kategorier av individer utifrån olika grunder som:
• Ålder
• Kön
• Social status
• Religion
• Sexuell läggning
• Funktionshinder
• Etnisk eller nationell bakgrund
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, allt från
tafsningar och blottning till ryktesspridning. Den vanligaste formen är verbala sexuella
trakasserier t ex könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning, såsom hora
eller bög.
Rasism
Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför
kränkningen. Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism
som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning
om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att
dela in dessa mer eller mindre värda. Vidare innebär det att den folkgrupp som
betraktar sig som mervärdig anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera
de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper.
Främlingsfientlighet
Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför
kränkningen. Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett gradbegrepp – en
känsla och en attityd som sträcker sig från obehag till hat. En definition som uttryck
för detta synsätt är ”känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller
hat gentemot andra etniska grupper”. Regeringen har uttryckt att främlingsfientlighet
även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och
respektera andra kulturer.
Homofobi
Kränkningar som anknyter till en persons homo-, bi- eller transsexuella läggning och
speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. Kan ta sig
uttryck verbalt eller fysiskt, t ex nedsättande kommentarer, hot eller våld.
16
Nulägesanalys/kartläggning
Likabehandlingsplanen skall utgå från de lokala förutsättningarna och behoven.
•
•
Att aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller
sexuell läggning
Att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och
annan kränkande behandling
Trakasserier och annan kränkande behandling
Genomförs systematiska samtal
Vid utvecklingssamtal
barn/elever /föräldrar?
Kartläggning av utemiljö/ var finns utsatta Se rutiner för att upptäcka kränkande
lägen?
behandling
Kartläggning av innemiljö/ var finns
utsatta ställen?
Se rutiner för att upptäcka kränkande
behandling
Rutiner för kontakt/kommunikation vid
upptäckt av kränkande behandling
Se rutiner för att utreda kränkande
behandling
Riktlinjer och rutiner för hur en utredning
skall gå till
Se rutiner för att utreda kränkande
behandling
Rutiner för hur utredningen skall
dokumenteras
Se rutiner för att utreda kränkande
behandling
Rutiner för polisanmälan
Se rutiner för polisanmälan
Rutiner för anmälan till socialtjänst
Se rutiner för anmälan till socialtjänst
Rutiner för hur förskolan/skolan/fritidshemmet skall agera när kränkning
uppstått
Se rutiner för att åtgärda kränkande
behandling
Tydlig ansvarsfördelning av hur
kränkande behandlig skall hanteras
Rektor
Akuta åtgärder
Se rutiner för att åtgärda kränkande
behandling
Långsiktiga åtgärder
Se långsiktig uppföljning
17
Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö
Förutsättningar för att skapa förutsättningar för att barn/elever/anställda
själv skall få syn på och reflektera över
föreställningar och värderingar
Finns i det dagliga arbetet i
rektorsområdet
Rutiner för att uppmärksamma barns,
elevers och personals jargong.
Finns inte
Vad beror barns/elevers frånvaro på?
Är miljön tillgänglig för alla barn/elever?
Är ordningsreglerna utformade så att det
är möjligt för barnen/eleverna att bära
religiösa attribut?
Mottagande av barn/elever
Främjas kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder?
Är förskolan/skolan/sbo tillgänglig för
barn/elever med funktionshinder?
Sjukdom eller ledighet
Ja
Ja
Ja
Inom rektorsområdet finns möjlighet till
placering för funktionshindrade
Introduktion
Finns introduktionsfester som kan
uppfattas som kränkande?
Nej
Finns rutiner för att informera om
förskolans/skolans/sbo
likabehandlingsplan till nya barn/elever
samt nyanställd personal?
Under våren 2007 läggs den ut på
hemsida och på PedNet
Schemaläggning
Tas hänsyn till religiösa helgdagar?
Ja. Förutom de som finns i almanackan
ges ledighet till elever med annan religion
Hinner elever med funktionshinder
förflytta sig mellan klassrummen?
Ja
Undervisning/pedagogisk verksamhet
Finns rutiner för att granska läromedel?
Nej
18
Planerade insatser
Följande insatser planeras under läsåret 2006/07 och läsåret 2007/2008 för att
främja arbetet med likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande
behandling.
Aktivitet
Ansvarig
Tidplan
Informera personal om
likabehandlingsplanen
Skolledning
Vårtermin 2007,
APT
Genomfört
datum
Upprätta lokal arbetsplan
för hälsofrämjande
Vårtermin 2007
arbete som innefattar
Skolutvecklingsgrupp
och hösttermin
likabehandling,
Förskoleutvecklingsgrupp
2007
genusperspektiv, social
kompetens mm
Informera barn/elever om Personal på förskolorna
likabehandlingsplanen
Klasslärare
Vårtermin 2007
Informera föräldrar om
likabehandlingsplanen
Skolledning och
klasslärare
Vårtermin 2007
föräldramöten
Genomföra Malmö stads
attitydundersökning
Klasslärare i så 5
Vårtermin 2007
Upprätta program för
föräldrastöd i
förskolan/skolan/sbo
Resursteam (COPE)
2006/2007
Undersöka hur barn/
elever med fysiska
funktionshinder upplever
sin förskole-/skol- och
sbo-situation
Elevvårdsgruppen
tillsammans med berörd
klasslärare
Vårtermin 2007
Redovisa resultatet
attitydundersökningen
Skolledning
Årsrapport
Planering av kommande
insatser inför 2007/08
Skolledning
Revidera
likabehandlingsplanen
Skolledning
Inarbeta likabehandlingsSkolutvecklingsgrupp
planen i introduktion till
nyanställda
Hösttermin
2007
Hösttermin
2007
19