Arbetet med ”Plan mot diskriminering och kränkande

Förskolan Lilla-Jags
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Rev. 2014
1
Bakgrund:
I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
 Diskrimineringslagen (2008:567)
 6:e kap. i Skollagen (2010:800)
Förskolor och skolor är ålagda att upprätta två planer – en likabehandlingsplan kopplad till
Diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling med utgångspunkt från Skollagen. De
två planerna kan sammanföras eftersom arbetet mot diskriminering och arbetet mot kränkande
behandling har många beröringspunkter. Vi på förskolan Lilla-Jag väljer att sammanföra planerna och
kalla den för:
Förskolan Lilla-Jags
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lilla-Jags vision:
På vår förskola ska barnen bli trygga individer med bra självkänsla. De ska utveckla empati och förstå
att de i samspel med andra kan påverka sin situation.
Vi ska ha ett varmt och öppet klimat där vi visar respekt och tillit till varandra och där våra olikheter
berikar verksamheten. Vår miljö ska vara lockande, inspirerande och tillgänglig.
Vi ska ha en trygg, positiv och glädjefylld vardag där man blir lyssnad på och respekterad för den
man är.
Olika begrepp
Det finns sju olika begrepp inom likabehandlingsarbetet:







Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
2
Diskriminering
När förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och det är kopplat till
diskrimineringsgrunderna kallas det för diskriminering. Diskriminering kan ske genom förskolans
regler och rutiner. Direkt diskriminering kallas det om ett barn behandlas sämre än andra medan
indirekt diskriminering är när en till synes neutral regel missgynnar någon med koppling till
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier och kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.
Det kan vara fysisk kränkning (slag, knuffar, dra i håret) verbal kränkning (hot, öknamn, hån),
psykosocial kränkning (utfrysning, kommentarer, alla går när man kommer) eller kränkning genom
texter och bilder (nidbilder, lappar, fotografier).
Trakasserier är kränkande behandling som kopplas till diskrimineringsgrunderna. Det är även
trakasserier om ett barn kränks p.g.a. föräldrars sexuella läggning eller syskons funktionshinder,
etnicitet eller dyl.
Kränkande behandling
Uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kallas för kränkande behandling.
I förskolan måste personal ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för hela barngruppen. I
en sådan situation kan ett barn uppleva det som kränkande men det faller inom ramen för befogade
tillsägelser och ses inte som en kränkning i lagens mening.
Det är inte nödvändigt med uppsåt för att göra sig skyldig till diskriminering eller kränkning. Man kan
göra sig skyldig till kränkning utan att ha det för avsikt. Det är effekten av handlingen och den
utsattes upplevelse som avgör om händelsen är en kränkning. Det kan vara svårt att bedöma graden
av medvetenhet och förståelse för effekter av vissa handlingar och beteenden hos barn i
förskoleåldern. Dessutom kan det vara svårt att berätta om sina känslor och sin upplevelse. Det är
därför av största vikt att personalen i förkolan arbetar aktivt med likabehandling, är observanta,
ingriper i konkreta situationer och arbetar förebyggande.
Repressalier
Om förälder har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomst av kränkningar får
personalen på inget sätt utsätta ett barn för negativ behandling på grund av detta!
3
Till dig som vårdnadshavare
Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn eller någon annans barn blir utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Alla
måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet!
Ibland kan det vara svårt att ta till sig att ens eget barn är det som utsätter någon annan men även i
detta fall är det viktigt att prata med personalen.
Ansvarsfördelning
Förskolechef är enligt lag ansvarig för att
 Se till att personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling inte är tillåtet i verksamheten
 Se till att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att motverka
diskriminering och kränkande behandling.
 Se till att utredningar görs och att åtgärder vidtas ifall verksamheten får kännedom om att
diskriminering och kränkande behandling förekommer.
 Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling.
 Årligen upprätta utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samverkan med personal,
barn och vårdnadshavare.
Personalens ansvar:
All personal i verksamheten har ett ansvar att främja likabehandling och motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Detta gäller inte enbart den pedagogiska personalen utan
även lokalvårdare, vaktmästare, kökspersonal m.fl. Var och en i personalstyrkan har ett individuellt
ansvar att sätta sig in i de åtagande som beskrivs i plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Det är också nödvändigt att personalen får tillfälle att diskutera norm och
värderingsfrågor. All personal har ett ansvar att se till alla barns väl!
Barnens ansvar:
Barnen i förskolan har inget formellt ansvar i likabehandlingsarbetet. Men det är ytterst nödvändigt
att göra dem delaktiga i arbetet samt att uppmuntra dem att reagera mot diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Barnen ska uppmuntras till att se varandras behov, att ge varandra stöd
och visa lyhördhet. De har också ett informellt ansvar att gå till en vuxen för att söka stöd i att
hantera situationer som uppstår, för att få hjälp att reda ut konflikter och finna kreativa lösningar.
Kartläggning
Det är nödvändigt att kartlägga det arbete som görs på förskolan för att få syn på hur vår vardag ser
ut och ta reda på vilka områden vi behöver utveckla. Observationer ska genomföras och konkreta
åtgärder utarbetas när det gäller diskrimineringsgrunderna. När det gäller barnens trygghet och
trivsel på förskolan kommer barnen som är 3-5 år intervjuas under oktober och november av
4
pedagog på förskolan. I de frågorna tar vi reda på om man är otrygg någonstans eller om man blir
retad av någon.
Även föräldrar till barn 3-5 år får några frågor gällande barnens trivsel och trygghet på förskolan vid
utvecklingssamtal. Bil 1.
Syfte och åtgärder
Syftet med denna plan är att vi ska skapa en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling.
Åtgärder under året:
 Ett gemensamt förhållningssätt och ett tydligt budskap från alla på förskolan att
diskriminering, trakasserier och kränkningar inte accepteras
 Alla vuxna är goda förebilder
 Vi är uppmärksamma på varandras beteende och reflekterar över vårt arbetssätt vid våra
möten.
 Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna om vårt arbete mot diskriminering trakasserier
och kränkningar.
 Uppmuntra positivt beteende
 Stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation
Vi vill att den tid barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande genom att
ställa följande frågor:




Hur kände du?
Hur tänkte du?
Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Hur tror du att den andre kände sig?
Om någon diskriminering eller kränkning förekommit ska detta dokumenteras. Det gäller både om
vuxen diskriminerar/kränker eller om barn diskriminerar/kränker varandra. Bil. 2.
Arbetet med ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.
I augusti lämnas planen mot diskriminering och kränkande behandling ut till alla föräldrar. Vid första
föräldramötet har alla möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i planen. Efter det revideras
planen och gäller under kommande läsår. Den ska läggas ut på Lilla-Jags hemsida samt erbjudas i
pappersform till de som så önskar.
5
Bilaga 1
Frågor till barn
Dessa frågor kan användas som stöd för att starta upp samtalet. Utifrån barnens svar bygger vi vidare
med följdfrågor.
Vilka rum tycker du om att leka i?
Finns det rum som du inte vill leka i? Om så, varför?
Får du vara i fred på toaletten?
Finns det någon plats/rum som du vill att någon vuxen är med dig?
Finns det någon plats/rum som du inte vill att någon vuxen med?
Var på gården leker du helst?
Finns det platser på gården som du undviker att vara på? Om så, varför?
Vad gör dig ledsen? Är det något som gör dig ledsen på förskolan?
Finns det barn som brukar retas? Blir du retad?
Finns det barn som säger dumma saker? Säger barn dumma saker till dig?
Är det någon du inte tycker om att leka med? Om så, varför?
Frågor till föräldrar
Uttrycker ditt barn oro för något/någon på förskolan? Om Ja, vad för något?
Berättar ditt/dina barn hemma om något har hänt på förskolan under dagen som gjort henne/honom
ledsen?
Hur är Er uppfattning kring barnets kompisar och trivsel på förskolan?
6
Bil 2
Dokumentation vid diskriminering/kränkande behandling
Datum:_______________________
Barnets namn: _______________________________________________________
Beskrivning av händelseförlopp:
Beskrivning av åtgärder:
Uppföljning:
Förskolechef: _________________________ Ansvarig pedagog: ____________________________
Förälder: ________________________________
7