Södermalms
stadsdelsförvaltning
Sida 1 (11)
2017-07-14
Sofia Förskolor
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2017
Förskolan Eurenii
Inledning
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, ålder och bristande tillgänglighet.
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form
av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år
upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i planen mot
diskriminering och kränkande behandling ska ske i verksamheten.
Bestämmelser som styr
Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier regleras i:
o Skollagen 6 kap (2010:800),
o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)
o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling.
o Läroplanen
o Barnkonventionen
o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola
Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom
förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta
målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande
handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.
Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas,
dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.
Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om
personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen.
Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller
Diskriminerings-ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och
elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Sofia Förskolor
Förskolechef
Marianne Nolberger
Tfn: 08 508 12 175
Sida 2 (11)
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av
bestämmelserna i diskrimineringslagen.
Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling?
Diskriminering
Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder
behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband
med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo
Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1
januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit
skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och
kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders
sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns
värdighet, men kränkningen har inte samband med någon
diskrimineringsgrund.
När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor
vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet
blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att
det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga
om bristande tillsyn från personal.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon
kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga
någon annan skada eller obehag)
Sida 3 (11)
Sofia förskolors värdegrund
På Sofia Förskolors utgår vi från att alla människor har lika värde
och att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare och personal.
Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet ska utgöra
grundfundamentet i vår verksamhet.
Brukaren i centrum
Alla människor, barn såväl som vuxna, är olika men har lika värde och
är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser olikheter som en tillgång
och just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskola,
som utformar sin verksamhet utifrån barns och vårdnadshavarnas
behov och förutsättningar.
Barn
Barnens intressen, behov och nyfikenhet är i centrum. Vi vuxna ska
vara goda förebilder och bemöta barn med respekt, omtanke och
glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en inneboende styrka och
potential. Vår roll är att vara medforskande och engagerade, kunna ta
barnets perspektiv och ge barnen stöd, tid och utmaningar för att
utvecklas utifrån sina förmågor, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund
eller funktionsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de
är värdefulla, att de är lyssnade på och respekterade och att de har
inflytande över sin vardag. Barnens tankar och lärande följer vi upp
med hjälp av pedagogisk dokumentation och samtal med barn. Miljö,
material och pedagogiskt innehåll skall vara stimulerande och
genomtänkt utifrån barns behov och intressen. Det är viktigt att den
pedagogiska miljön möjliggör barns inflytande och att den väcker
deras nyfikenhet och lust att lära.
Vårdnadshavare
Genom att agera professionellt och samverka med hemmet vill vi att
vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och delaktiga. Samverkan
börjar med en föräldraaktiv inskolning och fortsätter med den dagliga
kontakten, föräldraråd och andra mötesformer, informationsbrev,
utvecklingssamtal och brukarundersökning. Vår pedagogiska
dokumentation och uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel
och lärande och ger förutsättningar för vårdnadshavarna inflytande.
Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare och
förskola.
Medarbetare - utveckling genom delaktighet och ansvar
En av de viktigaste förutsättningarna för en förskola av hög kvalité är
medarbetare som är professionella, engagerade och kan omsätta
läroplanens intentioner i ett öppet, positivt och lärande klimat.
Medarbetarna på Sofia Förskolor har olika kompetenser och ses som
den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för olika
uppgifter/områden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet är
ledord som ska genomsyra även enhetens planering och organisation.
Sida 4 (11)
Tydliga mål och ansvarsfördelning samt en struktur för
reflektionsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedagogiska
grupper med mera stödjer delaktighet och ansvarstagande.
Utvärdering av föregående års plan
Mål från förra årsplan: Kartlägga den inre och yttre miljön för att se
om barnen leker i samtliga rum. Kontinuerligt utvärdera vilket
material vi väljer och hur barnen leker tillsammans och med
materialet.
Förra årets likabehandlingsplan har till stor del fungerat bra. Vi har
arbetat aktivt med kommunikation, konflikthantering och miljön.
Tryggheten i barngruppen är bra och det beror bland annat på att vi
har arbetat aktivt med främjande och förebyggande insatser och att vi
har delat upp oss i mindre grupper. Vi arbetar ständigt med att
utvärdera materialet vi arbetar med samt att titta på miljön. Vi har
kartlagt hur barnen leker i de olika rummen. Vi fortsätter att skapa
mer stimulerande lekmiljöer, både inomhus och utomhus.
Vi har möblerat om och skapat nya miljöer för barnen på
avdelningarna som ska främja lek och harmoni. Även miljön för
måltiderna har genomarbetats. Vi har ändrat våra rutiner så att
förskoleverksamheten har blivit ännu tryggare för barnen.
Vi fortsätter att utveckla våra arbetssätt för att involvera barnen mer
systematiskt i utvärderingen av likabehandlingsarbetet, bland annat
genom att se över frågorna till barnsamtalen. Vi utformar nya
intervjudokument.
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån
läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är
en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är
att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det
som är annorlunda. Det kan också vara till exempel
kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.
Arbetssätt:
Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för förskolan
Eurenii/Sofia Förskolor.
Vi skapar miljöer som stärker alla barns förmågor och uttryck
t.ex. kartlägger vi lekmaterialet så att det blir bredare och mer
stimulerande.
Personalens förhållningssätt: ge alla människor, lika
möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Vi är öppna för olikheter och ser dem som en tillgång.
Sida 5 (11)
Skapa trygghet i gruppen. (dela oss i mindre grupper, skapa vikänsla, närvarande pedagoger, empatiövningar,
konflikthantering).
Arbeta aktivt för att stimulera ett positivt samspel mellan
barnen och oss pedagoger.
Vi uppmuntrar barnen att leka med olika kompisar.
Vi fortsätter att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt,
bland annat genom att reflektera kring vilka förväntningar eller
regler som råder, samt en medvetenhet när vi utformar miljön.
Vi ger flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande
över verksamheten.
Vi tilltalar barnen med deras namn.
Alla barn ska få positiv bekräftelse.
Vi stödjer barnen att utveckla strategier för konflikthantering.
Vi samtalar med barnen och visar på att det finns olika sätt att
lösa situationer.
Vi utformar verksamheten så att alla barn kan delta utifrån sina
individuella förutsättningar.
Kartläggning
Underlag för kartläggning:
Regelbundna planerade samtal med personal, barn och
föräldrar om likabehandlingsarbetet, om trygghet och trivsel.
Vi har diskussioner angående diskrimineringsgrunderna och
arbetar på flera led för att förebygga och kartlägga.
RISK-incidenter och barnskyddsronder
Vårdnadshavares synpunkter, t.ex. resultat från
brukarundersökningen.
Kartlägga den inre och yttre miljön, dagsrutiner och material
ur ett likabehandlingsperspektiv. Vi använder Hus-modellen,
ett verktyg för att upptäcka och förebygga risker för diskriminering
och trakasserier i förskolan.
Analys av kartläggningen:
Enligt resultat från stadens förskoleundersökning är vårdnadshavarna
nöjda med förskolans arbete inom området ”Normer och värden”.
100% upplever att ”personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett
respektfullt sätt och 100% upplever även att deras barn ges lika
möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller funktionsnedsättning. Vi ser att vi behöver fortsätta
arbeta med att ”mitt barn känner sig tryggt på förskolan” som fick en
svarsfrekvens på 95%, vilket är en ökning från förra året men som vi
känner kan bli bättre. När det gäller inflytande och delaktiget anser 88
Sida 6 (11)
% av vårdnadshavarna att deras barn uppmuntras till att ta eget
initiativ och ansvar.
Uppdelning i mindre grupper och aktiva och nära pedagoger som är
uppmärksamma på barnens signaler gör att konflikter och friktioner
minskar i barngruppen, samtidigt som barnen får bättre möjligheter att
lära sig av och hjälpa varandra.
Förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ex: granska
språkbruk, värderingar, tillgänglighet, trygghet.
Förskolan arbetar förebyggande och främjande med alla
diskrimineringsgrunderna och för att motverka kränkande behandling.
Utifrån analys av kartläggningen och utvärdering av vår tidigare plan
har vi formulerat följande mål för 2017:
Mål:
Barnen lär sig att förebygga och hantera konflikter på ett
konstruktivt sätt.
Kartlägga den inre och yttre miljön utifrån ett normkritiskt
perspektiv.
Arbetssätt:
Alla pedagoger är väl insatta i förskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling och arbetar utifrån
det arbetssättet som anges i dokumentet.
Vi erbjuder barnböcker och material som synliggör olika
språk, kulturer, likheter och olikheter, olika typer av familjer
och sätt att leva.
Vi utvärderar vilket material vi väljer och hur barnen leker
tillsammans och med materialet.
Vi kompletterar vårt material utifrån ett normkritiskt
perspektiv.
Vi fokuserar på hur-frågor för att få barnen att tänka efter.
Exempelvis: Hur kan vi göra på ett annat sätt? Hur tänkte du?
Hur kände du?
Genom kontinuerliga samtal enskilt och i grupp arbetar vi med
barnens och vårt förhållningssätt gentemot varandra och i
bemötandet av varandra.
Vi kartlägger kontinuerligt vår miljö genom observationer
både ute och inne.
Vi arbetar aktivt för att stimulera ett positivt samspel mellan barnen
genom att:
Sida 7 (11)
Hjälpa barnen att tolka och sätta ord på olika situationer.
Uppmuntra och hjälpa barnen att hitta positiva lösningar.
Uppmuntra barnen att hjälpa och stödja varandra.
Vi arbetar aktivt med att även de barn som inte uttrycker sig
verbalt än kan få fram vad de vill i samspel med andra barn
genom att vara tydliga förebilder, använda kroppsspråket
(tecken, så som klappa, ”stopp” m.m.), uppmuntra att hjälpa
och trösta varandra och träna turtagning.
Uppföljning:
Reflektion/samtal med barn om demokrati, normer och trivsel.
Avdelningsvis och förskolevis: på reflektionsmöten, APT och
planeringsdagar.
Med vårdnadshavare på utvecklingssamtal, föräldramöte, och i
den dagliga dialogen.
Resurser: Jämställdhet, barns inflytande och delaktighet integreras
som en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Vi arbetar aktivt med värdegrund och demokratiska frågor inom
enheten, inspirerar varandra och höjer vår kompetens på våra
arbetsplatsträffar.
Det är varje arbetslags ansvar att tillsammans med barnen, allt efter
deras förmåga, arbeta utifrån de normer, värden och den plan mot
diskriminering och kränkande behandling som gäller för förskolan.
Ansvar:
Alla som arbetar på förskolan.
När insatserna ska genomföras:
Pågående under läsåret, i vårt dagliga arbete.
Upptäcka, utreda, åtgärda
Det åtgärdande arbetet handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts
för trakasserier eller kränkande behandling. Vänta inte med att
dokumentera även om problemet kan uppfattas som en bagatellartad
händelse. Det kan räcka med en logganteckning med datum och helt
kort vad problemet handlar om.
Att upptäcka:
Vara där barnen är och vara lyhörda för barnens ”signaler”
både ute och inne. Det finns olika signaler vi ska vara
vaksamma på om barnen uppvisar då det kan tyda på att barnet
blivit kränkt eller trakasserad. Några av dessa kan vara att
barnet blir oroligare, ledsnare, mer aggressivt/tillbakadraget,
Sida 8 (11)
inte vill gå till förskolan, får kroppsliga symtom som ont i
magen, är hänvisad till en enda roll i gruppen, inte får vara
med och leka regelbundet, får vara den som duger bara när de
andra är borta.
Uppmärksamma barnens och personalens språkbruk.
Utifrån observationer och dokumentation, reflektera
systematisk kring värdegrundsfrågor, bemötande och
likabehandling på våra reflektionsmöten.
Observera samtalsklimat.
Dialog med vårdnadshavare.
Att utreda – åtgärda – följa upp
Förskolans personal måste agera så snart någon anställd får kännedom
om att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller också om vårdnadshavare berättar
något till personalen som deras barn har upplevt som kränkande på
förskolan. Personalen måste skyndsamt utreda vad som har hänt och
vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Utredningen ska alltid dokumenteras. Som stöd för utredningen finns
en blankett för ”Dokumentation för utredning av kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier” (i katalogen
”Anvisningar, mallar och listor”).
Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen som gör
eventuella kompletteringar, ser till att föreslagna åtgärder vidtas
skyndsamt och att ärendet utan dröjsmål anmäls till
stadsdelsnämnden. Dokumentationen ska diarieföras vid
förvaltningen. En kopia kan lämpligen sparas och låsas in på
förskolan.
Om händelsen har varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en
enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer
långtgående.
Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder som måste
vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra.
En tid efter det att förskolan prövat de föreslagna återgärderna ska de
följas upp. Även uppföljningen dokumenteras på blanketten.
Om förskolan har fått en anmälan från Skolinspektionen eller beo är
det förvaltningen som handlägger ärendet tillsammans med berörd
förskolechef.
Anmälan till socialtjänst hanteras enligt andra rutiner, som framgår i
krispärmen (flik 6), ”Oro för att barn far illa”.
Sida 9 (11)
Akut situation – Rutiner och dokumentation
Den första åtgärden är att få kränkningarna att upphöra samt
att förhindra att de fortsätter.
Ansvarig pedagog samtalar med den/de kränkta för att ta reda
på vad som hänt.
Ansvarig pedagog samtalar med det/de barn som kränkt.
Beskriv hur de kränkta upplever det och markera att beteendet
inte accepteras. Samtala också med de andra barnen som varit
medhjälpare.
Utredningen bör vara allsidigt belysande vad det gäller vad
som inträffat och omfatta både den/de som kan ha eller har
utövat kränkningen och den som blivit utsatt.
Ansvarig pedagog informerar berörda vårdnadshavare om vad
som hänt.
Ansvarig pedagog informerar arbetslaget om den uppkomna
situationen och dokumenterar händelseutvecklingen.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om
händelseutvecklingen.
Vid behov upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av
chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå som resurs.
Ansvarig pedagog har samtal med de inblandade för att
kontrollera om kränkningarna upphört.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om utvecklingen.
Eventuell uppföljning med specialpedagog/stödenhet.
Alla medarbetare har anmälningsplikt till Socialtjänsten om vi
misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller
mentala hälsa.
Ansvarsfördelning - anmälningsplikt
Förskolechef
Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för
kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.
Förskolechefen ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande
behandling för varje förskola, upprättas och följs upp varje år.
Om en personal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn är
det förskolechefen som har ansvar för att det genomförs en utredning
av händelsen. Händelsen ska även anmälas till avdelningschef på
Stadsdelsförvaltningen/ Förskoleavdelningen.
Sida 10 (11)
Personal
All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga,
dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerad/trakasserat och
föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling/diskriminering är denne skyldig att anmäla
händelsen till förskolechefen.
Avdelningschef
Avdelningschef är skyldig att utreda anmälan (underlag från
förskolan) och i förekommande fall skyndsamt vidta åtgärder och se
till att händelsen anmäls till stadsdelsnämnden.
Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet
Barn
Personalen använder sig av olika metoder/arbetssätt för att ge
barnen möjlighet att vara delaktiga och medverka i
likabehandlingsarbetet. Barn får berätta i samtal, enskilt och i
grupp om hur de upplever miljön och sin vardag på förskolan.
Personal gör observationer och reflekterar kring pedagogisk
dokumentation med barn.
Vi pratar med barnen om likabehandling och alla barns
rättigheter på samlingar, under olika projekt eller
temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens
frågor, berättelser och samspel.
Barns delaktighet skapas även genom att medarbetare fångar
upp vilka kopplingar barnen själva gör kring dessa frågor i sin
vardag på förskolan till exempel vid observationer och
intervjuer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mot
diskriminering och kränkande behandling genom den dagliga
kontakten med förskolepersonal där barnens trivsel på
förskolan står i fokus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.
Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid olika typer av
föräldramöten och är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlor.
Årets plan läggs ut på förskolans hemsida i ”Jämför Service”.
Vårdnadshavare får även direkt information om planen mot
diskriminering och kränkande behandling i samband med
inskolning och på föräldramöten.
Sida 11 (11)
På Sofia förskolor har vi ett föräldraråd med representanter
från varje förskola. Dessa sitter i råden läsårsvis och träffas två
gånger per termin tillsammans med förskolechef och en
representant från varje berörd förskola.
Personal
Alla pedagoger är delaktiga i kartläggning och upprättandet av
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet hålls levande genom diskussioner och
reflektioner i arbetslagen utifrån observationer, intervjuer,
utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation.
Exempel på forum för delaktighet och information kring
likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, reflektionsmöte
m.m. Information ges även av förskolechef till nya
medarbetare vid anställningen.
Varje arbetslag integrerar planen mot diskriminering och
kränkande behandling i den egna arbetsplanen och kontinuerligt
följer upp de särskilda målsättningar som är aktuella på den
egna förskolan.
Kommunikation
Planen mot diskrimening och kränkande behandling finns på förskolans
hemsida på Jämför Service/ Stockholms stad. Planen ska spridas i möten
med barnen och personalen och på föräldramöten. Den finns anslagen på
alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den.
På föräldramöte/föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att komma
med synpunkter och diskutera planen.
