.DISKA SYNKONFERENSEN
Aldre behOver tid men ar
inte trOgtånka
Susan Link, Center for Kommu­
nikation og Velfaerdsteknologi,
Region Syddanmark, borjade
sin forelasning om aldrepeda­
gogik med att stalla frågan: Hur
ar det att bli gammal? Vi fick en
kort stund på oss att fundera och
reflektera. Hon sammanfattade
våra tankar valdigt kortfattat
med foljande kloka ord:
Att bli gammal ar en forand­
ringsprocess - inte en sjukdom!
Att bli gammal är ofta forknip­
pat med en negativ syn på äldre
personer, både från omgiv­
ningen och även från den aldre
personen själv. Detta har myn­
nat ut i begreppet Åldernism.
Åldemism definieras som Stereotypa foreställningar eller
diskriminering som utgår från
en individs ålder.
Som äldre person får man ofta
höra att man inte kan lära nytt,
att det tar lång tid att lära nytt,
att man får sämre minne, att
man kostar pengar, att man är
dum, dummare, dummare. Det
kan lätt bli ett självförstärkande
fenomen.
En äldre frisk person kan
mycket väl lära sig nya saker.
Det kan gå lite långsammare
och det finns individuella skill­
nader, men några funktionella
hinder för att lära nytt högt upp i
åldem finns egentligen inte.
Däremot bör man anpassa
24
undervisningen/ inlärningssitua­
tionen så att den blir så optimal
som möjligt. All den kunskap vi
samlat på oss under åren påver­
kas inte nämnvärt av stigande
ålder. Det kan tvärtom vara en
tillgång när man ska lära nytt.
Som bekant hänger all inläming
ihop med träning.
Atta viktiga faktorer i äldrepedagogisk undervisning
Tid : Åldre kan lära sig så bra
som yngre men de har behov av
mer tid för att koda in det som
ska läras.
Livsramar : Läraren bör anpas­
sa sin förklaringsmodell så att
den passar de äldres kunskaper
och erfarenheter.
Oversikt : Genom att ge en
översikt eller en tydlig för­
handsinformation om vad som
ska hända i undervisningen, i
vilken ordning och vad som är
syftet. Skapas en länk mellan de
äldres nuvarande livsramar och
de nya kunskaperna.
Vad är det vi ska göra? Hur ska
vi göra det? Värfor?
Korta instruktioner : Eftersom
vi vet att äldre människor kan ha
ett försämrat arbetsminnet
( en del av korttidsminnet), är
det viktigt att ge korta och tyd­
liga instruktioner.
Påminnelser: Åldre kan ha
svårt med att minnas men inte
att känna igen. Det är därför
viktigt att skapa igenkännings­
situationer for att befästa ny
kunskap i stället for att memo­
rera det nya.
Upprepningar: Genom att
upprepa och därmed utnyttja
igenkänningsförmågan uppnår
läraren en mycket battre
förankring av ny kunskap bland
äldre.
Pauser: Det är arbetsamt att lära
nytt och att fylla sina egna livs­
ramar med ny kunskap. Därför
är det viktigt med pauser.
Motorik: De äldre har många
års erfarenhet av att skapa ett
visst rörelsemönster. För att
utveckla detta ska inte bara
rörelserna visas, man ska sam­
tidigt sätta ord på hur rörelserna
ska göras.
För personer med synnedsätt­
ning tillkommer ytterligare en
faktor att ta hänsyn till: Omgiv­
ningen
Susan visade ett mycket fint
och väldisponerat spiralbundet
utbildningsmaterial till lpad,
anpassat for en äldre målgrupp.
Det var i liggande A4 för att
rymmas mellan Ipad och perso­
nen som ska träna att lära nytt.
undervisningen/ inlarningssitua­
tionen så att den blir så optimal
som mojligt. All den kunskap vi
samlat på oss under åren påver­
kas inte namnvart av stigande
ålder. Det kan tvartom vara en
tillgång nar man ska lara nytt.
Som bekant hanger all inlaming
ihop med traning.
0
Atta viktiga faktorer i aldre-
pedagogisk undervisning
Tid: Åldre kan lara sig så bra
som yngre men de har behov av
mer tid for att koda in det som
ska la.ras.
Livsramar: Lararen bor anpas­
sa sin forklaringsmodell så att
den passar de aldres kunskaper
och erfarenheter.
Oversikt: Genom att ge en
oversikt eller en tydlig for­
handsinformation om vad som
ska handa i undervisningen, i
vilken ordning och vad som ar
syftet. Skapas en lank mellan de
aldres nuvarande livsramar och
de nya kunskaperna.
Vad ar det vi ska gora? Hur
ska vi gora det? Varfor?
Korta instruktioner: Eftersom
vi vet att aldre manniskor kan
ha ett forsamrat arbetsminnet
(en del av korttidsminnet), ar
det viktigt att ge korta och tyd­
liga instruktioner.
Påminnelser: Åldre kan ha
svårt med att minnas men inte
att kanna igen. Det ar darfor
viktigt att skapa igenkannings­
situationer for att befåsta ny
kunskap i stallet for att memo­
rera det nya.
Upprepningar: Genom att
upprepa och darmed utnyttja
igenkanningsformågan uppnår
lararen en mycket battre forank­
ring av ny kunskap bland aldre.
Pauser: Det ar arbetsamt att lara
nytt och att fylla sina egna livs­
ramar med ny kunskap. Darfor
ar det viktigt med pauser.
Motorik: De aldre har många
års erfarenhet av att skapa ett
visst rorelsemonster. For att
utveckla detta ska inte bara
rorelserna visas, man ska sam­
tidigt satta ord på hur rorelserna
ska goras.
For personer med synnedsatt­
ning tillkommer ytterligare en
faktor att ta hansyn till: Omgiv­
ninge n
Susan visade ett mycket fint
och valdisponerat spiralbundet
utbildningsmaterial till lpad,
anpassat for en aldre målgrupp.
Det var i liggande A4 for att
rymmas mellan Ipad och perso­
nen som ska trana att lara nytt.
Anna Karin Tjarnstrom
Lundstrom
Synpedagog, Vasterbottens Ians
landsting, Synrehabiliteringen
Skelle�eå lasarett
25
