Reviderad 080818
Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan
Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid
Trojenborgsskolan i Skänninge och gäller för läsåret 2008/2009.
Bakgrund
Alla barn, elever och personal ska känna sig trygga. De ska bemötas och behandlas med
respekt för sin egenart. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola ska vara
verksamheter som är fria från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
All verksamhet vid Trojenborgsskolan, gällande såväl utformning som genomförande, ska
vara fri från all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
.
Enligt skollag och läroplanerna ska alla som arbetar i förskola, skolbarnsomsorg och skola
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor även utanför den närmaste gruppen,
verka för demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal och vårdnadshavare har
inflytande och känner delaktighet,
förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska
samhällsmedborgare,
aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individer
eller grupper,
visa respekt för den enskilda individen, och
i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
Lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling tydliggör och skärper
verksamhetens ansvar för att främja barns och elevers lika rättigheter.
I lagen förbjuds diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Barn och elever får även ett
lagligt skydd mot annan kränkande behandling som till exempelvis mobbning.
Lagen ställer tydliga krav på att verksamheterna arbetar målinriktat för att motverka
diskriminering, trakasseriger eller annan kränkande behandling. Verksamheterna är även
skyldiga att utreda, kartlägga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling som
ägt rum i eller i samband med verksamheten.
Definitioner:
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i de fall där
institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem
diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Direkt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet
har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Indirekt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudman för skolan, rektor
eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn
eller elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller visst funktionshinder.
Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna
gentemot elever eller mellan elever.
Mobbning – en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar
eller försöker tillfoga annan skada eller obehag, psykisk såväl som fysisk.
Rasism – En föreställning om den egna folkgruppens överlägesenhet utifrån uppfattningen om att det
finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värde och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja och kontrollera.
Främlingsfientlighet – Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/ etniska eller beteendemässiga karakteristika.
Homofobi – En uppfattning eller medveten värdering hos en individ ,en grupp eller ett samhälle och
som ger uttryck före en starkt negativ syn på homo- och bisexuellitet och homo- och bisexuella
personer.
Sexism -Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könidentitet och/eller
könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.
Ytterligare definitioner och mer information om lagen och dess tillämpning kan läsas i ”Skolverkets
allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka
diskriminering och annan kränkande behandling” från år 2006
Mål och ansvar
Ledningen för Trojenborgsskolan uttalar att alla elever och personal vid skolan ska känna
trygghet, visa respekt för varandra och ta aktivt ansvar för att bidra till jämlikhet och trygghet.
Ingen elev eller personal ska vara rädd för att gå till skolan. Verksamheten ska vara fri från
trakasserier, indirekt / direkt diskriminering, mobbning, rasism, homofobi,
främlingsfientlighet och sexism.
Ledning, personal och elever ska vara lyhörda och uppmärksamma på alla tendenser till
kränkande behandling. Om någon form av kränkande behandling upptäcks eller misstänks ska
detta utan dröjsmål förhindras och en utredning och kartläggning ska inledas. Ansvar för att
åtgärder vidtas ligger ytterst på rektor och genom delegering på det skyddsombudsteam som
är tillsatt på skolan. I övrigt gäller ett delat ansvar för personal, föräldrar och elever att denna
likabehandlingsplan följs.
Genom enkätundersökning vid Trojenborgsskolan har följande problem eller
situationer uppmärksammats;
1. De bråk som uppstår uppkommer uteslutande i korridorerna vilket gör att det för en
del elever kan upplevas som en ”osäker plats” att vistas på.
2. Eleverna upplever att det behövs mer information om mobbning ute i klasserna.
3. Vissa elever har riktat kritik mot enskilda skyddsombud, att de inte är så
uppmärksamma eller att deras uppgift är oklar. I vissa fall anses det vara ”fel”
personer som ingår i skyddsombudsteamet.
4. Det finns enstaka elever som går runt ensamma under raster.
5. Denna likabehandlingsplan har som dokument varit mycket osynlig. Få elever känner
till att den finns.
Handlingsplan för att komma tillrätta med ovanstående problem;
-För att öka tryggheten ute i korridorerna förlägger lärarna rastvakter främst då deras egen
årskurs har rast. Vi tror att eleverna tycker det är lättare att vända sig till en vuxen som de har
en relation till.
-Vi fortsätter att köpa in rastvakt / utevistelse-tid av fritidsgårdspersonal vilket gör att det är
fler vuxna som övervakar utevistelsen i år 6 och 7.
-Skyddsombudsteamet ska gå ut med information till klasserna i samband med skolstart ht-08.
Här ska teamets funktion och övergripande arbetssätt tas upp.
-De elevskyddsombud som ska nytillsättas i år 6 och 7 får skriftligt ansöka om platsen och
väljs med omsorg ut av personal som har kännedom om de aktuella eleverna.
-Fortsatt utbildning arrangeras även för de redan befintliga skyddsombuden. Dessa ska
särskilt uppmanas att vara uppmärksamma på elever som ofta går ensamma i korridorerna /
matsalen och rapportera detta till de vuxna i teamet.
-En del arbetslag arbetar med ”Livskunskap” varje vecka, andra har återkommande
temadagar.
-Likabehandlingsplanens innehåll ska spridas genom att den både läses upp och diskuteras
tillsammans med eleverna (gärna i mindre grupper då fler har möjlighet att yttra sig).
Dessutom ska en ”populärversion” av planen bli anslagen tillsammans med namnen på de
vuxna som ingår i anti-mobbingteamet på en väl synlig plats.
Samtliga åtgärder ska genomföras under läsåret.
Uppsikt:
Rektor ansvarar för att delegera ansvarsfördelningen gällande de planerade åtgärderna.
Förebyggande åtgärder
- Återkommande diskussioner kring hur man ska behandla sina medmänniskor. Både ”när det
händer” men också återkommande på livskunskapen eller temadagar.
- Likabehandlingsplanen lyfts på en personalkonferens.
- Dokumentation kring anmälda fall av t ex mobbning har standardiserats. Nu finns en
gemensam blankett för anmälan till skyddsombudsteamet samt en speciell pärm för förvaring
av all dokumentation kring uppkomna mobbningsfall.
-En del arbetslag använder sig av ”tankebok” eller ”reflektionsbok”. I dessa texter kan man
ibland tidigt fånga upp tendenser till trakasserier.
-En del arbetslag utnämner ”Månadens kompis eller glädjespridare” för att lyfta fram goda
förebilder bland eleverna.
Denna likabehandlingsplan har tagits fram av personal och rektor vid Trojenborgsskolan. Den
kommer att behandlas och diskuteras i föräldraråd under hösten -08 samt diskuteras med
eleverna under samma tidsperiod.
Denna likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument på vår arbetsplats. Den ska
dessutom vara en återkommande punkt på arbetslagens dagordning.
