UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Markera verksamheter som
planen avser
Förskola
Förskoleklass
Grundskola
Grundsärskola
Fritidshem
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Annan pedagogisk
verksamhet
Namn: Höganäs förskola
Adress: Alriksgatan 7, 755 30 Uppsala
Telefon: 018-727 63 98
e-postadress: [email protected]
Ansvarig för planen
Förskolechef:
Rektor:
Verksamhetschef:
Benämnd chef i planen.
Planens giltighetstid:
Namn på ansvarig chef: Gunilla Källmark
Tel och epost: 018-727 63 98
[email protected]
År månad från och till:
2016-07-01 – 2017-06-30
1
2 (24)
1. SYFTE OCH INNEHÅLL
Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är
att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det
arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den
beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp.
2. UTVÄRDERING AV INSATSER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS PLAN
Utvärderingen av hur insatserna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen.
2.1.
Föregående periods insatser
Vi har fortsatt att utveckla innemiljön med
ett mer utforskande och okodat material.
Vi har fått ett mer medvetet
förhållningssätt kring materialet och
barnens val av material.
Vi har fortsatt utveckla utemiljön med ett
mer okodat och utforskande
konstruktionsmaterial.
Målet för insatsen/önskvärd effekt
Att motverka traditionella könsmönster.
Effekt/hur blev det
En mer utforskande och kreativ lek.
Uppmuntra utforskande och samarbete mellan
pojkar och flickor och mellan barn i olika åldrar.
Andra kompiskonstellationer, över ålders- och
könsgränserna.
Alla barn ska känna sig trygga i leken. Alla ska ha
möjlighet att välja aktivitet.
Materialet gör det lättare för barn att ansluta sig
till leken.
Att motverka traditionella könsmönster.
Utvecklingsarbetet fortsätter under 2016-2017.
En mer utforskande och kreativ lek.
Uppmuntra utforskande och samarbete mellan barn
från olika avdelningar, åldrar och kön.
Alla barn ska känna sig trygga ute på gården. Alla
barn ska ha möjlighet att välja aktivitet.
Andra kompiskonstellationer. Mer lek över
avdelningsgränserna, över åldersgränserna och
över könsgränserna.
Materialet gör det lättare för barn att ansluta sig
3 (24)
till leken.
Vi har arbetat mer medvetet med barnens
modersmål.
Att dagligen arbeta språkstödjande för barn med
annat modersmål än svenska.
Vi strävar efter att uppmärksamma och
lyfta barnens modersmål dagligen.
Barn med annat modersmål än svenska ska få
möjlighet att utveckla sitt modersmål.
Vi har granskat lärmiljöer och material
utifrån ett flerspråkigt och interkulturellt
perspektiv.
Barn med annat modersmål än svenska ska få
möjlighet att utveckla sitt andraspråk.
Utvecklingsarbetet fortsätter under 2016-2017.
Vi ser att mångfalden av olika språk berikar alla
barns erfarenheter och lärande när vi gör det i
sammanhang som är meningsfulla och roliga för
barnen. Barnen härmar, frågar och vill lära sig
mer.
Vi upplever att barnen med annat modersmål än
svenska känner stolthet när de andra barnen visar
intresse för deras modersmål.
Att motverka ett ”vi och dom”.
Vi har blivit bättre på att synliggöra olika
språk i skrift genom bland annat
välkommenskyltar på olika språk och
alfabet på olika språk.
Nya insatser inom området flerspråkighet och
interkulturalitet sätts inför läsåret 2016-2017.
Vi har fått QR-koder med sånger och
alfabet på olika modersmål av
modersmålspedagogerna.
Vi har granskat vårt material och våra
miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Vi har tillfört normkritiskt material, bland
annat bilder som synliggör och utmanar
könsroller, könsöverskridande identitet,
etnisk tillhörighet, sexuell läggning och
funktionsnedsättning. Vi använder
materialet ”Supermjuka superhjältar”.
Vi har arbetat med normkritiska övningar
på våra APT.
Att bättre kunna synliggöra, bemöta och utmana
förgivettagna normer.
Vi ser att tillfört material väcker tankar och
inspirerar till samtal.
Medvetenheten hos pedagogerna har ökat men vi
behöver lära oss mer.
4 (24)
2.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen?
Ja ☒
Nej ☐
Om nej, varför?
3. FRÄMJANDE ARBETE
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande
uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten
för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något
särskilt identifierat problem i verksamheten.
3.1. Förskolans/skolans prioriterade insatser
Områden
1. Kränkande behandling
2. Kön
3. Könsidentitet eller könsuttryck
4. Etnisk tillhörighet
5. Religion eller annan trosuppfattning
6. Funktionsnedsättning
7. Sexuell läggning
8. Ålder
5 (24)
Insats
Områden som berörs av
insatsen (ange nummer)
Ansvar/person
anges
Tidsplan
Främja ett gott kamratskap bland
barnen. Alla ska känna sig trygga
och bli respekterade för den de är.
1. Kränkande behandling
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
Vi för aktivt en dialog med barnen
om hur vi är mot varandra.
Vi stärker varje barns självkänsla
och trygghet att säga ifrån genom att
använda STOPP-handen och
röstmarkera "Jag vill inte".
Vi lyssnar på båda parter i en
konflikt. Vi tar barns konflikter på
allvar och tar oss tid att lyssna och
hjälpa barnen att hitta lösningar.
Vi lyfter fram och ger positiv
bekräftelse på barnens initiativ till
positivt samspel, empatiska
handlingar och hjälpsamhet mot
andra.
Vi väljer aktiviteter som stärker
samhörigheten.
Vi arbetar aktivt med att förankra
vår värdegrund i den dagliga
verksamheten.
Vi vuxna är bra förebilder och visar
hur man är mot varandra.
Uppföljning när och hur
6 (24)
Vi arbetar med rollspel, sagor, rim
och ramsor för att lyfta fram och
arbeta med allas olikheter och
likheter, konfliktlösning med mera.
Vi samtalar om och synliggör
känslor med hjälp av bland annat
samtalsbilder, sånger och skapande.
Vi använder barnböcker som
beskriver och diskuterar känslor, till
exempel Vem-böckerna av Stina
Wirsén.
2. Kön
Flickor och pojkar ska ges
möjlighet att bredda sina
erfarenheter samt utveckla sina
förmågor och intressen utan att bli
hämmade av traditionella
könsmönster.
Vi följer aktuell forskning inom
området intersektionell
genuspedagogik.
Vi tilltalar barnen med namn eller
samlingsord som ”allihop”, ”mina
vänner” och inte "tjejer” och
”killar".
Vi erbjuder alla barn samma sorts
material och aktiviteter, oavsett kön.
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
7 (24)
Vi uppmärksammar personen och
ger inte barnen uppmärksamhet för
utseende eller kläder.
Vi byter mellan han, hon, hen och
den i sånger, ramsor och sagor.
Vi strävar efter att ge både flickor
och pojkar förebilder i sagor och
ramsor.
Vi benämner flickors könsorgan med
ordet snippa och pojkars könsorgan
med ordet snopp.
Vi har utklädningskläder som ger
både pojkar och flickor möjlighet att
prova olika roller. Vi ska införskaffa
mer utklädningsmaterial kopplat till
yrken, varelser och aktiviteter.
Vi utvecklar miljön med ett mer
utforskande material för att
motverka traditionella könsmönster
där barnen väljer material och
aktivitet utifrån kön.
Vi strävar efter att hitta normkritiskt
material.
Vi pedagoger reflekterar över vårt
förhållningssätt och vårt språkbruk.
8 (24)
Alla har rätt till sin egen
könsidentitet och sitt könsuttryck
även om den avviker från
samhällets normer och bryter mot
den könstillhörighet de sorterats
in i.
Vi reflekterar över våra egna
föreställningar om hur flickor och
pojkar förväntas vara och se ut.
Vi tilltalar barnen med namn eller
samlingsord som ”allihop”, ”mina
vänner” och inte "tjejer och killar".
Vi har utklädningskläder som ger
både pojkar och flickor möjlighet att
prova olika roller. Vi ska införskaffa
mer utklädningsmaterial kopplat till
yrken, varelser och aktiviteter.
Vi visar respekt för att barn går
utanför de normativa föreställningar
som finns om hur pojkar och flickor
ska vara och se ut.
Vi använder biblioteket som resurs
för att hitta normkritiska barnböcker.
Vi pedagoger reflekterar över vårt
förhållningssätt och vårt språkbruk.
3. Könsöverskridande
identitet eller uttryck
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
9 (24)
Vi vill skapa kulturmöten och
främja respekten för andra
kulturer.
4. Etnisk tillhörighet
Alla pedagoger
Barnen ska göras medvetna om att
det finns barn med annan kultur
och barn som kommer från andra
länder.
Alla människor på förskolan ska
få känna sig stolta över sitt språk,
sitt ursprung och sin kultur.
Vi ser över material på
avdelningarna såsom pussel, bilder,
dockor och liknande. Vi ska ha
material som representerar olika
etniska tillhörigheter.
Vi främjar interkulturell förståelse
genom barnlitteratur.
Vi arbetar med likheter och
olikheter.
Vi uppmärksammar FN-dagen med
en gemensam ljusfest.
Vi erbjuder material i form av bland
annat musik och böcker på olika
språk och som representerar olika
etniciteter.
Varje arbetslag
ansvarar för att se
över materialet på
sin avdelning.
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
10 (24)
Främja förståelsen för andra
religioner och annan
trosuppfattning.
5. Religion eller annan
trosuppfattning
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
6. Funktionsnedsättning
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
Ingen ska känna sig diskriminerad
på grund av sin religion eller
annan trosuppfattning.
Vi uppmärksammar traditioner och
fokuserar inte på religion.
Vi tar hjälp av vårdnadshavare för
att få mer kunskap om traditioner i
andra länder.
Vid introduktionssamtalet med nya
vårdnadshavare samtalar vi om
familjens traditioner.
Alla barn ska kunna delta i
verksamheten utifrån sina
förutsättningar.
Att hos barnen öka kunskapen
om, respekt för och förståelse för
olika funktionshinder.
Vi strävar efter att anpassa inomhusoch utomhusmiljön så att den
stimulerar och utvecklar barnet.
Vi fokuserar på barnets starka sidor
och arbetar utifrån dessa. Barnet ska
få uppleva att det KAN.
11 (24)
Vi avdramatiserar olikheter genom
att lyfta fram likheter mellan barnen.
Pedagoger och
biträdande
förskolechef
Berörd personal får kontinuerlig
handledning och fortbildning från
resursenheten.
Alla har lika värde, oavsett sexuell
läggning. Alla barn ska känna
stolthet över sin familj och alla
vårdnadshavare ska få ett
likvärdigt bemötande.
I samtal med biträdande förskolechef
7. Sexuell läggning
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
8. Ålder
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
Vi synliggör olika familjebildningar
genom bland annat normkritiska
barnböcker och bilder.
Vi använder begreppet
vårdnadshavare i våra dokument
istället för mamma och pappa.
Alla barn ska ges utmaningar
utifrån den nivå de befinner sig på
och ej utifrån ålder.
Alla barn erbjuds aktiviteter och
material utifrån sin individuella
förmåga.
Inget barn görs äldre eller yngre än
vad det är.
12 (24)
Vi tänker på att inte värdera ålder
när vi talar med barnen om till
exempel lärande.
Värdegrunden förankras hos alla
barn och pedagoger samt delges
till alla vårdnadshavare.
Vi vill hjälpa alla barn att känna
stolthet - men inte överlägsenhet över sina särdrag, erfarenheter,
kunskaper, utseenden och
familjer.
Alla avdelningar gör varje
hösttermin nya kompissolar
tillsammans med barnen utifrån
värdegrundens fem mål.
Kompissolarna förankras
kontinuerligt under läsåret.
Värdegrunden delas ut till alla nya
vårdnadshavare vars barn börjar på
förskolan.
Värdegrunden finns uppsatt på alla
avdelningar och i förskolans entré.
1. Kränkande behandling
2. Kön
3. Könsöverskridande
identitet eller uttryck
4. Etnisk tillhörighet
5. Religion eller annan
trosuppfattning
6. Funktionsnedsättning
7. Sexuell läggning
8. Ålder
Alla pedagoger
Läsåret 2016- Vid dagliga samtal,
2017
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen och på APT.
13 (24)
4. KARTLÄGGNING
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och
riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en
översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå.
4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat
Kartläggningsmetoder:
Observationer och barnintervjuer
Pedagogernas diskussioner på avdelningsplaneringar, APT och i förskolans utvecklingsgrupp
Dagliga samtal med barn
Genom incidentrapporter
Förskoleråd
Barnråd
Trygghetsvandring
Terminsutvärderingsenkät till alla vårdnadshavare.
Pedagogisk dokumentation
Barnrapporten
Vi har genomfört samtal och intervjuer med barnen om hur vi är mot varandra och hur de upplever våra miljöer. Vi har observerat barn i den dagliga
verksamheten. Barnrådet har gått en trygghetsvandring på stora gården tillsammans med två pedagoger.
Alla vårdnadshavare har fått möjlighet att framföra sina synpunkter om förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling genom
terminsutvärderingsenkäten, på föräldramöten, förskoleråd och utvecklingssamtal.
Vi har granskat våra miljöer och vårt arbetssätt utifrån ett interkulturellt och flerspråkigt perspektiv.
Vi har granskat våra miljöer och vårt förhållningssätt utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Alla pedagoger har gjorts delaktiga i kartläggningen genom diskussioner på avdelningarnas veckoplanering och diskussioner på APT. Dessa
diskussioner har sammanställts i förskolans utvecklingsgrupp.
14 (24)
Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi följa upp och utvärdera hur vi arbetar med och förhåller oss till värdegrunden och likabehandling.
Genom barnrapporten synliggörs barnens val av material, aktiviteter och kompisrelationer.
4.2. Områden som berörts i kartläggningen
□
□
□
□
□
□
□
□
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys
Vi har sett att det finns barn som behöver stärkas i att säga ifrån.
Det händer att barn grupperar sig och ”äger” material eller ett område på gården.
Vi har hört barn använda ett respektlöst språk gentemot varandra och vuxna.
Vi upplever att vissa aktiviteter triggar igång ett negativt beteende hos barnen.
Våra insatser inom områdena lek inomhus och lek utomhus kvarstår. Vi bedömer att det i dessa verksamhetsformer finns en risk för att olika
maktstrukturer och hierarkier kan uppstå, då barn från olika avdelningar och i olika åldrar leker tillsammans. Detta gäller såväl inomhus som utomhus.
Under 2013 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av förskolorna i Uppsala kommun. I beslutet gjordes bedömningen att förskolorna behöver
utveckla sitt arbete med att medvetet motverka traditionella könsmönster samt ge barn med annat modersmål än svenska större möjlighet att utveckla
sitt modersmål och sin kulturella identitet. Utifrån vår granskning av miljöerna och vårt arbetssätt kan vi konstatera att vi behöver utveckla vårt arbete
med interkulturalitet och flerspråkighet. Vi behöver även utveckla vår kunskap om normkritik samt tillföra mer normkritiskt material i våra lärmiljöer
för att motverka traditionella könsmönster.
15 (24)
5. FÖREBYGGANDE ARBETE
Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts.
5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan
Insats
Verksamhetsform
Mål att uppnå/önskvärd
effekt
Ansvar/person
Tidsplan
När ett barn ofta leker ensamt ska vi
försäkra oss om att det är barnets val och
inte ett ständigt avvisande från de andra
barnen.
Lek inomhus
Alla barn ska känna sig
trygga i leken. Alla ska ha
möjlighet att välja
aktivitet.
Alla pedagoger Läsåret
2016-2017
Uppföljning när och hur
Vid dagliga samtal,
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen
och på APT.
Alla barn ska ha tillgång till allt material
och alla utrymmen utifrån säkerhetstänk.
Vi gör barnintervjuer
varje termin.
Vi stärker barnen att säga ifrån.
Varje termin delas en
terminsutvärdering ut
till alla vårdnadshavare.
Vi ska fördela oss i de olika rummen så att
vi är där barnen är för att vi snabbt ska
kunna identifiera och vid behov ingripa
vid konflikter. Vi ska begränsa antalet
barn i rummen.
Vi delar ofta in barnen i mindre grupper.
Metoder vi använder är bland annat
lärgrupper, aktivitetskort och välja rumtavlor.
Vi ska vara uppmärksamma på konflikter
när vi blandar barn i olika åldrar och från
olika avdelningar.
Uppföljning i
utvecklingsgruppen
samt på APT i
oktober-november 2016
samt inför upprättandet
av ny plan juni 2017.
16 (24)
Vi ska tydligt markera att vi inte
accepterar ett språkbruk som kan upplevas
som nedsättande och respektlöst.
Vi ska fortsätta utveckla innemiljön med
mer utforskande material. Uppmuntra
utforskande och samarbete mellan pojkar
och flickor och barn i olika åldrar.
När ett barn ofta leker ensamt ska vi
försäkra oss om att det är barnets val och
inte ett ständigt avvisande från de andra
barnen.
Vi ska ha tänket ”Alla barn är allas barn”
när vi är ute på gården.
Vi ska fördela oss över gården så att vi är
där barnen är.
Vi ska ingripa vid konflikter, oavsett
vilken avdelning barnen tillhör.
Vi ska tydligt markera att vi inte
accepterar ett språkbruk som kan upplevas
som nedsättande och respektlöst.
Vi ska vara uppmärksamma på att alla
barn har tillgång och rättighet till alla
områden ute på gården.
Vi ska fortsätta utveckla utemiljön med
mer utforskande material. Uppmuntra
Lek utomhus
Alla barn ska känna sig
trygga ute på gården.
Alla barn ska känna
förtroende för oss vuxna.
Alla barn ska ha möjlighet
att välja aktivitet.
Alla pedagoger Läsåret
2016-2017
Vid dagliga samtal,
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen
och på APT.
Vi gör barnintervjuer
varje termin.
Varje termin delas en
terminsutvärdering ut
till alla vårdnadshavare.
Uppföljning i
utvecklingsgruppen
samt på APT i
oktober-november 2016
samt inför upprättandet
av ny plan juni 2017.
17 (24)
utforskande och samarbete mellan barn
från olika avdelningar, åldrar och kön.
Vi ska diskutera de gemensamma regler vi
har och ta med barnen i diskussionerna.
Med ett normkritiskt förhållningssätt ska
Normkritik
vi bredda normer och göra dem mer
inkluderande. Vi vill främja allas lika
rättigheter och möjligheter inom samtliga
diskrimineringsgrunder och därmed aktivt
förebygga kränkningar och diskriminering.
Att bättre kunna
synliggöra, bemöta och
utmana förgivettagna
normer.
Alla pedagoger Läsåret
2016-2017
Införskaffa mer normkritiskt material i
våra lärmiljöer.
Vid dagliga samtal,
avdelningsplaneringar,
i utvecklingsgruppen
och på APT.
Kontinuerlig
uppföljning på höstens
APT-möten samt inför
upprättandet av ny plan
juni 2017.
Synliggöra olika identiteter i våra
lärmiljöer med fokus på
diskrimineringsgrunderna.
Utvecklingsgruppen
Vi gör en ny normkritisk granskning av
våra lärmiljöer.
Ta del av och arbeta med litteratur inom
området, till exempel PraLin, Tänka
tillsammans samt Normkreativitet i
förskolan.
Normkritiska diskussioner och övningar
på APT.
Vi ska utveckla vår kunskap om
normkritisk pedagogik och hur vi med ett
normkritiskt förhållningssätt kan
Genus
Att motverka traditionella
könsmönster.
Alla pedagoger Läsåret
2016-2017
Vid dagliga samtal,
avdelningsplaneringar, i
utvecklingsgruppen och
18 (24)
motverka traditionella könsmönster.
på APT.
Att vi konstruktivt uppmärksammar
varandra på vårt
språkbruk/förhållningssätt.
Fortsätta lyfta normkritiska diskussioner
på APT.
Utvecklingsgruppen
Kontinuerlig
uppföljning på höstens
APT-möten samt inför
upprättandet av ny plan
juni 2017.
Ta del av och arbeta med litteratur inom
området, till exempel Den rosa
pedagogiken.
Att dagligen uppmuntra och ge barn med
annat modersmål än svenska möjlighet att
använda sitt modersmål.
Att stödja flerspråkiga barns
andraspråksutveckling i den dagliga
verksamheten.
Att synliggöra olika språk i tal.
Att synliggöra olika språk i våra läs- och
skrivmiljöer.
Flerspråkighet
och
interkulturalitet
Barn med annat
modersmål än svenska ska
få möjlighet att använda
och utveckla sitt
modersmål.
Barn med annat
modersmål än svenska ska
få möjlighet att utveckla
sitt andraspråk.
Att använda lärplattan som hjälpmedel för
att synliggöra olika språk och ge barn med
annat modersmål möjlighet att utveckla
sitt språk.
Att skapa
gränsöverskridande
processer som bygger på
ömsesidig respekt,
tolerans, jämlikhet och
social rättvisa.
Vi ska ha en positiv och öppen inställning
till språklig och kulturell mångfald.
Att motverka ett ”vi och
dom”.
Alla pedagoger Läsåret
2016-2017
Vid dagliga samtal,
avdelningsplaneringar, i
utvecklingsgruppen och
på APT.
Kontinuerlig
uppföljning på höstens
APT-möten samt inför
upprättandet av ny plan
juni 2017.
19 (24)
Varje barn ska ses som en individ, inte
representant för en grupp eller en kultur.
Vi ska se barns olikheter som en tillgång.
Varje barns erfarenheter och kunskaper
kan bidra till andra barns lärande.
Material och miljö ska återspegla det
mångkulturella samhället och de kulturer
och språk som finns på förskolan.
Vi ska arbeta med alla barns likheter och
olikheter och alla barns hemkultur.
6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Se Utbildningsförvaltningens rutin för anmälan och handläggning av kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR
www.uppsala.se
www.skolverket.se
6.1. Rutiner – information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Barnet säger till pedagogen, pedagogen berättar för en annan pedagog i arbetslaget, sedan informeras hela arbetslaget. Efter det anmäler pedagogen
händelsen till biträdande förskolechef som i sin tur anmäler det till förskolechefen. Därefter tar biträdande förskolechef upp det på APT.
Forum är veckoplanering med arbetslaget, medarbetarsamtal, APT.
Kommunikationsformer är samtal och dialog.
Vårdnadshavaren säger till en pedagog, pedagogen informerar biträdande förskolechef, biträdande förskolechef informerar förskolechef.
20 (24)
Forum är daglig kommunikation i hallen, föräldramöte, utvecklingssamtal.
Kommunikationsformer är samtal, dialog, skriftlig anmälan till Utbildningsförvaltningen.
Ytterst ansvarig är förskolechefen.
Rutiner: Biträdande förskolechef och/eller förskolechef fyller i klagomålsblankett på webben.
Dokumentation sker skriftligt, via webben, e-post eller sms.
6.2. Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla
Pedagogen eller annan personal som får kännedom om kränkande behandling på förskolan anmäler händelsen muntligen till biträdande
förskolechef.
Biträdande förskolechef anmäler händelsen muntligen eller via e-post till förskolechef som fyller i ett webbformulär så att anmälan kommer in
till huvudmannen.
Förskolechefen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring händelsen.
6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Pedagogerna är närvarande och lyhörda i barnens lek och vägleder vid behov.
Pedagogerna fördelar sig och håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, inomhus som utomhus.
Observationer av lek och samtal med barn. Vi är uppmärksamma på samtal och språkbruk mellan barn.
Daglig kontakt med vårdnadshavare där vi vuxna kan delge varandra signaler om något har varit annorlunda i barnets beteende.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
I första hand ska barnen vända sig till pedagogerna på sin egen avdelning, men barnen ska kunna få hjälp av alla vuxna på förskolan. Vi jobbar med
mottot "Alla barn är allas barn".
21 (24)
Vårdnadshavarna ska i första hand vända sig till personalen på sitt barns avdelning. De kan även vända sig till annan personal på förskolan som har sett
en händelse eller som de känner förtroende för. Vårdnadshavarna kan även vända sig till biträdande förskolechef Magdalena Trenser eller förskolechef
Gunilla Källmark.
När barn kränks av andra barn
Pedagogerna pratar omgående med berörda barn för att höra allas version.
Vi använder Hur-frågorna; Hur kände du? Hur tänkte du? Hur hade du kunnat göra istället? Hur tror du den andre kände sig?
Vara rak genom att reagera och säga till om något barn beter sig kränkande mot ett annat barn.
Vara uppmärksam på utrymmen inomhus och utomhus där barnen leker "ensamma".
Visa och prata med barnet om att beteendet inte är acceptabelt.
Ta upp händelsen i arbetslaget och diskutera olika lösningar.
Informera vårdnadshavarna om vad som hänt.
Vid upprepade tillfällen eller händelser riktade mot ett och samma barn så ska vårdnadshavare, biträdande förskolechef och förskolechef informeras.
Vid behov kontakta resursenheten.
Rutiner för uppföljning
Åtgärder för att utvärdera och åtgärda kränkningar ska diskuteras i arbetslagen och vid behov, gemensamt på förskolan.
Allvarliga fall av kränkning ska dokumenteras av den personal som varit med om händelsen. I dokumentationen ska åtgärder finnas med.
Vårdnadshavare, biträdande förskolechef och förskolechef ska informeras.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation sker i direkt anslutning till händelsen. Den personal som varit med om händelsen ansvarar för dokumentationen. Dokumentationen ska
innehålla en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som vidtagits.
22 (24)
All personal ska vara informerad för att kunna se till att händelsen inte upprepas.
Vårdnadshavare, biträdande förskolechef och förskolechef delges innehållet i dokumentationen.
Ansvarsförhållande
Den som varit med om händelsen/avdelningens pedagoger ansvarar för åtgärd och dokumentation.
Biträdande förskolechef har ansvar för att åtgärderna följs upp och ytterst ansvarig är förskolechefen.
6.4. Rutin när personal har kränkt barn/elever
Lyssna in situationen och sätt stopp för agerandet.
Ta den vuxne åt sidan och ifrågasätt agerandet.
Diskussion mellan personal-personal samt personal-vårdnadshavare skall ske utan att barnet är närvarande.
Upprepas händelserna ska pedagogerna gå till biträdande förskolechef som ska vidta åtgärder.
Åtgärderna ska dokumenteras.
Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art
tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder.
6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan – datum
Förskolechefen ansvarar för arbetet och delegerar till utvecklingsgruppsledaren samt utvecklingsgruppen, som sedan för diskussioner i arbetslagen.
Inför upprättandet av ny plan gör vi en kartläggning med observationer, barnintervjuer, föräldraenkäter samt pedagogiska diskussioner. Utvärdering av
insatser och åtgärder äger rum under oktober-november 2016 samt vårterminen 2017. Fastställande av nästkommande plan äger rum i juni 2017.
23 (24)
7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE
7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet
Varje hösttermin ska inledas med värdegrundsarbete då vi pedagoger introducerar planen mot diskriminering och kränkande behandling samt
förskolans värdegrund. Vi gör kompissolar tillsammans med barnen. Genom barnintervjuer som innehåller frågor som rör likabehandling.
7.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet
Dagliga samtal, diskussioner i utvecklingsgrupp samt på APT.
8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING
Barnen/eleverna
Varje hösttermin ska inledas med värdegrundsarbete då vi pedagoger introducerar planen mot diskriminering och kränkande behandling och förskolans
värdegrund. Vi gör kompissolar tillsammans med barnen.
Vårdnadshavarna
När planen reviderats bifogas länk i avdelningarnas månadsbrev. Varje höst presenteras planen på informationsmöte för vårdnadshavare.
Planen finns på förskolans webbsida. Alla nya vårdnadshavare informeras om planen. Planen ska sitta synlig på alla avdelningar.
Personalen – alla som är verksamma inom utbildningen
Planen förankras hos alla pedagoger på APT. Dagliga samtal, diskussioner på avdelningsplaneringar, i utvecklingsgruppen samt på APT. Planen delas
ut till övrig personal på förskolan.
24 (24)
