Om man inte tror sig kunna uppnå ett
lyckat resultat avstår man hellre från att
försöka
Ett fördjupningsarbete om kön, klass och etnicitet.
3/5-2013
XXXXX och XXXXX
Innehållsförteckning
Sida
1.
INLEDNING
1
1.1 Syfte och frågeställningar
1
1.2 Metoddiskussion och avgränsning
1
1.3 Nyckelord
2
1.4 Centrala begrepp
2
LITTERATURGENOMGÅNG
2
2.1 Historisk bakgrund, 1900-tal och framåt
2
2.
2.1.1 Kvinnors sysselsättningsgrad i Sverige
2
2.1.2 Invandrares sysselsättningsgrad i Sverige
3
2.1.3 Sysselsättningsgrad i Sverige utifrån klass
4
2.2 Bourdieu
4
2.2.1 Familjekänsla
6
2.2.2 Självförtroende och självförmåga – att bryta ut 7
2.3 Strukturella hinder
7
2.3.1 Arbetsmarknads- och utbildningssituation
utifrån kön
7
2.3.2 Arbetsmarknads- och utbildningssituation
utifrån etnisk bakgrund
10
2.3.3 Arbetsmarknads- och utbildningssituation
utifrån klass
14
2.4 Sammanfattande analys
15
2.5 Diskussion
18
2.6 Källförteckning
21
1. Inledning
I dagens Sverige finns det en diskrimineringslagstiftning som är framtagen i syfte att
motverka negativ särbehandling inom arbetslivet. Man vill få bort all form av diskriminering
utifrån individers kön, klass, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder (Burns, 2007).
Lagen utfärdades 2008 (Regeringen, 2013) och har skärpts vid ett flertal tillfällen sedan dess.
Trots den starka diskrimineringslagen så sker det fortfarande särbehandling på
arbetsmarknaden (Burns, 2007), detta är ett problem som påverkar individers lika villkor till
utbildning och arbete.
Vi vill problematisera individers rädsla att ”inte passa in” samt hur de undviker strukturell
diskriminering genom att medvetet som omedvetet handla efter samhällets segregering inom
utbildning och arbetsmarknad utifrån kön, klass och etnicitet. Det är vår uppfattning att de
traditionella mönstren är införlivade i dagens samhälle vilket skapar strukturella hinder för
individer. Vi vill uppmärksamma hur individers självförtroende påverkas av det rådande
samhällsklimatet. Vi tror att de strukturella hindren som finns i vårt samhälle idag påverkar
individer så att de aktivt väljer ”den enkla vägen” för att undvika diskriminering och
utanförkänsla. Vi tror att individer inte vågar bryta mönster (kön, klass, etnicitet) utifrån sitt
självförtroende och sin självförmåga. Vi tror att de strukturella hindren som finns i vårt
samhälle idag påverkar individer så att de aktivt väljer ”den enkla vägen” för att undvika
diskriminering och utanförkänsla. Vi tror att individer inte vågar bryta mönster (kön, klass,
etnicitet) utifrån sitt självförtroende och sin självförmåga.
1.1 Syfte
Vi vill undersöka vilka traditionella tankar samt strukturella hinder som skapar
handlingsmönster som i sin tur begränsar individer på arbetsmarknaden och i
utbildningsväsendet. Samt vill vi undersöka om man skulle kunna bryta dessa mönster genom
en motivationshöjande studie- och yrkesvägledning.
1.2 Frågeställningar
Hur påverkar individens egna attityder dess möjligheter och hinder för valet av
utbildning och arbete?
Vilka är de traditionella mönstren och hur mycket styr dessa?
Kan självförtroende och självförmåga bryta de traditionella mönstren?
1.3 Metoddiskussion och avgränsning
Vi inleder vår litteraturstudie med att söka publicerad litteratur och elektronisk via Umeå
universitets-databas. Vi kommer även använda oss av avhandlingar från ett flertal universitet i
Sverige, LO-rapporter samt publiceringar via regeringens hemsida. I vår litteraturstudie
1
belyser vi Bourdieus sociologiska teorier och människors möjligheter till självförverkligande
och kommer sedan att koppla detta till dagens samhällsklimat.
Vi kommer förhålla oss enbart till kön, klass och etnicitet och undvika att problematisera
intersektionellt perspektiv i litteraturstudien. Vi kommer att undvika en beskrivning av
geografiska skillnader. Vi kommer att inleda med att beskriva kön, klass och etnicitet ur ett
historiskt perspektiv och sedan förhålla oss till dagens problem för att begränsa oss.
Nyckelord: Kön, klass, etnicitet, hinder, arbete, utbildning, medborgarskap, hierarki, makt
mm.
1.4 Centrala begrepp
Kön: Kön kan betraktas biologiskt, att alla föds in i ett. Kön kan även betraktas som en social
konstruktion där olika maktförhållanden mellan könen utvecklats utifrån samhällets
värderingar och normer, det som anses vara manligt respektive kvinnligt (Högdin, 2007).
Klass: Klass är en samhällsvetenskaplig term som förklarar indelningen av människor enligt
socioekonomiska kriterier (NE.se, 2013).
Etnicitet: Att man identifiera sig med och känner en tillhörighet till en etnisk grupp (NE.se,
2013).
Invandrare: Begreppet omfattar en rad olika kategorier av personer och med mycket olika
skäl och förhållanden att flytta till ett nytt land. En del människor flyr till ett nytt land på
grund av krig, naturkatastrofer eller politisk oro. Andra vill undkomma fattigdom. Vissa
personer har behovet att utvecklas, studera utomlands eller behöver en förändring i sitt studieeller yrkesliv, mm. Invandrare befinner sig därför i det nya landet antingen ofrivilligt eller
med avsikt. (Chen, 2008).
Strukturell diskriminering: Negativ särbehandling utifrån en individs kultur eller etnicitet
som systematisk behandlar invandrare och deras barn annorlunda i samhället, oavsett
intentioner (de los Reyes, 2007).
2. Litteraturgenomgång
2.1 Historisk bakgrund, 1900-tal och framåt
2.1.1 Kvinnors sysselsättningsgrad i Sverige
Under 1800-talet skedde en rad förändringar för kvinnor i det svenska samhället. De fick lika
arvsrätt som män samt kunde myndigförklaras vid 25 år ålder. Det växte även fram en ny
skolform, flickskolan. Flickor kunder inte på den tiden söka sig till högre läroverk, men den
nya flickskolan öppnade i alla fall dörren för samhällsbildning. Utbildningen reflekterade
tidens syn på kvinnors roll i samhället. De ämnen som erbjöds skulle fostra flickor till att bli
en bra mor och bildad hustru (Richardson, 2010).
2
Under 1930- och 1940-talet rådde debatten kring kvinnors positions i samhälle; var hennes
plats i hemmet eller på arbetsmarknaden? Den låga nativiteten i Sverige innebar att
arbetsmarknaden skrek efter arbetskraft, kvinnorna kunde lämna hemmen och träda in i en
yrkesroll. Senare kom en våg av arbetslöshet och kvinnors situation skiftade drastiskt. Deras
plats på arbetsmarknaden blev plötsligt inte lika självklar. De var endast en arbetsreserv och
skulden för arbetslösheten lades på dem. Man ansåg att män var bättre behövande av ett
arbete än just kvinnor. Det diskuterade under den tiden om yrkesförbud för kvinnor och krav
ställdes på att de skulle avgå och lämna sina arbeten så att männen kunde träda in. Under
1940-talet, efterkrigstiden, upplevde Sverige en kraftig ekonomisk expansion och ännu en
gång var behovet av arbetskraft stort. Kvinnor hade förvärvsarbetat under krigstiden i brist på
männens närvaro. Men trots detta inträde på arbetsmarknaden var den allmänna synen på
kvinnan som hustru och husmor. Det var vanligt att kvinnor arbetade tills des de gifte sig, de
arbetade endast av ekonomiska skäl. Man tror att kvinnor valde giftemål och hemarbete
framför arbete då det var mer attraktivt än de dåligt betalda rutinarbeten som kvinnor fick.
Men trots detta ökade antalet förvärvsarbetande kvinnor eftersom och antalet hemarbetande
kvinnor minskade. Medan pågick en hetsig debatt kring kvinnors rätt till arbete eller behovet
av hemarbetande kvinnor (Baude, Runnström, 1994).
2.1.2 Invandrares sysselsättningsgrad i Sverige
Sverige gick från att vara ett utvandrarland till invandrarland under 1950- och 1960-talet. En
ökning av invandringen började under 1940-talets krigstid då flyktingar kom till Sverige
främst från de nordiska grannländerna och Östeuropa. Arbetskraftsinvandringen under 1950och 1960-talet blev Sveriges nästa stora invandringsveva där människor kom och sökte arbete.
Sverige hade brist på inhemsk arbetskraft och sökte därför arbetskraft utifrån. Under denna tid
var invandrares sysselsättningsgrad mycket god, både för arbetskraftsinvandrare och för
flyktingar. Innan andra världskriget låg invandrartalet på ca 1 % av befolkningen i Sverige,
efter den kraftiga ökningen i och med kriget och arbetskraftsinvandringen hade antalet stigit
till 4 % år 1960. Arbetskraftinvandringen begränsades i början av 1970-talet när man införde
restriktioner som ställde högre krav på utomnordiska invandrares villkor att få bo och jobba i
Sverige. Detta försämrade möjligheterna till arbete för många invandrare (Björk Brämberg,
2008).
Under 1970-talet tog en ny stor form av invandring vid, nämligen flyktinginvandringen. Detta
var speciellt stort under 1980- och 1990-talet (Mulinari, Neergaard, 2004). Det kom fler
invandrare från allt mer avlägsna länder på grund av krig och oroligheter i sina hemländer och
som sökte en tillflyktsort i Sverige. Invandrares tillgång till arbete försämrades ytterligare och
i slutet av 1980-talet var deras sysselsättningsgrad 17 % lägre än för de infödda medborgarna,
trots den starka högkonjunkturen. Detta förvärrades under 1990-talets lågkonjunktur då både
utrikesfödda och inrikesfödda svenskar drabbades av arbetslöshet (Björk Brämberg, 2008).
1994 hade Sverige sin dittills högsta invandrarnivå och tog emot ca 84,000 personer, denna
ökning berodde främst på kriget i Jugoslavien.
Under 2000-talet ser invandringen lite annorlunda ut än tidigare. Numera beststår en hel del
invandrare av individer födda i Sverige men som flyttat utomlands och kommer tillbaka
3
därefter. Detta kan man ha i åtanke när man ser på att invandringen idag har ökat. År 2008 tog
Sverige emot ca 101,000 personer (Ekberg, 2009). Idag är utrikesföddas situation på
arbetsmarknaden fortfarande sämre än för inrikesfödda, även utrikesföddas barn har svårare
att klara sig än barn till inrikesfödda. Att utrikesföddas situation på arbetsmarknaden har
försämrats avsevärt sedan 1950-1960-talet förklaras ofta som ett antal samverkande orsaker
(Berglund, Schedin, 2009).
2.1.3 Sysselsättningsgrad i Sverige utifrån klass
Under 1850-1920 talet skedde en industrialiseringsprocess som blev utgångspunkten för en
social förändring. Det blev en inflyttning till städer och tätorter som medförde en förskjutning
i den yrkesverksamma befolkningen. De stora stadsinflyttningarna innebar att folket sökte sig
till det lokala näringslivet och hamnade främst inom industri- och hantverksarbeten.
Samhället innan industrialisering var likt en pyramid, med statliga privilegier som skilde
samhällgrupper från varandra där grupperna längst upp avgjorde inflytandet. Men med
inflyttningarna skedde en social omvandling där samhällsgrupperna delades in i företagare
och anställd. I gruppen anställd räknar man akademiker, tjänstemän och arbetare, den
sistnämnda gruppen avgjorde 40 % av befolkning och fick långt ifrån samma månadslön som
akademikern. Omvandlingen medförde spända stämningar mellan företagaren och arbetaren,
den strukturella omvandlingen i samhället blev en konsekvens för arbetaren som fick leva
under hårda levnadsförhållanden med knappa löner och utan inflytande på det rådande
samhället och förvärvsarbete. En proteströrelse växte fram i form av fackföreningar och
landsorganisationer som ville bryta de gamla auktoriteterna. Man ville bryta
yrkesskillnadernas sociala följder och dess samhällsställning. Inflytandet arbetarna hade var
nästintill obefintligt och grundade i deras yrkesroll. Det kommande samhället skulle ingiva de
lägre samhällgrupperna inflytande på arbetsplatser och i samhället och äntligen kunna ses som
jämbördiga (Lundkvist, 1977).
2.2 Bourdieu
För att inleda detta stycke krävs en förklaring av de allmängiltiga begreppen som används
friskt för att förklara människors beteende samt den sociala struktur vi lever i.
Normer är dagens måttstock för vad som anses acceptabelt och icke avvikande. Normer är en
viktig del av den mänskliga samvaron för att kunna underlätta sättet att vara och agera som
individer i ett samhälle. Normer används för att svara på frågor som: Vem är vem? Vem ska
bestämma över vem? Och vilka är bättre än de andra? Normerna är våra samhälliga regler
som styr vårt beteende. Alla samhällssystem ger upphov till mänskligt avvikande och
utstötning (Angelöw, 2009). Den splittring som finns mellan människor i dagens samhälle kan
förklaras med dagens konkurrens-anda som vi lever i. Det avvikande beteendet är socialt
konstruerat och fungerar för att: stärka normer och regler, skapa trygghet under osäkra
perioder, öka sammanhållningen, skapa syndabockar vid konflikter och skapa en måttstock
4
för status. (Angelöw och Jansson, 2009) Fördomar borde då vara en konsekvens av
mänsklighetens eviga kategoriseringar. För att kunna hålla all fakta vi ständigt möter i
vardagen sätts egenskaper på bestämda grupper, dåliga som bra egenskaper. Allt avvikande
beteende som inte ses som samhällets norm skulle anses som dåliga egenskaper.
Fördommar, även menat generalisering, kommer ursprungligen från det latinska ordet
preajucidum som står för dömande i form av en rättegång. Uttrycket däremot har en annan
allmän betydelse: En negativ attityd till en socialt definierad grupp och dess
gruppmedlemmar. Det finns två teorier kring hur fördomar och generaliseringar av
folkgrupper uppkommer: 1) ett resultat av en djupt rotad personlighetskaraktär och 2) en
nutida överenskommelse av en social norm (Young-Bruehl, 1996). Dagens teorier och
sociologiska forskning pekar mot teori två. Bourdieus klassificeringsteorier är vad han säger
inte något som antas sker, utan något som måste ske. Att förneka klassificeringar, akten att
tillskriva grupper egenskaper, är att förneka skillnader och likheter. Två olika samhällsklasser
innehar olika former av förhållningssätt, skulle representanter från dessa klasser mötas skulle
de ”inte förstå varandra” och inte trivas ihop. Denna teoretiska indelning genomsyrar allt.
Bourdieus handlingsteori ger en bredare bild på hur människors handlande ger upphov till
dagens rådande segregering och de strukturella hindren som finns i det västerländska
samhället (Bourdieu, 1999).
Alla människor har en ryggsäck av normer och värderingar som dess miljö skolat in dem i. En
inskolning i förhållningssätt gentemot omvärlden. Denna ryggsäck kallas för habitus.
Homogena grupper av människor som delar liknande habitus utgör ett fält. Det fält skulle
kunna vara en familj, en by, ett litet samhälle etc. Varje individ har ett visst kapital, kulturellt, socialt- och ekonomiskt kapital. Man är antingen rik eller fattig på kapital. Är du rik på
ekonomiskt kapital har du en god inkomst och stora summor pengar på kontot, är du fattig på
ekonomiskt kapital har du inte tillgång till samma mängd pengar. Det kulturella kapitalet
innebär vilken kultur du konsumerar. Enligt Bourdieu finns det en rätt och en fel kultur,
ungefär som dagens fin- och fulkultur. Om en individ är rik på kulturellt kapital lyssnar den
på finare musik och läser de bättre böckerna. Vad som är finare och fulare bestäms utifrån
allmänt acceptabla normer och föreställningar om vad som är rätt och fel. Socialt kapital är
däremot om man är mer eller mindre socialt rörlig i samhället mellan fälten. Alla dessa
kapital, socialt, kulturellt och ekonomiskt gör sig märkbart genom det symboliska kapitalet.
Allt en människa gör, hur den klär sig, hur den uttrycker sig och vad den lyssnar på är
symboler för resten av världen att ta del av och således kunna veta vem man är, vart man
kommer ifrån (Bourdieu, 1999).
Vad bestämmer vilket habitus och vilket kapital en individ får? Vilken familj hon eller han
föds i, vilket samhälle som uppfostrar denna, kort sagt vilket fält denne person rör sig i. En
individ fostras in i sitt habitus, den fostras till att få rätt fingertoppskänsla för vad som är rätt
och fel, acceptabelt som oacceptabelt eftersom varje fält har sin egen kombination av
kapitalart. Detta gör att fälten skiljer sig mycket från varandra, ekonomiskt, kulturellt och
socialt (Bourdieu, 1999).
5
Människors handlande är tankemönster införlivade i deras medvetande och uppmuntras och
reproduceras ständigt genom samhällets föreställningar. Dessa tankemönster finns i alla delar
av våra liv, familjen, skolan, staten. Enligt Bourdieu är det skolorna som främst upprätthåller
dessa tankemönster och planer ut förutbestämda vägar. Staten är själv resultatet av de mentala
strukturerna och sociala reproduktionen som finns hos medborgarna. Allt detta framstår som
naturligt (Bourdieu, 1999). Det är en ond cirkel av föreställningar om kön, klass och etnicitet
som reproduceras och fortsätter förverkligas på byråkratiska nivåer. Man fostras in i sitt kön,
sin klass och sin etniska bakgrund av sin miljö, medvetet som omedvetet.
Olika egenskapers symboliska kapital erkänns, kategoriseras och värdesätts. Det är
underförstått och överrensstämmande med samhällets historiska och traditionella
föreställningar av givna egenskaper. Det är inte uttalat eller nedskrivet, utan allmängiltigt och
eftersträvas för att upprätthålla en universell sanning om norm och egennyttighet (Bourdieu,
1999). Man skulle kunna anta att med föreställningar om egenskaper finns det således
egenskaper som är bättre eller sämre, folk blir mer eller mindre värda i statens och invånarnas
ögon. Och de som utgör normen, de längst upp i pyramiden vill behålla sin ställning i
samhället.
Kvinnors situation i samhället är en reproduktion av dessa förväntningar. Det manliga och det
kvinnliga är uppdelat i egenskaper samhället gett dem. Det kvinnliga är det manligas
motsättning, stark/svag, överordnad/underordnad, ovanpå/under, offentlig/privat. Dessa
egenskaper utgör bilden av dagens kvinna, den underordnade kvinnan. Dessa symboliska
värden börjar i de kroppsliga skillnaderna och reproduceras i de olika könens beteenden och
förhållningar till samhällets förväntningar av dem. Genom att tillskriva motsatta egenskaper
hålls män och kvinnor isär som motpoler och sedan fostras som så (Bourdieu, 1999). Utifrån
detta skulle en kunna säga att den sociala ställningen således är förutbestämd beroende vilket
könsorgan barnet föds med.
2.2.1 Familjekänsla
En allmängiltig definition av en familj är en grupp individer som är knutna till varandra
genom blodsband och partnerskap som lever under samma tak. Den oproblematiska
definitionen är inte lika konkret. De sociala relationernas konsekvenser för en individs
möjlighet för självförverkligande. Familjer har sin egen verklighetsuppfattning, de utgår
gemensamt ifrån vad familjen värdesätter som viktigast i livet. Enligt habitusprincipen är
familjens tankemönster både individuellt och kollektivt, dess tankeschema sammanfogar
individer till en grupp. Grupper är en skapelse av de objektiva sociala upplevelserna som
organiseras och rotas i den enskilda individen. Tankeschemat framstår som naturliga. De äger
ett eget klassificeringsschema utifrån den gemensamma habitus och fungerar som en egen
social sammanslutning. Att tankeschemat eftersträvas är en upplevd förutsättning för
familjens överlevnad, på så vis kan de upprätthålla de starka känslomässiga banden och
fortsätta vara en sammansvetsad grupp. Det är varje medlems skyldighet att handla som en
gemensam kår. Det kollektiva ger familjen en mening och innebär att medlemmarna är
mindre sannolika och villiga att bryta sig ut och förverkliga egna intressen (Bourdieu, 1999).
6
2.2.2 Självförtroende och självförmåga – att bryta ut
Självförtroende är tilltro till den egna personen överlag och till den egna förmågan (NE.se,
2013). Människan har inte en självbild utan flera som varierar över tid och beroende på
situationen. Självförmågan är individens tilltro till dess möjligheter att utföra uppgifter i
specifika situationer. Självförmågan är lösningen till att kunna ta kontroll över sin
livssituation, använda sina egenskaper för att styra sitt liv dit man vill. Den individuella
upplevelsen av den egna kompetensen avgör vilka aktiviteter människor ägnar sig åt, om man
inte tror sig kunna uppnå ett lyckat resultat avstår man hellre från att försöka. Självförmågan
är i sig själv starkt kopplat till goda sociala upplevelser såsom generositet, hjälpsamhet och
samarbete. I en bra miljö frodas individers självförmåga (Lundgren, Lökholm, 2006).
2.3 Strukturella hinder
2.3.1 Arbetsmarknads- och utbildningssituation utifrån kön
För hundra år sedan drog man segregeringsgränsen vid förvärvsarbete och hemarbete, det
manliga arbetet som låg i arbetsmarknaden och det kvinnliga arbetet som var oavlönat och
centrerat i hemmet. De kallas för primär segregering. Kvinnor och män ansågs arbeta inom
olika rum, avskilda och med olika villkor. Man kan inte titta på dagens segregerade
arbetsmarknad utan att se tillbaka hur samhällsutvecklingen kring kvinnors roll i samhället
och dess intåg på arbetsmarknaden formade dagens könsuppdelade arbetsmarknad.
Könsuppdelningen beror inte pga. av de tidigare rönen, såsom preferenser, föreställningar
kring vilket kön som passar bäst till vilket arbete osv. Utan segregeringen tycks handla om ett
historiskt mönster som sitter kvar än idag. Deras tillträde till arbetsmarknaden var under en
viss tid förbjuden. Dagens segregering antas vara en struktur som byggts in i arbetsmarknaden
för att skilja grupperna från varandra. Trots att kvinnor idag utgör 50 % av arbetskraften och
dagens utbildningsväsen samt arbetsmarknad är öppna för kvinnor oberoende yrkes- eller
studieval så ser man att andan av de gamla strukturerna med diskriminering och exkludering
präglad av en könsmaktsordning finns kvar på arbetsmarknaden. En konsekvens av
könssegregering är fördelningen på resurser, där de politiska, organisatoriska och ekonomiska
resurserna fördelas ojämnt på arbetsmarknader. Tidigare ansågs resursfördelning bero på
kvinnors låga utbildningsnivå och deras korta arbetslivserfarenhet, men dessa orsaker går inte
att peka på idag då kvinnor är i samma grad kvalificerade som män. Men ändå ser man att
kvinnor inte anses vara lika komptenta som män i områden tidigare mansdominerade och de
tvingas således söka sig till andra områden är chansen till arbete är större. Förutom
maktfrågan verkar de traditionella föreställningarna kring kvinnor och deras möjligheter till
att utföra ett arbete fortfarande leva kvar (SOU 2004:43). Det skulle kunna handla om
föreställningar som: kvinnor är inte lika starka, kvinnor kan inte ha ledande positioner,
kvinnor kan inte var borta från sina familjer kvinnor kan inte ta ansvar osv lever vidare.
Kön är konstruerat och definierat av samhället. Med detta menas att som man eller kvinna är
man medlem av en viss kategori i samhället, manligt eller kvinnligt, vilket avser vad som
innebär att vara man eller kvinna. Dessa två grupper värderas olika och är ojämnställda, då en
grupp anses vara den mer värdefulla. Dagens könsmönster är inte fasta, utan flytande och
7
förändras över tid. Vilket man kan se de senaste åren då män har klivit in i arbeten som främst
ansetts vara kvinnliga, samt har de tagit sig an domesticerade ansvar i större grad. Trots att
siffror visat att kvinnor på arbetsmarknaden har fått en större roll, både för den ekonomiska
tillväxten och hushållsinkomsten så fortsätter denna utveckling att fortgå trögt. Generellt sätt
om man ser över hela världen så är kvinnor fortfarande förnekade på arbetsmarknaden. De
senaste tio åren har kvinnor delaktighet på arbetsmarknaden minskat. När man tittar på
arbetslöshetssiffran är majoriteten utan förvärvsarbete ungdomar och den gruppen är
överrepresenterad av kvinnor. Andelen kvinnor som har jobb varierar kraftigt mellan länderna
och skillnader kan identifieras som tre orsaker: utbildningsnivån på kvinnor, huruvida landet
har en välfungerande arbetsmarknad och de kulturella attityderna. Det är inte oproblematiskt
att kolla på siffror på könsfördelningen på arbetsmarknaden. Trots att deltagandet för kvinnor
kan ses som jämt fördelat i jämförelse med män så ser man ett mönster att antalen
arbetstimmar skiljer (Bimrose, 2008).
Kvinnor arbetar färre timmar än män. Den största orsaken för detta är pga. att kvinnors
centrala ansvar ligger i hemmet. Andelen män som arbetar deltid är inte nära andelen kvinnor
som jobbar inom de arbetsvillkoren. Deltidsjobb finner man främst i servicesektorn och är
överlag lågavlönade, lågstatus och kräver lite tidigare erfarenhet. Samtidigt växer deltagandet
stadigt men även missnöjet kring arbetssituationen. Detta tror man främst är för att kvinnor
idag kämpar för en jämlik familjemodell men de traditionella mönstren av mannen som
inkomsttagaren fortfarande dominerar i dagens samhälle. Med både det domesticerade
ansvaret samt ett yrkesliv att sköta tvingas kvinnor leva med dubbelansvar. Mönster kring
kvinnor och deras liv visar att deras yrkesliv konstrueras utifrån möjligheter och hinder.
Hinder som familjerelaterade händelser, ålder, stöd från partner, etc. Dessa är faktorer som
ständigt förändras och får konsekvenser för kvinnors balanserande av arbetsliv och hemmaliv.
(Bimrose, 2008).
I dagens läge belyser statistik att det finns en löneskillnad mellan män och kvinnor. Totalt
tjänar män 18 % mer än kvinnor i heltidslöner. Denna skillnad kan bero på att de
kvinnodominerande yrkena är sämre avlönade och kräver mindre kvalifikationer och
kompetens. Denna yrkesbaserade löneskillnaden tycks finnas inom flera näringsgrenar och
könsfördelade yrkesgrupper. Detta gör att fråga ställs: är löneskillnaderna en orsak av att
kvinnor söker sig till lågavlönade yrken eller är de kvinnodominerande yrkena lågavlönade
eftersom kvinnor arbetar där? Även om den segregerade marknaden kan/kan inte vara en
orsak till löneskillnaden finns det en s.k. oförklarlig löneskillnad mellan män och kvinnor.
Den oförklarliga löneskillnaden är när en man och en kvinna får olika lön för samma arbete,
utifrån samma kompetens och kvalifikationer. De senaste tio åren har den procentuell skillnad
legat på 8,1 (Statistiska Centralbyrån, 2004).
Statistiskt klassificeras segregering ifall siffrorna tyder på att könen är uppdelade så att det
utgör en skillnad på en dominans av ett kön på mer än 60 %. Ett yrke antas vara
könsbalanserat om fördelningen på män och kvinnor är 40/60. Det talas om två slags
segregeringar, vertikal och horisontell. Den horisontella segregeringen avser att kvinnor och
män arbetar inom olika yrkesbranscher. Och vertikal segregering menar på mäns tendens att
8
kunna nå högre positioner än kvinnor i arbetslivet. Sveriges segregerade arbetsmarknad är så
hög som 85 % eller mer dominerat av ett kön inom olika yrkesområden. Kvinnor tycks enligt
statistik samlas inom vård och omsorgsarbeten. Gällande den vertikala segregeringen ser man
ett mönster av män som de dominerande inom chefspositioner. Av 25 olika yrkesbranscher är
chefspositionerna endast dominerade av kvinnor inom tre. Dessa tre kategorier är inom vårdoch omsorgsverksamheten. Inom fyra kategorier råder det könsbalans, vilket innebär att 18 av
25 yrkeskategorier tilldelas chefspositionerna till män (SOU 2004:43).
Men sedan 90-talet har könsmönstren luckrats upp. Kvinnors inträde på mansdominerande
yrken samt unga mäns krav på anpassade arbetsvillkor för att kunna ta del av familjelivet har
bidragit till lösare könsroller. Brytningen av dessa mönster har gått sakta, främst för att
segregationen är en del av Sveriges historia och levt vidare och representerats av
generationerna. En anledning varför segregationen minskat är för att kvinnor har sedan 60talet klivit in på arbetsmarknaden och utbildningsväsendet med lika villkor som män. Deras
förmåga att föda barn och bilda familj stod inte i vägen för dess rätt till utbildning och arbete.
Dock har dessa villkor inte levt vidare, 90-talets yrkesverksamma kvinnor lever inte under
samma förutsättningar att kunna kliva ned i deltid och ges enklare arbetsuppgifter för
samtidigt kunna ta ansvar för sina barn och sitt hem om hon önskade att bilda familj. Unga
kvinnor antogs vara framtida mödrar och arbetsgivare undvek att anställa kvinnor. Resultatet
blev att barnafödandet sköts upp (SOU 2004:43).
Trots aktiva diskussioner och arbete för att minska den vertikala och horisontella
segregeringen fortsätter män vara dominerande på arbetsmarknaden. Det antas vara en fråga
och status och prestige snarare än ekonomi att låta kvinnor få större tillträde till
arbetsmarknaden. En kvinna som anställs inom ett mansdominerat yrke blir kvinnans
framgångar knappa, när samtidigt som en man träder in i en kvinnodominerad arbetsplats
möts av motsatta förhållanden. Denna segregering finns i oavsett yrke och position. Män
tycks klättra högre i karriärstegen oberoende yrkesval då kvinnan stannar kvar på samma
position som tidigare. Det finns även en till dimension av den segregerade arbetsmarknaden.
Intern segregering avser att på samma arbetsplats fördelas arbetsuppgifterna olika beroende på
de anställdas kön. De olika grupperna tycks få specialiserade arbetsuppgifter, vilket innebär
att en arbetsplats kan med jämn könfördelning trots allt vara segregerad. Det är ovanligt att
mansdominerande yrken klassificeras och antas vara manliga i jämförelse med kvinnor. Det
tycks vara så att man har varit petigare att upprätthålla en distans mellan de manliga yrkena
och påpeka skillnaderna i arbetsuppgifterna. Manliga arbeten anses inte vara att bygga och
konstruera medan kvinnligt arbete antas vara ta hand om och vårda. Det har pågått en kamp
att hålla männens yrkesstatus och yrkesidentitet och kunna undvika att hamna i en
generaliserad bild av ett yrke. Detta är inte bilden som finns idag av vård och omsorgsarbeten,
dagens föreställning av kvinnoyrken (SOU 2004:43).
Dagens utbildningsval ligger till grund för vart ungdomar vill och kommer befinna sig på
arbetsmarknaden inom framtiden. Även fast den ökade utbildningsnivån i Sverige ledde till en
minskad segergering på arbetsmarknaden så har det uppkommit en könssegregering inom
utbildningssystemet. Gymnasieskolan anses idag vara obligatorisk trots att det är en frivillig
9
skolform och det finns tydliga mönster av könsstämplar på flera internationella program i den
svenska gymnasieskola, varav 5 mansstämplade program och två kvinnostämplade program,
en av dessa är vård- och omsorg. Dessa 7 program är yrkesprogram. Det märks även att
tendenserna till att byta program under första åren för män respektive kvinnor är högre inom
de könsmärkta programmen för elever som gjort s.k. otraditionella val och majoriteten av de
som byter är kvinnor. Det har konstaterats att de unga kvinnorna valde de otraditionella val
utifrån intresse, men deras byten finns fortfarande ingen förklaring för (SOU 2004:43). Bland
de få som fortsatte sina studier lämnade de yrket efter det man utsatts för arbetslivets villkor
och värderingar (Fransson, Lindh, 2004).
Undersökningar har uppmärksammat att våld och diskriminering är vanligare mot kvinnor än
män i arbetslivet. Mest hot och våld finner man inom vård- och omsorgen, som tidigare sagt
en kvinnodominerad arbetsplats. Men tidigare visade siffror att män var mer utsatta och under
de senaste 30 åren har detta ändrats. Kvinnor utsetts i högre grad för sexuell diskriminering
och sexuella närmanden i arbetslivet, i synnerhet unga kvinnor. Trakasserierna de möts av
utövas av både kollegor, chefer och andra människor de stöter på under sina arbetsdagar. På
arbetsplatser där ett visst kön är underrepresenterat är sannoliketen även högre för sexuell
diskrimingering pga. deras underläge (de los Reyes, 2011). Preciserade siffror på sexuell
diskriminering är svårgripliga då mörkertalet är stort men det är allmänt känt att det
förekommer i stora spridningar i arbetslivet. Två slags beteenden har identifiera relaterat till
sexuella trakasserier, förhandlingslägen med sexuella tjänster och hotfulla arbetsmiljöer.
Kvinnor som utsätts för dessa situationer känner ofta ilska, förlust av självförtroende, minskad
nöjdhet med jobbsituationen, självanklagelse, förödmjukelse och negativa konsekvenser på
yrkessituationen som jobbförlust, uppsägning och degradering (Bimrose, 2008).
Den sexuella diskrimineringen, den stora omfattningen av deltidsarbete och den vertikala och
horisontella segregeringen på arbetsmarknaden är en barriär för att hålla kvinnor i
underlägsen position i relation till män (Bimrose, 2008).
2.3.2 Arbetsmarknads- och utbildningssituation utifrån etnisk bakgrund
Som arbetssökande kan vägen till ett arbete vara en lång och mödosam process. Det innebär
att man till viss del bör skapa sig en bild över hur den nuvarande arbetsmarknaden ser ut och
lära sig hur man ska göra för att bli tillkallad till en arbetsintervju. Trots att detta är några
praktiska hinder som man kan ta sig förbi så är det idag ingen garanti att man får en
anställning dvs. att det finns vissa detaljer som den arbetssökande många gånger inte alls kan
påverka. Som arbetssökande invandrare finns det ett flertal olika faktorer som kan påverka
vägen till ett arbete i Sverige, några av dem nämns följande.
Validering och översättning av utländska betyg, intyg och meriter kan bli ett problem
när det i vissa fall inte anses motsvara svensk utbildnings- och yrkesnivå.
Ofta tar den arbetssökande hjälp av arbetsförmedlingen och/eller ett privat
bemanningsföretag för att anmäla sig som arbetssökande och för att få hjälp att hitta
ett arbete.
10
Att för individen bygga upp ett kontaktnät är idag allt viktigare, exempelvis med
tänkbara arbetsgivare. Infödda svenskar har här ett visst försprång med tanke att de
hunnit skapa sig ett mer omfattande kontaktnät.
Att lära sig skriva en meritförteckning där man kan framstå som attraktiv samt veta
hur man bäst visar upp sig som potentiell anställd under arbetsintervjuer är idag
väldigt viktigt. Här har utrikesfödda till större del svårare att skriva ett CV och
personligt brev än inrikesfödda. Även att utrikesföddas chans till intervju i vissa fall
kan minskas genom att de enbart på förhand bedöms som mindre kompetent.
Den sista punkten handlar om att undvika arbetslöshet under längre perioder, detta kan
leda till att individen får det ännu svårare att få ett arbete. Det kan dels bero på att
arbetsgivare kan bli misstänksam och har uppfattningen att det handlar om exempelvis
lathet. Att vara arbetslös kan ge individen skamkänslor och om den arbetslösa är
utlandsfödd kan det vara extra känsligt då det finns fördomar om att invandring
förknippas med bland annat fattigdom, lägre utbildningsnivå, kriminalitet mm. (Burns,
2007).
Här kan man se det rent generellt finns större hinder för utlandsfödda individer som söker
arbete än för infödda. Att komma till ett nytt land där man t ex. inte kan språket eller behöver
få sina utländska meriter validerade blir vägen till arbete tuffare, man måste börja från noll.
Ibland räcker det inte bara med att individen anpassar sig till det nya landet, det händer att
meriter förbises av vissa arbetsgivare med förutfattade meningar och okunskap. Detta kan
tänkas bero på att arbetsgivare ofta söker personer som lätt kommer in i arbetet och både kan
skriva och tala svenska. Invandrare har en stor press att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden,
kanske de känner ett behov att försörja sig själva, men kanske även för att inte förknippas med
de fördomar som framkommit via framförallt media under flera årtionden.
Att utrikesfödda har ett lägre deltagande på den svenska arbetsmarknaden är ingenting nytt
och detta är heller inte något som ser särskilt annorlunda ut än i andra immigrationsländer
(Berglund, Schedin, 2009). Etniska mönster inom den svenska arbetsmarknaden visar enligt
statistik att individer med utländsk bakgrund har 1) större risk för längre perioder av
arbetslöshet samt att deras situation på arbetsmarknaden är känsligare för
konjunkturförändringar, 2) stor andel tidsbegränsade anställningar, 3) sämre arbetsmiljöer
med risk att påverka hälsan, 4) svårare att få ett arbete som motsvarar tidigare
arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, 5) lägre karriärmöjligheter och
genomsnittsinkomster. Utomeuropeiska invandrare är de som drabbas hårdast av arbetslöshet
i Sverige, den är nästan fyra gånger så hög jämfört med infödda svenskar. Statistik talar även
för att utrikesföddas situation på den svenska arbetsmarknaden blir sämre, många av
invandrargrupperna under 80-talet har aldrig tagit sig in på arbetsmarknaden trots att många
av dessa invandrare är högutbildade och med samma nivå som svenskfödda (Burns, 2007). I
slutet av 1990-talet och under början av 2000-talet genomförde man studier som visade att
ojämlikhet fortfarande består mellan utrikesfödda och inrikesfödda trots likvärdig
utbildningsnivå, erfarenheter samt övrigt humankapital (de los Reyes, 2008). Individer med
11
utländsk bakgrund är överrepresenterade i lågkvalificerade yrken som t ex.
restaurangbiträden, industriarbetare, sjukvårdsbiträden och lokalvårdare (Burns, 2007).
Vi ser här att individer med utländsk bakgrund generellt sätt har sämre arbetssituationer än
infödda svenskar. De har inte bara större chanser till att bli arbetslösa i längre perioder, när de
väl har ett jobb drabbas de lättare av negativa förändringar inom arbetsmarknaden t ex. vid
lågkonjunktur (sist in – först ut). Många individer får tidsbegränsade anställningar som deltid,
vikariat eller blir ”inhoppare” trots att de är högutbildade och med likvärdig nivå som infödda
svenskar. Högutbildade tar även lågkvalificerade yrken för att kunna försörja sig själv och sin
familj, vilket i sin tur innebär lägre löner och fler arbetsrelaterade hälsoproblem. Beroende på
om man är född i Norden, Europa eller utanför Europa har man olika chanser på
arbetsmarknaden där de närmaste grannländerna har det lättare än många andra invandrare.
Detta gör att den sistnämnda gruppen är den störst drabbade vid arbetslöshet vilket blir
ytterligare en form av utanförskap för invandrare.
I litteraturen ”Utbildning, arbete och medborgarskap” talar man om det sociala kapitalet
utifrån Bourdieu och dess betydelse för att kunna få ta del av arbetsmarknaden. Alla lediga
tjänster tillsätts till stor del (60-86 %) utifrån en individs sociala nätverk eller informella
kontakter, vilket i sin tur skapar en ojämlikhetsstruktur där den som har bäst kontakter får
jobben. Informella kontakter är då en arbetsgivare söker anställda via andra metoder än de
formella, man utgår från tips t ex. familj, vänner eller bekanta. Informellt innebär även när en
individ själv tar kontakt med en arbetsgivare och på så sätt får en anställning. Litteraturen
menar att de som drabbad mest av att arbetsmarknaden utgår från sociala kontakter är
ungdomar och utlandsfödda - ungdomar eftersom de som unga medborgare inte hunnit skapa
sig kontakter och därför får försämrade möjligheter på arbetsmarknaden. Gunnar Augustsson
(1996), sociolog, menar att ”svenskhet” utgör normen när man värderar de som söker en
tjänst, vilket betyder att det kontaktnät som ligger närmast den svenska normen hamnar i en
bättre position än det utländska kontaktnätet (Dahlstedt, 2007). Man kan även se en koppling
mellan socialt kapital och kulturellt kapital. Kulturellt kapital är en individs vanor och
färdigheter som kommer utifrån ens socialisering och är dolt utåt sett - kulturellt kapital kan
leda till socialt kapital (Sawyer, Kamali, 2006). Att kunna behärska ett nytt språk påverkar
individens anpassningsbarhet, att man med goda språkkunskaper skapar en mer skyndsam och
smidig anpassning till den nya miljön (Chen, 2008). Det svenska språket anses vara mer
betydelsefull idag med tanke på kraven som ökat sedan 1900-talet, detta beror på arbetslivets
organisatoriska omvandling samt den stigande arbetslösheten (Hertzberg, 2006).
Det har under många år forskats om etnisk diskriminering. Detta visar sig vara något som inte
är tillfälligt, att ojämlikheten består och kan påverka olika grupper genom generationer.
Diskriminering kan visa sig i form av kränkning genom att skilja på ”svensk” och ”ickesvensk” och att detta skulle bero på individs namn, hudfärg, brytning eller kläder - att man
skulle skilja på etnisk och kulturell olikhet trots att alla är svenska medborgare. En infödd
person med utländsk bakgrund som inte har invandrat kan även den utsättas av olika former
av diskriminering (de los Reyes, 2008) – även om man tar hänsyn till individens svenska
språkkunskaper, utbildningsnivå, familjebakgrund och bostadsort (Dahlstedt, 2007).
12
Arbetsgivares okunskap om andra kulturer påverkar om man anställer en invandrare eller inte,
att bristen på förståelse och lyhördhet mot andra kulturer leder till missuppfattningar eller
felaktiga antaganden. Möter man motgångar i det nya landet finns en risk att man får en mer
negativ självuppfattning (Chen, 2008). Diskriminering som man ser här påverkar alltså inte
bara invandrare utan kan även drabba deras barn födda i Sverige, så kallade ”andra
generationens invandrare”. Att man som svensk medborgare inte anses vara ”svensk” på
grund av sin hudfärg eller sitt namn är en diskriminering som påverkar ens deltagande i det
svenska samhället, att annan kultur och etnicitet försvårar inträdet på arbetsmarknaden.
Diskriminering på arbetsmarknaden kan ske systematiskt via så kallade ”grindvakter”. Dessa
har en institutionell maktposition som tar hjälp av erkända rutiner, regler och normer för att ha
en möjlighet att exkludera en del ”grupper” och därmed diskriminera vissa individer från
möjligheten att delta i arbetsmarknaden. Inom arbetsförmedlingen finns arbetsförmedlare som
har i uppgift att dels sköta bedömningen och dels besluta om olika ärenden. De bedömer ifall
den arbetssökande är rätt person för ett specifikt jobb (om den ska eller inte ska söka jobbet)
samt vart man ska hänvisa personen ifråga när det gäller åtgärder eller utbildning (Neergaard,
2006). Studie- och yrkesvägledare har samma roll i exkludering och inkluderingsprocessen.
Det finns ett uttryck som heter ”cooling-down effect” som avser att studie- och
yrkesvägledaren begränsar sina elever i sina utbildningsval utifrån kön, klass och etnicitet.
Vägledaren kan föreslå medel att nå studie- och yrkesmålen i brist på förtroende av
individernas förmåga att nå målen (Sawyer, Kamali, 2006). Grindvakter kan till viss mån
antas sköta inkluderings- och exkluderingsprocesserna inom utbildning och arbetsmarknad
och har därför en fullmakt över individers inträde på arbetsmarknaden.
Elever med utländsk bakgrund väljer studieförberedande program på samma sätt som andra
ungdomar i samband med gymnasievalet, dock när man tittar på de enskilda programmen
skiljer sig valet av inriktning mellan eleverna. Infödda elever med svensk bakgrund finner
man främst inom barn- och fritid, industri och naturbruk. Infödda elever med utländsk
bakgrund är överrespresenterade inom hantverk och handels/administration. Utrikesfödda
elever är överrepresenterade inom omvårdnad och handels/administration. Intervjuer med
elever visar att deras val har tydliga drag av deras föräldrars yrkesval, i och med detta hamnar
många av elever med utländsk bakgrund inom privata servicesektorn där lönerna är tämligen
låga samt arbetsmiljön sämre (Dahlstedt, 2007). När man tittar på universitet och högskolor
finner man där strukturell diskriminering som samhället i övrigt (de los Reyes, 2007). Det
förekommer bland annat kränkande kommentarer från studenter och personal och
diskriminering i samband med ansökan om forskningsmedel, mm. Fördelningen av
personalen är ojämnt mellan infödda och utrikesfödda och är den största etniska skillnaden
inom universitetet. Inom forskningstjänster finner man den största andelen utrikesfödda
(bland dessa till större delen européer) medan man inom undervisning och administrativa
områden främst finner inrikesfödda (Sawyer, Kamali, 2006).
13
2.3.3 Arbetsmarknads- och utbildningssituation utifrån klass
Idag används begrepp som klassamhälle och klasskillnader i nyheter och befintliga debatter
och man belyser idag ökande skillnader i samband med inkomster, boendevillkor och hälsa.
Ofta förknippas begreppet social klass med människors ekonomiska ställning och makt. Trots
att vi i Sverige idag har hög levnadsstandard och goda sociala trygghetssystem så upplever
majoriteten av Sveriges invånare att de tillhör en samhällsklass, något som ökat sedan 1990talet (Berglund, Schedin, 2009). Begreppet ”klass” är även starkt förknippat med vilket yrke
individen har (Ulfsdotter Eriksson, 2006) som har en närliggande koppling till olika positioner
inom organisationer. De olika yrkesgrupperna utför olika uppgifter och erhåller olika grad av
auktoritet samt beslutsfattande uppgifter (Svensson, Ulfsdotter Eriksson, 2009).
Idag när man analyserar klasstrukturen talar man bland annat om mobil rörlighet. Begreppet
innebär att individen kan röra sig mellan olika klasspositioner på arbetsmarknaden. De olika
positionerna innebär olika yrkesstrukturer med hänseende på individens inkomst,
kvalifikationsnivå osv. Att röra sig mellan de olika klasspositionerna är positivt för samhället
eftersom man menar att social mobilitet handlar om vad individen själv åstadkommer utan
hänsyn till mer/mindre fördelaktiga sociala bakgrunder. Med allt för hög social mobilitet kan
mötet med andra klasspositioner bli en negativ upplevelse som t ex. främlingskap eller risk att
röra sig nedåt i yrkeshierarkierna (Berglund, Schedin, 2009). Individen kan alltså röra sig
mellan klasspositionerna och beroende på hur väl denne kan anpassa sig till nya sammanhang
påverkar detta huruvida individen kommer att göra en lyckad uppgång i yrkeshierarkierna.
Elever vars föräldrar är högutbildade har generellt högre snittbetyg än deras klaskamrater som
har låg utbildningsnivå. Elever från lägre klasser tenderar att ha större spridning på de
nationella gymnasieprogrammen när elever från högre klasser väljer studieförberedande
program med stor koncentration (Sandell, 2007). Det finns dock könsmässiga skillnader i
ungdomars val mellan yrkes- och studieförberedande (Lundahl, 2010). Valen av
gymnasieprogram verkar vara direkt kopplat till huruvida man fortsätter till högre studier.
Elever som väljer studieförberedande på gymnasiet gå mer sannolikt vidare till högskole- eller
universitetsstudier. Valet av gymnasieprogram är en stor faktor som spelar in vilka individer
som sorteras bort eller sorteras in i högre studier. Föräldrars inverkan på gymnasievalet, som
tidigare ansetts vara hög verkar minskat och ersatts av studiekamraters råd och inverkan
(Sandell, 2007). Fast föräldrars råd anses ändå vara mest betydelsefull för ungdomarna. Det
kan konstateras att den sociala bakgrunden är viktig då föräldrars kunskap och engagemang
kring gymnasieskolan tycks spela in i valet. Även eleverna sociala relationer, och tidigare
erfarenheter bidrar (Lundahl, 2010). Dagens gymnasieprogram ter sig hierarkiska och är
stämplade av status och kulturella koder. Programmen signalerar vad elever bör förhålla sig
till, klädstil, skolambitioner, samtalsämnen och fritidsintressen. Det finns en hieratisk skala
över vilka program som har mest status, något som ungdomar är medvetna om. Men enligt
ungdomarna är inte ett program ”finare” än det andra, bara mer annorlunda ur elevernas
perspektiv (Sandell, 2007). Framgången att möte studiesituationer och klara sig i
studentkulturen är en del av högre utbildningar, viket är en direkt konsekvens för individer
14
med studieovana då sättet att hantera studiemiljöer skiljer sig mellan klasserna (Hilding
2010).
2.4 Sammanfattande analys
När unga i Sverige växer upp inskolas de i olika förhållningssätt till allt; kultur, bordsskick,
yrkes- och studieval samt tankar om andra människor från andra socioekonomiska tillhörighet
eller fält som Bourdieu hade sagt. Människors agerande och deras föreställningar om
samhället kan ledas tillbaka till deras habitus, dess härkomst. Detta innebär att människor
delas in i grupper utifrån deras medelinkomst, deras yrke, vart de bor, vilken skola de går på,
vilken dialekt de har, vilken hudfärg och vilket kön de har. Allt detta är uttryck av symboliskt
kapital. Människor fostras att bete sig som sin klasstillhörighet, sitt ursprung och sitt kön
utifrån de föreställningar och egenskaper samhället gett dem. Denna uppfostring kan även
som strukturella hinder från ett helhetsperspektiv.
Det är som tidigare sagt att det är mänskligt att kategorisera och handla efter ens miljös
tankeschema. Att skapa ordning i kaos och skaffa en normativ antagning hur världen ska
organiseras utifrån det samhällset vill. Denna struktur berör allt, klasstillhörighet, etnisk
bakgrund och även könstillhörighet. Enligt habitus är du och agerar du efter det
konstruktionsschema din miljö gett dig. Alla grupper klassificeras och det finns en
förväntning på vad dessa grupper ska och inte ska göra.
Utifrån litteraturen ser man att traditionella mönster och tankar kring kön och klass finns kvar
i vårt samhälle och visar sig i individers handlingsmönster såsom yrkes- och utbildningsval
samt arbetsmarknadens exkludering av vissa folkgrupper. Historiskt sett utifrån ett 100-års
perspektiv ser man att klass och könsmässiga möjligheter till inträde på arbetsmarknaden har
blivit bättre i och med den ökade sociala tryggheten samt större möjligheter till högre studier.
Den skarpa exkluderingen och hieratiska maktstrukturen har försvunnit formellt sett men
lever vidare i samhällets förväntningar på individer utifrån kön, klass och etnicitet.
Vi kan se utifrån litteraturen att Sverige är ett land med hög utbildningsnivå, har en
välfungerande arbetsmarknad och har ett integrerade jämställdhetsarbete där kvinnor har en
hög delaktighet på arbetsmarknaden jämfört med mindre utvecklade länder där kvinnor
fortfarande är förnekade. Sveriges politiska arbete med jämställdhetsfrågor har medfört den
kulturella attityden som anser att det är en självklarhet att kvinnor ska ha tillträde till
arbetslivet. Detta var inte aktuellt under efterkrigstiden när det diskuterades yrkesförbud för
kvinnor. Kvinnornas deltagande är idag ändå inte lika hög som män då de arbetar färre
timmar och detta beror på att kvinnor får deltidsjobb i en mycket större utsträckning än män.
Kvinnor tycks ta huvudansvaret över hem och familj då synen på mannen som den främsta
familjeförsörjaren fortfarande lever kvar. Synen på kvinnan som husmor och hustru finns
fortfarande kvar men är inte lika dominerande utan snarare underförstådd, både från
arbetsgivare och partner.
15
Dagens arbetsmarknad har en hög könssegregering med 85 % eller mer av ett kön inom ett
yrkesområde och statistiskt sett är kvinnor samlade inom vård- och omsorgen. Valet av yrke
börjar redan i samband med gymnasievalet och där kan man se samma tydliga segregering.
Flickor väljer i stor grad program som har en kvinnostämpel på sig och vise versa. Kvinnor
tycks hamna i yrken som särhålls från män vilket överrensstämer med Bourdieus teorier. Han
menar att kvinnor och män hålls isär som varandras motsatser och uppfostras som så. Denna
uppfostran genomsyrar hela samhället, familjer, utbildningssystem och även
arbetsmarknaden. Man kan även se att unga kvinnor som gör otraditionella gymnasieval har
den största tendensen att göra omval även fast ungdomar generellt sätt väljer utifrån sina
intressen. Litteraturen belyser även att det råder könsmässig obalans inom chefspositioner.
Man ser ett mönster att män, oavsett yrkesområde, kan nå högre i sina karriärer än kvinnor.
Dagens föreställningar av kvinnoyrken är att vårda och ta hand om medan män inte påverkas
av samma generaliserade bild av yrken. Det går även att se en intern segregering dvs. att män
och kvinnor tilldelas olika arbetsuppgifter på samma arbetsplats. Detta visar även på
Bourdieus resonemang om att kvinnor och män hålls isär. Märkbart är även den oförklarliga
löneskillnaden som finns i Sverige. Tidigare ansågs kvinnans arbete vara oavlönat och i
hemmet och männens arbete var på arbetsmarknaden avlönad. Löneskillnaden i dagens
samhälle är på 18 % om man inte kollar på män och kvinnors yrkesområden. Om man
däremot kollar på lönerna för samma arbete så ligger skillnaden på 8,1 %. Alltså får inte
kvinnor lika lön för lika arbete vilket visar på att kvinnor till viss del är oavlönad för det jobb
de utför. I jämförelse med män upplever kvinnor våld i arbetslivet, speciellt sexuell
diskriminering, i större bemärkelse. Från kollegor, chefer och kunder. Detta är ett strukturellt
hinder för att stoppa karriärprogressionen för kvinnor, hålla dem underordnad som Bourdieu
skulle sagt det. De sexuella anspelningarna är samhällets sätt att påpeka de könsmässiga
skillnaderna och påvisa att kvinnan står under sina kollegor.
Sverige gick från att vara ett utvandrarland till ett invandrarland i och med den stora
arbetskraftsbristen efter andra världskriget. På den tiden var kvinnor till en viss mån
exkluderade från arbetsmarknaden och man sträckte sig hellre till att ta arbetskraft utifrån. På
den tiden hade invandrare god sysselsättningsgrad och var eftertraktade hos arbetsgivarna.
Sedan dess har utvecklingsgraden försämrats avsevärt och idag är sysselsättningsgraden för
invandrare låg. Detta tyder på att invandrare har fått rollen som dagens arbetsreserv, en
position som kvinnor tidigare hade. Detta kan man se i samband med konjunkturförändringar
där invandrares arbetsposition drabbas mest av ”sist in – först ut”-principen samt att deras
arbete främst innefattar korttidanställningar. Litteraturen visar även på att invandrare oavsett
utbildningsnivå eller yrkesstatus i sitt hemland ofta hamnar inom lågkvalificerade yrken, om
de inte väljer att komplettera sin utbildning. Att komplettera för att ursprungsyrket ska
motsvara svensk utbildningsnivå kan bli en lång väg för den som redan har en färdig
utbildning, likaså att svenska är obligatoriskt inom många yrkesområden vilket måste tas
hänsyn till. Ett annat problem som uppenbarat sig skillnaderna mellan inrikesfödda och
utrikesfödda när det gäller det sociala- och kulturella kapitalet. Att utgöra den svenska
normen är en förutsättning för att skapa goda kontakter med arbetslivet. Man värderar de som
söker en tjänst utifrån dess svenskhet, vilket blir till ett hinder för invandrare.
16
Invandrare utsätts av strukturell diskriminering som bland annat utförs av grindvakter,
samhällets in- och uteslutare. De har en stor makt över vilka individer som får träda in i
arbetsmarknaden och utbildningssystemet. De tar hjälp av institutionaliserade rutiner, regler
och normer till hjälp för att exkludera individer, detta hänger ihop med Bourdieus tankar kring
byråkratiskt införlivade traditionella tankemönster för att fostra människor ”in på rätt väg”.
Det är samhällets föreställningar att var sak har sin plats, även människor från vissa
folkgrupper. Diskrimineringen av en individs ursprung sker i form av kränkningar där man
skiljer på svensk och icke-svensk. Detta är ett sätt att hålla isär avvikande grupper från
normativa grupper. Normer finns i alla kulturer och styr våra samhälliga regler och mänskliga
beteenden. Alla samhällssystem konstruerar socialt avvikande beteenden för att öka
sammanhållningen och att skapa en måttstock för status. Detta kan förklara varför vissa
grupper ständigt blir samhällets andrahandsval på arbetsmarknaden.
De stora klasskillnaderna har under de senaste 100 åren minskat och idag ser man inte samma
hierarki och maktstruktur mellan chef och arbetare. Idag skyddas individen av fackföreningar
och landsorganisationer med praktiska frågor som löner, arbetsmiljö och inflytande.
Företagen tycks inte ha samma makt över sina anställda längre. Människor idag förknippar sig
med en specifik klass utifrån deras yrkesroll och maktposition. Människors handlar efter sin
miljös tankeschema och identifierar sig därefter. Det är positivt för samhället att individer blir
klassresenärer genom så kallad mobil rörlighet. Detta är dock inte alltid så enkelt som det
låter i teorin då en individs rörlighet beror på om denne kan anpassa sig till nya samanhang.
Bourdieu kallar detta att röra sig mellan olika fält. Då fält innehar olika habitus kan individer
ha svårt att identifiera sig med varandra, de förstår helt enkelt inte varandra. En individs
möjlighet till mobil rörlighet är även begränsade i det avseende då själva habitusprincipen
formar individer att följa sitt ursprungliga fälts tankemönster. Ens familj kan vara detta
ursprungliga fält, och för att kunna fortsätta vara en del av denna sammansvetsade grupp är
det en förutsättning att man stannar kvar i sitt fält. Litteraturen visar inte på att det skulle ske
diskriminering såsom kränkning osv. Det är snarare individerna begränsar sig själva. Vad man
kan se är den generella utbildningsnivån och betygsskillnaderna, elever från de lägre klasserna
har lägre genomsnittsbetyg vilket är kopplat till föräldrarnas låga utbildningsbakgrund. Vad
som är intressant att se är att individer från högre klasser tenderar att koncentrera sig på
studieförberedande program medan individer från lägre klasser har större spridning. Det
verkar som att elever från högre klasser är mer låsta i sina studie- och yrkesval och har
därmed låg social mobilitet. Det verkar finnas en tendens att man gärna vill arbeta sig uppåt
men inte nedåt i yrkeshierarkin.
Tydligt syns att individer ogärna lämna sina fält och stannar i en viss trygghet, ett exempel på
detta är kvinnliga avhoppare på könsstämplade program inom gymnasieskolan. Även syns
detta på vår segregerade arbetsmarknad och oviljan att göra ett otraditionellt val. Dagens
rådande samhällsklimat beror på den starkt indelade grupptillhörigheten och rädslan att hamna
i en främmande miljö och utsättas för diskriminering om man inte passar in, alltså inte tillhör
normen. Valet till gymnasiet tycks vara avgörande ifall individer fortsätter till
högskolestudier, alltså sker placeringen av individer i samhället redan vid femtonårsålder.
Elever tycks välja utifrån intressen liksom sociala relationer och där den egna självförmågan
17
inte räknas in. Man kan se att det finns en segregation inom dagens utbildningssystem;
könmässiga, etniska och socioekonomiska. Men trots detta finns det undantag av individer
som gör otraditionella val. Ett fåtal av dessa individer uppnår sina mål då yttre faktorer
orsakar negativa upplevelser som får majoriteten av individerna att byta bana. Dessa
individers tilltro till den egna personen och dess förmåga får konsekvenser när personen
hamnar i en miljö där den är underordnad. Det finns ingenting som talar för att dessa individer
inte skulle kunna utföra samma arbete trots olika tillhörigheter, utan det är miljön de befinner
sig i som påverkar framgångar och misslyckanden. Med en god miljö såsom innefattar
samarbete, generositet och hjälpsamhet ökar individers tilltro till den egna förmågan.
Vad litteraturen säger är att individer väljer utifrån intressen och traditionella mönster. Det är
mänskligt att avstå från att försöka om man inte tro sig kunna uppnå ett lyckat resultat. Här
stoppar individen sig själv utifrån föreställningar om kön, klass och etnicitet. Dessa
föreställningar finns fortfarande i vardagen men man kan se att klasskillnaderna har minskat
och könsrollerna har blivit mer flytande övertid. Invandring är en relativ ny företeelse i och
med att Sverige idag har blivit mer utav ett immigrationsland under de senaste 50 åren, det går
således inte att se en positiv utveckling av deras situation förutom vår starka
diskrimineringslagstiftning som ska motverka detta. Förändringar är tröga som vi kan se
utifrån kvinnornas nuvarande position i samhället. Den segregerade arbetsmarknaden kommer
fortsätta vara segregerad om ingen förändring görs. Det går även att se ständiga uppdateringar
i lagar och arbete mot diskriminering för att ge individer förutsättningar till
själförverkligande. Men för att bryta traditionella mönster och föreställningar krävs större
åtgärder inom skola och arbete för att uppmuntra och stärka individers självförtroende.
2.5 Diskussion
Vår litteraturstudie består främst av forskning i form av avhandlingar, rapporter och undersökningar
med både kvalitativ och kvantitativ empiri. Den forskning vi har tagit del av är främst från Sverige
men vi har även viss del internationell litteratur. Dock har vi varit kritiska och enbart fokuserat på
studier som passat in i Sveriges situation vad gäller kön, klass och etnicitet. Eftersom vi valde att avstå
från ett intersektionellt perspektiv och undvika att beskriva geografiska skillnader i Sverige finns det
en risk att vi dragit alla över samma kam. Men för att kunna begränsa oss krävdes det att vi fick en
generell bild av situationen. Vi vet att även om det finns mönster så finns det undantag, trots detta så
är dessa mönster av strukturella hinder ett problem som vi vill belysa. Vi hade önskat att vi kunde satt
ytterligare sociologiska perspektiv och använt oss av andra teorier för att ställa dem emot varandra,
men våra begränsningar tvingade oss att vara korta och konkreta. Vi valde Bourdieu eftersom han är
ledande inom denna forskning, hans teorier dyker upp i majoriteten av vår litteratur. Hade vi använt
oss av exempelvis Marx eller Hume hade vi haft stadigare ben att stå på och kanske kommit fram till
ett annat resultat. Vi hade även önskat att våra källor inte sa samma sak. Det var därför svårt att titta
kritiskt på litteraturen när majoriteten gav samma resultat, men detta var även till vår fördel när vi
kunde hitta relevant och konkret fakta för att stödja våra resonemang.
Vi har kommit fram till att traditionella tankar kring kön, klass och etnicitet lever kvar i dagens
samhälle och speglar dagens arbetsmarknad och utbildningssystem. Som det ser ut idag är
arbetsmarknaden segregerad könsmässigt, klassmässigt och etniskt. Vi tror att samhället fostrar och
18
tvingar individer att medvetet som omedvetet hamna i en viss socioekonomisk position, som ett ”var
man på sin plats”-tänk. Som tidigare nämnt är kön och etnicitet socialt konstruerat för att skapa
motsättningar och avvikande beteende för att upprätthålla en norm i samhället. Dessa föreställningar
återföds och införlivas varje gång individer följer de traditionella mönstren. Det är dagens
konkurrensanda, att vilja vara på toppen av näringskedjan, som gör att detta fortfarande pågår. Vi har
diskuterat mycket kring normer och avvikande beteenden och utifrån våra resultat ser vi att det mest
normativa, alltså det mest gynnsamma, är att vara en inrikesfödd vit man. Detta går att se genom
främst den vertikalt och horisontella segregeringen samt de oförklarliga löneskillnaderna. Det tycks
vara så att en man kan oavsett yrkesområde nå högre än en kvinna. Idag talar man om glashissar och
glastak, en symbolisk metafor för hur män får chefpositioner i högre grad än kvinnor. Glastaken är
bildligt talat för hur kvinnor verkar stå och stampa på lägre positioner medan män reser uppåt i
karriären. 18 av 25 chefspositioner ges till män. Vår tolkning av detta är att kvinnors arbete inte anses
värderas lika högt som männens. Detta kan vi även se i löneskillnaderna. Den oförklarliga
löneskillnaden visar att kvinnor är till ca 8 % oavlönade i jämförelse med män, även här tycks
kvinnors arbete inte värderas lika högt som männens. En intressant sak vi stötte på var att den
generella löneskillnaden låg på 18 %, detta har förklaringen att kvinnor arbetar främst inom vård- och
omsorgen som är lågavlönat. Men frågan kring denna löneskillnad är splittrad; tjänar kvinnor mindre
för de söker sig till vård- och omsorgen, eller är vård- och omsorgen lågavlönad för det är ett
kvinnodominerat yrke? Eftersom vi ser ett mönster att kvinnor är oavlönade till visst del så tror vi på
det sistnämnda. Det vi har märkt i dagens debatter kring segregering så tycks det efterfrågas mer män
inom kvinnodominerande yrken, men inte vice versa. Män tycks ha mer status i samhället
yrkesmässigt, då man gärna välkomnar män in i alla yrkesgrenar men inte kvinnor. Den strukturella
diskrimineringen ger även upphov till att avskräcka och tvinga kvinnor att välja kvinnodominerande
yrkesområden där de har chansen att lyckas.
Tidigare var kvinnor samhällets arbetsreserv och syndabock, men idag har invandrare fått en del av
denna roll. Vid arbetslöshet i samband med lågkonjunkturer är det ofta invandrare som beskylls för att
ta jobben från ”svenskar”. Invandrare är de som drabbas hårdast av konjunkturförändringar och
tvingas lämna sina arbeten, vilket inte verkar vara överrensstämmande med anklagelserna då
invandrare främst har korttidsanställningar och mycket sämre möjligheter på arbetsmarknaden än
infödda. Det finns fördomar i samhället som säger att invandrare är lata, arbetslösa och kriminella och
dessa individer måste ständigt arbeta för att motverka dessa fördomar. Det är en ständig press då
förutsättningarna att få arbete är knappa. Det enklaste vägen till arbete för invandrare att söka
lågavlönande- och lågstatusarbeten eftersom vägen till det önskade yrket är längre. Det finns alltid
möjligheter att komplettera sin utbildning eller börja studera på nytt i Sverige, det handlar om
individens motivation och självförtroende.
Klasskillnaderna inom gymnasiet och högre studier beror på studieovanan bland lägre klasser.
Forskning har visat att individer med mindre studievana hem har lägre betyg samt svårare att anpassa
sig till studentkulturen. Men vi ser att de lägre klasserna är mer rörliga i gymnasieskolan i jämförelse
med elever från högre klasser som främst väljer högskoleförberedande. Detta tyder på att ungdomar
från studieovana hem inte begränsas i samma grad och har förutsättningarna att lyckas med högre
studier. Det är vår uppfattning att elever generellt väljer studier och yrken för att undvika att hamna på
okänd mark. Detta ser vi även inom kön och etnicitet.
Vi anser att de traditionella mönstren och de strukturella hindrena avskräcker individer att förverkliga
deras verkliga drömmar. Rädslan att inte passa in och att medvetet som omedvetet handla efter
samhällets segregering verkar stämma. Vi tror att rädslan att inte passa in har en koppling till rädslan
19
att inte lyckas, tanker som ”jag är inte som dem” är kopplad till dålig självtilltro. Det är således viktigt
att en studie- och yrkesvägledare att arbeta med dessa frågor. I allmänna råd och kommentarer om
studie- och yrkesvägledning motverka diskriminering och arbeta kring mångfald. En studie- och
yrkesvägledare ska se till att öppna möjligheter inför studie- och yrkesval. Det är därför viktigt att
denna yrkesgrupp har ett bra förhållningssätt till sina klienter och stöttar samt motiverar för att bidra
till den personliga utvecklingen. Att diskutera självförmåga, intressen och självförtroende måste
integreras i vägledningssamtal för att ge en bredare bild om möjligheter. Sveriges möjligheter till
arbete och utbildning är stora, alla är välkomna in i dagens högskolor oberoende kön, klass och etnisk
bakgrund. Därför bör det läggas resurser på studie- och yrkesvägledningsverksamheterna i dag för att
nå målet av en jämlik arbetsmarknad, där alla oberoende kön, socioekonomisk bakgrund och etnisk
tillhörighet har samma möjligheter till arbete. Studie- och yrkesvägledare har verktygen och
utbildningen till att påbörja detta förändringsarbete och borde få möjligheten att arbeta
motivationshöjande med dagens ungdomar och vuxna som ska påbörja eller ändra sin yrkesbana.
Så länge arbetsmarknaden är segregerad och ingen diskuterar vilken inverkan det har på ungdomar i
samband med deras studie- och yrkesval så kommer problemet kvarstå. Då vi ser att dagens mönster
gällande kön, klass och etnicitet till viss del är flytande så behövs det ett större arbete för att kunna
krossa dessa föreställningar och belysa den individuella förmågan.
20
2.6 Källförteckning
Angelöw, B; Jonsson, T (2009). Introduktion till socialpsykologi. Malmö: Studentlitteratur
AB
Baude, A, Runnström, C (1994). Kvinnans plats i det tidiga välfärdssamhället. Eslöv:
Carlssons bokförlag
Berglund, T; Schedin, S (2009). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB
Bimrose, J (2008). Guidance for girls and women. Dordrecht: Springer
Björk Brämberg, E (2008). Att vara invandrare och patient i Sverige: Ett individorienterat
perspektiv. Akad.avh, Växjö universitet
Bourdieu, P (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos
Bourdieu, P (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos
Burns, T. R (2007). Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor i
multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis
Chen. C. P (2008). Career Guidance with immigrants. Netherlands: Springer
Dahlstedt, M (2007). Utbildning, arbete, medborgarskap. Umeå: Boréa Bokförlag
de los Reyes, P (2007). Att segla i motvind. Stockholm: Arbetlivsinstitutet & författare
de los Reyes, P (2008). Etnisk diskriminering i arbetslivet: Kunskapsläge och kunskapsbehov.
Landsorganisationen i Sverige
de los Reyes, P (2011): Kunskapsöversikt – våld och genus i arbetslivet. Ekonomiskahistoriska intuitionen, Stockholms Universitet.
Ekberg, J (2009). Invandringen och de offentliga finanserna. Stockholm: Rapport till
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
Fransson, K, Lindh, G (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon.
Västerås: Edith
Hertzberg, F (2006). På tröskeln till lönearbete: Diskriminering, exkludering och
underordning av personer med utländsk bakgrund. Stockholm. SOU 2006:60
Hilding, C (2010). Så det är såhär. Lund: Media-Tryck
21
Högdin, S (2007). Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i skolan.
Rapport i socialt arbete nr 120, Stockholms Universitet
Lindholm, Schulz, H. Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/etnicitet (2013-04-16)
Lundahl, L (2010). Att bana vägen mot framtiden. Lund: Studentlitteratur AB
Lundgren, M, Lökholm, K (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och
arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur AB
Lundkvist, S (1977). Folkrörelser i det svenska samhället 1850-1920. Uppsala: Almqvist &
Wiksell
Mulinari, D, Neergaard, A (2004). Den nya svenska arbetarklassen. Umeå: Boréa Bokförlag
Neergaard, A (2006). På tröskeln till lönearbete. Diskriminering, exkludering och
underordning av personer med utländsk bakgrund. Stockholm: Rapport av Utredningen om
makt, integration och strukturell diskriminering
SOU 2004:43 (2004). Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm.
Richardson, G (2010). Svensk utbildningshistoria – skola och samhälle för och nu. Lund:
Studentlitteratur AB
Riksdagen (2012). Diskrimineringslag (2008:567). http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/ (201304-05)
Sandell, A (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Malmö: Holmbergs
Sawyer, L, Kamali, M (2006). Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och
andrafierande praxis. Stockholm. SOU 2006:40
Svensson, L.G, Ulfsdotter Eriksson, Y (2009). Yrkesstatus: En sociologisk studie av hur yrken
uppfattas och värderas. Göteborg Universitet
Statistiska centralbyrån (2004). Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige: Ansatser
till beskrivning med hjälp av den officiella statistiken. Örebro: SCB, Utbildning och arbete
Therborn, G. Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/klass/225960 (2013-04-16)
Ulfsdotter Eriksson, Y (2006). Yrke, status, genus: En sociologisk studie om yrken på en
segregerad arbetsmarknad. Göteborg: Göteborg Universitet
Young-Bruehl, E (1996). The anatomy of prejudices. Cambridge: Harvard University Press
22
