Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk nedbrytning med tuggning (1 p) b) alfa amylas i saliven för spjälkning (1p) c) Magsäcken: HCl frisätts och födan blir flytande genom motilitet, fortsatt nedbrytning av amylas i proximala delen av ventrikeln (1p) d) Från pancreas frisätts två alfa amylaser som bryter ned kolhydraterna till mindre enheter (di och tri saccarider) (1p) e) Tunntarmens vägg: lokala enzymer frisätts från mikrovilli membran för nedbrytning till monosaccarider (1p) 2. Berit får ofta sura uppstötningar och känner sig uppkörd efter intag av prinsesstårta. Hon tror att det är något fel med gallan. a) Vilka funktioner har galla? (2 p) b) Namnge de olika delarna (A-D) på bilden. (2 p) c) Merparten av gallsyrorna återvinns. Hur går detta till? (2 p) Svaret ska innehålla: a) neutraliserar syran från magsäcken (1p), binder fetter från födan (1 p), b) 0,5 per/del c) c) via enterohepatiska kretsloppet (namnet 1p) återförs gallsyror från tunntarmen (distala ileum) tillbaka till levern via vena porta (vägen 1p). A B C D 3. Men så har Berit hört talas om bukspottskörteln – kanske är det något konstigt med den? a) Beskriv vad som utsöndras från bukspottkörtelns exokrina del och vad det har för funktioner. (3 p) b) Vilka hormon reglerar exokrin frisättning från pankreas och hur aktiveras dessa hormon? (3 p) Svaret ska innehålla: a) pankreassafter neutraliserar syra från magsäcken (1p), proteaser (trypsin och chymotrypsin, carboxypeptidaser) bryter ned proteiner till oligopeptider och aimnosyror (1 p), pankreas lipas hydrolyserar triglycerider (1p) b) Ventrikelinnehåll som når duodenum stiumulerar till frisättning av sekretin och cholcystokinin (1p), Sekretin stimulerar frisättning av bikarbonatrik vätska (1p) cholecystokinin stimulerar till frisättning av vätska rik på enzymer (1p) 4. a) Namnge de olika delarna (1-9) på bilden nedan. (5 p) b) Det pågår mycket forskning kring olika sätt att påverka det gastrointestinala ekosystemet. Förklara skillnaden mellan prebiotika och probiotika. (2 p) Svar: a) 0,5 p/svar + 0,5p extra om alla rätt, b) Prebiotika är kolhydrater som inte absorberas och som utgör ”mat” för bakterier i tarmen (1p). Probiotika är bakterier vi äter och som överlever i tarmen. (1p) 5 4 6 3 7 2 8 1 9 Svar: 1. appendix, 2. cecum, 3. ascending colon, 4. hepatic flexure, 5. transverse colon, 6. splenic flexure, 7. descending colon, 8. sigmoid colon, 9. rectum Fråga 5-8, läggs i separat mapp 5. Efter en god natts sömn vaknar du och börjar fundera över vad som skett med din kropps metabolism under natten. Du är så otroligt intresserad att du redan innan frukosten ritar ett flödesschema över hur glukos, aminosyror samt fettsyror flödar mellan levern, skelettmuskel, fettväv samt hjärnan under nattens fasta. A: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur glukos flödar mellan de fyra olika organen under nattens fasta. (2 p) B: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur aminosyror flödar mellan de fyra olika organen under nattens fasta. (1,5 p) C: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur fria fettsyror flödar mellan de fyra olika organen under nattens fasta. (1,5 p) Úǣ ǣ • ǣ¡Ǥ¡ ¡¡ Ǧ ¤¡ • ǣÚǤÚ ¡ǤÚ Ǥ¡¡ Ǥ ǣ • ǣ¤ Ú¡ Ǥ¡Ǥ • ǣ¤¤ǤÚ ¡ ǤÚ Ǥ ǣ • ǣ¡¡ ¡ ¡Ǥ ¡¤ Ú¡ ¤Ǥ • ǣ¡¡ ¡ ¡Ǥ ¡¡Ǥ ǤǤÚÚ Ǥ 6. Du har påbörjat ett fördjupningsarbete om perifert glukosupptag hos patienter med diabetes. Vid din familjs årliga släktträff försöker du förklara lite av bakgrunden i projektet. A: Du börjar med att beskriva hur grundläggande faktorer som blodförsörjning och cellers uttryck av substrattransportörer och lipaser styr över vilka näringsämnen och vilka mängder av dessa som organ och specifika celler får. Beskriv hur glukos, aminosyror och fett generellt transporteras och fördelas i kroppen. (2,5 p) B: När hälften av släkten somnat under din första beskrivning satsar du på att få resten att somna och går därför djupare in i beskrivningen av vilka celler/organ som har GLUT1, GLUT2, GLUT3 och GLUT4. Lilla Ella, 4 år, är en av de få som inte somnat och verkar genuint intresserad men frågar givetvis ”varför då?”. Beskriv vilka olika organ/celler som har de olika GLUT-transportörerna och varför dessa GLUT1, 2, 3 eller 4 är funktionellt lämpade för just det organet/cellerna. (2,5 p) ǣ Úǣ • ÚǣÚ¤ ¡ ¡Ǥ ÚÚ ÚÚǤ • ¡ Ǧ Ȁ Ǥ • ¡ ¡ Ǧ Ȁ Ǥ • ȋȌȋ Ȍ ¡ Ǧ Ȁ ǤÚǤ ǣ Úǣ ͳ Ǥ Ú ǡ¤ȋͳǦʹȌ Ú¡Ú ¤¡ǤǤ ʹ ǡ ǡǡǤ Ú ¤ȋÚǡͳͷǦʹͲȌÚ¡Ú ¡Ú¤¡ Ǥ ͵ ǡ ǡǤ ¤ȋͳȌǡÚ Ú ¡Ú ¡¡¡ ¤ Ǥ Ͷ Ǧ ¡ǡǤ ǤͷǤÚ¡Ú Ȁ¡¡ ¡¤¤¡ ¤Ú¡ 7. Du har efter en längre tids frånvaro av studiemedel märkt att din ofrivilliga fasta med inslag av nudelsoppor har orsakat att du tappat en hel del muskelmassa. Din kropp måste därför ha använt muskelprotein och muskelglykogen för att via levern förse viktiga organ med energi under dina studier. A: Ge en lekmannamässig men korrekt och detaljerad förklaring för handläggaren på CSN hur muskelprotein indirekt kan bidra till blodets glukoshomeostas? (2,5 p) B: Ge en lekmannamässig men korrekt och detaljerad förklaring för handläggaren på CSN hur muskelglykogen indirekt kan bidra till blodets glukoshomeostas? (2,5 p) ǣ Úǣ • εεε ε¤εεε ǣ Úǣ • ε ǦͳǦεεε εǢ¡Ǣε ¤ε εε 8. Insulin, glukagon och adrenalin benämns ibland som metabolismens gas, handbroms och broms. Para ihop följande påståenden med respektive hormon där insulin benämns A, glukagon benämns B och adrenalin benämns C (ex. 1A, 2BC, 3A och så vidare). Observera att ett påstående kan passa ihop med fler än ett hormon. (5 p) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inhiberar frisättning av fria fettsyror från triglycerider Ökar frisättning av glukagon Stimulerar glykogenes i skelettmuskulatur Stimulerar syntes av triglycerider från fria fettsyror. Minskar frisättning av insulin Stimulerar glykogenolys och frisättning av glukos till blodet Ökar syntes av leverglykogen Stimulerar frisättning av fria fettsyror från triglycerider Ökar upptaget av glukos från blodet Stimulerar glukoneogenes i levern Svar: ͳ, ʹ, ͵, Ͷ, ͷ, , , ͺ, ͻȋ¡Ȍ, ͳͲ Fråga 9-12, läggs i separat mapp 9. Primärurinens sammansättning genomgår stora förändringar vid passage genom nefronet. Ämnen reabsorberas och utsöndras i syfte att upprätthålla en konstant och gynnsam inre miljö. a) Beskriv hur permeabiliteten för vatten, natrium och klorid varierar i de olika delarna av Henles slynga (dvs den nedåtgående (descending) och den uppåtgående (ascending) delen). (2 p) b) Se på bilden till höger. Vad heter kapillärnätverket som omger Henles slynga och vad är dess övergripande funktion? (2 p) c) Delfråga c utgår då den var otydligt formulerad. d) I vilken del av nefronet sker reabsorption av glukos? (1 p) Svar: a) nedåtgående permeabel för vatten (1p), uppåtgående permeabel för Na och Cl (1p), b) Vasa recta (1p), funktionen är att medverka vid uppbyggnad av den hyperosmolära gradienten i medullan, att koncentrera urinen (1p) d) i proximala tubuli (1p) 10. I den juxtaglomerulära apparaten bildas renin som svar på olika stimuli. a) Var hittar du den juxtaglomerulära apparaten? b) Vilka två olika celltyper består den juxtaglomerulära apparaten av? c) Vad stimulerar till frisättning av renin? d) Beskriv vad frisättning av renin leder till? (1 p) (2 p) (3 p) (3 p) Svar: a) mellan afferent och efferent arteriole b) macula densa celler (1p) i distala tubuli och juxtaglomerulära celler (1p) i väggen i afferent arteriole, c) lågt natrium, sympatikus påslag, lågt blodtryck/flöde (1p för varje) d) aktivering av RAAS beskrivs (1p), ökad Na reabsorption och ökad blodvolym via aldosteron (1p), vasokonstriktion via angiotensin II, återställd GFR (1 p) 11. För att upprätthålla en god njurfunktion är regleringen av GFR (glomerulär filtrations rate) viktig. a) Nämn två mekanismer som reglerar GFR . (2 p) b) Redogör för hur dessa mekanismer arbetar för att upprätthålla GFR om blodflöde och blodtryck minskar. (4 p) Svar: a) Autoreglering (myogen aktivitet och tubuloglomerulär feedback), endokrina/hormonella mekanismer och via sympatiska nervsystemet (två nämns 1p/varje) b) Om blodflöde och tryck minskar ökar resistansen i efferenta arterioli (1p) och resistansen i afferenta arterioli minskar (1p). Mekanism för hur detta sker beskrivs (2 p). 12. Axel, 72 år, har varit storrökare en stor del av sitt liv. De senaste åren har andningsbesvären tilltagit och han har fått diagnosen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Vid svår KOL riskerar Axel att utveckla en respiratorisk insufficiens som bland annat karakteriseras av ett högt PCO2. a) Vilken typ av syra-bas balansrubbning ger ett högt PCO2 upphov till? (1 p) b) Hur kompenseras rubbningen för att återställa pH? (4 p) Svar: a) respiratorisk acidos (1p) b) kompensatorisk hyperventilation ej aktuellt pga lungsjukdom (1p). Njurarna kompenserar emellertid genom att retinera och nybilda bikarbonat (1 p) samt utsöndra vätejoner som buffras (1 p). Andra buffertsystem än bikarbonat träder in (fosfatbuffert, ammoniumbuffert) (1p)