Att förebygga ohälsa hos
nyanlända flyktingbarn och
utlandsadopterade
Anders Hjern, barnläkare, professor
Centre for Health Equity Studies (CHESS), KI/Stockholms Universitet,
och Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap
E-mail: [email protected]
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn
• Infektioner */***
• Nutrition */**
Infektioner
• Hepatit B
• Tuberkulos
• ev HIV
Nutrition
• Järnbrist?
• Rakit??
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn
• Infektioner
• Nutrition
• Tandhälsa **/*
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn
• Infektioner
• Nutrition
• Tandhälsa
• Andra kroniska sjukdomar/
funktionshinder **/***
Varför gör barnläkare
åldersbedömningar?
• Åtskilliga invandrar- och adoptivbarn har oklar
eller felaktig ålder enligt handlingar
• Stora konsekvenser i vardagslivet; skolplacering,
barnbidrag etc
• Skatteverket kräver underlag för att ändra
registrerad ålder
Socialstyrelsens allmänna råd
SOSFS 1993:11 (M och S)
• Utföres av barnläkare
• Bör vänta ett år efter ankomsten till Sverige för att
kompensera för ev undernäring
• ”Födelsehistoria”
SOSFS 1993:11 (M och S)
•
•
•
•
•
Vikt, längd i förhållande till tillväxtkurva
Pubertetstecken
Motorisk utveckling
Tal och språkutveckling
Social utveckling
SOSFS 1993:11 (M och S);
Kompletterande undersökningar
• Röntgen handled
• Bedömning av tandutveckling
SOSFS 1993:11 (M och S);
Resultat
• Sammanfattande bedömning av all information.
Felkällor med röntgen handled
• Mkt stor genetisk variation (+/- 3 år vid 18 års för att
fånga in 95% av variationen)
• Relativt stor variation i resultat mellan olika bedömare
• Undernäring ger underskattad ålder
• Tidig undernäring och därefter god näring ger ”catch-up”
tillväxt och tidig pubertet och därmed överskattad ålder
• Etniska varitioner ofullständigt kända- studier talar för att
tonåringar i t ex Pakistan/Turkiet får överskattad ålder
med ca 0.75 år i snitt
Tillväxt-zoner i handlederna
Bedömes ofta enligt GreulichPyle alt Tanner-Whitehouse
Tillväxtkurvor
Pubertetstecken
Ensamkommande barn- åldersbedömningar; Andra EU-länder
Land
Handled;
rtg
Nyckel-ben;
rtg
Tand
Finland
+
+
Danmark
+
+
Holland
+
Psykolog
+
Tyskland
+
England
+
Belgien
+
Irland
+
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn
• Psykisk hälsa ***/***
Psykisk ohälsa och tid i Sverige hos flyktingbarn
från Chile och Mellanöstern
50
45
40
35
30
% 25
20
15
10
5
0
4-6 months
17-19 months
6-7 years
En ekologisk modell för flyktingars
psykosociala situation
INDIVID
RELATIONELL
• ORGANISERAT VÅLD
• SORG
• ANPASSNING
•
FAMILJ
•
SOCIALT NÄTVERK
•
SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl.
legal situation)
•
KLTURELL OCH POLITISK
KONTEXT
CONTEXT
•
Barns upplevelser...
• Våld
Barns upplevelser...
• Våld
• Separationer
• Förluster
Vanliga följder av traumatisk
stress hos barn och vuxna (I)
• Posttraumatisk Stress
Syndrom (PTSD)
• Depression
• Återupplevande
• Undvikande
• Förhöjd vakenhet
Studier av Andra världskrigets
barn
• Sarah Moskowitz (USA, England, Israel)
• Hans Keilson (Holland)
• Dalianis-Karambatzakis (Grekland)
• Omhändertagande efteråt viktigare än
traumat för långsiktig hälsa och social
anpassning !!!
En ekologisk modell för flyktingars
psykosociala situation
INDIVID
RELATIONELL
•
•
ORGANISERAT VÅLD
SORG
•
ANPASSNING
• FAMILJ
• SOCIALT NÄTVERK
•
SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl.
legal situation)
•
KULTURELL OCH POLITISK
KONTEXT
CONTEXT
•
En ekologisk modell för flyktingars
psykosociala situation
INDIVID
RELATIONELL
CONTEXT
•
•
•
•
ORGANISERAT VÅLD
SORG
ANPASSNING
•
FAMILJ
•
SOCIALT NÄTVERK
• SOCIAL SITUATION I
EXIL (inkl. legal situation)
• KULTRELL OCH
POLITISK KONTEXT
Asylprocessen??!
• Begriplighet
• Hanterbarhet
• Meningsfullhet
Strategier för stöd till nyanlända flyktingbarn
• Mycket för några: välja ut
och välja bort = screening
• Lite för alla: alla barn mål
för insatserna
• = befolkningsstrategi
JAAA!!
Befolkningsstrategi (1)
• Alla nyanlända flyktingbarn är ”sårbara barn”
• Socialt stöd och kontext i centrum
Befolkningsstrategi (2)
• Stödjande miljöer:
• Inskolningsklasser
• Förskola
Befolkningsstrategi (3)
• Primärvård:
• BVC
• Skolhälsovård
• Vårdcentraler
Befolkningsstrategi 4
• Nätverksstöd:
• Föreningar (svenska + hjälp att starta egna)
• Kontaktfamiljer
Befolkningsstrategi 5
Att påverka kontexten
• Barnperspektiv i flyktingmottagning
• Att påverka den politiska nivån
Befolkningsstrategi 6
Att ”hantera” asylstressen
Follow-up in National Registers,
part 1- A Social perspective
Study groups:
1. Refugee children: Settled in Sweden 1980-89 at
the age of 2-16. All registered parents born in the
same country as the child. No recorded
emigration from Sweden.
•
•
Chile (3194)
Iran (4108)
Follow-up of refugee children in
National Registers
Criteria for inclusion in study:
• Born 1965-83
• Swedish resident in 2001 who had some
registered household income in the household
Follow-up in National Registers
2. Comparison groups (also born 1965-83):
•
•
•
Adopted children born in Latin America (5 023)
Children born in Sweden with a Latin American
mother (3 308)
Swedish-born with two Swedish-born parents
(1 489 040)
Mean age at follow-up
Chile
Iran
Latino-Swedish
Latin Adoptees
Swedish majority
27.8
26.3
26.4
25,0
31.5
Follow-up in National Registers,
part 2- A mental health perspective
First we only adjust the models to sex and age
Suicide attempts
(HR, age and sex adjusted)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Chile
0,5
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Psychotic disorder
(HR, age and sex adjusted)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Chile
0,5
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Illicit drug abuse
(HR, age and sex adjusted)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Chile
0,5
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Follow-up in National Registers,
part 2- A mental health perspective
Then we adjust our models to three socio-economic
variables:
• Disposable income in quintiles in 2000
• Maternal receipt of Social Wefare in 2000 (yes/no)
• Residency (rural, city, big city)
Suicide attempts
(HR, incl socio-economic confounders)
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
Chile
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Psychotic disorder
(HR, incl socio-economic confounders)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Chile
0,5
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Illicit drug abuse
(HR, incl socio-economic confounders)
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
Chile
Iran
Latino-Swedish Latin Adoptees
Sammanfattning
• Missbruk och psykiatrisk sjuklighet hos
flyktingbarn som unga vuxna beror i första hand
på sociala faktorer.
• Diskriminering viktig förklaring till detta
• Utlandsadopterade har en markant ökad risk för
allvarlig psykiatrisk sjuklighet och missbruk i
vuxen ålder
Riskfaktorer för psykisk
ohälsa hos utlandsadopterade
(1)
Sånt som hände innan adoptionen
• Exponering för alkohol/droger i fosterlivet
• Undernäring
• Institutionsvistelser
• Misshandel
Riskfaktorer för psykisk
ohälsa hos utlandsadopterade
(2)
Adoptionen i sig
• Separation
• Att knyta an (igen)
Riskfaktorer för psykisk
ohälsa hos utlandsadopterade
(3)
Efter adoptionen
• Diskriminering
• Identitet- vem är jag, var hör jag hemma?
• Att leva upp till omgivningens förväntningar
Första tiden i nya familjen...
Många barn uppvisar beteendeproblem...
• Maten
• Depressivitet
• Hyperaktivitet
• ”Kompis med alla”
ADHD-medicinering hos pojkar i Sverige
under 2006
9
%
8
General population
7
Adoptees
6
5
4
3
2
1
0
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
ADHD-medicinering hos adopterade
jämfört med svenskfödda
6-9 år
6-9 år
10-15 år
16-21 år
%
%
%
680 949
0.6
1.5
0.7
372
2.0
6.7
2.0
Far East
2 208
1.3
1.4
1.9
South Asia
1 093
1.1
2.2
1.7
Latin America
2 438
0.7
4.0
3.4
Eastern Europe
1 666
5.8
12.6
7.8
All adoptees
7 777
2.6
5.3
3.3
N
Swedish majority
Africa/Middle East
ADHD-medicinering och ålder vid adoption
2,6
2,4
2,2
RR
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0
1
2-3
ÅR
4-6
Sammanfattning
• Nykomlingens hälsa påverkas även av faktorer i
den miljö man kommer från (infektioner,
traumatisk stress, kroppskonstitution etc)
• Social situation/diskriminering...påverkar hälsan
på lång sikt
• Utlandsadopterade sårbar grupp för psykiatrisk
sjuklighet och missbruk
Anders Hjern,
E-mail: [email protected]
