Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Bilden av muslimer i media
- en innehållsanalys av tidningsmedia veckan efter 11 september 2001
The image of muslims in media
- a content analysis of news media the week after 9/11
Joel Tedgård
Lärarexamen 300hp
Examinator:
Handledare:
Jan-Anders
Ange handledare
Andersson
Samhällsvetenskap och lärande
Handledare: Lars Pålsson-Syll
2
Sammanfattning
Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk
tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11
september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori
och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ
innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet
skapat kategorier som ska tydliggöra detta.
Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter
terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där
muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick
det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en
koppling mellan islam och terrorism.
Nyckelord: Orientalism, postkolonialism, massmedier, kvalitativ innehållsanalys,
muslimer, islam, 11 september 2001.
3
4
Innehållsförteckning
1 INLEDNING......................................................................................................................................... 7 2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .................................................................................................... 8 3 FORSKNINGSLÄGE ........................................................................................................................... 9 4 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH BEGREPP ............................................................................11 4.1 POSTKOLONIALISM OCH ORIENTALISM ............................................................................11 4.2 BEGREPP ...............................................................................................................................13 5 METOD OCH GENOMFÖRANDE .................................................................................................14 5.1 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR .....................................................................................14 5.2 METOD ...................................................................................................................................15 5.3 METODKRITISK DISKUSSION ..............................................................................................16 6 RESULTAT ........................................................................................................................................17 6.1 SKAPANDET AV ETT ”DEM” .................................................................................................17 6.2 SKAPANDET AV ETT ”VI” .....................................................................................................18 6.3 CIVILISATIONSKRIG .............................................................................................................19 6.4 SKILDRANDE AV TERRORISTER ..........................................................................................20 6.5 RELATIONEN MELLAN MUSLIMER OCH TERRORISM .......................................................21 6.6 KRITIK AV ”VI OCH DEM”-­‐ TÄNKANDE ...............................................................................22 7 SLUTSATS OCH DISKUSSION ......................................................................................................23 7.1 MEDIAS BILD AV MUSLIMER OCH SKOLAN ........................................................................24 8 KÄLL-­ OCH LITTERATURFÖRTECKNING................................................................................25 8.1 TRYCKTA SKRIFTLIGA KÄLLOR...........................................................................................25 8.2 LITTERATURFÖRTECKNING ................................................................................................25 5
6
1 Inledning
För nästan 10 år sedan, den 11 september 2001, flög två kapade Boeing-plan in i var sitt
av tvillingtornen i World Trade center i New York. Ett fruktansvärt terrordåd som
skakade USA i dess grundvalar och kostade över 3000 människor livet. Händelserna
den 11 september 2001 har präglat internationell politik de senaste 10 åren och bland
annat fått som direkt följd att USA förklarade krig med Afghanistan.
Terrorattacken kan även ha spelat en roll i den starkare polarisering mellan den
muslimska världen och västvärlden som jag upplever har skett under de senaste åren.
Denna polarisering kan man se i internationell politik, bland annat genom framväxten
av främlingsfientliga partier i många av Europas parlament, men även i Sverige.
Exempelvis har antalet personer som uppger sig vara ”mycket negativa” till islam ökat
med fem procentenheter mellan 2005 och 2010 (Mångfaldsbarometern 2010). Dessutom
har Sverigedemokraterna, till viss del genom att måla ut islam och muslimer som farliga
hot, vunnit stora politiska framgångar och tagit en plats i riksdagen.
Huruvida och i vilken utsträckning terrorattacken den 11 september har bidragit
till denna polarisering kommer vi aldrig kunna utreda. Jag tycker dock det är intressant
att försöka förstå hur denna bild av och rädsla för muslimer uppstår. Detta är såklart en
process som sker på många plan, men jag har i denna uppsats valt att inrikta mig på
vilken bild media förmedlar av muslimer. Detta är intressant ur flera perspektiv,
eftersom massmedier har en så stark roll i vårt samhälle och de diskussioner som förs i
våra största tidningar i mångt och mycket sätter agendan för den allmänna debatten.
Att analysera massmedier är intressant även ur ett skolperspektiv. Genom att
förstå medielogik och hur åsikter formas genom media kan man som lärare hjälpa sina
elever nå samma insikter, samt att nyansera innehållet och få dem att förstå att tidningar
inte alltid är en objektiv källa till kunskap.
7
2 Syfte och frågeställning
Mitt syfte med detta arbete är att studera vilken bild som tidningsmedia förmedlar av
muslimer i samband med terrordådet den 11 september 2001 i New York. Jag vill
undersöka vilka stereotyper kring muslimer och islam som är framträdande och
huruvida det uppges finnas någon relation mellan muslimer i allmänhet och terrorism.
Eftersom detta är en examensuppsats i ”Samhällsvetenskap och lärande” ämnar jag
också föra en diskussion kring hur de insikter som arbetet ger kan vara användbara i ett
skolperspektiv.
Jag har formulerat följande frågeställning:
- Hur framställs muslimer i ett urval av svensk tidningsmedia veckan efter 11 september
2001?
8
3 Forskningsläge
Det finns mycket forskning kring hur media framställer muslimer och islam, inte riktigt
lika mycket som fokuserar kring denna fråga i förhållande till 9/11. I den
engelskspråkiga akademiska världen finns det mängder av studier som är närbesläktade
till den undersökning jag gör. Jag har dock valt att inte presentera dessa här då jag anser
att den svenska forskningen i frågan är mest central, eftersom min studie fokuserar på
svensk tidningsmedia.
Det arbete som mest liknar mitt är en förstudie som gjordes under hösten 2001 på
”Institutionen för journalistik och masskommunikation” på Göteborgs universitet av
Marina Ghersetti och Anna Levin. Ghersetti och Levin har även de studerat hur svenska
medier beskrev muslimer och islam i rapporteringen av terrorattackerna den 11
september, men försöker också utreda huruvida denna bild av muslimer relateras till
svenska förhållanden och svenska muslimer. Deras studie är både kvantitativ och
kvalitativ och studerar både tidningsmedia och etermedia och fokuserar på den första
månaden efter attacken. De delar av Ghersetti och Levins resultat som är intressant för
denna uppsats framhåller att en schabloniserad och förenklad bild av muslimer är
vanlig, muslimska länder buntas ihop och polariseras mot västvärlden och starkt troende
muslimer beskrivs som farliga. I en övervägande del av de undersökta artiklarna
framhålls dock att det inte finns något generellt samband med terrorattackerna och islam
(Ghersetti, Levin 2002).
Central inom ämnesområdet är också Håkan Hvitfelts Den muslimska faran: om
mediebilden av islam som ingår som ett kapitel i Ylva Brunes Mörk magi i vita medier.
Denna utkom dock 1998 och berör därför inte rapporteringen av terrorattacken den 11
september 2001. Hvitfelt visar, genom en kvantitativ analys, att när den muslimska
världen beskrivs i svensk media är det främst i artiklar rörande krig, terrorism eller
förföljelse av ”otrogna”. Den bild av islam som visas upp är i huvudsak negativ, och
våld, krig, kvinnoförtryck och politiskt förtryck beskrivs som utfört i islams namn
(Hvitfelt 1998).
9
Även Göran Leth och Torsten Thuréns bok 11 september 2001: en undersökning
av informationsförmedling och åsiktsbildning i svenska medier bör omnämnas här.
Denna studie har en mer journalistisk ansats och jämför svensk medias rapportering
med tre stora utländska tidningar. De påvisar likt Ghersetti och Levin att rapporteringen
var relativt neutral i fråga om relationen mellan terrorism och islam (Leth, Thurén
2002).
10
4 Teoretiska perspektiv och begrepp
4.1 Postkolonialism och orientalism
Jag har valt att använda postkolonial teori som den teoretiska utgångspunkten för denna
uppsats och det är utifrån detta perspektiv som jag analyserar tidningarnas material.
Postkolonialism är ett samlingsbegrepp för de studier som fokuserar på kännetecken,
problem och spänningar i förhållandet mellan ”nord och syd”. Detta fält utgår från tesen
att de tankeströmningar som användes för att legitimera kolonialismen fortfarande
påverkar vårt moderna medvetande. Postkolonial teori menar att världen är inrättat i ett
hierarkiskt system där västvärlden framställs som ekonomiskt, socialt och civilisatoriskt
överlägset övriga samhällen (Loomba 2005 passim).
Bakgrunden till postkolonialismen går att finna inom poststrukturalismen. Denna
teoribildning fokuserar på språkets betydelse för skapandet av identiteter. Man menar att
språket inte bara tjänar till kommunikation utan också till ett skapande och
upprätthållande av samhället. Den franske filosofen Jacques Derrida menar att språket
är konstruerat kring en rad motsatsförhållande, så kallade dikotomier. Som till exempel
vi - de andra, intelligens - känslor, rationalitet - sensualitet, civilisation - barbari och vit
- svart. Begreppen får sin betydelse genom sin motsats, det är skillnaden som ger ordet
dess innebörd. Derrida anser att förhållandet mellan de olika motsatsparen är ojämlikt,
en del av dikotomin är dominerande, den ges företräde över den andra som ses som
svagare och beroende av den första (Eriksson, Baaz, Thörn 1999 passim).
Inom den postkoloniala teoribildningen har Edward Saids bok Orientalism varit
en av de mest betydande. Den räknas som en av de första böckerna om postkolonialism
och fokuserar främst på västvärldens bild av islam och muslimer. Detta gör den speciellt
intressant för min uppsats och det är utifrån denna som jag huvudsakligen kommer att ta
min inspiration vid min analys.
11
Saids huvudtes i boken Orientalism är att Orienten bör ses som en västerländsk
uppfinning. En uppfinning som fyller en funktion genom att strukturera, dominera och
utöva makt över Orienten. Orientalism blir i denna mening ett sätt att hantera Orienten.
Detta sker genom att beskriva den, undervisa om den och bestämma vad man ska tycka
om den (1997 s.5). Orientalismen skapar en diskurs kring Orienten, som styr vad som
kan tänkas och skrivas om den. Said menar inte att orientalismen bestämmer vad som
får sägas, men den hindrar ett tänkande utanför en viss ram. Detta får som konsekvens
att de som försöker skildra Orienten, oavsett i vilken tidsperiod eller i vilket land de
befinner sig, hamnar i ungefär samma resonemang och beskrivningar av Orienten. Man
skulle kunna säga att orientalismen blir ett sorts glasögon, genom vilka vi ser på
Mellanöstern (Said 1997 s.203f).
Denna diskurs, som styr våra föreställningar om Orienten, bygger, enligt Said, på
en mängd falska antaganden. En viss repertoar av stereotyper är ständigt återkommande
och det ges en kollektiv bild av hela Orienten, alla människor är likadana oavsett om
man kommer från exempelvis Syrien eller Algeriet. Dessutom sker ingen utveckling,
Orienten beskrivs på samma sätt och samhället är likadant i böcker från mitten på 1800talet som i böcker från tiden innan andra världskriget (Said 1997). Det är dock viktigt
att betona att Said inte menar att Orienten är en idé som inte har någon anknytning till
verkligheten överhuvudtaget. Det är inte så att om man skulle kunna visa upp
verkligheten så skulle hela orientalismen falla samman. Han urskiljer att en del av de
föreställningar som skapats om Orienten finns eller har funnits representerade i
Mellanöstern under någon period. Temat för boken är dock inte hur väl orientalismen
överensstämmer med Orienten, utan snarare hur orientalismens tankar ser ut och vilka
konsekvenser de får för Orienten och Västerlandet (Said 1997 s.7)
Orientalismen är, enligt Said, inte endast ett sätt att kategorisera och exotisera
Orienten. Den är minst lika mycket ett försök att berätta vilka de som koloniserar själva
är. I poststrukturalistisk anda menar han att orientalism handlar om att skapa dikotomier
mellan österlandet och västerlandet. När orientalisterna definierar vad orientalerna är
berättar de också implicit vad de själva är, då de står i motsats till varandra. Orienten
tillskrivs genom orientalismen vissa egenskaper och en viss essens, denna essens är
alltid som ”den andre” och det som är annorlunda, vilket har som syfte att ge
västerlandet sin identitet. Därför blir orientalen synonymt med allt det som
västerlänningar strävar efter att inte vara. Orientalerna definieras som grymma,
oföränderliga, sensuella, traditionsbundna, vidskepliga, underdåniga, feminina och
12
despotiska, vilket gör att västerlänningarna, med dikotomins nödvändighet, blir
upplysta, moderna, dynamiska, sekulariserade, rationella, manliga, jämlika och
demokratiska (Said 1997 passim). De finns otvetydigt ett maktförhållande i de
dikotomier som skapas mellan västerlänningen och orientalen, där de västerländska
attributen alltid är hegemoniska. Den europeiska kulturen vinner därför styrka genom
att ställa sig själv mot Orienten. Vi behöver helt enkelt Orienten för vår egen självbilds
skull. Väst kan inte existera utan sin absoluta motsats; Orienten. Said uttrycker detta
redan på första sidan i sin bok; ”orienten har bidragit till definitionen av Europa genom
att vara dess motbild, motidé, motsatta personlighet och en motsatt erfarenhet” (Said
1997 s. 3).
4.2 Begrepp
Jag använder mig i denna uppsats av en hel del problematiska begrepp, som till exempel
modernitet, utveckling och civilisation. Ett av uppsatsens mest centrala begrepp är
terrorism. Detta är ett begrepp som är väldigt svårt att definiera och definitionerna är
ofta politiserade för att passa i en specifik kontext. Av denna anledning känns det
relevant att här definiera vad jag menar när jag använder mig av ordet terrorism i denna
uppsats. Jag tar i detta fall hjälp av FN:s definition, i vilken terrorism är; ”en handling
som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att
skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell
organisation” (FN:s generalförsamling 1999).
13
5 Metod och genomförande
5.1 Material och avgränsningar
Jag har valt att använda mig av tidningar som mitt enda material. Min tanke är, som
ovan nämnt, att studera medias bild av 11 september attacken och tidningar är den
absolut enklaste mediakällan att använda i efterhand. Både TV- och radioinslag, samt
internetpubliceringar, från dagarna efter terrorattacken har varit väldigt svåra att få tag i.
Däremot finns samtliga tidningar att läsa på Universitetsbiblioteket i Lund, vilket gjorde
denna avgränsning nästan oundviklig.
Av tidsskäl har jag valt att endast använda mig av tre tidningars material. Detta är
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Anledningen till att jag har valt
just dessa tre tidningar är att de är tre av Sveriges största tidningar och därför har stor
påverkansmöjlighet. De representerar även tre olika politiska ideologier, i ordning
liberalism, konservatism och socialdemokrati, vilket gör att de förhoppningsvis kan
utgöra exempel på den spridning av åsikter som uttrycks i media under denna tid.
Det som främst intresserar mig är vilka åsikter som uttrycks av tidningarna och
hur tidningarnas skribenter skapar en bild av muslimer och islam. Jag har därför valt att
endast studera tidningarnas åsiktsmaterial, det vill säga dess ledare, krönikor och
debattsidor. Huruvida nyhetstexter är värdeladdade eller inte kan såklart diskuteras, men
det är i alla fall tidningens ambition att de inte ska vara det. Denna avgränsning grundar
sig också i en föraning om att materialet i annat fall skulle bli så stort att det skulle vara
svårt att överblicka.
Jag har endast undersökt de tidningar som utkom under den första veckan efter
attacken, det vill säga den 12 till 18 september. Denna avgränsning beror främst på att
materialet i annat fall skulle blivit för stort, men också på att rapporteringen efter den
första veckan efterhand trappades ner. Möjligtvis skulle jag ha undersökt vad som
14
skrevs dagarna efter att USA förklarade krig mot Afghanistan en månad senare, då
rapporteringen återigen var väldigt stor, detta är dock något jag kommit på i efterhand.
Jag ämnar inte göra en jämförelse mellan de tre tidningarna och vilken bild de
förmedlar, då jag inte uppfattar detta som relevant för mitt huvudsakliga fokus och
snarare skulle vara någon form av medieforskning.
5.2 Metod
Jag har valt att använda mig av en form av kvalitativ innehållsanalys, som syftar till att
identifiera, koda och kategorisera grundläggande mönster och teman i källtexterna. Den
specifika innehållsanalys som jag ämnar använda kallas ”riktad innehållsanalys” i
vilken kodningen sker utifrån en bestämd teori, i mitt fall postkolonial teori, vilket gör
denna ansats något deduktiv (Bergström, Boréus 2005).
För att strukturera analysen och på ett enkelt sätt exponera texternas budskap har
jag, i enlighet med den kvalitativa innehållsanalysen, valt att dela upp det budskap de
förmedlar i olika kategorier. Dessa kategorier formades ad hoc under bearbetningen av
materialet. Allt eftersom mer information insamlades fick kategorierna modifieras och
läggas till och tas bort, för att passa in på materialet i fråga. Det kan dock vara viktigt att
ha i åtanke att det hela tiden rör sig om min tolkning av vad en text handlar om och hur
man bör kategorisera den. Jag har en utgångspunkt i postkolonial teori, vilket självklart
påverkar det sätt som jag ser på materialet. Ett induktivt förhållningssätt är därför inte
möjligt att uppnå, eftersom dessa teorier gör att man fokuserar på vissa saker och
utelämnar andra. En förkunskap kring ämnet kan både ses som en förutsättning för att
kunna sätta sig in i fältet och något som begränsar öppenheten till materialet och vad
man kan finna i det. Genom att sätta sig in i ämnet kan således en bredare inblick i fältet
genereras, samtidigt som det bidrar till ett mer deduktivt förhållningssätt.
De kategorier som jag slutligen definierade och använde i min analys är följande;
skapandet av ett ”dem”, skapandet av ett ”vi”, civilisationskrig, skildrande av terrorister,
relationen mellan muslimer och terrorism och kritik av ”vi och dem” tänkande. Vad de
olika kategorierna har fyllts med för innebörd går jag närmare in på i resultatdelen.
15
5.3 Metodkritisk diskussion
Enligt Bryman är det omöjligt att som forskare försöka ha fullständig kontroll över sina
värderingar. Det är snarare så att dessa påverkar de flesta stegen i en forskningsprocess;
såväl val av forskningsområde, som analys och tolkning av data. Objektivitetsbegreppet är
problematiskt då det är omöjligt att uppnå absolut objektivitet. Samtidigt är inte objektivitet
och subjektivitet dikotomier, det vill säga att om man inte uppnår absolut objektivitet så
innebär inte detta att forskningen är meningslös. Bara genom att vara medveten om
värderingarnas påverkan och kontinuerligt reflektera över dessa kan man möjligtvis minska
dess inflytande (Bryman 2002 s.37f).
Jag ser ett stort problem med validiteten i mitt arbete, det vill säga om jag lyckats
analysera det jag säger att jag vill analysera (Bryman 2002 s.257). Detta problem
grundar sig främst i det faktum att mina kategorier är långt ifrån självklara eller
naturgivna, jag kunde ha valt att använda andra kategorier och då troligen nått andra
resultat. Dessutom kan det finnas problem med det faktum att kategorierna formades
under arbetets gång, eftersom den fortsatta läsningen av artiklarna möjligtvis
begränsades av detta på så vis att det med utgångspunkt i kategorierna efterhand kan
vara svårt att hitta nya och avvikande aspekter.
Ett annat problem som jag upptäckt i efterhand är det faktum att jag inte tydligt
har redogjort för hur kategoriseringen har gått till, vilket minskar reliabiliteten.
Kategorierna är dessutom inte ömsesidigt uteslutande, en del av artikelinnehållet kan
placeras i flera av kategorierna, något Bryman menar att de ska vara i en bra utförd
innehållsanalys (Bryman 2002 s.202f).
16
6 Resultat
I resultatdelen har jag för avsikt att beskriva vad de studerade artiklarna förmedlar. Jag
har valt att, som jag diskuterade i metoddelen, tolka texternas innehåll utifrån olika
kategorier. Dessa kategorier utgör en uppdelning av den del av källmaterialet som rör
bilden av muslimer. Texterna i tidningarna behandlar självklart mycket annat också, i
synnerhet beskrivningar av händelseförloppet under den 11 september och olika
levnadsöden, men detta utelämnas ur denna resultatdel. Detta eftersom jag inte anser det
vara relevant för vilken bild som skapas av muslimer och därför inte intressant för min
frågeställning.
För tydlighetens skull bör jag kanske påpeka att min analys inte mäter hur
verkligheten är, utan endast mediernas beskrivning av verkligheten. Relationen mellan
verkligheten och tidningarnas bild av densamma faller utanför min frågeställning.
6.1 Skapandet av ett ”dem”
Innehållet i flera av de undersökta artiklarna handlar om hur annorlunda muslimer är
från oss i västvärlden. Artiklarna fokuserar på allt från utseende och kläder till hur olikt
muslimer tänker och agerar jämfört med oss. Genom att påvisa denna annorlundahet
skapas ett ”dem”, en motsats till oss i västvärlden, som vi kan förhålla oss till. Detta
skapande av ett ”dem” följer, i det undersökta materialet, främst fyra huvudlinjer;
muslimska länder är outvecklade, odemokratiska och känslostyrda, religionen är mycket
viktig för muslimer, den muslimska världen är en enhet som hör samman och
muslimska attribut är mystiska.
Mellanöstern beskrivs i en del artiklar som en plats där det fortfarande råder
medeltid (AB010913). Länderna beskrivs som vanstyrda, konfliktfyllda och
underutvecklade i en artikel i Dagens Nyheter (010912) och i en senare som totalitära
17
samhällen utan respekt för den enskilda individen (DN010915). Befolkningen beskrivs
som outbildade och detta ges som förklaring till varför de inte sätter sig upp mot de
diktaturer de lever i. De beskrivs också som känslostyrda och orationella, så här låter det
exempelvis i en artikel i Dagens Nyheter; ”afghaner har alltid omtalats som ursinnigt
självständiga och krigiska” (DN010917).
Beskrivningar av islam är vanligt förekommande i det undersökta materialet, av
vilka de flesta är redogörelser för religionens innehåll och dess olika inriktningar. Andra
artiklar syftar till att belysa relationen mellan islam och terrorism, något jag kommer att
diskutera under en annan kategorirubrik. Flera av artiklarna som behandlar islam
betonar religionens stora betydelse för muslimer, den uppges vara en mycket starkare
kraft än vad kristendomen är i västvärlden. Detta belyses bland annat i en artikel i
Svenska Dagbladet där Sven Lintner menar att religionen är den enda ”sammanhållande
faktorn” för folket i Pakistan (SvD010917). Detta kan självklart sättas i relation till vår
sekulariserade del av världen och blir då något tydligt annorlunda och konstigt.
En del av artikelförfattarna tenderar att se alla muslimska länder som en enhet
tillsammans. De använder uttryck som den muslimska världen och drar generella
slutsatser som uppges gälla för alla länder som är muslimska (DN010916). Som
jämförelse så tror jag knappast att exempelvis USA och Etiopien skulle ses som
tillhörande samma grupp eftersom de båda är kristna stater. Detta leder till en
homogenisering av muslimer, där de, oavsett var de bor eller vilka de är i övrigt, alltid
hör samman genom sin religion.
I några av de undersökta artiklarna diskuteras klädsel och ”typiska” muslimska
attribut. Främst är det de långa skäggen hos muslimska män och kvinnornas slöja som
debatteras och framställs som annorlunda och konstiga. I en Aftonbladet artikel låter det
exempelvis så här; ”i helvete heller att nån jävla medeltida skäggapa med dasspapper
runt skallen ska bestämma i vårt kök” (AB00913). Detta mystifierande av muslimska
attribut leder till ett skapande av ett ”dem” genom att förstärka bilden av muslimer som
exotiska och annorlunda.
6.2 Skapandet av ett ”vi”
Att tidningarna genom sina artiklar skapar ett ”vi”, bestående av människorna i
västvärlden, kan tyckas irrelevant för vilken bild som skapas av muslimer. Jag vill dock
18
hävda att det kan finnas ett visst intresse även i detta, då media genom att säga vilka
”vi” är också avgränsar och implicit säger vilka ”de andra” är. Jag ska därför nedan
redogöra för en del exempel på hur detta ”vi” skapas.
De flesta artikelförfattare som berör ämnet är av uppfattningen att även vi i
Sverige är offer för terrorn, ”det är inte bara USA som drabbats. Det är alla vi som har
förmånen att leva i demokratiska och öppna samhällen” (DN010913). Attacken har
träffat ”symbolen för vår livsform” (DN010913). Vår närhet till USA betonas vid ett
flertal tillfällen, Ahlmark menar att vi har starka band till USA, eftersom de räddade vår
civilisation och att vi står i tacksamhetsskuld till dem (DN010915).
Hur detta ”vi” definieras varierar såklart, men det går att se en del huvudlinjer i
vad ”vi” är. Det är tydligt att det är västvärlden som utgör detta ”vi” och västvärlden
definieras som demokratisk, modern, civiliserad, fri, sekulariserad och tolerant. Ett
exempel på detta definierande av ett”vi” går att läsa i en ledare i Aftonbladet; ”i New
York finns 184 etniska grupper och de lever i huvudsak i fred med varandra. New
Yorkarna blir sällan ovänner om den ene guden är bättre än den andra. Intoleransen är
nog större mot dem som håller på fel fotbollslag” (AB010917). Detta ”vi” behöver inte
betyda att alla utanför västvärlden är ociviliserade, odemokratiska och intoleranta, men
det gör åtminstone en sådan tolkning möjlig.
6.3 Civilisationskrig
1996 gav den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington ut boken The clash of
civilizations and the remaking of world order, i vilken han lanserade idén att framtidens
konflikter inte kommer att stå mellan olika länder eller ideologier, vilket tidigare varit
fallet, utan snarare mellan olika kulturer eller civilisationer. Huntington menade att det
finns åtta sådana civilisationer; den västerländska, den konfuciska, den japanska, den
muslimska, den latinamerikanska, den hinduiska, den ortodoxa och den afrikanska.
Konflikter kan uppstå mellan samtliga menade Huntington, men pekade också specifikt
på relationen mellan den västerländska och den muslimska civilisationen och att denna
konflikt har pågått i 1300 år och varit mycket våldsam (Guelke 2006 s. 25-28).
Denna idé om ett krig mellan civilisationer lyfts omedelbart efter den 11
september fram och diskuteras i många av de undersökta artiklarna. Huntington
19
refereras till i flera artiklar, främst kritiseras hans idéer, men i en del texter hyllas han
för sin framsynthet (AB010912). Tydligast blir det i Dagens Nyheter där Per Ahlin
menar att ett världskrig har börjat (DN010913). Ahlins kollega Hans Bergström menar
att det handlar om en ”kulturkamp mellan förnuft och gudsstat” (DN010916) och vidare
förs det resonemang kring troskrig och en konflikt mellan modernitet och traditionalism
(SvD010913).
Flera artiklar pekar på det faktum att terroristerna menar att det är ett
civilisationskrig. Bin Ladins främsta anledning till attackerna uppges vara det faktum att
kristna amerikaner har besudlat profeten Muhammeds heliga mark i Saudiarabien
(DN010918). Terrorismen grogrund och kraft uppges bygga på ett hat mot den
västerländska upplysningsidén (SvD010913) och terroristerna vill förinta vår
samhällsmodell (DN010913).
Genom att skapa ett ”vi” och ett ”dem” som jag diskuterat ovan öppnas det för
tanken om en konflikt dem emellan. Accepteras tanken om ett ”vi och dem” blir idén
om ett civilisationskrig en enkel förklaringsmodell. Exempelvis diskuteras det i flera
artiklar kring de människor i Palestina och Egypten som jublade och firade terrordådet
(AB010913). Genom att lyfta fram detta visar man att det verkligen finns en
motståndarsida som vill ”oss” illa.
6.4 Skildrande av terrorister
En stor del av artiklarna i det undersökta materialet syftar till att beskriva de terrorister
som låg bakom terrordådet den 11 september 2001, i synnerhet Usama Bin Ladin och
hans
närmsta
män.
Artikelförfattarna
försöker
förklara
deras
motiv
och
bevekelsegrunder och är såklart djupt kritiska gentemot dem. Detta i sig behöver inte
vara något problem eller säga något om vilken bild tidningarna skapar av muslimer.
Skildrandet av terrorister blir först intressant när terrorismen kopplas till islam och
relationen däremellan diskuteras. Något jag ska återkomma till under nedanstående
rubrik.
Skildrandet av terroristerna syftar i mångt och mycket till att demonisera dem,
vilket på många sätt är förståeligt. Terroristerna beskrivs som fanatiska och ondskefulla
och drivna av barbari (DN010913). De är exempel på bottenlös mänsklig ondska
20
(DN010916) och det går inte att samtala med dem, utan att blinka skär de halsen av
flygvärdinnor och spränger småbarn (SvD010918). Terroristerna uppges ha en annan
tankevärd än vår och använder terrordåden som en våldsam genväg till paradiset
(DN010916).
Motiven
bakom
terrorattacken
förklaras
dels
genom
terroristernas
fundamentalistiska religiösa tro, al Qaida uppges exempelvis ha utfärdat en fatwa i
vilken de proklamerade att ”att döda amerikaner är en personlig plikt för varje muslim”,
(DN010912) dels genom dels genom världens orättvisa och USA:s roll som världspolis
(AB010914).
6.5 Relationen mellan muslimer och terrorism
De flesta av de artiklar som behandlar relationen mellan islam och terrorism betonar att
det inte finns något samband mellan religionen och terrorism, åtminstone inte utöver det
faktum att de som utförde terrordådet den 11 september kallar sig muslimer och gjorde
det i islams namn. I de artiklar där ett sådant samband ändå görs gällande, sker det
främst implicit eller som förklaringsmodell till varför det uppstår terrorism. Exempelvis
hävdas det i en artikel i Aftonbladet att ”fundamentalistiska religioner” förpassar
människor i ”vettlöshet”, vilket kan leda till terrorism (AB010913).
Att vara starkt religiös muslim är i flera artiklar synonymt med att vara farlig. I en
krönika i Aftonbladet beskrivs befolkningen i Pakistan som delad; ”ena halvan är
välutbildade, västorienterade människor utan spår av religiös fanatism. Den andra är
starkt troende muslimer bland vilka Usama Bin Ladin är en idol” (AB010916). Att vara
starkt troende är alltså i detta fall likställt med att gilla Usama Bin Ladin och indirekt
terrorism.
Något som många artikelförfattare irriterar sig på och tar upp i sina artiklar är det
faktum att det på vissa platser i Palestina och Egypten firades efter terrorattacken
(AB010913). Dessa människor får i artiklarna illustrera att det faktiskt finns en folklig
opinion bakom terroristerna i vissa muslimska länder, något som förstärks ytterligare i
en artikel i Aftonbladet där det hävdas att ”hundratals miljoner människor i den tredje
världen starkt sympatiserar med 'terroristerna'” (AB010916). Att lyfta fram dessa
jublande palestinier och egyptier blir också ett sätt att påvisa en inneboende ondska och
21
primitivitet hos åtminstone delar av den muslimska befolkningen. Denna insikt kan leda
till att kopplingen mellan terrorism och muslimer i allmänhet stärks.
Även försök att nyansera bilden av islam kan leda något fel, i flera artiklar tas det
faktum upp att många svenska imamer kraftigt fördömer terrorattacken (AB010913).
Detta är säkerligen hedervärda försök att visa på svenska muslimers skuldlöshet, men
det innebär också implicit att man tänker att det finns en koppling till terrorismen,
vilken de måste ta avstånd ifrån. För inte behöver väl den svenska ärkebiskopen ta
avstånd från kristna grupper som dödar varandra i Nordirland.
6.6 Kritik av ”vi och dem”- tänkande
Några dagar efter terrordådet förs det i en del artiklar fram en kritik mot de amerikanska
politikernas och övriga tidningars ”vi och dem” tänkande. Det är främst i Aftonbladet
som denna kritik hörs och den riktar sig främst mot den ”andrafiering” av muslimer som
de menar sker (AB010916). Att så stort fokus ligger på terroristernas religion kritiseras
också, något som inte varit fallet vid andra terrordåd, menar man (AB010913).
I samtliga tidningar diskuteras och kritiseras också den behandling som i
synnerhet amerikanska muslimer får utstå efter den 11 september, där många muslimer
misshandlas eller förolämpas på grund av sin religiösa tillhörlighet (DN010914).
22
7 Slutsats och diskussion
Uppsatsen avslutas här med en diskussion kring de slutsatser jag har kommit fram till
och en koppling till teoriavsnittet. Jag ämnar även föra en diskussion kring hur dessa
slutsatser kan kopplas till ett skolperspektiv.
Den bild av muslimer som tidningsmedia förmedlar veckan efter 11 september är
mångfasetterad. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att muslimer
porträtteras som ett tydligt ”andra”. De får, precis som Said hävdar, utgöra den ena
sidan dikotomin genom att beskrivas utifrån orientalistiska stereotyper om att vara
känslostyrda, omoderna och religiösa. Genom beskrivningar av ”konstiga” muslimska
attribut som långskägg, slöja och turban exotiseras muslimer. De ses också som en
enhet tillsammans, förenade genom sin gemensamma tro. Samtidigt intar ”vi” i
västvärlden den andra sidan av den postkoloniala dikotomin genom att framställas som
civiliserade, fria, demokratiska och sekulariserade.
Det skapas genom denna dikotomisering en tydlig polarisering mellan västvärlden
och mellanöstern. Denna polarisering förstärks genom en del tidningsartiklar som
anammar Huntingtons teori om ett civilisationskrig mellan västvärlden och den
muslimska världen.
Någon generell uppfattning bland tidningsmedier att det finns ett samband mellan
islam och terrorism går inte att utläsa ur källmaterialet. De flesta artiklarna tar avstånd
från denna idé. Dock förekommer det i en del artiklar mer eller mindre implicita
antydningar om att ett sådant faktiskt existerar. Speciellt betonas att starkt religiösa
muslimer är farliga och det verkar finnas farhågor om att stark religiositet leder till
terrorism. Idén om en koppling mellan islam och terrorism förstärks genom de åtskilliga
beskrivningar av människor i Palestina och Egypten som jublar efter terrordådet.
Det bör antas att den nyhetsrapportering som skedde dagarna efter 11 september
2001 fick ett väldigt stort genomslag. Händelsen hade ett enormt stort allmänintresse
och alla mediekonsumenter försökte dagarna efter attacken bilda sig en uppfattning om
det skedda och till sin hjälp använde säkert många etablerad tidningsmedia. Eftersom
genomslaget var så stort är det ännu mer beklagligt att den bild av muslimer som
framställdes var så färgad av stereotyper och skapade ett tydligt ”andra”. Konsekvensen
av detta kan ha blivit att islamofobin ökade och den allmänna inställningen gentemot
muslimer försämrades.
23
7.1 Medias bild av muslimer och skolan
Den studie jag har gjort relaterar på flera sätt till skolan och undervisning. Att som
lärare förstå hur media fungerar och ha en förmåga att lära ut denna medielogik till sina
elever är väldigt viktigt. Det kan exempelvis handla om hur urval av nyheter sker och
vad det är som gör att en artikel har nyhetsvärde.
En viktig uppgift som lärare rörande just bilden av muslimer kan vara att försöka
nyansera den bild som media förmedlar. Detta kan ske genom att man som lärare
belyser andra muslimska representationer, i det är fallet exempelvis sekulariserade och
välutbildade människor i arabvärlden.
24
8 Käll- och litteraturförteckning
8.1 Tryckta skriftliga källor
Aftonbladet den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001.
Dagens Nyheter den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001.
Svenska Dagbladet den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001.
8.2 Litteraturförteckning
Bergström, Göran - Boréus, Kristina, (red.) 2005. Textens mening och makt - metodbok
i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan, 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Eriksson, Catharina - Eriksson Baaz, Maria - Thörn, Håkan, (red.) 1999. Den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
FN:s generalförsamling, 1999. Resolution 54/109, 9 December 1999.
http://www.un.org/law/cod/finterr.htm. 1 januari 2011.
Ghersetti, Marina – Levin, Anna, 2002. Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier –
om rapporteringen av terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Norrköping:
Integrationsverkets skriftserie III.
Guelke, Adrian, 2006. Terrorism and global disorder: politicial violence in the
contemporary world. London: I.B. Tauris
25
Hvitfelt, Håkan, 1998 Den muslimska faran – om mediebilder av islam, i Brune, Ylva,
(red.) Mörk magi i vita medier. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Leth, Göran – Thurén, Torsten, 2002. 11 september 2001: en undersökning av
informationsförmedling och åsiktsbildning i svenska medier. Stockholm: Institutet för
mediestudier.
Loomba, Ania, 2005. Kolonialism/postkolonialism – en introduktion till ett
forskningsfält. 2:a upplagan. Hägersten: Tankekraft Förlag.
Mella, Orlando – Palm, Irving, 2010. Mångfaldsbarometern. Uppsala universitet:
Sociologiska institutionen.
Said, Edward W., 1997. Orientalism. Stockholm: Ordfront förlag.
26
