ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Gäller under läsår 2013/2014.
Revideras vid behov, utvärderas och omarbetas i oktober 2014.
Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling
och trakasserier.
Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för förskolan Råstens förebyggande
arbete enligt Diskrimineringslagen (2008:567 kap 3) och Skollag 2010:800 kap 6.
Handlingsplanen innefattar även rutiner för åtgärdsplan, lokal ansvarsfördelning, samt
dokumentationsdirektiv.
Råstens vision:
Trygga och glada barn som får tid att växa och utvecklas i sin vardag.
Inledning
I förskolan förmedlas ständigt rådande normer och värderingar. De förmedlas av oss vuxna
och mellan barn, både genom vårt sätt att vara med varandra som vuxna och hur vi är med
barnen både i den pedagogiska verksamheten och i de olika omsorgssituationerna. Även när
barn är med/mot andra barn, hur går vi vuxna då in och hjälper dem att reda ut och lösa olika
situationer de hamnar i.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet
med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla
levande i arbetet med barnen. Lpfö -98 sid 3.
Förskolan är ett miniformat av samhället och dess normer och värderingar. I förskolan läggs
grunden för hur värderingar skapas och upprätthålls. För att förhindra och motverka
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har förskolan ett viktigt
uppdrag och ett stort ansvar att bidra till en öppen och tillitsfull atmosfär, i samspelet med
andra människor.
Diskrimineringslagen (2008:567 kap 3) och Skollag 2010:800 kap 6.
Diskrimineringslagen 2008:567 kap 3, och Skollagen 2010:800 kap 6, har till ändamål att
främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Lagens syfte är att förtydliga förskolans
och skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i förskolan
och skolan.
Ditt barn ska känna trygghet. Förskolan har en plan för arbetet
mot kränkande behandling. Planen handlar även om situationer
där barn känner sig kränkta av vuxna. Åtagande för Järfälla
Kommun
Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot trakasserier och annan
kränkande behandling, som till exempel mobbning.
Lagen omfattar all verksamhet som bedrivs inom skollagen; förskola, skolbarnsomsorg
(fritids), grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning.
Alla barn i förskolan och all personal innefattas av lagen.
Vad innebär lagen?
- Förbud mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
- Alla former av kränkande behandling omfattas av lagen.
- Kravet på att ha en Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan
- Inrättandet av barn- och elevombud. Pysslingens ombud Ing-Marie Littman.
- Kravet på att aktivt främja likabehandling
- Skyldighet att utreda kränkningar
- Det är lättare att få skadestånd för trakasserier och annan kränkande behandling mellan
barn och elever.
Varje verksamhet (förskola/skola/fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje
år beskriva sitt arbete med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en plan.
Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier, kränkande behandling av barn och elever. I enlighet
med diskrimineringslag 2008:567 kap 3 och skollag 2010:800 kap 6.
I Pysslingen Förskolor och Skolor AB gäller nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling! Det är absolut förbud för personal att utsätta barn eller elev för trakasserier och
kränkande behandling. Alla kränkningar mellan barn och elever ska informeras till berörda,
utredas och åtgärdas skyndsamt. Alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och
kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Rektor tillika förskolechef ska
skyndsamt anmäla alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och kränkande
behandling till huvudmannen via rutin och webbformulär på PyssNet under Barn &
Elevhälsan.
Utvärdering av förra årets plan
Förra årets plan diskuterades igenom på vårt personalmöte i september och därefter i
förskolerådet. All personal och alla föräldrar har fått Likabehandlingsplanen sänd till sig via
mail. All personal har fått värdegrunden på en kontokortsstor inplastad lapp, att ha i
plånboken. Även om vi har nolltolerans för våld och kränkande behandling har det hänt
tidigare att barn känt sig utsatta av andra barn, vilket då föranlett oss att rapportera vidare till
huvudman.
Utvärdering av årets plan
Årets plan kommer att utvärderas i samband med vår studiedag 23/5 2014 och sen vara som
underlag till den nya planen som delas i oktober 2014.
Trakasserier och annan kränkande behandling
I Pysslingens profil finns sammanfattat, en kultur för Pysslingen, där man tar ställning för
allas lika värde och avstånd från alla former av trakasserier och kränkande behandling.
Råsten har i sin värdegrund beskrivit vad förskolans gemensamma värden grundar sig på.
Vad är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling?
Diskriminerig innebär att man blir annorlunda behandlad beroende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell
läggning, funktionshinder och ålder.
Med trakasserier menar vi upprepad uppsåtlig handling i avsikt att uppröra eller störa och
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan.
Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykisk, t.ex. när samma barn alltid blir utanför leken,
inte får vara med, blir retad eller blir respektlöst behandlad av andra vid upprepade tillfällen.
Annan kränkande behandling att inte bli sedd eller att bli bortglömd, att bli utskälld inför
andra, när andra pratar över huvudet på ett barn eller annan person. Det kan också vara en
fysisk kränkande behandling genom knuffar och slag.
Främjande åtgärder
Alla avdelningar arbetar tillsammans med barnen att ta fram ”Trivselfaktorer” för hur vi vill
vara mot varandra, för att främja allas lika värde och trygghet. Vår värdegrund är vår
utgångspunkt och plattform i det arbetet. Vi arbetar utifrån ”Lösningsinriktad pedagogik - Lip”
där vi utgår från att alla gör så gott de kan och där vi lyfter fram och förstärker barnens
resurser och kompetenser. På så sätt vill vi skapa positiva förutsättningar för likabehandling,
så att alla kan känna sig trygga, trivas och lika värda.
Förebyggande åtgärder
- Alla barn är allas ansvar.
- Nolltolerans av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
- Engagerade pedagoger, som är närvarande för barn och föräldrar.
- Vi kommer att ha barnfokus i allt vi gör och påminna varandra när vi har ”fokustabbar”.
- Samtal mellan barn, föräldrar och personal om känslor, etik och värderingar för att stärka
barnens inlevelse i andra människor och lära dem att sätta ord på sina egna känslor.
- Stärka barnens egen självkänsla och självbild, genom att vi uppmuntrar och tar vara på
barnets egna förmågor.
- Visa på tydliga gränser, genom att samtala om rätt och fel.
- Vi kommer hålla vår ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” aktuell genom att
under ht 2013 diskutera etik och värdegrundsfrågor på våra personalkonferenser.
- Samlingen, där vi arbetar med olika metoder som rollspel och dramatiseringar.
- Synliggöra för varandra när vi utifrån ett genusperspektiv faller in i gamla och traditionella
tankemönster, s.k. ”genustabbar”.
- Att vi är observanta och erbjuder ett rikt utbud av litteratur som är granskat ur ett
jämställdhetsperspektiv och ur ett modersmålsperspektiv.
- Vi gör riskanalyser, där vi tittar på om det finns speciella platser eller tillfällen under dagen
som utgör risk/tillfälle för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Rutiner för hur vi upptäcker diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
- Barn berättar själva, vi lyssnar in och tar det barnen säger och uttrycker på allvar.
- Samtal förs dagligen med föräldrar.
- Utvecklingssamtal sker 2 ggr per år
- Föräldramöten/förskoleråd
- Vi använder oss av observationsmodeller från ”En jämställd förskola”1 och arbete med
gruppstrukturen utifrån ”Från jag till vi” 2.
- Personal är i närheten av barnen och ser och hör vad som pågår
- Barnen är uppdelade i mindre grupper i olika rutinsituationer
- Observationer
Rutiner för hur vi utreder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
- Samtal med berörda parter, barn – barn, barn – vuxen, om vad som hänt
- Samtal med förskolechef
- Samtal med berörda barns föräldrar
- Dokumentation, vad, när och hur
- Ev ytterligare samtal med alla berörda parter
Rutin för riskanalys av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
- Vi tittar över dagsrutinerna för att se om det finns tillfällen under dagen då det är större risk
för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
- Vi ser också över lokaler och gård, om det finns undanskymda platser där det kan
förekomma risk för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
- Vi samtalar även med barnen om de upplever risker vi någon av ovanstående punkter.
Rutiner för uppföljning av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
- Fortlöpande samtal med berörda parter
- Observationer
När diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling har uppstått mellan
barn
- Den personal som blivit informerad om eller fått vetskap om att kränkning uppstått mellan
barn, samtalar med barnen och försöker komma överens om vad som hänt och hur det ska
lösas.
- Personalen dokumenterar vad som hänt och formulerar en handlings/åtgärdsplan.
- Personalen meddelar förskolechef och biträdande förskolechef.
- Personalen/förskolechefen tar kontakt med barnets föräldrar och meddelar vad som hänt.
- Föräldrasamtal med åtgärdsplan, för att förhindra fortsatt kränkning.
- Uppföljning sker på utsatt tid, som anges i åtgärdsplanen.
- Övrig personal informeras för att kunna hjälpa till att observera.
1
2
Henkel K. (2006) En jämställd förskola teori och praktik. Scandbook: Falun.
Guvå G (1985) Från Jag till Vi Liber: Stockholm
När diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling har uppstått från
förskolans personal till barn
- Den personal som blivit informerad om eller fått vetskap om att kränkning uppstått från
annan personal, samtalar med den vuxne enskilt och ifrågasätter ordval eller handling, med
stöd av likabehandlingsplanen.
- Förskolechef och biträdande förskolechef informeras
- En vuxen som barnet känner sig trygg med samtalar med barnet och, beroende på
händelsen, den som utfört kränkningen för att få en uppfattning om hur barnet upplevt
situationen
- Barnets föräldrar informeras
- Personalen dokumenterar vad som hänt, när och hur och formulerar en
handlings/åtgärdsplan
- Polisanmälan och/eller andra disciplinära åtgärder görs vid allvarliga händelser.
- Genom Pysslingen har förskolan tillgång till rådgivare och/eller kristeam med olika
specialkompetenser och erfarenheter, bl.a. debrifing.
Dokumentation
All personal på Råsten dokumenterar det de ser, hör och misstänker kan vara någon form av
kränkande behandling. Dokumentationsunderlag finns som bilaga 1. Dokumentationen
samlas och överlämnas till förskolechefen.
Barnrekrytering
Till Råsten är alla barn välkomna. Vi ingår i Järfälla kommuns kösystem, vilket innebär att
barnen placeras på förskolan utifrån turordning.
Har ett barn behov av särskilt stöd söker vi extra anslag för det. Skulle det visa sig att ett
barn kan få bättre stöd för sin utveckling i någon annan verksamhet än här, så tar vi en
diskussion med föräldrarna och vid behov hjälper vi dem till bättre lösningar.
Nulägesanalys
På Råsten idag är det en god stämning i den stora personalgruppen. Personalgruppen
består av 18 pedagoger med olika utbildningar och erfarenheter (278 års gemensam
erfarenhet med det pedagoger vi har idag!!). Vi tar hjälp av varandra, i arbetet med att vara
en jämställd och värdegrundad förskola. Vi har också sedan ett år tillbaka arbetat
lösningsinriktat, utifrån ”Lösningsinriktad pedagogik”3, både i vuxengruppen och i
barngrupperna. Alla vuxna har läst den boken.
3
Måhlberg & Sjöblom (2001) Lösningsinriktad pedagogik - för en roligare skola.
Våra fem barngrupper har startat väl efter sommaren. Vi har lite tomma platser och har inte
fyllt vår yngsta barngrupp, men kommer efter jul att vara fulltaliga i den gruppen. Vi arbetar
för att alla barn ska bli stärkta och sedda som individer. Detta gör vi bl.a. genom att bemöta
varje individ på ett positivt sätt och värdegrundat sätt. Vi diskuterar ofta vår barnsyn men
försöker också ta med barnens syn på det vi gör. Vii arbetar efter principen att pedagoger är
förebilder för barnen. Om vi bemöter varandra på ett positivt och lösningsfokuserat sätt så
kommer barnen också att göra det.
I vår nulägesanalys ser vi tillfällen under dagen då vi går mellan olika aktiviteter (inne-ute,
lunch-vila t.ex) som tillfällen, då det kan finnas risk för olika former av kränkande
behandlingar mellan barnen, om det inte är så att någon vuxen finns med i övergången eller
att vi inte har delat upp grupperna i mindre grupper så förflyttningarna går smidigare.
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för
rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och
därför är vuxna viktiga som förebilder. Lpfö -98 sid 3
Åtgärder 2014
- Under 2014 kommer vi att fortsätta vårt arbete med värdegrundsfrågor och
”Lösningsinriktad pedagogik” på alla plan.
-Vi kommer fortsätta att utveckla vårt arbete med dokumentation och kartläggning av
verksamhetens ”nuläge” med fokus på barn och vuxnas arbetsklimat och miljö samt
förhållningssätt.
- Vi fortsätter även diskussionerna om vårt ”nuläge”, och gör plattformer för våra
rutinsituationer som vi sen dokumenterar och sätter upp på avdelningarna.
- Vi kommer fortsätta att ha stationer på gården, där barnen har olika aktiviteter att välja
mellan. Vi har fasta och rörliga pedagoger för att det alltid ska finnas någon vuxen till hands.
Rapport om kränkande behandling,
diskriminering, trakasserier och olycksfall
Blanketten kan användas som incidentrapportering från pedagog till rektor/förskolechef men sen är det
förskolechef/rektor som ska rapportera till huvudman via ett likadant webbformulär på PyssNet.
Anledning
Kännedom om att ett barn eller elev upplever sig utsatt för kränkande behandling. trakasserier eller
diskriminering
Tillbud gällande barnolycksfall
Enhet
Regioncef
Enhetschef
Barn
Personnummer
Avdelning
Ansvarig pedagog
Ange ett datum enligt format (2011-01-01)
Datum för när förskolan/skolan fick kännedom
Vem fick kännedom
Vårdnadshavare är informerad
Vem informerade och när
Händelseförlopp, datum, tid
Vem har dokumenterat
Har utredning påbörjats
Vem är ansvarig
