Kvalitetsredovisning

A
B
C
D
E
Utbildningsförvaltningen
KVALITETSREDOVISNING –
GRUNDSKOLA LÄSÅRET 2006/2007
Klastorp-Kull-Essinge skolor
FÖRUTSÄTTNINGAR
Skolenheten består av tre f-5 skolor – Klastorpsskolan i Marieberg, Kullskolan i
Kristineberg samt Essingeskolan på Stora Essingen. Verksamheten omfattar
förskoleklasser, skolgång 1-5, skolbarnsomsorg samt fritidsklubbar för 10-11
åringar. Skolenheten har totalt ca 455 elever.
Klastorpsskolan har under läsåret 2006/2007 haft ca 185 elever fördelade i sex
åldershomogena klasser, från förskoleklass t.o.m. år 5, och tre åldersblandade
klasser, f-1, 2-3, 4-5. Skolan har tre fritidhem för åldrarna 6-9 och en
mellanstadieverksamhet för 10-11 åringar.
Kullskolan har en klass i varje årskurs, förskoleklass t.o.m. år 5. Det finns två
fritidsavdelningar och en mellanstadieklubb. Kullskolan har under året haft ca 124
elever.
Essingeskolan har tre förskolegrupper varav en har ingått i en klass f-1. Vi har två
åldersblandade klasser 1-2 och tre åldershomogena klasser år 3 t.o.m. år 5. Det
finns tre fritidshem, till ett av fritidshemmen går också skolans treor. Essingeskolan
har under verksamhetsåret haft ca 146 elever.
Sid 1
2007-09-26
ABCDE
sid 2 (14)
Alla skolor är indelade i arbetslag där personal från skola och skolbarnsomsorg
ingår och samverkar kring barnets hela dag.
Fakta
ht 2006
Elevantal i förskoleklass;
grundskola;
särskola;
fritidshem;
fritidsklubb:
Andel flerspråkiga elever (%)
Lärartäthet (per 100 barn)
91
364
0
317
108
8% ca
6,3 lärare/100 barn
15,9 elever/lärare
(lärare=heltid, 100%)
Antal obehöriga lärare
4
Antal obehöriga fritidspedagoger
0
Antal lärare med specialpedagogisk 2 specialpedagoger
kompetens
1 speciallärare
Elevhälsan – organisation och personalresurser
På respektive skola finns ett Elevhälsoteam bestående av rektor, specialpedagog,
skolpsykolog och skolsköterska. Teamen träffas regelbundet för genomgång av
aktuella elevvårdsärenden och uppföljning av elevvårdande insatser. Vi erbjuder
handledning till personal och till viss mån föräldrar. Till skolorna är skolläkare och
talpedagog knutna. Skolenheten samarbetar med Resurscentrum och Individ och
familj i aktuella elevärenden.
På skolenheten arbetade under hösten två specialpedagoger och en speciallärare. I
början av 2007 anställdes ytterligare en specialpedagog då specialläraren avslutade
sin tjänst på en av skolorna. Skolenheten har en sjuksköterska som ambulerar
mellan skolorna. Hennes tjänstgöringsgrad är 87 %. Enhetens skolpsykolog arbetar
i huvudsak med konsultation, elevobservationer och genomförande av olika test.
Ledarskap och ledningsstruktur
Skolenhetens ledning består av rektor och biträdande rektor. Rektors arbete riktas i
första hand mot skola (år 1-5), elevvård och skolutvecklingsarbete. Biträdande
rektors arbetsuppgifter är bl.a. förskoleklassens verksamhet, skolbarnsomsorg och
rehabilitering (personal). Skolledningen ambulerar mellan de olika skolorna men
har sin huvudsakliga administration på Klastorpsskolan Skolans ledning har
formulerat en befattnings- beskrivning med tillhörande lönekriterier som gäller för
all personal som verkar i enheten.
KVALITETSARBETET
I kvalitetsarbetet har personal, elever, föräldrar och skolans ledning deltagit.
Följande underlag har använts i utvärderingen av enhetens verksamhet
 Skolverkets inspektionsrapport
ABCDE
sid 3 (14)








Utvärdering hösten 2006 och våren 2007 – skolornas Arbetslag
Utvärdering hösten 2006 och våren 2007 – enhetens lärare
Trivselenkät – elever
Enkät – föräldrar
Nationella prov, resultat år 5
LUS (Läsutveckling)
Sammanställning av Eleven beräknas nå målen i år 5 (år 1-4)
Sammanställning av Eleven har nått målen i år 5
SAMMANFATTNING
Under verksamhetsåret har enheten haft flera inspektioner. Skolverkets inspektörer
granskade verksamheten i början av september 2006 och därefter gjorde
Miljöförvaltningen en omfattande inspektion av enhetens skolor. Under hösten
genomförde Arbetsmiljöverket två inspektioner, en inspektion handlade om hur
skolan undersöker och förebygger våld, kränkande särbehandling och mobbning.
Arbetsmiljöverkets bedömning var att enheten arbetade förebyggande och frånsett
ett par nedslag ansåg man att vi hade tydliga och avgränsade dokument för vårt
arbetsmiljöarbete. I början av vårterminen var det Utbildningsförvaltningens tur att
syna vår verksamhet utifrån vårt arbete med Elevhälsostrategin. Inspektionen hade
som syfte att lyfta fram metoder där utvecklings- och förbättringsarbetet hade lett
till synliga resultat. Enhetens arbete med att konkretisera och tolka uppdraget om
elevinflytande lyftes.
Verksamhetsårets inspektioner har påverkat skolans vidare arbete och utveckling
på flera olika sätt. Skolverkets inspektion kom tidigt på höstterminen och i
enhetens nya åtagande och kvalitetsarbete för 2007 redovisandes åtgärder för
utveckling inom områden vi fått nedslag på. Skolverkets inspektörer bedömde att
skolan inte bara måste förbättra sin kvalitetsredovisning vad gäller
sammanställning och uppföljning i andra ämnen än svenska, matematik och
engelska utan även att vi borde utveckla arbetet med hur skolan organiserar och
bedriver undervisningen och hur det påverkar måluppfyllelsen. Inspektionen visade
på skillnader i kvalité i den undervisning som bedrivs i klassrummen. Man beskrev
en mycket bra undervisning som engagerat elevernas förmåga till egna
ställningstaganden och utgjort utmaningar som var anpassade efter elevernas
förutsättningar men även undervisning som bara i liten grad tagit elevernas
kreativitet i anspråk och där eleverna i hög grad varit passiva. Skolverkets ansåg att
vi borde försäkra oss om att de olika sätten att bedriva undervisning inte får till
konsekvens att elevernas ges olika förutsättningar att nå målen. Detta ledde till att
rektor inför medarbetarsamtal med enhetens lärare deltog i flera olika
undervisningssammanhang och lyfte sedan frågan i efterföljande samtal. Arbetet är
omfattande och kommer att fortsätta under 2007/2008. Detsamma gäller arbetet
med bedömning och analys.
Ett annat utvecklingsområde har varit, och är, elevhälsans alla områden.
Utbildningsförvaltningen uppmärksammade vårt arbete när de besökte oss i
januari. Vi valdes ut som en av de skolor som kunde visa på ett bra arbete med
Elevhälsostrategin. Bra och trygga miljöer, målmedvetet arbete med elevinflytande
och en välkomnande atmosfär var delar av den positiva respons vi fick.
ABCDE
sid 4 (14)
Under nuvarande skolledning, som trädde i tjänst vårterminen 2003, har ett
omfattande skolutvecklingsarbete bedrivits. Under de senaste tre åren har vi
deltagit och genomfört utvecklingsarbete bl.a. inom följande områden –
dokumentation, bedömning, elevinflytande och värdegrund.
Vi bedömer att vi målmedvetet drivit arbetet framåt och att enhetens personal fått
möjlighet till kompetensutveckling inom de områden vi valt att utveckla.
Vi bedriver ett bra värdegrundsarbete som vi fått beröm för av såväl Skolverket
som Arbetsmiljöverket och Utbildningsförvaltningen. Men vi kan bli bättre.
Likabehandlingsplanen saknade några delar, bl.a. en konkretisering av våra
förutsättningar och vad just våra skolor bör arbeta med. Vi har under våren
genomfört ett arbete via våra Friendsgrupper och kartlagt vilka områden på skolan
som upplevs som trygga alternativt otrygga. Vi ser det som en del i att aktualisera
innehållet i skolans Likabehandlingsplan.
Enhetens skolor har under året arbetat med Jämställdhet. En arbetsgrupp tillsattes
under hösten för att göra en handlingsplan för enhetens arbete med
jämställdhetsfrågor. Under hösten utbildades skolans ledning och gruppens
medlemmar inom projektet Jämställt vägval. Under våren deltog övrig personal i
det som kallas kunskapsutvecklingsfasen innehållande föreläsningar och olika
övningar. Målet var att alla skulle ha en gemensam utgångspunkt i det fortsatta
arbetet. Under hösten 2007 fortsätter arbetet med Kartläggningsfasen.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kunskap och lärande
Skolan har i uppdrag att skapa förutsättningar så att alla elever når målen i år 5. Vi
följer elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Skolan har egna lokala
kursplaner och kravnivåer som utarbetats tillsammans med övriga f-5 skolor på
Kungsholmen. Vi följer upp elevernas utveckling i utvecklingssamtal och på
klasskonferenser.
Verksamhetens mål/åtaganden



Utveckla dokumentationen kring elevers kunskapsutveckling och sociala
utveckling samt upprätta ett gemensamt underlag för IUP
Stärka språkutvecklingen hos våra yngre elever
Tydliggöra målen för elever och föräldrar
Metoder att nå målen
Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan där elevens utvecklings- områden
lyfts fram. Skolverket påpekar att det vid tiden för besöket framkom att alla elever
inte hade en egen Individuell handlingsplan. Intervjuer med lärarna på skolan
visade att alla inte ännu använde det gemensamma underlaget, men att arbete
pågick och lärarna framhöll att IUP var under utarbetande.
När det gällde det fortsatta arbetet med dokumentation och IUP fanns det redan en
skolutvecklingsgrupp som var igång, med personal från alla tre skolor (f-5). Sedan
tidigare fanns en mångfald olika underlag som använts på skolorna. Skulle vi enas
om ett gemensamt underlag för dokumentationen? Gemensamma diskussioner
ledde fram till att skolorna fortsatte med egna underlag. Vi enades om ett
gemensamt underlag för IUP.
ABCDE
sid 5 (14)
För att stärka språkutvecklingen hos våra allra yngsta elever satsade vi på
gemensam utbildning för förskolans och förskoleklassens personal. De signaler vi
fått från förskolans personal visade att många barn idag har svårigheter med
kommunikation och tal. Under året fick personalen handledning och möjlighet till
litteraturstudier. Praktiska övningar ledde till ökad kunskap inom området
talträning.
Vid skolverkets inspektion uppgav några lärare att det var svårt att konkretisera
målen för de yngre eleverna. Det är viktigt att även yngre elever förstår målen för
utbildningen. De äldre eleverna bedömdes ha en relativ god uppfattning om målen.
Hur bedömde vi? Är målen kända? Hur arbetar vi med målen i vår vardag? Vi
använde Fortbildningsförlaget Hur bra är vår skola? för att få svar på det.
Resultat
Dokumentationsunderlagen är omfattande och ser olika ut på skolorna men
dokumentation ger en tydlig bild av elevernas utveckling och lärande.
Idag använder alla lärare ett gemensamt underlag för IUP och alla elever har en
individuell utvecklingsplan.
Språkstödet till våra elever har utvecklats i det dagliga arbetet. Eleverna får arbeta
med olika munmotoriska lekar som bland annat resulterar i ett bättre uttal.
I arbetet med att tydliggöra målen bedömde vi att
1. Skolan har tydliga mål för sin verksamhet
3,8
2. Skolans mål är kända av barn och föräldrar
3.2
3. Undervisningsmålen utgör referenspunkter
3.6
i utvecklingssamtalen
4. Skolans bedömningsgrunder är kända av elever
3.2
och föräldrar
Fyra bedömningsnivåer används med tillhörande kriterier. 4 – mycket bra, 3 –
bra, 2 – något bristfällig, 1 – otillfredsställande.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolan har tydliga mål för verksamheten men måste fortsätta arbetet med att göra
målen kända för elever och föräldrar. Våra kursplaner, kravnivåer och andra
styrdokument ska finnas tillgängliga i klassrummet och aktualiseras inför nya
arbetsmoment, utvecklingssamtal och under föräldramöten. Skolverket skrev i sin
rapport att eleverna har ”relativt god uppfattning om målen för utbildningen”. Det
överensstämmer med den bedömning skolans pedagoger gör.
Våra förbättrade underlag för utvecklingssamtal och dokumentation är tydliga när
det gäller elevers kunskaper och utveckling. Elever, föräldrar och lärare uppger
samstämmigt att utvecklingssamtalen fungerar bra.
Alla elever har idag en IUP, men våra diskussioner fortsätter - Hur kan och ska vi
formulera oss kring elevernas utveckling? Hur ska vi använda Åtgärdsprogram i
förhållande till IUP? Vi ska under hösten ta hjälp av
Uppdragsavdelningen/Skolstöd för att utveckla våra Åtgärdsprogram.
ABCDE
sid 6 (14)
Vi bedömer att personalen idag har ett brett kunnande för att hjälpa våra yngre
elever i deras dagliga språkträning. Det tillsammans med att alla våra
förskoleklasser arbetar med Bornholmsmodellen gör att vi är trygga i hur vi arbetar
med språk och språkutveckling. Vi följer bl.a. eleverna i deras läsutveckling.
Normer och värden
Värdegrundsarbetet är och har varit ett prioriterat område under flera år. Vi har
satsat på fortbildning för alla i vår enhet. Föreläsningar, seminarier och
handledning är regelbundna inslag i vår verksamhet idag.
Verksamhetens mål/åtaganden


Eleven ska ha en bra miljö för lärandet där arbetsro, trygghet och
trivsel råder
Skolan ska aktivt arbeta för att eleverna inte ska utsättas för
mobbning eller kränkande behandling.
Metoder att nå målen
Arbetsro har under flera år diskuterats i klassråd, elevråd och i skolans arbetslag.
Skolenhetens rektor deltog under hösten i klassråden för att följa upp och diskutera
arbetsro.
Personal, elever och föräldrar har haft möjlighet att delta i en fortbildningsvecka
med organisationen Friends. Alla våra skolor har idag kamratstödjare i år 3-5.
Kamratstödjarna träffas regelbundet tillsammans med skolans Friendspersonal.
Våra antimobbningsteam har under året arbetat under handledning av Gunnar
Höistad för att utveckla vårt antimobbningsarbete.
Skolans fritidshem gör idag barnintervjuer för att bl.a. kunna göra en kartläggning
av stämningen i barngruppen. Detta görs som en del i det förebyggande arbetet mot
mobbning och trakasserier.
Resultat
Under vårterminen görs en elevenkät där trivsel, trygghet och inflytande står i
fokus. Resultat för enkäten 2007 (resultat för 2006 inom parentes)
”Jag trivs i klassen.”
stämmer bra
Klastorpsskolan 143 (159)
Kullskolan
94 (89)
Essingeskolan
112 (110)
stämmer ganska bra stämmer inte bra
25 (12)
6 (1)
21 (28)
2 (1)
26 (24)
3 (2)
”Jag får arbetsro i klassrummet.”
stämmer bra
stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan 88 (84)
64 (75)
21 (13)
Kullskolan
43 (44)
64 (62)
9 (12)
Essingeskolan
47 (59)
69 (59)
25 (18)
”Jag känner mig trygg på rasterna.”
ABCDE
sid 7 (14)
stämmer bra stämmer ganska bra
Klastorpsskolan
150 (167)
21 (4)
Kullskolan
105 (101)
9 (15)
Essingeskolan
110 (108)
28 (23)
stämmer inte bra
3 (1)
3 (2)
3 (4)
”Mina klasskamrater och andra barn på skolan är snälla mot mig.”
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan 135 (136)
37 (34)
2 (2)
Kullskolan
83 (95)
34 (22)
0 (1)
Essingeskolan
102 (98)
35 (34)
4 (4)
Vartannat år genomför enheten en föräldraenkät, vartannat år arbetar vi med
resultatet av den Brukarundersökning staden gör.
”Det finns vuxna i skolan och på fritids som ditt barn känner
förtroende för.” Föräldraenkät 2006
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan 137
11
0
Kullskolan
81
14
0
Essingeskolan
108
12
0
”Det råder trygget och trivsel i skolan och på fritids.”
Föräldraenkät 2006
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan 132
14
2
Kullskolan
76
19
0
Essingeskolan
78
40
2
Under våren 2007 genomfördes stadens Brukarundersökning. Eftersom våra
skolor är små och svarsfrekvensen var för låg fick vi endast resultatet för en av
våra skolor. Klastorpsskolan fick ett mycket bra resultat. Vi låg över stadens
medelvärden inom nästan alla områden. 86 % av skolans föräldrar kunde
rekommendera skolan till andra. Under rubriken Trygghet och relationer
bedömdes bland annat Lärarnas sätt att vara mot barnen och Möjligheten för
barnen att känna sig trygga i skolan. Där nådde skolan värdet 1.7 av möjliga 2.0.
Tillhörande fritidshem fick också goda siffror på dessa frågor, 1.5 och 1.6.
Brukarundersökning visade dock betydligt sämre siffror för verksamheten i våra
förskoleklasser, vilket förvånade oss. Skolledningen har för avsikt att möta
föräldrarna i en dialog om detta.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolverkets inspektion hösten 2006 visar på ett mycket gott klimat på enhetens
skolor. Elever och föräldrar har ett stort förtroende för vuxna på våra skolor.
Personal och föräldrar är överens om att eleverna behandlar varandra med respekt
och att miljön är trygg. Vidare ansåg inspektörerna att eleverna visar genom
ABCDE
sid 8 (14)
resonemang att de gör etiska ställningstaganden som tar sin utgångspunkt i respekt
för andra människors egenvärde.
Vidare står det i inspektionsrapporten att, ”eleverna uppskattar ofta elevers egna
insatser som till exempel kamratstödjare, hemlig kompis och andra former avsedda
att förebygga kränkande behandling”. ”Skolorna har också ett relativt omfattande
arbete för att förebygga kränkande behandling med olika projekt som Friends och
Charlie.”
Enhetens enkäter till elever och föräldrar visar dock på flera områden som enheten
behöver utveckla. Vi har märkt att våra insatser inte alltid ger de resultat vi hoppas
på. Trivsel och trygghet är bl.a. kopplat till elevernas relationer med varandra. De
äldre elevernas sätt att vara mot de yngre är en vikig faktor för att nå goda resultat.
Skolverket visade på brister i rastvaktssystemet. Vuxna ser inte bråk som uppstår,
särskilt på Klastorp och Essingeskolan. Vi uppmanas att ta signalerna från elever
på allvar och inte lämna ett för stort ansvar till eleverna att uppmärksamma
missförhållanden på raster.
Arbetsro är ett ständigt förbättringsområde. Det som stör arbetsron i klassrummet
är oftast ”pratet” mellan elever. Samtliga klasser har under året fortsatt
diskussioner om när, med vem och om vad man kan prata under lektionstid. Målet
är att hitta en lagom nivå som alla kan acceptera. Samtal mellan elever i
klassrummet ska röra det aktuella arbetet och eleverna får om de behöver hjälp, be
närmaste bänkkamrat. Siffrorna i elevenkäten visar inte någon förbättring.
Ansvar och inflytande
Verksamhetens mål/åtaganden

Eleven ska känna sig delaktig, ha inflytande och kunna påverka
Metoder att nå målen
Svårigheter med att tydliggöra elevers möjlighet till inflytande bidrog till att
skolenheten tillsatte en utvecklingsgrupp som till uppdrag fick att tillsammans med
eleverna formulera ett Inflytandedokument. Eleverna har tillsammans med skolans
pedagoger arbetat fram konkreta exempel på vad elever kan vara med att bestämma
om i skolan och på fritids. Elevens möjlighet till inflytande presenteras i
Inflytandeboken. Att konkretisera inflytandet gjorde arbetsgången tydlig även för
skolans personal.
Elevers medverkan vid planering och utvärdering av verksamheten bestäms utifrån
elevers ålder och mognad. Exemplen på deras medverkan är många. Inför ett nytt
arbetsområde samlas barnens funderingar och frågor. Dessa utgör sedan underlaget
för lärarens planering. Det här kan jag och det här vill jag veta leder eleven vidare i
egna fördjupningsarbeten.
Resultat
Skolans egen utvärdering av elevers inflytande i undervisningen
1. Lärare och elever planerar och utvärderar
3.0
undervisningen tillsammans.
2. Elevaktiva arbetsformer tillämpas.
3.6
ABCDE
sid 9 (14)
3. Arbetssätt och metoder i undervisningen
3.6
varieras.
4. Elevernas egna förslag och initiativ tas 3.4
till vara i skolarbetet.
/Ur Hur Bra är vår skola? Bedömningsnivåerna 1-4/
”Jag får vara med och bestämma om saker som rör skolan/fritids.”
Elevenkät 2007
Klastorpsskolan
Kullskolan
Essingeskolan
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
103 (112)
50 (51)
18 (9)
90 (73)
24 (39)
2 (6)
82 (79)
50 (36)
9 (19)
”Personalen lyssnar och tar hänsyn till barnens synpunkter.”
Föräldraenkäten 2006
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan
120
27
1
Kullskolan
68
27
0
Essingeskolan
84
34
2
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolan har kommit en bra bit på vägen när det gäller elevaktiva arbetssätt och att
variera undervisningen med olika arbetssätt och metoder. Eleverna ges möjlighet
att välja arbetssätt, fördjupningsområden och redovisningssätt, framförallt de äldre
eleverna. Skolverket beskriver att ”eleverna är delaktiga i arbetet och tar ansvar för
sitt eget lärande”. Elevers inflytande i samband med undervisning ska följas upp
och utvärderas.
Skolverkets rapport pekar på att det skiftar både mellan skolorna och inom
skolorna. Allt från undervisning som engagerar eleverna och som tar eleverna
kreativitet i anspråk till undervisning där eleverna varit alltför passiva. Att följa
upp och utvärdera framgångsfaktorerna blir ett uppdrag för kommande läsår.
Skolans trivselenkät visar att de allra flesta tycker att de har inflytande över skolans
verksamhet. Skolverket kommenterar dock att den allmänna uppfattningen bland
eleverna är att rektor och lärare bestämmer reglerna. Essingeskolan och Kullskolan
visar något bättre siffror i år, Klastorp visar sämre siffror. Det hänger ihop med hur
skolans fotbollsplan används och de regler som togs fram i samråd med Elevrådet.
Skolans äldre elever uttryckte stort missnöje med de nya reglerna.
När det gäller elevers inflytande över skolans arbetsmiljö såväl inne som ute
upplever eleverna att de har ett relativt stort inflytande. På Kullskolan har eleverna
via elevrådet röstat fram hur det ska se ut i skolans matsal. Essingeskolans elevråd
fick under våren få samma uppdrag. Skolenhetens elever har också bestämt att alla
vuxna som rastvaktar ska ha ett synligt rastvaktband med namn. I vår ska alla
ABCDE
sid 10 (14)
rastvakter ha ett sådant band. Förslag till förbättrad miljö i klassrummen och på
fritidshemmen sker via klassråden och via stormöten.
Bedömning och betyg
Verksamhetens mål/åtaganden


Ge eleverna möjlighet att nå målen i år 5
Sammanställningar av elevernas resultat i samtliga ämnen
Metoder att uppnå målen
Skolenheten har under de tre senaste åren redovisat mycket goda resultat på de
nationella proven. Vi fortsätter arbetet med att ge eleverna de allra bästa
förutsättningarna för att kunna genomföra proven. En del prov genomförs i mindre
grupper och med fler vuxna. Eleverna får den tid de behöver vid testtillfället om så
medges.
Resultat
LUS (läsutvecklingsschema) våren 2007
LUSpunkt 3, fkl
LUSp 15, år 3
Klastorpsskolan
100%
84%
Kullskolan
Essingeskolan
100%
100%
LUSp 17, år 5
93%
80%
71%
Nationella prov, år 5 våren 2007
Svenska
engelska
Klastorpsskolan
86%
100%
Kullskolan
94%
100%
Essingeskolan
69%
92%
94%
76%
matematik
100%
94%
85%
Sammanställning av resultat
I år 1-4 anges bedömningen av elevens möjligheter att nå målen i år 5. I år 5 anges
om eleven har nått målen.
Klastorpsskolan anges i % (elevantal)
År
1 (26)
2 (28)
Svenska
92
93
Matematik
92
89
Engelska
89
SO
92
96
NO
92
96
Idrott
100
100
Musik
100
100
Bild
100
Textilslöjd
3 (29)
93
86
97
97
97
100
100
100
100
4 (28)
86
89
89
92
92
92
100
96
96
5 (29)
86
100
100
100
100
100
100
100
97
ABCDE
sid 11 (14)
Träslöjd
Hemkunskap
100
100
100
100
2 (21)
86
86
100
100
100
100
100
100
3 (15)
85
93
78
100
100
100
100
100
100
100
4 (23)
70
91
91
96
87
100
100
100
100
100
5 (18)
89
94
100
100
94
89
100
94
89
100
94
2 (24)
79
79
96
100
100
100
100
100
3 (20)
80
80
95
95
95
100
100
100
100
100
4 (25)
92
92
100
96
96
100
100
100
100
100
5 (13)
69
85
85
92
92
100
100
100
100
100
100
Kullskolan
År
Svenska
Matematik
Engelska
SO
NO
Idrott
Musik
Bild
Textilslöjd
Träslöjd
Hemkunskap
1 (21)
86
90
90
90
100
90
Essingeskolan
År
1 (34)
Svenska
94
Matematik
94
Engelska
SO
94
NO
94
Idrott
100
Musik
100
Bild
Textilslöjd
Träslöjd
Hemkunskap
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolverket kommenterar i sin rapport att rektorsområdet uppvisade goda resultat
hösten 2006. Bland annat framkom i intervjuer och andra samtal med elever samt
vid verksamhetsbesök i klasserna att ”eleverna på en hög nivå behärskar det
svenska språket i tal och skrift”. ”Eleverna visar prov på förmåga att kritiskt
värdera innehållet i undervisningen och argumentera för egna ståndpunkter.”
Nationella provet visade i år ett sämre resultat än tidigare framför allt i svenska.
Några av delproven uppgavs vara betydligt svårare i år. Essingeskolans elevgrupp
bestod endast av 13 elever och de elever som inte klarade proven gav ett stort
utslag. Vi har erbjudit samtliga elever som inte bedömdes uppnå målen extra stöd, i
framför allt svenska, engelska och matematik. Åtgärdsprogram upprättades.
Bedömning och analys av resultat är ett prioriterat förbättringsområde 2007/2008.
Idag förekommer diskussioner i lärarlagen bl.a. i samband med nationella prov. I
ABCDE
sid 12 (14)
arbetet med likvärdig bedömning diskuteras kvalitetsbegrepp för att underlätta
bedömningsarbetet för skolans pedagoger. Skolverkets inspektörer bedömer att
skolorna bör förbättra sammanställning och uppföljning av elevernas resultat i
andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Sammanställning görs idag men
analys saknas.
Skolverkets inspektörer bedömer att utvärderandet i stort sett är bra med vill peka
på betydelsen av att eleverna är aktiva och spelar en betydelsefull roll i
utvärderingen av undervisningen. Lärarna bedömer att skolan ändå tar ett ansvar i
att tillsammans med elever planera och utvärdera verksamheten. Däremot kan vi bli
bättre på utvärdering och reflektion i det dagliga arbetet.
Samverkan
Samarbetet med föräldrar
Föräldrars inflytande sker via utvecklingssamtal, föräldramöten,
föräldraföreningsmöten och skolråd. Skolans personal och ledning deltar på
samtliga möten. Klagomål, synpunkter och förslag på verksamheten tas emot och
följs upp. Förbättringsåtgärder planeras i samråd med föräldrar.
”Jag/vi har möjlighet att lämna synpunkter via bl.a. föräldramöten,
föräldraföreningsmöten och skolråd” Föräldraenkät 2006
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan
126
21
1
Kullskolan
87
6
1
Essingeskolan
110
9
1
”Jag/vi får information om vad som händer på skolan och på fritids.”
Föräldraenkät 2006
stämmer bra stämmer ganska bra stämmer inte bra
Klastorpsskolan
132
14
2
Kullskolan
66
29
0
Essingeskolan
96
22
2
Stadens Brukarundersökning 2005 visade att föräldrarna önskade mer information
om vad som händer i vår verksamhet. I dialog med föräldrarna ökade vi och
förbättrade våra informationskanaler, framförallt via skolornas hemsidor. Dialogen
mellan skolan och föräldrarna upplevs som mycket god. Skolverkets inspektörer
beskriver att det i föräldraintervjuerna framkom att föräldrar var mycket nöjda med
skolans personal och ledning.
Samarbetet förskola och skola.
Skolenheten samverkar med förskolans ledning och personal. Med gemensamma
utbildningar och nätverksträffar tryggar vi övergången mellan förskolan och
skolan. Barnen träffas bl.a. i gemensamma kulturaktiviteter.
Samarbete med mottagande skola
ABCDE
sid 13 (14)
Rålambshovsskolan tar emot merparten av våra elever i år 6. Skolornas ledning
och personal möts för planering av klassernas elevsammansättning. Elever i behov
av särskilt stöd uppmärksammas bl.a. i mötet med skolornas specialpedagoger.
Skolledningarna har regelbunden kontakt i elevärenden, där följer vi upp
”gemensamma” elever. Elevernas övergång tryggas genom informationsmöten och
skolbesök. Gemensamma studiedagar för personalen.
Övriga samarbetspartner
Skolenheten samverkar med Kulturskolan, Rålambshovsparken och Kungsholmens
bibliotek. Under flera år har Lilla Kullskolan haft lek på schemat i samarbete med
Rålambshovsparken.
Lärarhögskolan och Kungsholmens stadsdelsförvaltning
är två samarbetspartner när det gäller Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för
lärarstudenter. Vi har ungefär 20 studenter i vår enhet idag. Vi ser det som en del
av skolans verksamhetsutveckling att ta emot studerande. En del insatser krävs för
att skolans handledare ska få kunskap om utbildningens innehåll och vad som idag
förväntas av den lärare som tar emot studenter.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
För att nå en bättre måluppfyllelse under 2007/2008 kommer enheten satsa på
följande utvecklingsområden
 Bedömning och analys. Skolverkets inspektörer bedömer att skolan bör
förbättra sin kvalitetsredovisning när det gäller sammanställning och
uppföljning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska.
Sammanställning görs idag i samtliga ämnen. Analysarbetet ska göras
under hösten 2007.




Bedömning och analys. Diskussioner om och hur organiserandet och
bedrivandet av undervisningen i skolorna påverkar måluppfyllelsen.
Redan nu har enheten organiserat regelbundna pedagogiska träffar för
skolans personal.
Elevers inflytande och ansvar ska följas upp och utvärderas av eleverna
själva. Inflytandeboken ska vara ett levande dokument och verktyg för
skolans arbete med elevernas möjlighet till inflytande.
Arbetsro kvarstår som ett förbättringsområde. Kan vi förbättra vår fysiska
miljö för att uppnå en bättre arbetsro?
Elevaktiva arbetssätt och varierad undervisning.
Ta del av varandras sätt att arbeta. Flera goda exempel har


uppmärksammats av Skolverkets inspektörer.
Elever i behov av särskilt stöd. Enhetens Arbetsplan för elever i svårigheter
ska ligga till grund för arbetet. En tydlig arbetsgång och ett grundläggande
kartläggningsarbete gör att Åtgärdsprogrammen i högre utsträckning blir
ett redskap i arbetet med att ge eleverna möjlighet att nå målen.
Jämställdhet är ett fortsatt utvecklingsområde för enhetens personal.
REKTORS SLUTORD
ABCDE
sid 14 (14)
Enheten står inför stora förändringar, två av våra skolor finns i områden där en
omfattande nybebyggelse sker. Enligt prognosen kommer Klastorpsskolans
elevantal att öka med 78 % under perioden fram till 2015. Idag finns det ingen
möjlighet att ta emot det stora antalet elever i befintliga lokaler. Skolledningen
planerar att redan inför läsåret 2007/2008 flytta expeditionen till Essingeskolan för
att på så sätt ge plats för en ny elevkull. Kullskolan ligger i ett område där det
planeras för två skolor med totalt ca 900 elever. Ledning och personal följer arbetet
med planeringen av skolorna.
Vi kommer givetvis att fortsätta det pedagogiska utvecklingsarbetet med samma
energi som tidigare. Vi kommer i huvudsak att satsa på bedömning och analys, ett
stort utvecklingsområde för de flesta av stadens skolor. Arbetet ska ske i samarbete
med både Kungsholmens skolor och övriga skolor i staden. Vi bildar nya nätverk.
Vi har under flera år haft en budget i balans och bedömer att vi under hösten klarar
tilldelad budget. Vår fond kommer delvis att användas för satsningar inom NTA,
Natur och teknik för alla, och för inköp av inventarier.
Anette Madsen
Rektor