1
RehabCenter Mösseberg
Projekt
LÅNGVARIG OHÄLSA
Om jag vill lyckas med att föra en människa
mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå
det han förstår.
Sören Kierkegaar
2
PROJEKT LÅNGVARIG OHÄLSA
Bakgrund:
Inom alla regionens vårdformer finns en grupp patienter som ofta och regelbundet söker vård,
utan att problembilden tydligt kan definieras eller åtgärdas. Detta leder till stort lidande hos den
enskilde, som upplever att han/hon inte blir lyssnad på, trodd eller hjälpt. Även hos
vårdpersonalen väcker detta mycket frustration, då man inte kan fullfölja sin yrkesmässiga och
etiska kod dvs. att hjälpa, bota och minska lidande. Problemet och situationen blir kostsam både
ur individuell och samhällelig synvinkel.
Problematiken hos denna grupp är omfattande, komplex och mångfacetterad. Symtombilden
upplevs oklar både av patient och personal. Specialiseringen inom sjukvården gör det svårt att se
hen helhetsbild. Diagnostiseringen försvåras om fokus ligger på detaljproblemet och risken är
uppenbar att patienten känner sig kränkt och inte lyssnad på i mötet med sjukvården. Patienten
hamnar hos primärvården där man upplever sig inte har resurser för en heltäckande utredning
och behandling. Problemen har ofta psykosomatiska kännetecken, där patienten upplever sig
frustrerad och har ofta obalans mellan känsloliv och kroppens reaktioner. Detta medför behov av
speciell kunskap och samordning i teamet för att coacha individen på ett konstruktivt sätt.
Behoven kräver insatser på både individ- och omgivningsnivå.
Mösseberg Rehabcenter har stor erfarenhet av arbetslivsrehabiliterande utredningar och
arbetslivsinriktad rehabilitering. Sedan 1983 har företaget bedrivit rehabilitering via Rehabcenter
Mösseberg i olika former gentemot försäkringskassa, landsting, stat, kommun, fonder,
försäkringsbolag och företag. Flera tusen individer har genomgått rehabiliteringsprogram. De
senaste åren har vi speciellt inriktat oss på program avseende Försäkringskassans efterfrågade
tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. Resultatredovisningen visar att
uppdragsgivaren är mycket nöjd med tjänsten som helhet. Under perioden 2004/2005
genomfördes vid Mösseberg Rehabcenter 280 arbetslivsinritade utredningar/bedömningar.
Under samma period genomgick 166 personer arbetslivsinriktad rehabilitering i internatform.
Syfte:
1.Minska det individuella lidandet och öka hälsoupplevelse samt livstillfredsställelse.
2.Minska köer och belastning på VC och effektivisera vården genom att:
samordna fysiskt, psykiatriskt/psykologiskt, socialt & paramedicinskt
inriktade resurser i ett interdisciplinärt arbetssätt.
påvisa att multidisciplinär bedömning och därefter rätt inriktade resurser i
ett interdisciplinärt arbetssätt lönar sig både för den enskilde individen och
för samhället.
påvisa att vårdkonsumtionen minskar.
3.Förkorta sjukskrivningstid samt skapa förutsättning & motivation för återgång i arbete
alternativt ökad sysselsättningsgrad i lönearbete.
3
Metod
Det är viktigt att individen känner delaktighet under hela processen. Därför kan det vara av stor
vikt för resultatet, att utredningen genomförs i ej traditionell sjukvårdmiljö. Individen kan då
uppleva större integritet och frihet samt att den verkliga problematiken lättare kan komma att
framstå. Personen integreras alltså under en sammanhållen period i ett nytt och socialt komplext
sammanhang, där individens verkliga problematik lättare framstår . Individen frigörs från sin
invanda miljö och får tid till reflektion över sin livssituation, bedömningsprocessen och resultatet.
När individen kommer till en ny miljö skärps sinnena och detta underlättar diskussioner kring
beteendeförändringar och visionsformulering. Det skapar också en möjlighet att etablera en god
terapeutisk allians.
Bedömningen ger en beskrivning av sjukdom och konsekvens av sjukdom och
förvärvsförmågans begränsningar enligt ICD10 och ICF nomenklatur och SASSAM-kartläggning
och tydliggör vilken funktionsnedsättning som föreligger.
MRC utreder alltid ur ett ICF-perspektiv och gör en aktuell tolkning av interaktioner mellan
dimensionerna i ICF utifrån Fysisk & Psykisk funktion, Aktivitet, Delaktighet samt påverkande
Omgivningsfaktorer/Personliga faktorer. Med detta syn- och arbetssätt kan de 3 dimensionerna
illness (personens egen sjukdomskänsla), disease (sjukvårdens diagnos) och sickness (personens
sjukroll) vara i fokus.
Dessutom belyses såväl sociala som psykologiska aspekter, individ- och omgivnings-relaterade
hinder och resurser enligt SASSAM-metodiken. MRC:s utredning bygger på såväl STRUT:s
riktlinjer (Strukturerad RehabiliteringsUtredning), som andra vedertagna utredningsmodeller.
MRC har vidare utvecklat och kombinerat STRUT och SASSAM-metodiken för att uppnå
optimala resultat.
MRC kartlägger den försäkrades olika problem- och resursområden. Såväl tillgångar som hinder
på individ- och omgivningsnivå belyses. Individfaktorer enligt SASSAM-kartans
kroppsfunktioner, psykiska funktioner, psykosomatik, substansintag och historik belyses. Även
Omgivningsfaktorer såsom sociala förhållanden, arbetsförhållanden, utbildning - kompetens,
fritidsintressen, nätverk, belyses . Kartläggning sker av motivation på såväl individ- som
omgivningsnivån. Funktions- och aktivitetsförmågan i relation till arbetsförmåga, bedöms i
förekommande fall avseende ordinarie eller annat på arbetsmarknaden förekommande arbete,
samma eller annan arbetsgivare enligt 7-stegsmodellen. Även beroendeproblematik och missbruk
kan bedömas.
MRC:s arbetssätt bygger på ett interdisciplinärt teamarbete genom en multidisciplinär insats.
Bedömningen har sin grund i en helhetssyn på människan och utgår från en etisk plattform om
varje människans unika värde.
Varje teammedlem ansvarar för att utifrån sitt kompetensområde dokumentera hinder och
resurser i SASSAM-kartan.
Specifika tester/bedömningar utförs av teamet beroende på den försäkrades behov:
Specialistläkare: Gör en funktionsbedömning innehållande bakgrund inkl. individens egen
smärtbeskrivning, smärtanalys, riktat kroppsligt status, rörelsemönster, undersökning i
belastningssituation, aktuella erfarenheter av fysisk belastning i arbete, tidigare rehabinsatser.
Samt en psykosomatisk analys med diagnostisering enligt ICD-10 och DSM-IV.
Psykiater kartlägger familjeanamnes & sociala förhållanden, skolgång, yrke/arbete, hereditet för
psykiatrisk sjukdom, tidigare kontakt med psykiatri, rehabiliteringsinsatser, substansintag, psykiskt
status, psykiska funktioner, stress och psykosomatik. Sammanfattande bedömning. Psykiatrikern
sätter diagnos enligt ICD 10 .
Psykolog gör bedömning av psykologiska funktioner via strukturerad intervju samt genomför
personlighetsundersökning och eventuellt screening av kognitiva funktioner.
4
Sjukgymnast bedömer fysisk funktion, samt omfattning & grad av smärta/besvär. Testar och
bedömer den fysiska funktionen /förmågan i relation till individens nuvarande eller på
arbetsmarknaden förekommande arbetsuppgifter. Observerar i praktisk aktivitet. Gör alltså en
praktisk funktions och smärtanalys med screening av den fysiska funktionen relaterat till
begränsning relaterat till arbetsmässiga krav.
Arbetsterapeut gör kartläggning av aktivitetsförmåga i personlig vård, boende, arbete, fritid, social
situation, samt motivation, mål och copingförmåga. Kartläggning av arbetsuppgifter och
arbetsplats utifrån fysisk och psykosocial arbetsmiljö, arbetsorganisation, individuellt
arbetsmönster samt professionella nätverk
Adiktolog gör screeningtest och vid behov fördjupad addisutredning med en bedömning enligt
ICD-10 med fokus på eventuellt missbruk/beroende av alkohol, tabletter eller droger samt en
screening på eventuell depression, ångest enligt DSM-IV
Rehabsamordnare ansvarar för administration, dokumentation, teamsamordning och är
kontaktperson under vistelsen.
Läkarsekreterare ansvarar för teamets dokumentation.
Metoderna och testerna är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet och inom sjuk- och
hälsovård accepterade metoder. De verktyg som bland annat användes framgår av Bilaga 1.
Enskilda teammedlemmar kan i det individuella fallet använda sig av egna tester och verktyg för
att utifrån sin egen kliniska erfarenhet beskriva problematiken ytterligare.
Efter avslutat bedömning genomförs ett interdisciplinärt teammöte, där utredningsresultatet
diskuteras. Individens ev. sjukdom och dess följder redovisas, omfattning och varaktighet av
arbetsförmågenedsättning sammanfattas, samt individ- och omgivningsrelaterade möjligheter
fokuseras. Förslag till mål och åtgärder lämnas. Varje teammedlems bedömning dokumenteras
separat och utformas så att både hinder och resurser belyses.
Vid bedömningens början utses en kontaktperson ur MRC-teamet för varje individ. Denna
kontaktperson genomför stöd- och motivationssamtal under bedömningens gång för att ge individen
möjlighet att komma med åsikter, påverka och känna delaktighet.
Efter det interdisciplinära teammötet diskuterar kontaktpersonen utredningsresultat och
föreslagna åtgärder med individen i ett tvåpartssamtal. Mötet utformas som en individanpassad
diskussion och ett samtal där alla parter ges möjlighet att ge synpunkter på bedömningens
innehåll, utformning, resultat och föreslagna åtgärder. Utifrån detta samtal fastställs
handlingsplan.
Målgrupp
Individer med oklar långvarig ohälsa.
Inklusionskriterier
•
•
Icke specifika rygg- och nackbesvär och lindrig eller
medelsvår psykisk ohälsa, där stressrelaterad psykisk
ohälsa och utmattningssyndrom är centralt.
Besvären ska ha pågått under minst ett år, där deleller heltids sjukskrivning alternativt flera korta
sjukskrivningsperioder ses.
5
Process
Remiss skrivs från VC läkaren.
Uttagningsläkaren inom primärvården bedömer remissen.
Remissen bedöms på MRC och patienten bokas för 3 dagars utredning.
MRC gör man en preliminär bedömning av den information som föreligger och Ev,
kompletterande dokumentation begärs in. Detta för att bedömningsteamet skall kunna
bilda sig en uppfattning om vilka specifika parametrar med avseende på individ- och
omgivningsfaktorer som är belysta och vilka som bör utredas och penetreras ytterligare
Individen kallas till bedömning. Möjlighet till dialog per telefon erbjuds ang frågor från
individens sida.
Vid bedömningens start sker registrering och rundvandring där individen får information
om lokaliteterna samt rutiner på MRC. Vid inskrivning informeras muntligen om
målsättningen med bedömningen och dess olika faser, därefter erhåller individen
utredningsmaterial samt schema.
Genomförande av bedömning enligt Flödesschema. Bilaga 3.
Efter avslutad bedömning genomförs ett interdisciplinärt teammöte, med individen i
centrum, där bedömningsresultatet diskuteras. Mötet utformas som en individanpassad
diskussion och ett samtal där alla parter ges möjlighet att ge synpunkter på bedömningens
innehåll, utformning och resultat.
Rekommendation för fortsatt åtgärder utformas. Dessa kan vara:
Inga fortsatta åtgärder i form av utredning eller behandling bedöms nödvändiga,
möjliga och/eller tillför/medför för individen minskat lidandet, ökning av
hälsoupplevelse eller ökad livstillfredsställelse.
Individen fortsätter med tidigare upparbetade behandlingskontakter på
hemmaplan.
Individen bokas in vid MRC för en individanpassad, multidisciplinärt, poliklinisk
behandlingsperiod.
Individen bokas in för en intensiv 2 veckors behandlingsperiod i internatform
vid MRC. Se Flödesschema Bilaga 4.
Insatser vid Poliklinisk behandlingsperiod alternativt Internatperiod kan innehålla en
kombination av:
Individuella aktiviteter hos de olika yrkeskategorier utifrån individens behov för
genomförande av behandling, samtal, handledning, undervisning mm under processen.
Alla insatser sätts i den enskildes perspektiv.
Gruppaktiviteter i form av praktisk ergonomi, avspänning, fysisk träning,
kroppskännedom och bassängträning.
Föreläsningar i ämne som stresshantering, smärthantering, ergonomi, kost och
motion.
Skolor – stress, sömn, smärta -omfattande 2-5 tillfällen i öppna grupper, där
gruppdiskussion & gruppdynamik är viktiga inslag.
Kombinationen av utbildning/kunskap, gruppdiskussioner, praktiska övningar, enskilda
samtal/behandlingar, hemuppgifter samt tid till egen reflexion har som mål att ge
individen insikt, medvetenhet, motivation till förändringsarbete & copingstrategier.
6
En Kontaktperson ur behandlingsteamet, utses för vare individ som deltar i någon form
av behandlingsprogram. Kontaktpersonens uppgift är att dels fungera som stöd för
individen i t.ex. praktiska frågor under behandlingsperioden samt fungera som länk mellan
individen och teamet. En grundläggande del i behandlingsprocessen är att individen tar
ansvar i och är en naturlig del av behandlingsprocessen. Individen ges möjlighet att ge
åsikter och påverka skeendet, kontinuerligt under utrednings- och behandlingsperioden.
För att stämma av att rätt insatser görs och vid rätt tillfälle, samt att mål följs och/eller
förändras utifrån individens behov, hålls interdisciplinära teammöten med individen i
fokus. MRC:s erfarenhet är att interdisciplinära teammöten där individen medverkar,
kan skapa mycket oro och ångest hos individen. Många upplever det som obehagligt
och påfrestande att sitta i en grupp där den personliga situationen diskuteras. Detta
oavsett om individen känner sig trygg i behandlingsgruppen och har stort förtroende
för yrkespersonerna och människorna bakom dessa. MRC har därför valt att hålla dessa
interdisciplinära möten utan individen. Teamets diskussion, beskrivning av rådande
behandlingssituation, förslag på mål och fortsatt upplägg förs vidare genom en
diskussion i tvåpartsamtal mellan individen och kontaktpersonen. Individen ges då
möjlighet att ge åsikter och påverka i allt. Därefter bestäms gemensamt det fortsatta
upplägget.
Behandling
Mösseberg Rehabcenter, MRC:s, synsätt kan beskrivas som fyrdimensionellt där begreppet
se hela människan betyder att vi i vårt arbete tar hänsyn till individens fysiska, psykiska,
sociala och existentiella situation. Insatsen har sin grund i en helhetssyn på människan och
utgår från en etisk plattform om varje människas unika värde och dennes möjligheter.
Fokus inriktas mot individens långsiktiga funktions- och arbetsförmåga. Insatserna är
individanpassade och där individen aktivt deltar i ett interdisciplinärt teamarbete och
multidisciplinärt program. Syftet är att stärka självförtroende och motivation, samt skapa
framtidstro.
Vårt arbetssätt bygger på ett interdisciplinärt teamarbete genom en multidisciplinär insats.
Individens självbestämmande värnas, med möjlighet/krav till aktiv delaktighet i
behandlingsprocessen,
Mål är att ge individen långsiktig funktions-, aktivitets- och arbetsförmåga genom att:
Stärka självförtroendet och motivationen för att ge ökad framtidstro
Ge individen förutsättningar att aktivt ta ansvar för sin rehabilitering
Öka förståelsen för sig själv och sin situation på individ- och omgivningsnivå
Skapa förutsättningar för beteendeförändringar
Ge kunskap om vilka mekanismer som påverkar individen både fysiskt och psykiskt
Förbättra individens fysiska och psykiska arbetsförmåga
Lära individen att disponera de egna resurserna för att kunna möta omgivningens krav
Ge individen ökad förståelse för den huvudsakliga orsaken till ohälsan
Ge redskap/strategier för individen att sätta mål/delmål för att kunna hantera sin
situation och komma vidare.
Förbereda och möjliggöra arbetsåtergång.
Fokusera arbetslinjen, se möjligheter på arbetsmarknaden
.
Vår metodik baserar sig på ett kognitivt förhållningssätt som innebär att individen tar eget
ansvar i processen och vårt team fungerar som professionella vägledare. Det inbördes
förhållandet mellan tanke, beteende och handling stärks.
Vår metodik bygger på individens egen kraft att påverka/förändra sin situation, där
välgrundade aktiveringsteorier och metoder används.
7
Metodiken syftar till att ge individen Egenkontroll (Internt Locus of Control), Egenkraft (Selfefficacy) och Känsla Av SAMmanhang KASAM. Metoden är Individcentrerad dvs. tar
individens perspektiv och sätter fokus på detta. Realistiska, medvetna & tidsbegränsade mål
utformas. Insikt/Medvetenhet/”Medveten Närvaro” är grundbegrepp.
Syfte är att:
Möjliggöra (Enable)
Själv ta kontroll (Empowerment)
Öka, stärka, förbättra (Enhance).
Detta leder till ökad egen hanteringsförmåga både vad gäller emotionell coping och
praktisk problemhantering. Se Bilaga 2”Behandlingsprocessen”
Kompetenser vid MRC
Allmänläkare
Specialistläkare inom: Psykiatri, anestesiologi/debriefing/psykosomatik, rehabiliteringsmedicin,
urologi.
Psykologer med specialitet inom psykoterapi, neuropsykologi, arbetspsykologi.
Leg sjukgymnaster
Leg arbetsterapeuter
Ergonom
Leg sjuksköterskor
Adiktologer
Dietist
Utvärdering
Utvärdering behandlingsresultat & kundnöjdhet
Utvärdering via de mätmetoder & instrument som bedömts relevanta vid utredning ( se
Bilaga 1)
Uppföljning med förnyad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, delaktighet,
påverkande omgivningsfaktorer/Personliga faktorer samt upplevt hälsotillstånd 6 & 12
veckor efter avslutad behandlingsperiod.
Ett anonymt utvärderingsformulär lämnas till individen i samband med avslut.
Svar på remiss sänds till remittenten.
Ett utvärderingsformulär som avser att mäta tjänstens kvalitet skickas till remittenten.
Utvärdering av projekt
För samtliga program finns specifikt utsedd personal som ansvarar för innehåll, kvalitet
och utveckling enligt senaste rön vad gäller vetenskap och beprövad erfarenhet.
En optimal utvärdering skulle ske via opartisk, utomstående utvärderare. Detta kräver dock
ekonomiska resurser.
Ingående utvärderingsinstrument/metoder:
Baslinjemätning med generell hälsoprofil SF36, livstillfredsställelse enligt Fugl-Meyer,
vård- konsumtionsmätning sysselsättningsgrad, försörjningsform.
Mätning vid 3 och 6 månader med generell hälsoprofil SF36, livstillfredsställelse enligt
Fugl-Meyer, vård- konsumtionsmätning sysselsättningsgrad, försörjningsform.
Mätning, värdering, statistisk bearbetning av behandlingsresultat enligt ovanstående utifrån
hela behandlingsgruppen av 100 individer.
1-års uppföljning av samtliga enskilda individer ingående i behandlingsgruppen.
Enkät – skriftligt, generell Hälsoprofil SF36, Livstillfredsställelseindex enligt Fugl-Meyer,
vårdkonsumtions enkät, sysselsättningsgrad, försörjningsform.
8
Bilaga 1.
Metoder &Instrument
Arbetsterapeutiska metoder & instrument
Intervju med inriktning på aktivitetsförmåga i vardagen Strukturerad Intervju. (Berggren,
Fridell, Mattsson & Widell; 1998 reviderad 2001)
ADL-taxonomin (Sonn and Törnquist 1993)
Assessment of Motor and Process Scills (AMPS) (Fisher 1997)
Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale (OCAIRS) (Kielhofner, 1995)
Worker Role Interview (WRI) (Kielhofner 1995)
The Work Environment Impact Scale (WEIS) (Kielhofner 1995)
Frågechecklista om individens subjektiva uppfattning om generella kognitiva besvär
(Berggren, 1997 reviderad 2000, eget material)
Bedömning av Färdigheter I Arbete BaFIA. Deltar i pågående utvärdering av instrumentet
vid Linköpings Universitet
Community Integration Questionnaire (CIQ)(Willa, Ottenbacher et al. 1994)
Occupational Self Assessment – ”Min Mening” (Kielhofner 1995; Hellsvik 1999)
NPS-intressechecklista (Pettersson and Selander 1996)
Aktivitetslogg (Cynkin and Robinson 1990)
Sjukgymnastiska metoder & instrument
Funktionsskattning skuldra-arm. Boström, C., Harms-Ringdahl, K. (1991)
Index of Muscle Function (funktionsstatus, nedre extremiteter) Ekdahl, C. et al (1999)
3-min step-test. Kash (1968)
Cykeltest enl Åstrand. Andersson et al (1999)
Smärtteckning
VAS. Huskinsson, L (1974), Wilkie, D et al (1990)
Tampa Scale of Kinesiofobia. Kori, S.H et al (1990), Vlaeyen, J.W.S. et al (1995)
Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire. Waddell, G. et al (1993)
Dynamiska uthållighetstester för övre extremiteter, ett urval av Tippa-testbatteri
Nordisk Fysioterapi, (2004)
9
Psykologiska metoder & instrument
WAIS-III, D-S batteriet,
Ravens matriser,
BasIQ
Claeson-Dahls test för inlärning och minne,
Rey Complex Figure Test and Recognition Trial,
Paced Auditory Serial-Addition Test (PASAT),
Trail Making Test A och B, d2,
Wisconsin Card Sorting Test,
Rey 15-item Visual Memory Test,
Myers-Briggs Type Indicator, MBTI
16PF
MMPI-2
OPQ
Beck Depression Iventory, BDI
Beck Anxiety Inventory, BAI
Coping Resources Inventory. CRI
D-KEFS (Delis-Kaplan Executive Function System)
Samtliga tester är normerade och standardiserade samt distribueras via Psykologiförlaget
till leg. psykologer.
Samtal i form av strukturerad intervju
Teamövergripande Instrument
Alcohol Use Disorder Identification Test (Appels, Höppener & Mulder, 1987)
Drog Use Disorder Identification Test
Livstillfredsställelse (Fugl-Mayer, 1998)
ADDIS, Alcohol Drog Diagnos Instrument. (Hoffman 1995)
Stress and Crisis Inventory -93 (Nyström & Nyström, 1995)
Psykiatrisk egenbedömning (Institutet för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet,
1995)
Becks anxiosity intentory (standardiserat via Psykologiförlaget)
Beck depression inventory (BDI II) (standardiserat via Psykologiförlaget)
Impact of Event Scale (Horowitz, Wilner & Alvarez, 1979)
Känsla av Sammanhang (Antonovsky, 1991)
Nationellt Register över Smärtrehabilitering (Svensk förening för rehabilitering och
fysikalisk medicin, Socialstyrelsen)
DRI, Disability Rating Index
MPI, Multidimensional Pain Inventory
MPSQ, Modified Somatic Perception Questionnaire
Livslinjen
HAD, Hospital Anxiety and Depression Scale
Smärtteckning, VAS
Sjustegsmodellen
10
Bilaga 3
Flödesschema Bedömning PROJEKT LÅNGVARIG OHÄLSA
Den tid som finns över under vistelsen är till för att användas som
återhämtning, reflektion
Ankomst
Information
Läkare
sjuksköterska
Lunch
Sjukgymnast
Arbetsterapeut
Formulär och
mätinstrument
Sjukgymnast
Psykolog
lunch
Arbetsterapeut
Läkare
eller att fylla i formulär.
Total tid patient arbete: 18 timmar
Psykolog
sjuksköterska
lunch
Team möte
möte med patienten och
kontakt personen
Team sammanfattning
11
Bilaga 4.
Exempel på flödesschema rehabiliteringsprogram
Varje schema måste anpassas individuellt
Vecka 1
Måndag
Allmän
information
Vecka 2
Inskrivning
och
behandlingsplanering hos:
Läkare, Arbetsterapeut, Sjukgymnast, psykolog
Gomorron
Avslappning
Föreläsning: Mat för liv och lust
Tisdag
Inskrivning och behandlingsplanering hos: Läkare,
Arbetsterapeut, Sjukgymnast, psykolog
Onsdag
Torsdag
Fredag
Team möte
Smärt/stress/sömn Skola
Gomorron
Instruktion i träningshallen
Individuellt AT. Eller SG
Gomorron
Föreläsning: Energispar i vardagen
Avslappning
Föreläsning: Livs smärta kris och konflikt
hantering med läkare
Individuellt Psykolog
Gomorron
Smärt/stress/sömn Skola
Föreläsning: Stress
Föreläsning:
Udda veckor: Praktisk ergonomi
Individuellt AT eller SG
Gomorron
Föreläsning: Fysisk aktivitet
Avslappning
Individuellt AT eller SG
Gomorron
stavgång
Avslappning
Individuellt psykolog
Gomorron
Smärt/stress/sömn Skola
Individuellt AT eller SG
Gomorron
Avslappning
Individuellt AT eller SG
Gomorron
Smärt/stress/sömn Skola
Föreläsning: Stress
Utskrivningssamtal med gästen
Gomorron
Avslappning
Sjukgymnastik, arbetsterapi, psykolog efter behov: 1-3 ggr per vecka.
Vid behov Dietist och ytterligare läkarkontakt.
Det finns ett kompletterande veckoprogram med gruppaktiviteter med bl.a. fysiska aktiviteter och föreläsningar som du gärna får
ta del av i den mån du vill och har möjlighet till utöver detta schema. Detta program bör dock ses som det rådgivande
Uppföljning efter 6 och 12 veckor utförs hos de berörda personalkategorierna som överenskommits vid utskrivningssamtalet.
Uppföljning efter ett år i enkät form.
