GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Enheten för Välfärd och utbildning
Utfärdat
Lill Backlund
2004-02-02
Tfn: 031-61 11 68
E-post: [email protected]
Rnr 27/04
Dnr 1122/03
Yttrande över betänkandet ”Unga utanför” (SOU 2003:92)
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Stadskansliets förslag till yttrande över betänkandet ”Unga utanför”
(SOU 2003:92) i bilaga 2, till stadskansliets tjänsteutlåtande godkänns och översänds till
Utbildningsdepartementet.
SAMMANFATTNING
Göteborgs Stad har erhållit rubricerat betänkande för yttrande. Yttrandet skall vara
Utbildningsdepartementet tillhanda senast den10 mars. Göteborgs Stad har i yttrandet över
gymnasiekommitténs betänkande tillstyrkt att kommunens uppföljningsansvar för den rubricerade
ungdomsgruppen tydliggörs i lagstiftning. Stadskansliet avvisar förslaget att en individuell plan för
ungdomar inom det kommunala uppföljningsansvaret skall benämnas ”insatsplan”.
Stadskansliet avstyrker att huvudansvaret för sysselsättning av samtliga ungdomar under 20 år överförs
till kommunen. Stadskansliet tillstyrker utredningens förslag att arbetsmarknads-åtgärder skall kunna
erbjudas ungdomar från och med 18 års ålder.
Arbetsmarknadsåtgärder är ett statligt ansvar, varför resurserna för Kommunalt ungdoms-program inte
bör överföras till kommunen. Nuvarande tremånadsregel inom Ungdomsgarantin bör kvarstå, men kan
kombineras med krav på upprättande av en individuell handlingsplan inom 14 dagar. Dokumentens
juridiska status samt myndigheternas skyldigheter för insatser i sam-verkan bör dock förtydligas.
Stadskansliet tillstyrker att myndigheters skyldigheter att samverka runt de berörda ungdomarna
tydliggörs och vill betona vikten av att insatserna sker kontinuerligt, långsiktigt och uthålligt, vilket skulle
underlättas av riktade ungdomsresurser till exv. Arbetsmarknadsmyndigheten. Stadskansliet anser att
åtgärder för den aktuella ungdomsgruppen i huvudsak bör ske inom reguljär verksamhet, men att
möjligheterna till finansiell samverkan mellan myndigheter bör utnyttjas. Den försöksverksamhet som
föreslås i betänkandet skulle kunna riktas till de kommuner som önskar utveckla insatser som bygger på
de nya möjligheter som Lagen om finansiell samordning ger.
Stadskansliet anser att det är värdefullt om det är en myndighet som följer utvecklingen inom
ungdomsgruppen genom sammanställning och redovisning av nationell statistik från övriga myndigheter.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ett utökat kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år är förenat med ökade kommunala
kostnader och kommunen förutsätts kompenseras i enlighet med finansierings-principen.
Bilagor
1. Sammanfattning av betänkandet
2. Stadskansliets förslag till sammanfattande yttrande till Utbildningsdepartementet
ÄRENDET
Göteborgs Stad har erhållit betänkandet ”Unga utanför” (SOU 2003:92) på remiss och har erhållit
förlängd remisstid. Yttrandet skall vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 10 mars 2004.
Ärendet har inte remissbehandlats på sedvanligt sätt, utan synpunkter har inhämtats från
Utbildningsförvaltningen, genom en samrådsgrupp med representanter för Individ- och familjeomsorg,
Delta-projektet samt Vuxenutbildnings-förvaltningen. Synpunkter har även inhämtats från berörda
verksamheter inom Stads-kansliet.
BETÄNKANDET - sammanfattning
Uppdraget var att kartlägga gruppen ungdomar i åldrarna 16-24 år som inte studerar, inte återfinns inom
arbetskraften eller har någon annan känd sysselsättning samt att analysera samhällets insatser för att
stödja de aktuella ungdomarna och vid behov lämna förslag till konkreta åtgärder. Utredningen har även
haft i uppdrag att lämna förslag till förbättringar vad gäller statistik samt annan kunskapsinsamling inom
området.
I betänkandet föreslås att kommunerna ges ett lagstadgat ansvar att utforma en organisation som
söker upp och stödjer ungdomar under 20 år som inte har fullföljt gymnasieskolan.
Kommunens ansvar att bereda samtliga ungdomar under 20 år sysselsättning utökas och de
medel som idag finns för kommunalt ungdomsprogram föreslås omfördelas från AMS till
kommunerna.
Gymnasieskolans möjligheter att upphandla tjänster från andra aktörer såsom studieförbund och
folkhögskolor föreslås utökas. En särskild förhandlare skall utses för att stimulera
arbetsmarknadens parter att träffa avtal även inom icke traditionella lärlingsområden. Ett
portfoliosystem för validering av informellt lärande i föreningssystemet föreslås inrättas.
Arbetsförmedlingens ordinarie resurser skall stå öppna för alla arbetssökanden över 18 år.
Möjligheterna att erbjuda arbetsmarknadsutbildning från 18 års ålder bör byggas ut och det skall
finnas möjlighet att använda anställningsstöd för dessa unga.
Ungdomsgarantin för 20-25-åringar görs om så att nuvarande tremånadsregel ersätts av en rätt
till en individuell handlingsplan inom 14 dagar.
Inrättande av en försöksverksamhet med så kallade ”Navigatorcentra” föreslås för tio
kommuner. Verksamheten skall baseras på samverkan mellan stat, kommun och lokalt
näringsliv.
Statistikinsamling, kvalitetssäkring och metodutveckling för gruppen ”Unga utanför” föreslås
samordnas inom en nationell myndighet. Ungdomsstyrelsen, Socialstyrelsen och
Arbetsmarknadsstyrelsen nämns som tänkbara myndigheter för detta uppdrag.
STADSKANSLIETS SYNPUNKTER
Stadskansliets ställningstaganden i sammanfattning
ett kommunens uppföljningsansvar bör tydliggöras i lagstiftning.
huvudansvaret för sysselsättning av ungdomar under 20 år skall inte överföras från staten till
kommunen.
arbetsförmedlingens insatser bör omfatta ungdomar från 18 års ålder och riktade
ungdomsresurser bör tillföras arbetsmarknadsmyndigheten.
insatser för den aktuella gruppen bör i första hand ske genom samverkan mellan myndigheter
och genom utveckling av reguljär verksamhet.
regelverket inom Ungdomsgarantin bör ses över.
resurserna för Kommunalt ungdomsprogram bör inte överföras till kommunen .
försöksverksamhet bör utvecklas och stödjas utifrån de förutsättningar som skapas genom
lagstiftningen om finansiell samverkan mellan myndigheter.
en myndighet bör ansvara för sammanställning av nationell statistik avseende ungdomsgruppen.
1. Målgruppen ”Unga utanför”
De ungdomar som definierats som ”Unga utanför” utgör en grupp ungdomar som visserligen har ett
flertal gemensamma karakteristika i sina liv, men av betänkandet framgår tydligt att orsakerna till att de
befinner sig ”utanför systemen” varierar högst väsentligt. Ungdomar som har sjukersättning eller
sjukbidrag ingår inte i den redovisade målgruppen, vilket innebär att den grupp som har behov av
ytterligare stöd från sam-hällets sida är mycket större än den som definierats i utredningen. Det gäller inte
minst ungdomar med behov av psykiatriska/medicinska stödinsatser, dvs. de som lider av ohälsa i någon
form. En fortsatt diskussion om ett samordnat och förstärkt samhällsstöd måste med nödvändighet
inkludera även dessa ungdomsgrupper.
En grupp som är överrepresenterad i den identifierade ungdomsgruppen är unga invandrare med relativt
kort vistelsetid i Sverige. I betänkandet saknas en analys och beskrivning av strukturella faktorer som
bidrar till utanförskapet för dessa ungdomar. I vilken utsträckning lever samhället upp till målen om ökad
integration och mångfald i arbetslivet? Segregation och diskriminering drabbar inte bara vuxna, utan i lika
hög grad unga invandrare.
Det är viktigt att se att den aktuella ungdomsgruppen inte är ”en grupp” och att insatser därmed inte
allmänt kan riktas till ”gruppen unga utanför”, då detta ökar risken för ytterligare marginaliserade
grupper. Nya eller förändrade insatser på individnivå måste kombineras med insatser på en övergripande
och strukturell nivå om antalet ungdomar utan förankring i arbetslivet skall kunna minskas. Annars finns
en risk för ökad stigmatisering av ungdomarna och att problemen blir enbart individrelaterade och inte
sätts in i ett större sammanhang.
2. Kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år utan gymnasial utbildning
Stadskansliet har i yttrandet över gymnasiekommitténs betänkande tillstyrkt att kommu-nens
uppföljningsansvar för den rubricerade ungdomsgruppen tydliggörs i skollags-stiftningen. Ett utökat
kommunalt ansvar är förenat med ökade kommunala kostnader och kommunen förutsätts kompenseras i
enlighet med finansieringsprincipen.
Erfarenheterna från det individuella programmet visar att det finns en grupp ungdomar som inte klarar
eller accepterar gymnasieskolans struktur eller innehåll, ungdomar som idag inte erbjuds ett samordnat
och systematiskt samhällsstöd för att komma vidare i sina liv. Dessa ungdomsgrupper kommer med all
sannolikhet att finnas kvar även om gymnasieskolan reformeras och det individuella programmet
avskaffas i sin nuvarande form. Det behövs olika insatser för att stödja dessa ungdomar. Det bör
uppmärksammas att ungdomarna erhåller studiebidrag vid deltagande i olika aktiviteter, tex. praktik inom
det individuella programmet. Om denna möjlighet upphör genom avskaffande av IV, måste
ersättningsfrågan lösas på annat sätt för dessa ungdomar.
Ett lagstadgat kommunalt uppföljnings- och åtgärdsansvar för den yngre åldersgruppen måste utformas
utifrån de förutsättningar och erfarenheter som finns i kommunerna, dvs. kommunen måste ges fullt
mandat att utforma samverkan runt den aktuella ungdomsgruppen utifrån lokala förutsättningar.
Ett utökat ansvar förutsätter en omfattande samverkan mellan flera aktörer om insatserna skall ge resultat.
Det gäller inte minst samverkan mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, barn- ungdoms- och
vuxenpsykiatrin, socialtjänstens individ- familje- och handikappomsorg, ungdoms- och
vuxenutbildningen samt polis och kriminalvård.
Stadskansliet avstyrker utredningens förslag att en individuell planering för de aktuella ungdomarna skall
benämnas ”insatsplan”. Om sådana krav skall formuleras i författ-ningstext bör man använda en
terminologi som är känd och accepterad, exv. individuell handlingsplan eller individuell utvecklingsplan.
3. Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar för unga under 20 år
Många av de ungdomar som definierats som ”utanför” har önskemål om och ambitionen att få ett arbete
och därmed förankring i ett socialt sammanhang. För flertalet utgör inte studier ett aktuellt alternativ.
Arbetsförmedlingen är den organisation som möter de allra flesta ungdomarna, vilket ger möjlighet att
”fånga in” ungdomarna i ett tidigt skede.
Stadskansliet avstyrker utredningens förslag att huvudansvaret för sysselsättning av ungdomar under 20
år överförs från staten till kommunen. Arbetsmarknadsåtgärder är och bör förbli ett statligt ansvar.
Stadskansliet tillstyrker utredningens förslag att ungdomar från och med 18 års ålder skall garanteras
tillgång till arbetsförmedlingens professionella service med matchning mot arbetsmarknaden samt
möjlighet att prövas för arbetsmarknadsutbildning utifrån en individuell bedömning. Eftersom gymnasieskolan är frivillig bör rätten även omfatta ungdomar utan fullgjord gymnasieutbildning. Det är dock
viktigt att arbetsmarknadsinsatserna för unga utformas så att de inte motverkar att de fullföljer studier i
gymnasieskolan eller inom den kommunala vuxenutbildningen.
Resurserna för Kommunalt ungdomsprogram bör inte överföras till kommunen, eftersom ansvaret för
arbetsmarknadsinsatserna för gruppen även fortsättningsvis förutsätts vara ett statligt åtagande. De
kommunala insatserna kan som i dagsläget ske i samverkan med arbetsförmedlingarna inom ramen för
särskilda avtal.
Ungdomarnas skiftande situation och behov innebär att de ”dyker upp” hos olika myndigheter och det är
inte ovanligt att insatser som görs inom en organisation motverkas av insatser som planeras eller
genomförs inom andra myndigheter. För att stimulera ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete mellan
kommunen och andra ”ungdomsaktörer” är det bra om skyldigheten att samverka runt de aktuella
ungdoms-grupperna tydliggörs i myndigheternas regleringsbrev.
Arbetsförmedlingens uppdrag bör även tydliggöras så att det omfattar arbete med ”svagare” och
”omotiverade” ungdomar.
Vid utformande av en individuell handlingsplan för ungdomarna bör det framgå vem, vad, hur och när
insatser skall göras. Om handlingsplanen skall bli ett viktigt och centralt instrument bör det klargöras
vilken ”status” planen har samt vilka skyldigheter som respektive myndighet har i relation till individen
och till varandra. Det bör även klargöras huruvida det skall finnas särskilda sanktionsmöjligheter
gentemot den myndighet som inte fullföljer de samverkansinsatser man åtagit sig i en individuell
handlingsplan för ungdomarna.
4. Ungdomsgarantin för ungdomar 20 till 24 år
Utredningen konstaterar att ungdomar mellan 20 och 24 år i hög utsträckning blir kvar i ett utanförskap
under längre tid än de yngre ungdomarna. Därmed är det viktigt att de resurser som satsas präglas av
kontinuitet och långsiktighet. Detta kan säkerställas om arbetsförmedlingarna, enligt utredningens förslag,
erhåller riktade ungdomsresurser som inte kan dras tillbaka med kort varsel.
Utredningens förslag att tremånadsregeln inom Ungdomsgarantin skall ersättas av en rätt till en
individuell handlingsplan inom 14 dagar är otydligt och bör förtydligas. Även om det införs en rätt att få
sin plan inom fjorton dagar bör det finnas kvar en gräns då aktiviteterna senast skall påbörjas, d v s
tremånadsregeln bör kvarstå. De frågor som bör klargöras är även i detta fall de juridiska konsekvenserna,
dvs. handlingsplanens status samt hur ansvarsfrågorna mellan berörda myndigheter skall regleras.
Ungdomar som deltar i aktiviteter inom Ungdomsgarantin har olika ekonomiska förutsättningar, varav
bibehållet försörjningsstöd utgör en ersättningsform. Det innebär att det inte finns någon ekonomisk vinst
för ungdomarna att gå från ett inaktivitet till aktivitet inom garantins ram. Systemet med flera
ersättningsformer skapar en omfattan-de och tungrodd administrativ hantering. Det behövs en översyn av
nuvarande regel-verk. Ersättning vid deltagande i sysselsättningsaktiviteter är och bör vara en statlig
angelägenhet som inte skall finansieras inom ramen för kommunernas anslag för för-sörjningsstöd.
Nuvarande system förstärker ett socialbidragsberoende.
En alternativ modell skulle kunna vara att utveckla det statliga rekryteringsbidraget som idag gäller för
åldersgruppen 25 till 50 år till att omfatta även utbildnings- och arbets-marknadsinsatser för ungdomar.
Kommunerna och CSN har redan en utbyggd infra-struktur för att hantera ett sådant bidragssystem som
också ger möjlighet till flexibel planering utifrån individuella behov och önskemål. Rekryteringsbidrag
för 20 -24 åringar skulle kunna ersätta de olika bidragsvarianter som finns idag. Förutom att skapa en
ökad tydlighet för ungdomarna, vad gäller ersättningsnivåer, skulle även de statliga och kommunala
administrativa kostnader kunna minskas.
5. Försöksverksamhet med Navigatorcentra
Utredningen pekar på bristande samordning mellan myndigheter, otydliga ansvars-gränser samt brister i
långsiktighet och uthållighet vad gäller prioritering av resurser för de ungdomar som hamnar i ett
utanförskap. Den problematik som lyfts fram är mycket komplex och förutsätter att insatser byggs upp
inom den reguljära verksamheten och inte i form av kortsiktig projektverksamhet.
Stadskansliet vill peka på de möjligheter som nu skapats utifrån lagstiftningen om finansiell samverkan
mellan myndigheter. Erfarenheterna från DELTA-projektet i Göteborg visar att det är både möjligt och
framgångsrikt att etablera finansiell sam-verkan mellan myndigheter. Stadskansliet föreslår att
försöksverksamhet etableras i de kommuner som önskar utveckla insatser som bygger på de möjligheter
som Lagen om finansiell samordning ger.
6. Kvalitetssäkring, metodutveckling och statistikinsamling
I betänkandet föreslås att statistikinsamling, kvalitetssäkring och metodutveckling för gruppen ”Unga
utanför” skall samordnas inom en nationell myndighet och Ungdoms-styrelsen, Socialstyrelsen och
Arbetsmarknadsstyrelsen nämnd som tänkbara myndig-heter för detta uppdrag.
Stadskansliet anser att det är värdefullt om det är en myndighet som följer utvecklingen inom
ungdomsgruppen genom sammanställning och redovisning av nationell statistik från övriga myndigheter.
Stadskansliet ställer sig dock tveksam till möjligheten att en enda myndighet skall svara för
kvalitetssäkring och metodutveckling inom området, eftersom utvecklingsarbetet i första hand bör ske
inom ramen för reguljär verksamhet eller i samverkan mellan dessa verksamheter.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Gruppen för utbildningsfrågor
Lill Backlund
Anne Söderberg
Bilaga 1
Sammanfattning av betänkande SOU 2003: 92
Översänds separat som PDF-fil
GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
Bilaga 2
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Stadskansliets förslag till yttrande över betänkande ”Unga utanför”, (SOU 2003:92).
Göteborgs Stad har erhållit rubricerat betänkande på remiss och önskar lämna följande yttrande.
Ställningstaganden i sammanfattning
kommunalt uppföljningsansvar bör tydliggöras i lagstiftning.
huvudansvaret för sysselsättning av ungdomar under 20 år bör inte överföras från staten till
kommunen.
arbetsförmedlingens insatser bör omfatta ungdomar från 18 års ålder och riktade
ungdomsresurser bör tillföras arbetsmarknadsmyndigheten.
insatser för den aktuella gruppen bör i första hand ske genom samverkan mellan myndigheter
och genom utveckling av reguljär verksamhet.
regelverket inom Ungdomsgarantin bör ses över.
resurserna för Kommunalt ungdomsprogram bör inte överföras till kommunen .
försöksverksamhet bör utvecklas och stödjas utifrån de förutsättningar som skapas genom
lagstiftningen om finansiell samverkan mellan myndigheter.
en myndighet bör ansvara för sammanställning av nationell statistik avseende ungdomsgruppen.
1. Målgruppen ”Unga utanför”
De ungdomar som definierats som ”Unga utanför” utgör en grupp ungdomar som visserligen har ett
flertal gemensamma karakteristika i sina liv, men av betänkandet framgår tydligt att orsakerna till att de
befinner sig ”utanför systemen” varierar högst väsentligt. Ungdomar som har sjukersättning eller
sjukbidrag ingår inte i den redovisade målgruppen, vilket innebär att den grupp som har behov av
ytterligare stöd från sam-hällets sida är mycket större än den som definierats i utredningen. Det gäller inte
minst ungdomar med behov av psykiatriska/medicinska stödinsatser, dvs. de som lider av ohälsa i någon
form. En fortsatt diskussion om ett samordnat och förstärkt samhällsstöd måste med nödvändighet
inkludera även dessa ungdomsgrupper.
En grupp som är överrepresenterad i den identifierade ungdomsgruppen är unga invandrare med relativt
kort vistelsetid i Sverige. I betänkandet saknas en analys och beskrivning av strukturella faktorer som
bidrar till utanförskapet för dessa ungdomar. I vilken utsträckning lever samhället upp till målen om ökad
integration och mångfald i arbetslivet? Segregation och dold diskriminering drabbar inte bara vuxna, utan
i lika hög grad unga invandrare.
Det är viktigt att se att den aktuella ungdomsgruppen inte är ”en grupp” och att insatser därmed inte
allmänt kan riktas till ”gruppen unga utanför”, då detta ökar risken för ytterligare marginaliserade
grupper. Nya eller förändrade insatser på individnivå måste kombineras med insatser på en övergripande
och strukturell nivå om antalet ungdomar utan förankring i arbetslivet skall kunna minskas. Annars finns
en risk för ökad stigma-tisering av ungdomarna och att problemen blir enbart individrelaterade och inte
sätts in i ett större sammanhang.
2. Kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år utan gymnasial utbildning
Göteborgs Stad har i yttrandet över gymnasiekommitténs betänkande tillstyrkt att kommunens
uppföljningsansvar för den rubricerade ungdomsgruppen tydliggörs i skollagstiftningen. Ett utökat
kommunalt ansvar är förenat med ökade kommunala kostnader och kommunen förutsätts kompenseras i
enlighet med finansierings-principen.
Erfarenheterna från det individuella programmet visar att det finns en grupp ungdomar som inte klarar
eller accepterar gymnasieskolans struktur eller innehåll, ungdomar som idag inte erbjuds ett samordnat
och systematiskt samhällsstöd för att komma vidare i sina liv.
Dessa ungdomsgrupper kommer med all sannolikhet att finnas kvar även om gymnasie-skolan reformeras
och det individuella programmet avskaffas i sin nuvarande form. Det behövs olika insatser för att stödja
dessa ungdomar. Det bör uppmärksammas att ungdomarna erhåller studiebidrag vid deltagande i olika
aktiviteter, tex. praktik inom det individuella programmet. Om denna möjlighet upphör genom
avskaffande av IV, måste ersättningsfrågan lösas på annat sätt för dessa ungdomar.
Ett lagstadgat kommunalt uppföljnings- och åtgärdsansvar för den yngre åldersgruppen måste utformas
utifrån de förutsättningar och erfarenheter som finns i kommunerna, dvs. kommunen måste ges fullt
mandat att utforma samverkan runt den aktuella ungdomsgruppen utifrån lokala förutsättningar.
Ett utökat ansvar förutsätter en omfattande samverkan mellan flera aktörer om insatser-na skall ge
resultat. Det gäller inte minst samverkan mellan arbetsförmedling, för-säkringskassa, barn- ungdoms- och
vuxenpsykiatrin, socialtjänstens individ- familje- och handikappomsorg, ungdoms- och
vuxenutbildningen samt polis och kriminalvård.
Göteborgs Stad avstyrker utredningens förslag att en individuell planering för de aktuella ungdomarna
skall benämnas ”insatsplan”. Om sådana krav skall formuleras i författningstext bör man använda en
terminologi som är känd och accepterad, exv. individuell handlingsplan eller individuell utvecklingsplan.
3. Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar för unga under 20 år
Många av de ungdomar som definierats som ”utanför” har önskemål om och ambitionen att få ett arbete
och därmed förankring i ett socialt sammanhang. För flertalet utgör inte studier ett aktuellt alternativ.
Arbetsförmedlingen är den organisation som möter de allra flesta ungdomarna, vilket ger möjlighet att
”fånga in” ungdomarna i ett tidigt skede.
Göteborgs Stad avvisar utredningens förslag att huvudansvaret för sysselsättning av ungdomar under 20
år överförs från staten till kommunen. Arbetsmarknadsåtgärder är och bör förbli ett statligt ansvar.
Göteborgs Stad tillstyrker utredningens förslag att ungdomar från och med 18 års ålder skall garanteras
tillgång till arbetsförmedlingens professionella service med matchning mot arbetsmarknaden samt
möjlighet att prövas för arbetsmarknadsutbildning utifrån en individuell bedömning. Eftersom
gymnasieskolan är frivillig bör rätten även omfatta ungdomar utan fullgjord gymnasieutbildning. Det är
dock viktigt att arbetsmarknads-insatserna för unga utformas så att de inte motverkar att de fullföljer
studier i gymnasieskolan eller inom den kommunala vuxenutbildningen.
Resurserna för Kommunalt ungdomsprogram bör inte överföras till kommunen eftersom ansvaret för
arbetsmarknadsinsatserna för gruppen även fortsättningsvis förutsätts vara ett statligt åtagande. De
kommunala insatserna kan som i dagsläget ske i samverkan med arbetsförmedlingarna inom ramen för
särskilda avtal.
Ungdomarnas skiftande situation och behov innebär att de ”dyker upp” hos olika myndigheter och det är
inte ovanligt att insatser som görs inom en organisation motverkas av insatser som planeras eller
genomförs inom andra myndigheter. För att stimulera ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete mellan
kommunen och andra ”ungdomsaktörer” är det bra om skyldigheten att samverka runt de aktuella
ungdoms-grupperna tydliggörs i myndigheternas regleringsbrev. Arbetsförmedlingens uppdrag bör även
tydliggöras så att det omfattar arbete med ”svagare” och ”omotiverade” ungdomar.
Vid utformande av en individuell handlingsplan för ungdomarna bör det framgå vem, vad, hur och när
insatser skall göras. Om handlingsplanen skall bli ett viktigt och centralt instrument bör det klargöras
vilken ”status” planen har samt vilka skyldigheter som respektive myndighet har i relation till individen
och till varandra. Det bör även klargöras huruvida det skall finnas särskilda sanktionsmöjligheter
gentemot den myndighet som inte fullföljer de samverkansinsatser man åtagit sig i en individuell
handlingsplan för ungdomarna.
4. Ungdomsgarantin för ungdomar mellan 20 och 24 år
Utredningen konstaterar att ungdomar mellan 20 och 24 år i hög utsträckning blir kvar i ett utanförskap
under längre tid än de yngre ungdomarna. Därmed är det viktigt att de resurser som satsas präglas av
kontinuitet och långsiktighet. Detta kan säkerställas om arbetsförmedlingarna, enligt utredningens förslag,
erhåller riktade ungdomsresurser som inte kan dras tillbaka med kort varsel.
Utredningens förslag att tremånadsregeln inom Ungdomsgarantin skall ersättas av en rätt till en
individuell handlingsplan inom 14 dagar är otydligt och bör förtydligas. Även om det införs en rätt att få
sin plan inom fjorton dagar bör det finnas kvar en gräns då aktiviteterna senast skall påbörjas, d v s
tremånadsregeln bör kvarstå. De frågor som bör klargöras är även i detta fall de juridiska konsekvenserna,
dvs. handlingsplanens status samt hur ansvarsfrågorna mellan berörda myndigheter skall regleras.
Ungdomar som deltar i aktiviteter inom Ungdomsgarantin har olika ekonomiska förutsättningar, varav
bibehållet försörjningsstöd utgör en ersättningsform. Det innebär att det inte finns någon ekonomisk vinst
för ungdomarna att gå från inaktivitet till aktivitet inom garantins ram.
Systemet med flera ersättningsformer skapar en omfattande och tungrodd administrativ hantering. Det
behövs en översyn av nuvarande regelverk. Ersättning vid deltagande i sysselsättningsaktiviteter är och
bör vara en statlig angelägenhet som inte skall finansieras inom ramen för kommunernas anslag för
försörjningsstöd. Nuvarande system förstärker ett socialbidragsberoende.
En alternativ modell skulle kunna vara att utveckla det statliga rekryteringsbidraget som idag gäller för
åldersgruppen 25 till 50 år till att omfatta även utbildnings- och arbets-marknadsinsatser för ungdomar.
Kommunerna och CSN har redan en utbyggd infra-struktur för att hantera ett sådant bidragssystem som
också ger möjlighet till flexibel planering utifrån individuella behov och önskemål. Rekryteringsbidrag
för 20- 24 åringar skulle kunna ersätta de olika bidragsvarianter som finns idag. Förutom att skapa en
ökad tydlighet för ungdomarna, vad gäller ersättningsnivåer, skulle även de statliga och kommunala
administrativa kostnader kunna minskas.
5. Försöksverksamhet med Navigatorcentra
Utredningen pekar på bristande samordning mellan myndigheter, otydliga ansvars-gränser samt brister i
långsiktighet och uthållighet vad gäller prioritering av resurser för de ungdomar som hamnar i ett
utanförskap. Den problematik som lyfts fram är mycket komplex och förutsätter att insatser byggs upp
inom den reguljära verksamheten och inte i form av kortsiktig projektverksamhet.
Göteborgs Stad vill peka på de möjligheter som nu skapats utifrån lagstiftningen om finansiell samverkan
mellan myndigheter Erfarenheterna från DELTA-projektet i Göteborg visar att det är både möjligt och
framgångsrikt att etablera finansiell sam-verkan mellan myndigheter.
Göteborgs Stad föreslår att försöksverksamhet etableras i de kommuner som önskar utveckla insatser som
bygger på de möjligheter som Lagen om finansiell samordning ger.
6. Kvalitetssäkring, metodutveckling och statistikinsamling
I betänkandet föreslås att statistikinsamling, kvalitetssäkring och metodutveckling för gruppen ”Unga
utanför” skall samordnas inom en nationell myndighet och Ungdoms-styrelsen, Socialstyrelsen och
Arbetsmarknadsstyrelsen nämnd som tänkbara myndig-heter för detta uppdrag.
Göteborgs Stad anser att det är värdefullt om det är en myndighet som följer utvecklingen inom
ungdomsgruppen genom sammanställning och redovisning av nationell statistik från övriga myndigheter.
Göteborgs Stad ställer sig dock tveksam till möjligheten att en enda myndighet skall svara för
kvalitetssäkring och metodutveckling inom området eftersom utvecklingsarbetet i första hand bör ske
inom ramen för reguljär verksamhet eller i samverkan mellan dessa verksamheter.
FÖR GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
