2008-10-19
0.1 Basal kunskap
allmänt audiologi
Mål
Att kunna
Färdigheter
Värderingar
0.2 Förebyggande
audiologi
Mål
Att kunna
Att tillägna sig gedigna kunskaper inom de vetenskaper som berör
sjukdomar inom hörsel- och balanssystemet
● audiovestibulära systemets och relaterade organs anatomi,
fysiologi och biokemi
● audiovestibulära systemets embryologiska utveckling.
● grunderna i teknisk audiologi.
● grundläggande akustik
● talorganets anatomi och fysiologi.
● grunderna i fonetik och talproduktion
● WHO:s klassifikationssystem för funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa (ICF)
Ha förmåga att:
● upptäcka avvikelser i audiovestibulära systemets utveckling.
● upptäcka avvikelser i utvecklingen av tal.
● försäkra sig om att rumsakustiken är adekvat för
hörselutredning och att utrustningen är kalibrerad enligt normerna.
● samarbeta i team så att en allsidig utredning och behandling av
hög kvalitet kan erbjudas.
● kunna kommunicera väl med kolleger både i tal och skrift
Att förstå och värdesätta:
● hur man underlättar kommunikation med hörselskadade
individer
● betydelsen av visuell kommunikation
● psykologiska aspekter på avvikelser i anatomi och fysiologi.
● vikten av standardiserat testförfarande och anpassad miljö vid
hörselprövning.
● hur olika professioner inom audiologin bidrar till optimalt
omhändertagande av hörselskadade individer
Att känna till generella principer för primär, sekundär och tertiär
prevention, tillägna sig kunskaper om buller och dess effekter på
det audiovestibulära systemet, få kunskap om ototoxicitet, kunna
hörselskadors epidemiologi och hur dessa förebyggs samt att
tillägna sig kunskaper om hörselscreening.
● vilka bullernivåer som är skadliga för hörseln och vilka källor
som finns för sådant buller
● hur man förebygger sådan exponering inkluderande
bullermätning och hörselskydd.
● vilka vanligt förekommande substanser och läkemedel som
påverkar hörsel- och balanssystemet och hur dessa verkar.
● epidemiologi vid hörselnedsättning, incidens för permanent
medfödd hörselnedsättning och förvärvad hörselnedsättning.
● metoder för hörselscreening av nyfödda, inom barn- och
Färdigheter
Värderingar
0.3 Öron-näsahalssjukdomar
Mål
skolhälsovård och på arbetsplatser
● hur hörselscreening övervakas och utvärderas.
● hantera utfall av screeningundersökningar
Att ha förmåga till:
● upptäckt av tidiga bullerskador och ge adekvat information.
● rådgivning kring hur bullerskador kan förebyggas.
● tidig upptäckt av ototoxisk skada och kunna ge råd till andra
kliniker angående risker för sådan skada.
● handläggning av audiovestibulära skador orsakade av
ototoxicitet.
● införande- och utförande av olika typer av screening samt
tolkning av resultatet.
● handläggning av utfall av screeningundersökning.
● hantera den oro som kan finnas i anslutning till screening.
Att förstå och värdesätta:
● arbete inom ett multidisciplinärt team
● kunskap inom andra professioner och samhällsinstanser
● god verbal och skriftlig kommunikation.
Specialitetsbevis i öron-, näs- och halssjukdomar – se separat
dokument
0.4
Informationsteknologi kunskapsinhämtning
Att kunna använda informationsteknologi (it) i patientarbetet samt
Mål
för egen utveckling
● söka information om hälso- och sjukvård via internationella,
Att kunna
nationella och lokala databaser
● bedöma evidensnivå på information som erhållits via olika
databaser
● känna till de nationella kvalitetsregister som finns och deras
värde för audiologin
● huvuddragen, ansvar och förpliktelser inom Sverige och Europa
rörande den sekretess som råder beträffande hantering av
patientdata i datorer.
● kunna använda sökmotorer för att få information om
Färdigheter
evidensbaserad medicin
● uppvisa kunskaper i hur man använder databaser samt
ordbehandlings- och statistikprogram.
● att formulera klinisk fråga och kunna söka evidensbaserad
information
● att kritiskt bedöma evidensnivå på informations som erhållits
via olika databaser och att i lämpliga fall implementera kunskapen
● tillämpa sekretessregler vid användning av it.
● Uppvisa att man har en öppen inställning i patientarbetet för
Värderingar
optimal användning av informationsteknologi
0.5 Forskning och
utveckling
Att ha kunskap om innebörden och betydelsen av forskning och
Mål
Att kunna
Färdigheter
Värderingar
0.6 Audiologi i ett
samhällsperspektiv
Mål
Att kunna
Färdigheter
Värderingar
utveckling inom medicinsk, teknisk, psykosocial och pedagogisk
audiologi
Att kunna
● vilken aktuell forskning som är av betydelse för den kliniska
verksamheten
● var man kan söka information om pågående forskning
● tolka och bedöma relevansen av egna och andras resultat
● innebörden av evidensbaserad medicin
Att ha förmåga att
● läsa och sammanfatta vetenskaplig litteratur
● bedöma det vetenskapliga värdet av artiklar och rapporter
● presentera forskningsresultat på ett adekvat och begripligt sätt
● initiera och genomföra en studie utgående från en vetenskaplig
frågeställning
Att förstå och värdesätta
● utvecklingsarbete och forskning
Att ha kunskap om hörselvårdens organisation lokalt och
nationellt samt samhällsinstitutioner, myndigheter och
intresseföreningar med intresse för hörsel-och balansproblem.
Att kunna
● ansvar hos försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst
vid medicinskt relaterade arbetslivsproblem
● ansvar hos barnomsorg och skola för barn med funktionshinder
● Socialstyrelsens och andra myndigheters roll för att förebygga
bullerskador och andra miljörelaterade sjukdomar
● namnen på de största intresseföreningarna för personer med
hörsel- och balansrubbning
Att ha förmåga att
● känna till lagar och förordningar inom ämnesområdet
● kommunicera med myndigheter och media
● följa samhällsdebatten inom ämnesområdet
● kunna se konsekvenser av hörsel- och balansrubbning i ett livsoch samhällsperspektiv
Att förstå och värdesätta
● intresseföreningarnas arbete
1. Barnaudiologi
Kunskapsmål
1.1 Medfödd
hörselnedsättning och
dövhet
Mål
Att kunna
Gemensamma färdigheter och värderingar för alla
undergrupper sist i kapitlet
Att kunna identifiera, utreda och behandla små barn med misstänkt
medfödd eller tidigt förvärvad hörselnedsättning och dövhet.
● principerna för nyföddhetsscreening
● se manifestationer och symtom på hörselnedsättning/dövhet
● vanliga orsaker till hörselnedsättning och dövhet hos spädbarn
● normala barns tidiga allmänna och språkliga utveckling
● vilka hörseltest och övriga utredningar som krävs för diagnos
● hörselnedsättningens konsekvenser för språklig, social och
intellektuell utveckling.
● indikationer för och begränsningar med olika audiologiska test
för små barn
● olika metoder för hörförstärkning till små barn; hörapparater,
cochleära implantat och tekniska hjälpmedel.
● bedöma nytta och problem med hörförstärkning till små barn.
● förstå behovet av visuellt stöd och teckenspråk för
språkutveckling
● förstå behovet av pedagogiskt och psykosocialt stöd
● psykologiska och kulturella aspekter på hörselnedsättning
● indikation för vidare medicinsk utredning eller för konsultation
av andra discipliner
1.2 Förvärvad,
progredierande eller
plötslig
hörselnedsättning
Mål
Att kunna
1.3 Fluktuerande eller
permanent
hörselnedsättning pga
ledningshinder
Mål a)
Att kunna
Att kunna upptäcka, utreda och handlägga barn med förvärvad,
progressiv eller plötslig hörselnedsättning
● känna igen manifestationer och symptom som finns vid
progressiv eller plötslig hörselnedsättning.
● orsaker till progressiv eller plötslig hörselnedsättning.
● normala barns allmänna och språkliga utveckling
● hörselnedsättningens konsekvenser för tal, kommunikation och
inhämtande av kunskap.
● psykologiska konsekvenser av hörselnedsättning.
● de audiologiska, vestibulära och etiologiska utredningar som
krävs för diagnostik
● olika metoder för hörförstärkning, hörapparater, cochleära
implantat och tekniska hjälpmedel.
● förstå nytta och problem med hörförstärkning till barn.
● förstå behovet av pedagogiskt och psykosocialt stöd
● psykologiska och kulturella aspekter på hörselnedsättning
● indikation för vidare medicinsk utredning eller för konsultation
av andra discipliner
Att kunna utreda och handlägga ett barn med fluktuerande
hörselnedsättning vid sekretorisk mediaotit och kronisk otit
● de audiologiska och etiologiska utredningar som krävs för
Mål b)
Att kunna
1.4 Funktionell
hörselnedsättning
Mål
Att kunna
1.5 Barn med
syndromal
hörselnedsättning och
andra funktionshinder
Mål
Att kunna
diagnostik
● bedöma betydelsen av fluktuerande och/eller långvarigt
ledningshinder på språkutveckling och livskvalitet i det enskilda
fallet
● handlägga barn med särskild benägenhet för mellanöreproblem
vid diagnoser som LKG, Mb Down m fl.
● indikationer och nationella riktlinjer för rörbehandling vid
sekretorisk mediaotit
● bedöma nyttan av hörapparat när andra åtgärder inte är möjliga
eller inte återställt hörseln
Att kunna upptäcka, utreda och handlägga ett barn med
hörselgångsatresi och mellanöremissbildning
● betydelsen av ensidigt respektive dubbelsidigt maximalt
ledningshinder vid enkel- och dubbelsidig hörselgångsatresi
● de audiologiska, vestibulära och bilddiagnostiska utredningar
som krävs för diagnostik
● samarbeta med otokirurg och plastikkirurg kring dessa barn
● vårdprogram och nationella riktlinjer för dessa tillstånd
● principer och indikationer för benledd ljudförstärkning via
benledare eller benförankring (BAHA)
● beskriva fördelar och begränsningar med olika åtgärder
● när man skall remittera vidare för medicinsk eller annan
utredning
Att kunna upptäcka, utreda och handlägga barn med funktionell
hörselnedsättning
● känna igen funktionell hörselnedsättning utifrån anamnes och
audiometri
● bedöma möjliga orsaker till funktionell hörselnedsättning
● korrekt handlägga barn med funktionell hörselnedsättning
● när man skall remittera för vidare medicinska eller andra
utredningar
Att kunna utreda och handlägga hörselnedsättning hos barn med
komplexa medicinska problem och även andra barn som är
svårtestade
● de manifestationer och symptom som finns hos barn med
komplexa medicinska problem
● det normala barnets allmänna utveckling
● tal- och språkutvecklingen hos normalhörande respektive
hörselskadade barn
● anpassa och tolka audiologisk diagnostik för dessa barn
● hur man utvärderar nyttan av hörapparat hos barn med komplexa
medicinska problem
● utredning av barn med särskilda behov samt hur skolgång
anpassas
● de psykologiska och kulturella aspekter som finns rörande dessa
barn och deras familjer
1.6 Barn med försenad
tal- och
språkutveckling
Mål
Att kunna
1.7 Auditiva
perceptionsbesvär
Mål
Att kunna
Färdigheter
Att kunna identifiera och utreda avvikande tal- och
språkutveckling hos barn.
● vilka symptom som tal– och språkförsening ger hos barn
● orsakerna till tal- och språkproblem hos barn
● förstå kopplingen mellan försenad tal- och språkutveckling och
andra avvikelser i utveckling och perception
● det normal barnets utveckling
● den normala tal- och språkutvecklingen.
● vilka uppgifter en logoped har
● de pedagogiska behov barn med avvikande eller försenad taloch språkutveckling har samt hur man utreder detta behov
● vilka specialister och organisationer kan fungera som stöd för
dessa barn
● vilka olika tester som behövs för utredning av barn med tal- och
språkstörningar
● vilka alternativa kommunikationssätt som finns för barn med taloch språkstörningar
Att kunna misstänka, utreda, diagnostisera och handlägga barn
med symptom på auditiv perceptionsrubbning
● hur auditiva perceptionsbesvär yttrar sig och hur de påverkar
barns inlärning
● den begränsade kunskap som finns om orsaker till auditiva
perceptionsbesvär
● de centrala hörselbanornas anatomi och fysiologi
● audiologiska testmetoder och annan utredning vid störd auditiv
perception
● vilka behov av pedagogisk anpassning barn med auditiva
perceptionsbesvär kan ha
Färdighetsmål inom barnadiologi
Färdigheter
● ta anamnes med uppgifter om pre-, peri- och postnatala
händelser samt hereditet
● få fram känslig information från föräldrar/barnet om det är
relevant för omhändertagandet
● bedöma tal- och språkutveckling
● bedöma allmän utveckling
● bedöma hur övriga sjukdomar och funktionshinder påverkar
hörsel och balans.
● göra en riktig och säker audiologisk, neurootologisk och allmän
klinisk undersökning
● tolka resultatet av objektiva och psykakustiska hörseltest
● utföra mikroskopisk öronundersökning och paracentes.
● välja rätt etiologisk utredning och kunna tolka resultatet av
denna.
● tolka den multidisciplinära utredningen tillsammans med
kliniska fynd
● på ett adekvat sätt utvärdera nytta och begränsningar med
behandling
● arbeta nära andra yrkesgrupper för att säkerställa att barnet får ett
effektivt multidisciplinärt omhändertagande
● tillsammans med föräldrarna och andra yrkesgrupper formulera
en habiliteringsplan
● kommunicera väl med både föräldrar och barn även i de fall där
tolkbehov finns
● kommunicera väl med kolleger och andra yrkesgrupper både
skriftligt och verbalt
Värderingar
Värderingsmål inom barnaudiologi
Värderingar
Att förstå
● den betydelse anamnes inkluderande hereditet och utveckling har
för ställa korrekt diagnos
● den stress och oro som hörselutredning och diagnos kan orsaka.
● föräldrarnas reaktion på synlig yttre missbildning och/eller annat
fastställt syndrom
● föräldrarnas syn på hörselnedsättning och den behandlingen som
är aktuell
● kulturella aspekter vid funktionshinder
● de kulturella aspekter som finns när det gäller hörselnedsättning
och betydelsen av föräldrarnas syn på hörselnedsättning
● betydelsen av ett empatiskt förhållningssätt till föräldrar och
barn när en funktionell hörselnedsättning misstänks
● den oro och stress som avvikelser i tal- och språk orsakar och
vilka reaktioner som kan förväntas när diagnosen ställs.
● betydelsen av att ta hjälp av andra yrkesgrupper i
omhändertagandet av barn med hörselnedsättning
● betydelsen av att ta hjälp av andra yrkesgrupper i
omhändertagandet av barn med auditiva perceptionsbesvär
● betydelsen av att ta hjälp av andra yrkesgrupper i
omhändertagandet av barn med avvikelser i tal och språk.
● betydelsen av ett effektivt arbete i ett multidisciplinärt team
● vikten av god kommunikation med kolleger och patienter i både
tal och skrift.
● att vissa familjer söker behandling inom alternativmedicin och
respektera föräldrarnas syn på hur barnet skall handläggas
● fördelar och begränsningar i nationella riktlinjer
2. Vuxenaudiologi
2.1 Tinnitus
Mål
Att kunna utreda, diagnostisera och handlägga vuxna individer
med tinnitus
Att kunna
● skilja mellan olika typer av tinnitus och deras orsaker samt
comorbiditet
● skilja mellan olika orsaker till att tinnitus upplevs besvärande
● bestämma vilka utredningar som är indicerade
● lägga upp en habiliteringsplan
● beskriva mekanismer bakom tolkning av ljud och tinnitus
upplevelse
● nuvarande teorier om patofysiologiska mekanismer för
uppkomst av tinnitus och utveckling till permanent upplevd
tinnitus
● de olika tillstånd som kan orsaka eller utlösa tillfällig eller
permanent tinnitus
● vanlig comorbiditet såsom hörselnedsättning, TMD, muskuloskeletala störningar samt ångest- och depressionssjukdomar.
● hur man väljer och tolkar de olika sätten att mäta tinnitus och
utreda orsaken till tinnitus.
● hur tinnitus förebyggs och hur habituering underlättas
● vilken effekt hörapparater, ljudstimulerare och ljudberikad
omgivning har på tinnitus
● Socialstyrelsens beslutsstöd angående sjukskrivning vid
tinnitus.
Färdigheter
● att ta anamnes och göra status på patienter med tinnitus
● informera patienten om orsaken till tinnitus, resultatet av
utredningen och på ett pedagogiskt sätt förklara bakomliggande
mekanismer för ljudupplevelse.
● att tolka resultatet av tinnitusmätning, audiologiska tester samt
radiologi.
● att utifrån orsak till tinnitusbesvär välja adekvat
behandlingsstrategi: Pedagogisk informativ beskrivning av
bakomliggande mekanismer vid tinnitus, hörapparat,
ljudstimulerings eller annan ljudberikning, antidepressiv
behandling, kognitiv beteendeterapi, fysioterapi eller avslappning.
● att identifiera patienter med svåra psykiatriska och psykologiska
problem som behöver remiss till psykiatrisk mottagning.
● att välja mellan olika sätt att utvärdera behandlingseffekten samt
tolka dessa resultat.
● att på ett effektivt sätt arbeta i ett multidisciplinärt team och
samverka med andra vårdgivare utanför hörselkliniken
Värderingar
● att empatiskt lyssna och tolka patientens besvär och oro för
symptomets konsekvenser.
● förstå betydelsen av samverkan med andra discipliner och vårdgivare.
2.2 Plötslig
hörselnedsättning
Att kunna utreda, diagnostisera och handlägga vuxna patienter
med plötslig hörselnedsättning
Att kunna
Färdigheter
Värderingar
• orsaker till plötslig hörselnedsättning.
• nivådiagnostiska ställningstaganden
• indikationen för serologisk, audiologisk och radiologisk
utredning.
• den psykologiska betydelsen av plötslig hörselnedsättning av
tillfällig respektive varaktig natur
• kommunikationsstrategier och hörtaktik, liksom comorbida
symptom som tinnitus och yrselsymptom
• att ta anamnes och status på patienter med plötslig
hörselnedsättning
• kunna välja rätt utredning och tolka resultatet av utredningen.
• välja lämpligt behandlingsalternativ bland farmakologisk,
kirurgisk, psykologisk och rehabiliterande behandling
inkluderande CROS behandling
• Samverka med neurokirurg, otokirurg respektive medarbetare i
ett multi-disciplinärt team
• att empatiskt lyssna och tolka patientens besvär och oro för
symptomets konsekvenser för patientens livssituation.
• förstå betydelsen av samverkan med andra discipliner och
vårdgivare.
2.3 Ensidig
hörselnedsättning
Mål
Att kunna utreda, diagnostisera och handlägga vuxna patienter
med ensidig hörselnedsättning
Att kunna
• orsaker till och klassifikation av ensidig hörselnedsättning
• indikationen för serologisk, audiologisk och radiologisk
utredning.
• hur ensidig hörselnedsättning påverkar hörselfunktionen
• kommunikationsstrategier och hörtaktik
• indikationerna för kirurgi eller neurokirurgi
Färdigheter
• att ta anamnes och status på patienter med ensidig
hörselnedsättning
• att utreda och tolka resultatet av utredningen
• att göra en rehabiliteringsplan inkluderande CROS/BICROS
apparater och hörselpedagogiska tekniker.
• att samverka med neurokirurg, otokirurg och andra medarbetare
i ett multi-disciplinärt team
Värdering
• att empatiskt lyssna och tolka patientens besvär och oro för
symptomets konsekvenser för patientens livssituation.
• förstå betydelsen av samverkan med andra discipliner och vårdgivare.
2:4 Hörselproblem hos
unga vuxna
Mål
Att kunna
Färdigheter
Att kunna bedöma, utreda och handlägga hörselnedsättning hos
unga vuxna
• de tillstånd som kan leda till hörselnedsättning hos unga vuxna
• hur man utreder hörselnedsättning hos unga vuxna
• hur hörselnedsättning klassificeras
• lägga upp en plan för handläggning och rehabilitering
• vilken inverkan hörselnedsättningen har på individen och förstå
betydelsen av information till anhöriga för optimal rehabilitering
• vilka patienter med ledningshinder som kan ha nytta av
kirurgisk behandling
• vilka hjälpmedel som kan vara aktuella såsom: hörapparater,
benförankrade hörapparater, cochleära implantat, taktila
hjälpmedel och andra hjälpmedel
• andra strategier för rehabilitering t.ex. hörtaktik och
läppavläsning
• ta anamnes och göra status på unga vuxna med hörselskador
• välja adekvata hörseltester tolka resultat av dessa.
• utföra alla grundläggande hörseltester
• kunna tolka specialhörseltester
• förskriva adekvat hörapparat och andra hjälpmedel
• bedöma och tolka resultatet av insatt behandling
• kommunicera väl med individer som är teckenspråkiga
• fungera väl i multidisciplinärt teamarbete
Värderingar
• att empatiskt lyssna på patientens beskrivning av den oro en
hörselnedsättning kan orsaka inkluderande kosmetiska aspekter
på hörapparatbärande
• förstå betydelsen av att noggrant delge resultatet av
undersökningarna och respektfullt diskutera olika
behandlingsalternativ med patienten och nära anhöriga
• samarbeta i team för att komma fram till optimal strategi för
behandling
• förstå vilken begränsning hörapparater har
2.5 Medfödd
hörselskada/dövhet
Mål
Att kunna
- identifiera hörselskadans etiologi, omfattning och progress
- fastställa hörselskadans påverkan på den enskilda individen
- klargöra tidigare hantering, utbildning och kommunikationsförmåga (inklusive teckenspråk) hos patienten
- initiera ytterligare hörselrehabiliterande åtgärder (fördjupad
hörselrehabilitering)
• orsakerna till medfödd hörselnedsättning
• remittera till genetisk rådgivning
• effekterna av sådan hörselskada för den de drabbade individerna
och dess närstående
• adekvata hörhjälpmedel
• alternativa kommunikationssätt
• förstå de värderingar som finns inom dövkulturen och vilka
stödåtgärder som finns för döva
2.6 Hörselnedsättning
hos äldre
Mål
• bestämma hörselskadans etiologi, typ och omfattning
• specificera lämpliga undersökningar
• ta initiativ till en handläggningsplan med relevanta åtgärder för
den hörselskadade i sin omgivning
Att kunna
• olika orsaker till hörselnedsättning hos äldre
• det generella åldrandets effekter på hörselsystemet
• den påverkan hörselnedsättning kan ha på den hörselskadade
individen och närstående.
• informera anhöriga om hörselskadan och hur man kan underlätta
kommunikation med den hörselskadade
• de olika hörselrehabiliteringar som finns tillgängliga
• vilka möjligheter det finns att få hjälp av hörselombud eller
motsvarande
• ta hänsyn till andra funktionshinder, såsom. känsel- eller
synnedsättning, som kan försämra individens förmåga att ta del av
traditionella rehabiliterande åtgärder
2.7 Störningar i den
centrala hörsel
funktionen
Mål
Att kunna
2.8 Funktionell
hörselnedsättning
Mål
Att kunna
2.9 Kognitiv
dysfunktion hos vuxna
Mål
Att kunna
Att kunna
• bestämma orsaken till tryckkänsla, hyperakusi, eko andra
upplevelse av ljudförvrängningar
• behandla symptomen på ett lämpligt sätt
• utvärdera/bedöma tecken på central hörselskada
• ta initiativ till rehabiliterande åtgärder
Att känna till
• etiologiska faktorer vid onormala hörselupplevelser
• behandlingsmetoder och rehabiliteringsåtgärder vid dessa
tillstånd
• anatomin för de centrala hörselbanorna och adekvata testmetoder
för de olika delarnas funktion
• hur man utreder rubbningar de centrala hörselbanorna och den
begränsade kunskap man har om orsaker, utredningar och
behandlingar.
• de olika hörselrehabiliteringar som är tillgängliga
Att kunna identifiera, utreda och handlägga fall med funktionell
hörselnedsättning
• hur man utifrån anamnes och audiometri kan känna igen
funktionell hörselnedsättning
• hur man bedömer möjliga orsaker till funktionell
hörselnedsättning
• hur man korrekt handlägger fall med funktionell
hörselnedsättning
• när man skall remittera för vidare medicinska eller andra
utredningar
Att kunnagenomföra en specialistutredning, erbjuda behandling
och rehabilitering för patienter med kognitiv dysfunktion
• de audiologiskt medicinska problem som kan vara förknippade
ett intellektuellt funktionshinder och de specifika effekter som
dessa problem kan medföra
• andra funktionshinder som kan föreligga samtidigt såsom
synskada eller talstörning
• hur förvärvade audiologiskt medicinska problem kan framstå hos
individer med kognitiv dysfunktion
• tillgängliga rehabiliteringsåtgärder och hur dessa genomförs för
denna patientgrupp
• hur patienter med kognitivt funktionshinder ger informerat
samtycke till föreslagna åtgärder
2.10
Försäkringsmedicin
Mål
Att kunna
• skriva adekvata läkarintyg och läkarutlåtanden
• tillägna sig relevant kunskap om Försäkringskassan regelverk
kring arbetsoförmåga, handkappersättning och arbetsskada
• vara rådgivare åt patienter om söker medicinsk juridisk hjälp
Att kunna
Att känna till
• hur ett juridiskt korrekt intyg eller utlåtande ska vara utformat
• handläggningen vid Försäkringskassan och privata
försäkringsbolag
• de basala reglerna i lagstiftningen kring läkares skyldigheter i
kontakterna med myndigheter, försäkringsgivare och gentemot den
försäkrade patienten
•
● Socialstyrelsens beslutsstöd angående sjukskrivning vid
hörselnesättning.
Färdigheter
• ta upp en relevant anamnes och genomföra en adekvat
undersökning vid behov med hjälp av teckentolk
• bedöma hur övriga sjukdomar och funktionshinder kan påverka
hörsel- och balansfunktionen
• genomföra en adekvat audiologisk, neurootologisk och vid behov
en allmän klinisk undersökning
• tolka resultaten av objektiva och psykoakustiska
hörselundersökningar
• välja lämpliga uppföljningsmetoder och tolka dess resultat och
utvärdera nytta och begränsningar med planerad behandling
• förmedla diagnos och undersökningsresultat och planerade
åtgärder på ett adekvat och meningsfullt sätt
• föreslå lämpliga hjälpmedel
• föreslå adekvat rehabiliteringsplan
• arbeta nära andra yrkesgrupper för att säkerställa ett effektivt
multidisciplinärt omhändertagande
• kommunicera väl med patient, dess närstående, kollegor och
andra yrkesgrupper
• samarbeta med andra personalgrupper inom hörselvården och
andra berörda vårdgivare och närstående för att åstadkomma
optimal hjälp och fungerande rehabilitering
• i intyg och utlåtande uttrycka den medicinska bedömningen klart,
koncist och sakligt samt formulerat på ett sätt som kan förstås av
en lekman
Värderingar
• vara medveten om den stress och oro som en hörselutredning och
diagnos kan orsaka
• ha förståelse för hörselnedsättning/dövhet i ett ICF-perspektiv
• beakta kulturella aspekter vid hörselskada och andra
funktionshinder
• beakta fördelar och begränsningar i nationella riktlinjer
• beakta frågor kring förtroenden, tystnadsplikt och informerat
samtycke
3. Vestibulogi
3:1 Basal vestibulogi
Mål
Gemensamma färdigheter och värderingar för alla
undergrupper under 3.7
Att kunna utreda, bedöma och behandla patienter med yrsel och
balansrubbning
Att kunna
● balanssystemets anatomi, fysiologi och patofysiologi
● olika mekanismer för uppkomst av yrsel och balansrubbning
● olika sjukdomstillstånd som ger yrsel och balansrubbning samt
dessa sjukdomars symptom, fynd och förlopp.
● om hur psykosociala faktorer påverkar balanssystemet och
därigenom yrselsjukdomar
● vestibulära test i mottagningsrummet och på balanslaboratorium
● bilddiagnostikens plats vid vestibulär utredning och dess
begränsningar
● andra utredningsalternativ och utvärdering av dessa
● olika medicinska behandlingsmöjligheter
(farmaka, kirurgi)
● olika paramedicinska behandlingsalternativ (sjukgymnastik,
psykologisk behandling)
● känna till adekvata remissinstanser
● trafiklagstiftningen och tillämpningen av denna vid trafikfarlig
yrsel
● Socialstyrelsens beslutsstöd angående sjukskrivning
● känna till kommunernas ansvar och möjligheter
Färdigheter
Kunna utföra oto-neurologiska test i undersökningsrummet
Kunna bedöma testresultat från balanslaboratoriet
Arbeta multidisiplinärt
● initiera livsstilsförändringar v.b.
● kognitivt förhållningsätt till yrsel/ balansrubbning
3:2 Akut yrsel
Mål
Att kunna
att kunna bedöma, diagnostisera och handlägga/ behandla patienter
med akut otologisk yrsel samt identifiera icke-otologisk yrsel med
akut behandlingsbehov
● olika mekanismer för uppkomst av akut yrsel
● olika otologiska, neurologiska/medicinska orsaker till akut yrsel.
● symptom, fynd och förlopp vid akuta yrselsjukdomar
● vilka symptom och fynd som indikerar icke-otologisk yrsel
● behandling av otologisk yrsel
● kunna nystagmusmönstret vid stimulering i olika båggångsplan
● känna till de faktorer som kan fördröja central kompensation av
vestibulär åkomma
3:3 Recidiverande yrsel
eller balansrubbning
att kunna bedöma orsaken till recidiverande yrselbesvär/
Mål
balansrubbning
att avgöra hur yrsel påverkar individens möjlighet att delta i olika
aktiviteter
att initiera adekvat utredning och behandling samt remittera till
andra specialister vid behov
● orsaker till perifer och central vestibulär recidiverande yrsel.
Att kunna
● kunskap om andra icke-otologiska sjukdomstillstånd och
symptom som kan ge upphov till yrsel och balansrubbning
● faktorer som påverkar vestibulär kompensation.
● psykosociala effekter av recidiverande yrsel.
● sjukgymnastiska behandlingsalternativ vid recidiverande
yrselsjukdomar.
● Socialstyrelsens beslutsstöd angående sjukskrivning vid
recidiverande yrsel eller balansrubbning
● Försäkringskassans möjligheter att bevilja karensdagsbefrielse
vid upprepad korttidsfrånvaro pga. återkommande yrsel eller
balansbesvär.
3:4 Kronisk yrsel /
balansrubbning
att kunna diagnostisera och initiera adekvat handläggning för
Mål
optimering av patientens aktivitetsnivå/arbetsförmåga
● vilka olika sjukdomar som ger kronisk yrsel/balansrubbning
Att kunna
● vilka mediciner som kan ge/ påverka kronisk yrsel/
balansrubbning.
3:5 Drop attacker
Att kunna bedöma orsaken till svimning och drop attacker, initiera
Mål
rätt behandling samt identifiera när remiss till geriatriker, intern
medicin eller neurolog är indicerad.
● indikationer och kontraindikationer för gentamycininjektion
Att kunna
3:6 Yrsel och
balansrubbning hos
äldre
Att kunna identifiera orsaken till falltendens hos äldre samt
Mål
initiera adekvat utredning och behandling.
Att kunna
3:7 Barn med yrsel
Mål
● hur det normala åldrandet i olika organsystem påverkar balansen.
● hur oftalmologiska, muskuloskeletala och neurologiska
sjukdomar påverkar balanssystemet.
Hur farmaka och omgivningsfaktorer påverkar balansen
● hur det normala åldrandet påverkar patientens attityder och
förmåga att genomföra behandling
● remittera för sjukgymnastisk behandling
Att kunna bedöma, handlägga och behandla barn med yrsel och/
Att kunna
Färdigheter
Ha förmåga att
Värderingar
Att förstå och
värdesätta
eller balansrubbning
● den normala grovmotoriska utvecklingen samt den normala
utvecklingen av balansen hos barn
● på vilket sätt barn beskriver yrselsymptom.
● sjukdomstillstånd – otologiska och barnmedicinska och andra
orsaker till yrsel hos barn samt lämplig behandling.
● vilka undersökningsmetoder som finns för att bedöma yrsel och
balansrubbningar hos barn i olika åldrar.
Gemensamt för hela kapitel 3
● kunna ta en adekvat yrselanamnes från föräldrar/vårdare/barn. ●
utföra en komplett otoneurologisk undersökning inkluderande
nystagmusanalys, läges- och lägeändringstest, impulstest samt
bedöma ögonrörelser
● kunna utföra en relevant undersökning och göra en åldersadekvat
balansbedömning
● kunna utföra relevanta delar av neurologstatus inklusive
kranialnervstatus och cerebellära test
● kunna bedöma nackstelhet
● välja relevanta vestibulära test och andra utredningar samt
utvärdera resultatet av dessa
● att kunna bedöma patientens helhetssituation - medicinskt och
psykosocialt
● kunna diagnostisera och behandla olika typer av läges- och
lägeändringsyrsel
● utföra en helhetsbedömning av patientens balans och
gångförmåga.
● skilja mellan kortvarig medvetande förlust och drop attacker .
● utföra intratympanal gentamycininjektion.
● kunna förklara för patienten vad som är orsaken till och effekter
av patientens yrselsjukdom
● utvärdera och informera patienten om sociala och psykologiska
faktorers inverkan på yrselsjukdomen
● bedöma patientens arbetsförmåga och behovet av sjukskrivning
● utfärda LUH
● initiera/medverka till rehabilitering
● motivera patienten till olika paramedicinska
behandlingsalternativ
● utföra olika typer av manöverbehandling.
● bedöma om en trafikfarlig yrsel föreligger, informera patienten
och anhöriga och vb vidtaga åtgärder för att förhindra att patienten
framför fordon
Gemensamt för hela kapitel 3
● arbetet i ett multidisciplinärt team.
● utveckling av förståelsen för patienter med yrsel
● hur man på ett inkännande sätt diskutera den stress och
begränsning som återkommande yrsel/balansrubbning ger i
individens liv.
● förståelse för vilken inverkan kroniska balansbesvär har i
vardagens aktiviteter, inkluderande yrkesliv samt psykologiska
effekter av dessa.
● förståelse för hur oväntade dropattacker påverkar patientens
tillvaro
● medvetenheten om hur både psykiska och sociala faktorer
inverkar på gångförmåga.
4. Andra närliggande områden
4.1 Barnmedicin och
barnets utveckling
Mål
Att kunna
Färdigheter
4.2 Barnneurologi
Mål
Att kunna
Färdigheter
4.3 Vuxenneurologi
Mål
Att utveckla ett förtroendefullt och familjecentrerat bemötande av
barn som ger möjlighet att bedöma hela barnet
Att kunna:
milstolparna i barnets normala utveckling
skolans/skolhälsovårdens ansvar och vilket stöd som kan
erbjudas barn med speciella behov
barnens rätt i samhället
barnhälsovårdens ansvar särskilt beträffande hörsel och
språkutveckling
hantera situationer där barnets intresse är i konflikt med
vårdnadshavarens
Att ha förmåga att:
ta anamnes och status och göra bedömning av barnets allmänna
hälsotillstånd och utveckling
att kommunicera med barn
känna igen avvikande beteende eller utveckling
remittera till vederbörande specialist vid behov
ha ett inkännande förhållningssätt till vårdnadshavaren/na
att ta kontakt med socialtjänsten om vårdnadshavaren på ett
allvarligt sätt ej bedömes handla för barnets bästa
Att kunna göra en neurologisk bedömning av ett barn och bedöma
när man bör remittera till barnläkare/neurolog
känna igen avvikande motorik och beteende
orsakerna till balansproblem och yrsel hos barn
neurologiska sjukdomar med neurootologisk manifestation t ex
barnmigrän/cyklisk kräkning, neurofibromatos, Ushers syndrom
Att ha förmåga att:
ta en barnneurologisk anamnes
göra ett neurologiskt status
känna igen central balansstörning
känna igen vanliga neurologiska störningar
bedöma behov av remiss till barnläkare/neurolog
ha en god kommunikation med vårdnadshavarna
Att kunna göra en adekvat neurologisk bedömning och bedöma när
man skall remittera till neurolog eller neurokirurg
Att kunna
Färdigheter
orsakerna till central vestibulär störning
neurologiska sjukdomar med neurootologisk manifestation t ex
MS, cirkulatorisk ischemisk sjukdom och neurofibromatos.
utredningsprotokoll för dessa sjukdomar
vanliga neurologiska sjukdomars farmakologiska behandling och
dess biverkningar
Att ha förmåga att:
ta en fullständig neurologisk anamnes
göra ett neurologiskt status
känna igen central vestibulär störning
känna igen vanliga neurologiska sjukdomar såsom multipel
skleros, cerebrovaskulär sjukdom, migrän och epilepsi
välja rätt åtgärdsstrategi
vid behov remittera till neurolog eller neurokirurg
4.4 Psykiatri/psykologi
Barn och ungdom
Mål
Att kunna
Färdigheter
4.5 Psykiatri/psykologi
vuxen
Mål
Att kunna
Färdigheter
4.6 Ögonsjukdomar hos
barn
Att känna till vanliga psykiatriska tillstånd och beteendeavvikelser
hos barn och ungdomar, bedöma när man bör remittera till
barnpsykiater/psykolog
vanliga psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd samt
beteendeavvikelser hos barn och ungdomar
förekomst av mental ohälsa hos döva/hörselskadade
bedöma bakomliggande orsak till icke-organisk
hörselnedsättning
Att ha förmåga:
ta en relevant anamnes och utföra en adekvat undersökning
samarbeta bra med andra vårdgivare och remittera till annan
specialist vid behov
Att känna till vanliga psykiatriska sjukdomar, missbruk och
beteendeavvikelser hos vuxna, ha kunskap om sambandet mellan
mental ohälsa och vestibulära/audiologiska manifestationer samt
kunna bedöma när man bör remittera till psykiater/psykolog
Att kunna:
vanliga psykiatriska sjukdomar, missbruk och beteendeavvikelser
hos vuxna
psykiatriska tillstånd och medicinering med vestibulära och/eller
audiologiska manifestationer
förekomst av mental ohälsa vid neuro-otologiska sjukdomar
bedöma bakomliggande orsak till icke organisk hörselnedsättning
Att ha förmåga:
identifiera beteendeavvikelser och psykiatrisk störning hos vuxna
diskutera psykiatriska/psykologiska störningar med patienten
remittera till annan specialist vid behov
Mål
Att kunna
Färdigheter
Att känna till vanliga ögonsjukdomar och synstörningar, särskilt de
som har samband med störningar i hörsel- och balanssystemet,
och veta när man skall remittera till ögonspecialist.
Att kunna:
de vanligast förekommande syndromen som påverkar syn och
audio-vestibulär funktion.
betydelsen av en synnedsättning vid samtidig nedsättning av
hörsel och balans.
vilka synundersökningar som kan utföras vid olika ålder hos
barnet
Att ha förmåga:
ta anamnes på synstörningar
känna igen synfel som nedsatt synskärpa, skelning, nedsatt
mörkerseende, bländningskänslighet
särskilt de relaterade till hörsel/balans
4.7 Ögonsjukdomar hos
vuxna
Att kunna bedöma förekomst av synstörning och veta när man
Mål
skall remittera till ögonspecialist
Att kunna:
Att kunna
de vanligaste synstörningarna associerade med stöningar i hörseloch balanssystemet
bedöma förekomst av skelning och latent nystagmus
ha kännedom om brytningsfel och astigmatism
förstå hur synfel kan påverka balansen och testresultat vid
utredning av balansstörning/yrsel
känna till åtgärder vid skelning, benign intrakraniell hypertension
och oscillopsi orsakade av nystagmus eller störd vestibulo-ocular
reflex
Att ha förmåga:
Färdigheter
ta anamnes om synstörning och ögonsymptom
känna igen synfel som nedsatt synskärpa, skelning, benign
intrakraniell hypertension, glaukom, presby- och hypermetropi
särskilt de relaterade till hörsel/balans som nedsatt mörkerseende
och bländningskänslighet
4.8 Genetik
Att ha kännedom om betydelsen av genetiska orsaker till
Mål
hörselnedsättning hos barn och vuxna, kunna initiera en genetisk
utredning samt ha kännedom om klinisk genetisk kunskap och
vilka möjligheter den erbjuder
Att kunna:
Att kunna
ärftlighetsmönster vid hörselnedsättning
tillgängliga test associerade till hörsel- och balansstörningar
den psykologiska betydelsen av genetiska sjukdomar
innebörden av genetisk rådgivning i relation till reproduktion
Ha förmåga att:
Färdigheter och
värderingar
ta en relevant anamnes och göra status inklusive bedömning av
dysmorfologier
rita ett familjeträd
förstå resultatet av genetiska test
remittera till specialist i genetik vid behov
etiska och psykologiska aspekter vid genetisk utredning
4.9 Geriatrik
Mål
Att kunna
Färdigheter
Värderingar
Att känna till de tillstånd som drabbar äldre individer såsom
tendens till hörselnedsättning, balansförlust, multisystem sjukdom
och kognitiv försämring och kunna förklara vilken roll audiologin
har inom de multidisciplinära team som tar hand om de äldres
behov.
Att kunna:
● de vanligaste orsakerna till att äldre får hörselnedsättning,
tinnitus, nedsatt balansförmåga samt yrsel.
● vilka uppgifter andra medlemmar, som arbetar med äldre
individer i de multidisciplinära teamen har.
● vilken kunskap och ansvar andra samhällsinstanser har att stödja
äldre med hörselnedsättning
Att ha förmåga att:
● ta relevant anamnes och status
● konsultera andra specialister när det är indicerat.
Att förstå och lägga vikt vid att:
visa empati och skapa förtroende vid bemötandet av patienten
och dess vårdnadshavare/anhöriga
hantera de funktionshinder som föreligger p.g.a. annan sjukdom
samarbeta bra med andra specialister och andra instanser som är
involverade kring patientens kroppsliga och mentala hälsa
kommunicera väl med patient, anhöriga samt andra
professionella både verbalt och i skrift.
