1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p)
Fråga 1-4, läggs i separat mapp
1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned?
(5 p)
Svaret ska innehålla:
a) Munnen: mekanisk nedbrytning med tuggning (1 p)
b) alfa amylas i saliven för spjälkning (1p)
c) Magsäcken: HCl frisätts och födan blir flytande genom motilitet, fortsatt
nedbrytning av amylas i proximala delen av ventrikeln (1p)
d) Från pancreas frisätts två alfa amylaser som bryter ned kolhydraterna till mindre
enheter (di och tri saccarider) (1p)
e) Tunntarmens vägg: lokala enzymer frisätts från mikrovilli membran för
nedbrytning till monosaccarider (1p)
2. Berit får ofta sura uppstötningar och känner sig uppkörd efter intag av prinsesstårta.
Hon tror att det är något fel med gallan.
a) Vilka funktioner har galla? (2 p)
b) Namnge de olika delarna (A-D) på bilden.
(2 p)
c) Merparten av gallsyrorna återvinns. Hur går
detta till? (2 p)
Svaret ska innehålla:
a) neutraliserar syran från magsäcken (1p),
binder fetter från födan (1 p), b) 0,5 per/del c)
c) via enterohepatiska kretsloppet (namnet 1p)
återförs gallsyror från tunntarmen (distala
ileum) tillbaka till levern via vena porta
(vägen 1p).
A
B
C
D
3. Men så har Berit hört talas om bukspottskörteln – kanske är det något konstigt med
den?
a) Beskriv vad som utsöndras från bukspottkörtelns exokrina del och vad det har för
funktioner. (3 p)
b) Vilka hormon reglerar exokrin frisättning från pankreas och hur aktiveras dessa
hormon? (3 p)
Svaret ska innehålla:
a) pankreassafter neutraliserar syra från magsäcken (1p), proteaser (trypsin och
chymotrypsin, carboxypeptidaser) bryter ned proteiner till oligopeptider och
aimnosyror (1 p), pankreas lipas hydrolyserar triglycerider (1p)
b) Ventrikelinnehåll som når duodenum stiumulerar till frisättning av sekretin och
cholcystokinin (1p), Sekretin stimulerar frisättning av bikarbonatrik vätska (1p)
cholecystokinin stimulerar till frisättning av vätska rik på enzymer (1p)
4. a) Namnge de olika delarna (1-9) på bilden nedan. (5 p)
b) Det pågår mycket forskning kring olika sätt att påverka det gastrointestinala
ekosystemet. Förklara skillnaden mellan prebiotika och probiotika. (2 p)
Svar: a) 0,5 p/svar + 0,5p extra om alla rätt, b) Prebiotika är kolhydrater som inte
absorberas och som utgör ”mat” för bakterier i tarmen (1p). Probiotika är bakterier vi
äter och som överlever i tarmen. (1p)
5
4
6
3
7
2
8
1
9
Svar: 1. appendix, 2. cecum, 3. ascending colon, 4. hepatic flexure, 5. transverse colon, 6.
splenic flexure, 7. descending colon, 8. sigmoid colon, 9. rectum
Fråga 5-8, läggs i separat mapp
5. Efter en god natts sömn vaknar du och börjar fundera över vad som skett med din
kropps metabolism under natten. Du är så otroligt intresserad att du redan innan
frukosten ritar ett flödesschema över hur glukos, aminosyror samt fettsyror flödar
mellan levern, skelettmuskel, fettväv samt hjärnan under nattens fasta.
A: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur glukos flödar mellan de fyra olika
organen under nattens fasta. (2 p)
B: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur aminosyror flödar mellan de fyra olika
organen under nattens fasta. (1,5 p)
C: Rita ett detaljerat flödesschema som beskriver hur fria fettsyror flödar mellan de fyra olika
organen under nattens fasta. (1,5 p)
ڔŠƒ‡†‹•˜ƒ”‡–ǣ
ǣ
• ‹†‹‰ˆƒ•–ƒǣ‡˜‡”‰Ž›‘‰‡„”›–•‡†–‹ŽŽ‰Ž—‘••‘ˆ”‹•¡––•–‹ŽŽ„Ž‘†ǤŒ¡”ƒŠƒ”
†‡–ˆ”¡•–ƒ—’’–ƒ‰‡–ƒ˜†‡––ƒ‡¡˜‡—•Ž‡”–ƒ”—’’‡†‡Ž•‘˜‹ƒ…‘”‹Ǧ
…›‡Ž¤–‡”ƒ˜¡†•ƒ˜Ž‡˜‡”
• ‡ˆƒ•–ƒǣ‡˜‡”‰Ž›‘‰‡„Ú”Œƒ”–ƒ•Ž—–Ǥ—•‡Ž‰Ž›‘‰‡„”›–•‡†ˆÚ”ƒ––„‹Ž†ƒ
Žƒ–ƒ–‘…ŠƒŽƒ‹•‘ˆ”‹•¡––•–‹ŽŽ„Ž‘†Ǥ‡˜‡”‰Ú”˜‹ƒ‰Ž—‘‡‘‰‡‡•‘†‡––ƒ–‹ŽŽ
‰Ž—‘•ǤŒ¡”ƒŠƒ”†‡–ˆ”¡•–ƒ—’’–ƒ‰‡–‘…Š—•Ž‡”•ƒ–ˆ‡––•ƒƒ”—’’–ƒ‰ƒ˜
‰Ž—‘•‹†‡ƒˆƒ•Ǥ
ǣ
• ‹†‹‰ˆƒ•–ƒǣ‡˜‡”‰¤”•—……‡••‹˜–Ú˜‡”–‹ŽŽƒ––ƒ˜¡†ƒƒ‹‘•›”‘”•‘‡†ƒ
‡‡”‰‹•—„•–”ƒ–Ǥ”‹ƒƒ‹‘•›”‘”‹„Ž‘†‡–ƒ˜¡†•Ǥ
• ‡ˆƒ•–ƒǣ‡˜‡”‰¤”—–‡•Ž—–ƒ†‡’¤ƒ‹‘•›”‘”Ǥ‡Ž˜‹•Úƒ†’”‘–‡‘Ž›•‹
•‡Ž‡––—•—Žƒ–—”‰‡”˜‹ƒ–”ƒ•ƒ‹‡”‹‰ˆ”‹•¡––‹‰ƒ˜ƒŽƒ‹‘…Š‰Ž—–ƒ‹–‹ŽŽ
„Ž‘†‡–Ǥ‡˜‡”‰Ú”˜‹ƒ†‡ƒ‹‡”‹‰‘…Š‰Ž—‘‡‘‰‡‡•‘†‡––ƒ–‹ŽŽ‰Ž—‘•Ǥ
ǣ
• ‹†‹‰ˆƒ•–ƒǣ‡––˜¡˜ˆ”‹•¡––‡”
•ƒ–•’Œ¡Žƒ”‘…Šˆ”‹•¡––‡”ˆ”‹ƒˆ‡––•›”‘”–‹ŽŽ„Ž‘†Ǥ
—•‡Ž‘…Šˆ‡––˜¡˜‰¤”•—……‡••‹˜–Ú˜‡”–‹ŽŽƒ––ƒ˜¡†ƒˆ”‹ƒˆ‡––•›”‘”•‘•—„•–”ƒ–
•¤ƒ––‰Ž—‘••’ƒ”ƒ•Ǥ
• ‡ˆƒ•–ƒǣ‡––˜¡˜ˆ”‹•¡––‡”
•ƒ–•’Œ¡Žƒ”‘…Šˆ”‹•¡––‡”ˆ”‹ƒˆ‡––•›”‘”–‹ŽŽ„Ž‘†Ǥ
—•‡Ž‘…Šˆ‡––˜¡˜ƒ˜¡†‡”Š—˜—†•ƒŽ‹‰‡ˆ”‹ƒˆ‡––•›”‘”•‘•—„•–”ƒ–Ǥ‡••ƒ–ƒ•
„ŽǤƒǤ—’’ƒ˜•‡Ž‡––—•—Žƒ–—”ˆÚ”‡‡”‰‹•ƒ––ƒ•—’’ƒ˜Ž‡˜‡”ˆÚ”’”‘†—–‹‘
ƒ˜‡–‘”‘’’ƒ”Ǥ
6. Du har påbörjat ett fördjupningsarbete om perifert glukosupptag hos patienter med
diabetes. Vid din familjs årliga släktträff försöker du förklara lite av bakgrunden i
projektet.
A: Du börjar med att beskriva hur grundläggande faktorer som blodförsörjning och cellers
uttryck av substrattransportörer och lipaser styr över vilka näringsämnen och vilka mängder
av dessa som organ och specifika celler får.
Beskriv hur glukos, aminosyror och fett generellt transporteras och fördelas i kroppen. (2,5 p)
B: När hälften av släkten somnat under din första beskrivning satsar du på att få resten att
somna och går därför djupare in i beskrivningen av vilka celler/organ som har GLUT1,
GLUT2, GLUT3 och GLUT4. Lilla Ella, 4 år, är en av de få som inte somnat och verkar
genuint intresserad men frågar givetvis ”varför då?”.
Beskriv vilka olika organ/celler som har de olika GLUT-transportörerna och varför dessa
GLUT1, 2, 3 eller 4 är funktionellt lämpade för just det organet/cellerna. (2,5 p)
ǣ
ڔŠƒ‡†‹•˜ƒ”‡–ǣ
• Ž‘†ˆŽÚ†‡–•”‘ŽŽǣ—”„Ž‘†ˆŽÚ†‡––‹ŽŽ‘Ž‹ƒ‘”‰ƒ˜ƒ”‹‡”ƒ”„‡”‘‡†‡’¤˜ƒ”‹ƒ„Ž‡”
•‘ˆ›•‹•ƒ•–”¡‰‹‰‘…Šƒ–•¡Ž–‹‰Ǥ‹Žƒ•‘Šƒ”‘•–ƒ–
„Ž‘†ˆÚ”•Ú”Œ‹‰‘…Š˜‹Žƒ•‘Šƒ”˜ƒ”‹‡”ƒ†‡„Ž‘†ˆÚ”•Ú”Œ‹‰Ǥ
• Ž—‘•–”ƒ•’‘”–‡”ƒ•ˆ”‹––‹„Ž‘†‘…Š—’’–ƒ‰‡–•–›”•ˆ”¡•–ƒ˜˜‹Žƒ
Ǧ
”‡…‡’–‘”‡”•‘…‡ŽŽ‡”ƒȀ‘”‰ƒ‡—––”›…‡”Ǥ
• ‹‘•›”‘”–”ƒ•’‘”–‡”ƒ•¡˜‡†‡••ƒˆ”‹––‹„Ž‘†‘…Š—’’–ƒ‰‡–•–›”•ˆ”¡•–ƒ˜
˜‹ŽƒǦ”‡…‡’–‘”‡”•‘…‡ŽŽ‡”ƒȀ‘”‰ƒ‡—––”›…‡”Ǥ
• ‡–––”ƒ•’‘”–‡”ƒ•„—†‡––‹ŽŽƒŽ„—‹ȋȌ‡ŽŽ‡”Ž‹’‘’”‘–‡‹‘’Ž‡šȋ
Ȍ‹
„Ž‘†‘…Š—’’–ƒ‰‡–•–›”•ˆ”¡•–ƒ˜˜‹ŽƒŽ‹’‘’”‘–‡‹Ž‹’ƒ•‡”‘…ŠǦ”‡…‡’–‘”‡”
•‘…‡ŽŽ‡”ƒȀ‘”‰ƒ‡—––”›…‡”ǤŽ‹ƒˆÚ”‘Ž‹ƒ‘”‰ƒǤ
ǣ
ڔŠƒ‡†‹•˜ƒ”‡–ǣ
ͳ
‡ˆŽ‡•–ƒ…‡ŽŽ‡”Ǥ
ډƒ’ƒ…‹–‡–ǡ”‡Žƒ–‹˜–Ž¤‰ȋͳǦʹȌ‘…Š‡––„ƒ•ƒŽ–—–”›…‰Ú”†‡Ž¡’Ž‹‰ˆÚ”‡––
„ƒ•ƒŽ–—’’–ƒ‰ƒ˜‰Ž—‘•–‹ŽŽ†‡ˆŽ‡•–ƒ…‡ŽŽ‡”‹•¤¡‰†‡”ǤǤ
ʹ
‡˜‡”ǡ„‡–ƒ…‡ŽŽ‡”ǡŠ›’‘–ƒŽƒ—•ǡ„ƒ•‘Žƒ–‡”ƒŽƒ‡„”ƒ‡––—–ƒ”‡Ǥ
ډƒ’ƒ…‹–‡–‡Ž¤‰ƒˆˆ‹‹–‡–ȋŠÚ‰–ǡͳͷǦʹͲȌ‰Ú”†‡Ž¡’Ž‹‰ƒ––˜‹†ŠÚ‰ƒ
‘…‡–”ƒ–‹‘‡”ƒ˜‰Ž—‘••ƒ„„––ƒ—’’•–‘”ƒ¡‰†‡”‰Ž—‘•ˆÚ”ƒ––¤–‡”•–¡ŽŽƒ
‰Ž—‘•Š‘‡‘•–ƒ•Ǥ
͵
‡—”‘‡”ǡ’Žƒ…‡–ƒǡ–‡•–‹•Ǥ
¤‰ȋͳȌǡŠÚ‰ƒ’ƒ…‹–‡–‘…Š‡––ŠÚ‰–—–”›…ƒ˜†‡••ƒ‹˜‹••ƒ˜¡˜ƒ†‡”‰Ú”†‡
Ž¡’Ž‹‰ƒ––•¡‡”•–¡ŽŽƒƒ––†‡••ƒ…‡ŽŽ‡”ˆ¤”‰Ž‘—•‘ƒ˜•‡––‘„Ž‘†‘…‡–”ƒ–‹‘‡
•Œ—‡”Ǥ
Ͷ
‡Ž‡––Ǧ‘…ŠŠŒ¡”–—•‡Žǡˆ‡––Ǥ
–‹˜‡”ƒ•ƒ˜‹•—Ž‹ǤͷǤ‰Ú”†‡Ž¡’Ž‹‰ˆÚ”…‡ŽŽ‡”Ȁ˜¡˜ƒ†•‘ƒƒ˜¡†ƒ
‰Ž—‘•‘†‡–ˆ‹•–‹ŽŽ‰¡‰Ž‹‰–‡†¤†‡–•Œ—‡”Ž‹–‡•¤•–¡‰•†‡••ƒƒ˜‘…Š…‡ŽŽ‡”ƒ
‰¤”Ú˜‡”–‹ŽŽƒ†”ƒ‡‡”‰‹¡ŽŽ‘”
7. Du har efter en längre tids frånvaro av studiemedel märkt att din ofrivilliga fasta med
inslag av nudelsoppor har orsakat att du tappat en hel del muskelmassa. Din kropp
måste därför ha använt muskelprotein och muskelglykogen för att via levern förse
viktiga organ med energi under dina studier.
A: Ge en lekmannamässig men korrekt och detaljerad förklaring för handläggaren på CSN
hur muskelprotein indirekt kan bidra till blodets glukoshomeostas? (2,5 p)
B: Ge en lekmannamässig men korrekt och detaljerad förklaring för handläggaren på CSN hur
muskelglykogen indirekt kan bidra till blodets glukoshomeostas? (2,5 p)
ǣ
ڔŠƒ‡†‹•˜ƒ”‡–ǣ
• ”‘–‘Ž›•ƒ˜—•‡Ž’”‘–‡‹εƒ‹‘•›”‘”ε–”ƒ•ƒ‹‡”‹‰ƒ˜†‡••ƒεƒŽƒ‹‘…Š
‰Ž—–ƒ‹ε‰¤”–‹ŽŽŽ‡˜‡”ε†‡ƒ‹‡”ƒ•ε‰Ž—‘‡‘‰‡‡•ε‰Ž—‘•–‹ŽŽ„Ž‘†
ǣ
ڔŠƒ‡†‹•˜ƒ”‡–ǣ
• Ž›‘‰‡‘Ž›•ƒ˜—•‡Ž‰Ž›‘‰‡ε
ǦͳǦε‰Ž›‘Ž›•ε’›”—˜ƒ–ε–”ƒ•ƒ‹‡”‹‰
ƒ˜†‡––ƒεƒŽƒ‹Ǣ¡˜‡’›”—˜ƒ––‹ŽŽŽƒ–ƒ–ǢεƒŽƒ‹‘…ŠŽƒ–ƒ–‰¤”–‹ŽŽŽ‡˜‡”ε
†‡ƒ‹‡”ƒ•ε‰Ž—‘‡‘‰‡‡•ε‰Ž—‘•–‹ŽŽ„Ž‘†
8. Insulin, glukagon och adrenalin benämns ibland som metabolismens gas, handbroms
och broms. Para ihop följande påståenden med respektive hormon där insulin benämns
A, glukagon benämns B och adrenalin benämns C (ex. 1A, 2BC, 3A och så vidare).
Observera att ett påstående kan passa ihop med fler än ett hormon. (5 p)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Inhiberar frisättning av fria fettsyror från triglycerider
Ökar frisättning av glukagon
Stimulerar glykogenes i skelettmuskulatur
Stimulerar syntes av triglycerider från fria fettsyror.
Minskar frisättning av insulin
Stimulerar glykogenolys och frisättning av glukos till blodet
Ökar syntes av leverglykogen
Stimulerar frisättning av fria fettsyror från triglycerider
Ökar upptaget av glukos från blodet
Stimulerar glukoneogenes i levern
Svar: ͳ, ʹ, ͵, Ͷ, ͷ, ͸, ͹, ͺ, ͻȋ¡˜‡‹•‡Ž‡––—•‡ŽȌ, ͳͲ
Fråga 9-12, läggs i separat mapp
9. Primärurinens sammansättning genomgår stora
förändringar vid passage genom nefronet. Ämnen
reabsorberas och utsöndras i syfte att upprätthålla en
konstant och gynnsam inre miljö.
a) Beskriv hur permeabiliteten för vatten, natrium och klorid
varierar i de olika delarna av Henles slynga (dvs den
nedåtgående (descending) och den uppåtgående (ascending)
delen). (2 p)
b) Se på bilden till höger. Vad heter kapillärnätverket som
omger Henles slynga och vad är dess övergripande funktion?
(2 p)
c) Delfråga c utgår då den var otydligt formulerad.
d) I vilken del av nefronet sker reabsorption av glukos? (1 p)
Svar: a) nedåtgående permeabel för vatten (1p), uppåtgående permeabel för Na och Cl (1p),
b) Vasa recta (1p), funktionen är att medverka vid uppbyggnad av den hyperosmolära
gradienten i medullan, att koncentrera urinen (1p)
d) i proximala tubuli (1p)
10. I den juxtaglomerulära apparaten bildas renin som svar på olika stimuli.
a) Var hittar du den juxtaglomerulära apparaten?
b) Vilka två olika celltyper består den juxtaglomerulära apparaten av?
c) Vad stimulerar till frisättning av renin?
d) Beskriv vad frisättning av renin leder till?
(1 p)
(2 p)
(3 p)
(3 p)
Svar: a) mellan afferent och efferent arteriole b) macula densa celler (1p) i distala tubuli och
juxtaglomerulära celler (1p) i väggen i afferent arteriole, c) lågt natrium, sympatikus påslag,
lågt blodtryck/flöde (1p för varje) d) aktivering av RAAS beskrivs (1p), ökad Na reabsorption
och ökad blodvolym via aldosteron (1p), vasokonstriktion via angiotensin II, återställd GFR
(1 p)
11. För att upprätthålla en god njurfunktion är regleringen av GFR (glomerulär
filtrations rate) viktig.
a) Nämn två mekanismer som reglerar GFR .
(2 p)
b) Redogör för hur dessa mekanismer arbetar för att upprätthålla GFR om blodflöde och
blodtryck minskar.
(4 p)
Svar: a) Autoreglering (myogen aktivitet och tubuloglomerulär feedback),
endokrina/hormonella mekanismer och via sympatiska nervsystemet (två nämns 1p/varje) b)
Om blodflöde och tryck minskar ökar resistansen i efferenta arterioli (1p) och resistansen i
afferenta arterioli minskar (1p). Mekanism för hur detta sker beskrivs (2 p).
12. Axel, 72 år, har varit storrökare en stor del av sitt liv. De senaste åren har
andningsbesvären tilltagit och han har fått diagnosen KOL (kronisk obstruktiv
lungsjukdom). Vid svår KOL riskerar Axel att utveckla en respiratorisk insufficiens
som bland annat karakteriseras av ett högt PCO2.
a) Vilken typ av syra-bas balansrubbning ger ett högt PCO2 upphov till?
(1 p)
b) Hur kompenseras rubbningen för att återställa pH?
(4 p)
Svar: a) respiratorisk acidos (1p) b) kompensatorisk hyperventilation ej aktuellt pga
lungsjukdom (1p). Njurarna kompenserar emellertid genom att retinera och nybilda
bikarbonat (1 p) samt utsöndra vätejoner som buffras (1 p). Andra buffertsystem än
bikarbonat träder in (fosfatbuffert, ammoniumbuffert) (1p)