NATIONALEKONOMI GRUNDLÄGGANDE EKONOMISKA

NATIONALEKONOMI
GRUNDLÄGGANDE EKONOMISKA BEGREPP
All ekonomisk aktivitet utgår ifrån de mänskliga behoven. Man fyller
behoven med hjälp av varor och tjänster, som tillverkas eller
erbjuds av företag. För tillverkningen behövs
produktionsfaktorerna. Utbud och efterfrågan möts på
marknaderna. Prismekanismerna avgör vad och hur mycket det
tillverkas av en produkt.
NYTTIGHETER
En generell benämning för alla varor och tjänster
Indelade i produktions- och konsumtionsnyttigheter
Konsumtionsnyttigheter ämnade för de privata hushållen
Produktionsnyttigheter behövs för att tillverka nya konsumtionsoch produktionsnyttigheter (t.ex. Råvara, maskiner, byggnader)
PRODUKTIONSFAKTORERNA
I PRODUKTIONEN FÖRENAS PRODUKTIONSFAKTORERNA SÅ
ATT NYTTIGHETER PRODUCERAS
Råvara
Arbetskraft
Kapital, investeringarna som görs för att möjliggöra/utveckla
produktionen (t.ex. maskiner, fabriksbyggnader, infrastruktur)
Energi
Kunskap
KARAKTERISTISKT FÖR FINLANDS PRODUKTIONSFAKTORER
Karakteristiskt för Finland är att det råder balans mellan
produktionsfaktorerna. Det finns relativt gott av råvaror,
utbildningsgraden är hög och fabrikerna samt
produktionsanläggningarna är moderna.
ARBETETETS PRODUKTIVITET
Produktivitet:produktionen i förhållande till arbetsinsats (vanligtvis
ett år)
Produktiviteten kan höjas genom att t.ex. rationalisera
verksamheten, införskaffa nya maskiner eller genom att
omorganisera arbetet så att produktiviteten ökar.
KNAPPHET SOM ETT NATIONALEKONOMISKT BEGREPP
Beskriver den konflikt som råder mellan människors behov och
produktionsmöjligheterna
Efterfrågan på nyttigheter överstiger utbudet
Efterfrågan kan inte tillfredställas eftersom endast en begränsad
mängd nyttigheter kan produceras. Produktionsvolymen begränsas
av produktionsfaktorerna
Knappheten resulterar i att man tvingas välja vad och hur mycket
man skall producera
Knappheten avspeglar sig också i prisbildningen. Ifall efterfrågan
växer mera än utbudet så drar det upp priset.
HUR SKULLE MAN KUNNA ÖKA FINLANDS HELHETSPRODUKTION
KORTTIDSPERSPEKTIV
Genom att anställa arbetslösa
Genom övertidsarbete
LÅNGTIDSPERSPEKTIV
Genom strukturella förändringar
Genom att försäkra sig om att det finns tillräcklig mängd
kvalitativa produktionsfaktorer
Genom att fortbilda och höja de anställdas yrkesskicklighet
Höja produktiviteten genom att ta i bruk effektivare
produktionsalternativ
Genom att höja sysselsättningen t.ex. genom att höja
pensionsåldern eller förkorta studietiden
NÄRINGSGRENARNA
1.PRIMÄRPRODUKTION
Jord- och skogsbruk
Fiske
Gruvdrift
2. FÖRÄDLING
Industri
Byggnadsverksamhet
3. SERVICE
Handel
Kommunikationer
Bank- och försäkringssektorn
Restaurang- och boendetjänster
Undervisning
Social- och hälsosektorn
Säkerhetstjänster
Privata tjänster såsom barberare, reparationer, städning
I början av 1900-talet jobbade 2/3 av finländarna inom
primärsektorn. Fram till medlet av seklet hade andelen sjunkit till
hälften och vid ingången av 2000-talet var procenten nere vid 5%.
Efter det andra världskriget sysselsatte förädlingen och
servicesektorn fler människor än primärproduktionen. Procenten
anställda inom sekundärsektorn har varit ungefär densamma sedan
1940-talet (kring 30%). Andelen av de som varit anställda inom
servicesektorn har kraftigt ökat sedan 1950-talet och fram till idag
för att idag vara kring 70%.
Finland har under 1900-talet transformerats från ett agrart- till ett
servicesamhälle.
Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har fokuserats på
primär- och sekundärproduktionen. Mänsklig arbetskraft har ersatts
av maskiner.
Eftersom utbildningsgradden i Finland är mycket hög så har man
klarat av de allt mer komplicerade arbetsuppgifterna
FÖRÄNDRINGARNA PÅ DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET
Finland har industrialiserats och förvandlats till ett servicesamhälle
Levnadsstandarden har stigit radikalt i.o.m att produktionen har
effektiverats
Strukturförvandlingen inom näringsgrenarna har möjliggjort
dagens välfärdssamhälle
Finländarnas yrkesbild har förändrats tack vare den tekniska
utvecklingen
Finland har urbaniserats och befolkningen har i allt högre grad
samlats i städerna i södra Finland
Kvinnans ställning i samhället har förändrats. Hon har blivit
betydligt mera självständig
Nativiteten har sjunkit vilket betyder att utan immigration kommer
befolkningen snart att börja krympa
Medellivslängden har oavbrutet stigit
Den stigande levnadsstandarden har resulterat i att finländarna
bor bättre, äter bättre, erhåller en bättre utbildning, hälsovård och
konsumerar mera
Förändringarna i levnadsmönstren har också hämtat med sig nya
problem såsom alienation, ensamhet, trängsel, nedsmutsning mm
DE EKONOMISKA SYSTEMEN
MARKNADSEKONOMI
Centrala kännetecken är privat ägande och kapitalism
Det privata ägandet resulterar i att man kan köpa och sälja
produktionsfaktorerna
Det privata ägandet resulterar i att både företagare och enskilda
medborgare är mindre beroende av statsmakten
Det som produceras och till vilket pris avgörs i en
marknadsekonomi av konsumenternas önskemål samt
producenternas produktionsbeslut
Marknadskrafterna bestämmer också priset på råvaran,
arbetskraften samt produktionskapitalet (fabriken)
En balans på marknaden råder då producent och konsument möter
varandra så att utbudet motsvarar efterfrågan
PLANEKONOMI
Statsmakten kontrollerar marknaderna genom att besluta om
produktion, pris, arbetskraft och löner.
Den fria konkurrensen saknas
PRISMEKANISMEN INOM MARKNADSEKONOMIN
Prisen dikterar produktionsbesluten
Produktions- och konsumtionsbeslut planeras inte på förhand utan
miljontals producenter och konsumenter besluter
Genom prismekanismen erhåller företagen information om
marknaderna. Utgående från den informationen görs
produktionsbesluten så att man producerar ungefär den mängd
som efterfrågas
Genom prismekanismen kan också de anställda söka sig til de
uppgifter som har bra löner och det existerar en stor efterfrågan på
arbetskraft
PRISMEKANISMEN OCH JÄMVIKTSPRIS
EFTERFRÅGAN
Efterfrågan berättar om konsumenternas benägenhet att köpa en
nyttighet till ett visst pris en given tidpunkt
Efterfrågan påverkas också av inkomster, framtida prisprognoser,
priserna på övriga nyttigheter, konsumenternas antal samt
konsumenternas preferenser i valet mellan likvärda produkter
Efterfrågans pris; ifall alla övriga faktorer förblir oförändrade så
minskar efterfrågan ju högre priset är
UTBUD
Utbudet berättar om beredskapen att sälja en produkt en given tid
till ett givet pris
Utbudet är beroende av produktionens kostnader, priset på övriga
produkter på marknaden, prisförväntningarna, producenternas
antal samt teknologin
Utbudets pris; Ifall alla övriga faktorer förblir oförändrade så ökar
utbudet ju högre priset är
JÄMVIKTSPRIS
För att fastställa ett jämviktspris kan man utnyttja sig av
efterfråge- och utbudskurvor
Jämviktspriset är stället där kurvorna korsar varandra, alltså där
utbud möter efterfrågan på marknaden. Konsumentens och
producentens uppfattning om priset korrelerar
Ifall priset är högre så är utbudet större än efterfrågan
Omvänt så är efterfrågan högre än utbudet
Jämviktspriset söker sig automatiskt till den punkt där efterfrågan
möter utbudet. Ifall priset är för högt sjunker efterfrågan och priset
kommer att tvingas ner och omvänt ifall efterfrågan överskrider
utbudet så pressas priset upp
Se kort animation om prisbildning;
http://www.teacherondemand.se/video/104/prisbildning.html
KONSUMENTERNAS NYTTA AV PRODUCENTERNAS KONKURRENS
Konkurrensen mellan företagare pressar ner priserna och
garanterar en viss kvalitet (i förhållande till priset)
Den fria marknaden övervakas inom marknadsekonomin så att
inte priset snedvrids genom karteller eller truster. Ingen producent
skall tillåtas monopolisera marknaden
FULLKOMLIG KONKURRENS
En nationalekonomisk modell där ingen aktör ensam kan påverka
en varas marknadspris
Flera producenter (försäljare) som säljer en identisk produkt
En mycket stor mängd konsumenter (köpare)
Inga begränsande faktorer som förhindrar eller försvårar nya
företagares inträde på marknaden
Tidigare aktörer har ingen fördel i jämförelse med nykomlingar
Såväl producenter som konsumenter har full insyn i produkterna
och deras priser
Ett enskilt företag kan inte inverka på produktens pris
(nyttighetens pris sjunker till ett minimi)
Konsekvenser:
1.Produktionsfaktorerna utnyttjas rationellt och sparsamt
2.Endast företag som sköts väl och effektivt klara sig bra
Beslut angående fortsatt eller avbruten produktion måste göras
med korta intervaller. Ifall företaget besluter sig att fortsätta
producera måste kvantiteten slås fast
På längre sikt kan företaget besluta sig för att expandera , skära
ner , avsluta eller fortsätta med verksamheten
Ifall företagen gör ett positivt resultat lockar det nya företagare till
marknaden vilket förskjuter utbudskurvan och jämviktspriset
sjunker
Nya företag bildas fram till en punkt då vinsten är noll
På motsvarande sätt resulterar ett negativt resultat i att företag
drar sig ur marknaden vilket resulterar i att priset stiger
OFULLSTÄNDIG KONKURRENS
Enskilda företag kan inverka på priserna, motsatsen till fullständig
konkurrens
Prisen dikteras inte utgående från realkostnaderna
OLIGOPOL, marknaden domineras av några stora aktörer som
producerar identiska eller nästan identiska produkter
Få konkurrenter resulterar i en situation där producenterna ofta
nöjer sig med att bevara sin marknadsandel
Företagen kan i någon mån påverka nyttigheternas marknadspris.
Konkurrerande företags prisreaktioner bevakas noga
Nya företagare har svårigheter att inleda sin verksamhet eftersom
de existerande företagen kontrollerar sina försäljningsnätverk och
kundrelationer. De äldre aktörerna kan tillfälligt sänka sina priser
för att försvåra nya konkurrenters verksamhet
MONOPOLISTISK KONKURRENS, flera företag tävlar sinsemellan
på en nyttighets marknad med produkter som enbart minimalt
skiljer sig från varandra
Oftast är det fråga om märkesvaror, som skiljer sig från varandra i
kvalitet, teknik eller modemässigt. Dessa produkter kan prissättas
liberalare än massprodukter
Inga hinder för inträde till eller utträde ur marknaden existerar
HUR SKILJER SIG KARTELLER FRÅN MONOPOL
Monopol innebär ensamrätt på någon produkt
Kartell innebär ett avtal mellan företag on att helt eller delvis
undvika konkurrens sinsemellan
Monopol innebär ensam dominans på marknaden medan kartell
innebär att flera aktörer deltar
Ett företag kan vara ett lagligt monopol (ex. Alko) medan karteller
alltid är olagliga
Företag i monopolställning kan agera friare eftersom de inte är
tvingade att underhandla med någon om begränsningar
Företag som ingår i karteller tvingas ta i betraktande varandra,
även då de ingår illegala avtal om konkurrensens begränsande
FÖRETAG
UTAN FÖRETAGARE EXISTERAR INGEN EKONOMISK AKTIVITET.
EN FÖRETAGARE BORDE UPPFYLLA EN HEL MASSA KRITERIER;
Flitig
Systematisk
Flexibel
Våga ta risker
Färdig att lära sig av misstag
Initiativrik
Expert inom den egna branschen
Problemlösare
Klarar av osäkerhet
Vill ha ett inflytande på utvecklingen
Vill skapa förmögenhet

Förtroende för företagsamheten
Samarbetsförmögen
Idérik
Starkt självförtroende
Beslutsam
FÖRDELARNA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG (Under 250
anställda, årlig omsättning max. 50 miljoner euro);
Konkurrenskraft, t.ex. att producera närservice eller som
underleverantör till större företag
Flexibilitet samt anpassningsförmåga till olika ekonomiska
förändringar
Innovationsrikedom vid produktsframställningen samt vid
idékläckandet (tillverknings- eller marknadsföringsmetoder)
En stor produktion lämpar sig inte inom alla branscher och inom
dessa har mindre företag betydligt bättre framtidsutsikter
FÖRDELARNA MED STORA FÖRETAG;
Effektivitet, t.ex. i att utnyttja produktionsresurserna, vilket
resulterar i att produkterna blir billiga
Möjligheter att anställa de bästa inom sin bransch
Möjligheter att införskaffa de nyaste och effektivaste teknologin
Möjligheter att erhålla förmånliga krediter till nyinvesteringar,
eftersom bankerna har förtroende
Möjligheter att ta risker i sin affärsverksamhet eftersom resurserna
tillåter det
Bra anpassningsförmåga vid konjunkturssvängningarna eftersom
tyngdvikten för produktionen kan flyttas
LÄMPLIGA BRANSCHER FÖR STORPRODUKTION
Processindustri, eftersom det inte lönar sig att tillverka t.ex. bilar,
papper eller mobiltelefoner i små mängder (konkurrensen inom
branscherna hård)
Inom flera servicetjänster (såsom handels-, bank-,
försäkringsbranschen)
Stora företag drar nytta av sin storlek bland annat inom
produktutvecklingen, marknadsföringen, företagsledningen samt
inköp av råvaror
I Finland kan man välja mellan följande företagsformer:
1. Enskild näringsidkare
Är den enklaste och vanligaste företagsformen i Finland. Beslutsmakten och ansvaret ligger
hos företagaren själv, och kan precis som andra företag ha anställda. Om företagsverksamheten
är bisyssla lönar det sig oftast att börja som enskild näringsidkare.
2. Öppet bolag
Uppstår då minst två personer tecknar ett bolagsavtal. Bolagsmännen är jämlika parter i
bolaget och svarar tillsammans och personligen för bolagets beslut och skulder. Denna
företagsform kräver stor pålitlighet mellan partnerna.
3. Kommanditbolag
Kommanditbolaget har två typer av bolagsmän; ansvariga bolagsmän och tysta bolagsmån.
Bolaget kan ha en eller flera ansvariga bolagsmän och minst en tyst bolagsman.
4. Aktiebolag
För bildandet krävs minst en privatperson eller ett samfund och ett aktiekapital på 2500 euro.
Aktiekapitalet delas upp i aktier och delägarnas rösträtt, vinst och ansvar är beroende av antalet
aktier som ägs.
5. Andelslag
Andelslaget kräver mins tre stycken grundare, grundarna kan vara både privatpersoner och
företag. Andelslaget är ett gemenskapsföretag som idkar ekonomisk verksamhet till stöd för
medlemmarnas ekonomi och näring.
(http://www.uranus.fi/se/foretagande/stodmaterial/open.php?id=60350)
RISKERNA MED ATT KÖPA ELLER GRUNDA ETT FÖRETAG:
Företaget kan vara förlustbringande eller det kan gå i konkurs. Då
kan ägaren eller företagaren förlora sin egendom
Företag är känsliga för konjunkturer. Levnadskraftiga företag kan
gå omkull vid en depression
Ett företags konkurs innebär att också företagaren blir arbetslös
Ett misslyckande kan tära på företagarens anseende, vilket kan
göra det svårare att grunda ett nytt företag i framtiden
HUR FINANSIERAS FÖRETAGET?
Ägarna investerar eget kapital
Krediter (lånekapital)
Aktiebolag kan skaffa nytt kapital genom aktieemission (sälja ut
nya aktier)
NÄR UPPNÅR ETT FÖRETAG SOLIDITET (företagets
förmögenhetsgrad) OCH ÄR LÖNSAMT:
Lönsamt då det klarar av alla förpliktelser och producerar ägarna
en rimlig vinst
Soliditeten beräknas utgående från hur stor andel av tillgångarna
som är finansierade med eget kapital. Företaget får inte ha alltför
mycket krediter. De egna tillgångarna utgör minst hälften av
företagets balans
PROBLEM MED FÖRETAGANDET I FINLAND
Stora socialsäkerhetskostnader
Små nationella marknader
Höga lönekostnader
Sträng arbetsskyddslagstiftning
DEN OFFENTLIGA EKONOMIN
STATEN OCH KOMMUNERNAS EKONOMI INVERKAR PÅ ALLA
MEDBORGARES LIV. DE SAMLAR IN SKATTER SOM ANVÄNDS TILL
ATT FINANSIERA OFFENTLIGA SERVICE OCH TRANSFERERINGAR.
DEN STATLIGA EKONOMIN
STATENS INKOMSTER OCH UTGIFTER
INKOMSTER
Över 80% av inkomsterna samlas ihop som skatter
Inkomster från försäljning och egendom
Lån
UTGIFTER
De största utgifterna utgörs av hälsovård, utbildning samt
socialvården
Utgifterna kan indelas i;
1.konsumtionsutgifter (t.ex. löner)
2.transfereringsutgifter (t.ex. kommunalt stöd eller transfereringar
till hushållen, ex. Barnbidrag)
3.investeringsutgifter (t.ex. byggnadsprojekt)
HUR INVERKAR ARBETSLÖSHETEN PÅ DE STATLIGA FINANSERNA?
Skatteintäckterna minskar eftersom det finns färre skattebetalare
Transfereringskostnaderna ökar eftersom
arbetslöshetsersättningarna ökar
HUR INVERKAR BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE PÅ STATENS
FINANSER
Statens inkomster sjunker eftersom skatteintäckterna sjunker.
Skatteinkomsterna från pensionerna är lägre än vad de är från
lönerna
I motsvarande grad ökar statens utgifter då sjukdoms- och
socialutgifterna stiger
Då sysselsättningsgraden sjunker i och med att befolkningen
föråldras minskar den ekonomiska tillväxten och nationalinkomsten
krymper, ifall man inte lyckas kompensera detta med att höja
produktiviteten och på det sättet effektivera ekonomin
När befolkningen föråldras försämras vårdnadsförhållandena
eftersom det finns färre yngre befolkningsgrupper i förhållandet till
äldre. I praktiken betyder det att allt föärre skattebetalare borde
klara av att underhålla en växande mängd pensionärer. Detta kan
resultera i att skattebördan blir för tung och skatterna för höga
HUR KUNDE MAN LÖSA DE PROBLEM SOM BEROR PÅ ATT
BEFOLKNINGEN FÖRÅLDRAS?
Det skulle vara i statens (och kommunernas) intresse att
befolkningen skulle hållas i så god vigör som möjligt och genom det
i arbetslivet. Detta kunde man uppnå genom hälsokampanjer och
preventiv rehabilitering
Statsmakten försöker förbättra vårdnadsförhållandet genom att;
1.medborgarna skulle arbeta längre än tidigare (höjd pensionsålder
eller frivilligt genom att erbjuda fördelar)
2.de yngre skulle inleda sin arbetskarriär tidigare (genom att
förkorta studietiden)
Eftersom staten inte klarar av att förbättra vårdnadsförhållandet
med egna medel så förhåller man sig idag positivt till att
arbetskraft importeras till landet
VARFÖR LYFTER STATEN KREDITER OCH VILKA INSTANSER ÄR DET
SOM BEVILJAR DEM?
Tidvis tvingas staten låna medel för att klara av sina utgifter. För
att upprätthålla välfärdsservicen
Stimulanspolitik, tidvis kan det vara vettigt att upprätthålla
sysselsättningen under kristider med hjälp av krediter. Krediterna
kan återbetalas då tiderna blivit bättre
Krediter kan lyftas av andra länder, de internationella
kreditmarknaderna eller landets egna medborgare.
HUR HAR FINLANDS LÅNEBÖRDA UTVECKLATS?
Under depressionen i början av 1990-talet tvingades Finland ta
stor utländska lån. Efter att depressionen lättade var lånebeloppet
närmare 70 miljarder euro vilket motsvarade 65% av BNP
Fr.o.m år 1994 avstannade lånetillväxten. Ekonomin växte snabbt
och lånemängden kröp inom några år ner till 40% an BNP
Krediterna kunde kortas av med ungefär 1 miljard/år eftersom
statens inkomster översteg utgifterna. De dyra valutalånen kunde
betalas bort och byttes ut till eurobelopp. På det här sättet lyckades
man bli av med riskerna för valutakursfluktuationer
År 2008 års finanskris och depressionen som följde resulterade i
att staten på nytt tvingades skuldsätta sig. I slutet av 2009 var
lånebeloppet 64,3 miljarder euro vilket motsvarar 12000
euro/invånare. Statens beredskap var att lyfta nya lån till ett belopp
av 30 miljarder euro/år under tiden 2009-2011
När depressionen är bruten och en ny högkonjunktur inleds och
statens finanser balanseras så kommer återbetalningen av
krediterna att fördröjas p.g.a de kostnader som tillkommer av att
befolkningen föråldras.
Statsskuldens utveckling (Källa,
http://treasuryfinland.fi/public/default.aspx?culture=sv-FI&contentlan=%203&nodeid=19251)
Statsskuld 31.1.2011 → 72,8 mrd. €
Skulden per invånare → 13 528 €
KOMMUNERNAS EKONOMI
KOMMUNERNAS UTGIFTER SAMT INKOMSTER 2010
UTGIFTER
51% - social- och hälsovård
24% - Undervisning och kultur
20% - Övriga utgifter (investeringar)
5% - finansieringsverksamhet
INKOMSTER
44% - skatteinkomster
19% - statsandelar
26% - verksamhetsinkomster (försäljning, betalningar)
7% - lånetagning
4% - övriga inkomster
KOMMUNERNAS STATSANDELAR
Målsättningen är att jämna ut kommunernas inkomster. De rikaste
kommunerna erhåller inte statsstöd utan tvingas tvärtom bidra till
att söda de fattigate kommunerna.
Kommunernas statsandelar är beroende av kommunens inkomster.
De som har lägre skatteintäkter erhåller ett större satligt stöd.
Statsandelarnas storlek är också beroende av kommunens utgifter
så att t.ex. erhåller kommuner med många arbetslösa, barn
eller/och åldringar ett större stöd
Statsandelarnas storlek är också beroende av andra faktorer
såsom befolkningstätheten (glesare erhåller större stöd) och
språken (tvåspråkiga kommuner erhåller mera stöd)
KOMMUNALA SAMFÖRETAG
Samföretag ansvarar för kommunernas gemensamma
samarbetsprojekt. Inom vissa sektorer är det ändamålsenligt att
samarbeta (t.ex. avfallshantering)
Samföretagen kan ansvar för t.ex. skolor, hälsostationer, sjukhus,
ålderdomshem, energiverk och avfallsplatser.
KOMMUNERNAS EKONOMISKA TRÅNGMÅL
En stor del av kommunernas uppgifter är lagstadgade och därmed
går det inte att banta på utgifterna. Men också en stor del av de
uppgifter som inte är lagstadgade är i praktiken nödvändiga såsom
yrkes- och gymnasieutbildning eller kultur-, motions- eller
rekreationsservice
På grund av detta är utgiftssidan mycket stram och det finns
minimala marginaler att spara på
Under lågkonjunkturer minskar vanligtvis skatteintäkterna.
Ett stort problem i de flesta kommuner är att den del av
befolkningen som förvärvsarbetar oavbrutet minskar. Detta
resulterar i att skatteintäkterna minskar. Trots detta kan utgifterna
ha ökat p.g.a att arbetslösheten stigit och/eller pensionärernas
andel ökat
Kommunerna har lite industri eller de är beroende av en större
fabrik
Kommunsammanslagningar
En stor våg av kommunsammanslagningar har rullat igång. Kommunernas omvärld förändras. Det
förutsätter livskraftiga kommuner. Kommun- och servicestrukturreformen sporrar till
handlingskraftiga och större kommuner än tidigare. Det finns 348 kommuner i Finland. Vid
ingången av år 2009 genomfördes 32 kommunsammanslagningar. En stor del av
sammanslagningarna gäller flera kommuner. Till följd av sammanslagningarna minskade antalet
kommuner med 67.
På dessa webbsidor om kommunsammanslagning finns information om förändringarna i den
finländska kommunstrukturen. Genomförandet av kommunsammanslagningarna beskrivs också allt
från utredningsskedet fram till den nya kommunen.
(Källa: http://www.kunnat.net/sv)
Samarbetsområden
Kommungränserna har allt mindre betydelse i kommuninvånarnas vardagsliv och i företagens
verksamhet. Pendlings-, bostads- och servicemarknadsområdena har expanderat. Kommunernas
strategiska resurser, dvs. arbetsplatser, skatteinkomster och utvecklingen av befolkningsunderlaget,
sammanhänger med utvecklingen av ett allt vidsträcktare område.
Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin, den regionala befolknings- och
näringsutvecklingen, befolkningens stigande ålder, en allt större efterfrågan på service och den
minskande arbetskraften inom kommunsektorn leder till ett ökat samarbete kommunerna emellan.
Kommun- och servicestrukturreformen fördjupar kommunernas samarbete och samverkan på alla
regionala nivåer. Målet för reformen är en stärkt kommun- och servicestruktur.
Kommunstrukturen stärks genom att man lägger samman kommuner och delar av kommuner.
Servicestrukturerna stärks genom att tjänster som förutsätter ett större befolkningsunderlag än
en kommun sammanförs till större helheter och genom att samarbetet mellan kommunerna
utökas.
På Samarbetsområden och regioner-sidorna har vi sammanställt information om samarbete över
kommungränserna. Vi berättar bland annat om det utvecklingsarbete som sker i kommunerna och
hur olika projekt framskrider.
Vid sidan av kommunsammanslagningar är samarbete ett viktigt sätt att trygga och tillhandahålla
välfärdstjänster i kommunerna. För skötseln av ett samarbetsområdes uppgifter svarar antingen
en samkommun eller
en s.k. värdkommun, vilket innebär att man bildar ett gemensamt organ för att sköta
uppgifterna.
För att stödja samarbetet bildar Kommunförbundet ett nätverk för samarbetsområdena. Nätverkets
första sammankomst anordnas i mars i Kommunernas hus.
Kommunernas regionala samarbete ökar i snabb takt, för närvarande i synnerhet inom den
kommunala servicens kärnområden, dvs. inom vård, omsorg och undervisning. På de sidor som
berör regionsamarbetet har sammanställts fakta och forskningsrön om regioner och regionprojekt.
Kommunförbundet tillhandahåller avgiftsfri regional rådgivning för social- och hälsovården, och
utöver det pågår ett projekt som gäller regionala demokratimodeller.
(Källa: http://www.kunnat.net/sv)
Lojo eller självständighet?
Publicerad: 11/02 11:19
En högaktuell fråga i Sjundeå just nu är kommunens framtida status och orientering. Beslutsfattarna
har fått ta del av utredningar (som i mitt tycke var ganska värdelösa) och en del diskussioner har
förts, både i baskommunerna och på gemensamma seminarium.
Realistiskt sett finns det två alternativ för Sjundeå; antingen fusion med Lojo – med eller utan Ingå
– eller fortsatt självständighet. Kyrkslätt hängde länge med i spekulationerna, men är nu ett rätt så
teoretiskt alternativ. Logistiskt sett och med tanke på pendlingen ligger Kyrkslätt bra till, men i ett
äktenskap krävs det två som säger ”Ja” och just nu är intresset i Kyrkslätt synnerligen svalt. En
annan faktor som gör Kyrkslätt mindre attraktivt är det nyligen inledda hälsovårdssamarbetet inom
Lost-området med Lojo och Ingå, som visat sig vara både svårt och dyrt att montera ned.
I och med att Kyrlslättsalternativet (”Stor-Porkala”) sannolikt faller bort blir den dörren stängd
också för Ingå. Däremot kan Raseborg kvarstå som alternativ för Ingå, i Sjundeå har
Raseborgsriktningen egentligen inte i något skede diskuterats på allvar.
Sjundeå är ett attraktivt byte. Befolkningen är yngre och friskare är i grannkommunerna, vilket
kommer att ha stor betydelse på sikt. För sjundeåborna skulle en fusion med Lojo (eller Kyrkslätt)
innebära att kommunalskatten omedelbart skulle sjunka med c. 1% men i och med att Sjundeås
invånarantal är såpass lågt skulle fusionen inte nämnvärt öka trycket på den mottagande
kommunens ekonomi.
Sjundeås ekonomi är ansträngd, men ingalunda katastrofal. Jag sitter med i den styrgrupp som med
hjälp av en utomstående konsult arbetar fram ett långsiktigt balanseringsprogram för kommunen.
Ekonomin ansträngs dels av större investeringar som gjordes för någar år sedan, dels av
inflyttningstakten som ökar trycket på nya investeringar. Saken blir inte bättre av att
statsandelssystemet missgynnar en kommun med Sjundeås parametrar.
Arbetet med åtgärdsprogrammet känns inte hopplöst, långt ifrån. Processen har snarare stärkt min
tro på ett självständigt Sjundeå och pekar på många fördelar med en mindre och smidigt reagerande
organisation. Det finns uppenbarligen inga skelett i garderoberna eller bottenlösa brunnar som
behöver täppas till. Konsulten Eero Laesterä har tvärtom sagt att mycket har gjorts rätt och att
servicen redan i dag produceras med förbluffande låga kostnader. Problemet just nu är att man redan
vidtagit de vanligaste sparåtgärderna och därför har få kvar att ta till, men det ser ändå ut att gå
vägen.
För mig personligen är det ingen ödesfråga vad kommunen där jag bor heter. Det bästa med Sjundeå
är invånarna och de vackra landskapen; ingendera skulle försvinna i en kommunfusion. Jag oroar
mig mera för närservicen och -demokratin. En större enhet är antagligen mindre sårbar men i övrigt
ställer jag mig skeptisk till skalfördelar och ”synergi”, ett modeord som i klartext betyder att service
koncentreras och därmed i många fall förs längre bort från dem som behöver den.
Förbindelserna mellan Sjundeå och Lojo centrum är i dagens läge under all kritik. Förutom
skolbussarna till och från Virkby är kollektivtrafiken i praktiken obefintlig. En koncentration av
service skulle förutsätta en massiv satsning på busstrafik och servicelinjer vilket också kostar en hel
del.
Valet står kort sagt mellan å ena sidan lägre servicenivå och något lägre kommunalskatt som en del
av Lojo stad och å den andra fortsatt självständighet med allt vad det innebär. Om jag har rätt i den
här analysen tycker jag att denna fråga borde ställas direkt till sjundeåborna i form av en
folkomröstning. Jag har tidigare ställt mig avvaktande till tanken, främst eftersom vi inte haft en
klar fråga att ställa. Nu tycker jag att två alternativ utkristalliserats.
Kristian von Essen (Hbl)
SKATTER OCH BESKATTNINGEN
JÄMFÖR PROGRESSIV BESKATTNING MED PLATTSKATT
PROGRESSIV SKATT-FÖRDELAR
Jämnlikheten ökar då inkomsskillnaderna jämnas ut. De som har
större inkomster betalar högre skatt jämfört med
låginkomsttagarna.
Finansieringen av de offentliga välfärdstjänsterna fungerar bra
Tryggar samhällfreden
Man har kunnat ta hand om de som klarar sig sämst i samhället
Det existerar en samällelig beredskap då man kunnat förbereda sig
för risksituationer såsom arbetslöshet eller sjukdom
PROGRESSIV SKATT-PROBLEM
Uppmuntrar inte till driftighet och framförallt inte att arbeta övertid
Företagandet kan minska
Lockar inte till utbildning
Inkomstskatten är strängare än egendomsbeskattningen
Många upplever en orättvisa i att en stor del av inkomsterna går i
skatt
Företag och arbetstagre kan flytta till länder där beskattningen är
lägre
PLATTSKATT-FÖRDELAR
Plattskatt uppmuntrar till arbete eftersom högre bruttoinkomster
automatiskt resulterar i högre nettoinkomster
Nettoinkomsterna är lättare att estimera
Ingen bestraffning för övertidsarbete
Inkomst- och egendomsbeskattningen är enhetlig
Kunnig och högt utbildad arbetskraft håller sig i landet
PLATTSKATT-PROBLEM
Inkomstskillnaderna och ojämnlikheten ökar, då man oberoende av
inkomster betalar samma skatt
Bland hög inkomsttagarna lättar skattetrycket medan det kan
skärpas bland de som har de lägsta löneinkomsterna
Välfärdsstatens finansieringsgrund försvagas vilket kan resultera i
att de offentliga utgifterna skärs ner
Låginkomsttagare kan uppleva missnöje och bli rastlösa
DIREKTA OCH INDIREKTA SKATTER
DIREKTA (utmäts från inkomster och egendom)
Kommunalskatten (skatteöre, till kommunen)
Statlig inkomstskatt (staten)
Samfundsskatt (stat och kommun)
kyrkoskatt (kyrkan)
Arvsskatt (staten)
Gåvoskatt (staten)
Egendomsskatt (staten)
Fastighetsskatt (kommunen)
Socialskydds- och pensionsutgifterna som man betalar till FPA och
arbetspensionsverken går att jämföra med direkta skatter
INDIREKTA SKATTER (inbakade i nyttigheters pris)
Mervärdesskatten (staten)
Tillverkningsskatten (staten)
Stämpelskatten (staten)
Överlåtelseskatten (staten)
Bil- och motorcyckelskatten (staten)
Miljöskatten (staten)
SKATTEKIL
Skillnaden mellan det som arbetsgivaren betalar i
arbetskraftsutgifter (lön och socialutgifter) och det som
arbetstagaren erhåller i nettolön
Helhetsbeloppet för arbetetets beskattning och avgifter av
skattenatur
Ifall en arbetsttagare erhåller 14 euro/timme i nettolön kostar
samma timme arbetsgivaren 26 euro.
EKONOMISKA PROBLEM MED SKATTEKILEN
Skattekilen har en stor menlig inverkan framförallt inom den
servicesektorn som är arbetsintensiv. Arbetets höga pris försvagar
arbetstagarnas möjlighter att med sin nettolön köpa service. Att
t.ex. bekosta en snickares arbetstimme kan innebära att man
tvingas arbeta flera timmar.
Den dyra servicen resulterar i en låg efterfrågan vilket innebär att
arbetsgivarna inte är intresserade att anställa arbetstagare
Arbetets höga kostnader lockar såväl arbetgivare som -tagare att
kringgå skatter. Arbetgivaren försöker spara på
arbettskraftskostnader och arbetstagaren på skattekostnader
Denna, så kallade gråa ekonomi inkluderar många negativa
biverkningar. Staten och kommunen förlorar skatteintäkter.
Arbetstagaren samlar inte ihop pensions- och socialfördelar. Han
kan int eheller få försäkringsersättningar ifall han skulle råka ut för
en olycka. Dessutom förvränger den gråa ekonomin konkurrensen.
Grå ekonomi kan också ha en negativ inverkan på
samhällsmoralen.
INTERNATIONELL HANDEL (GLOBAL EKONOMI)
GLOBALISERINGEN ÄR INGET NYTT PÅFUND UTAN KAN SPÅRAS
TILLBAKA TILL 1500-TALET DÅ EN GLOBALISERING UPPKOM SOM
EN FÖLJD AV DEN TRANSATLANTISKA HANDELN.
GLOBALISERINGEN KOM IN I EN NY TILLVÄXTFAS UNDER 1990TALET, SOM RESULTERADE I ATT DEN INTERNATIONELLA
FRIHANDELN EXPANDERADE. FRIHANDELN INNEBÄR EN MÄNGD
FÖRDELAR MEN DE FÖRDELAR SIG INTE JÄMNT. FRAMFÖRALLT
UTVECKLINGSLÄNDERNA HAR LIDIT AV GLOBALISERINGEN,
EFTERSOM DE INTE HAR KLARAT SIG I KONKURRENSEN MED
INDUSTRILÄNDERNA.
FRIHANDEL-ORSAKER TILL ATT MAN MOTSATT SIG FRIHANDEL.
Protektionism, man har velat skydda inhemska företag och trygga
de inhemska arbetsplatserna
Importen har även begränsats då landet inte har haft
valutareserver att betala utländska varor med.
BEGRÄNSNINGAR AV FRIHANDELN
Importförbud
Skyddstullar
Produktstandardisering (man kräver att en produkt måste uppfylla
vissa kriterier)
Myndighetsbestämmelser som kräver att vissa produktkvaliteter
skall uppfyllas
FÖRDELAR MED FRIHANDEL
Handeln är världsomspännande
För varje stat lönar det sig att delta med de produkter som kan
framställas förmånligast. Det lönar sig inte för alla att producera
alla nyttigheter.
När handeln expanderar kan produktionen öka. Då produktionen
effektiveras sjunker enhetspriset
Den globala arbetsfördelningen skapar nya arbetsplatser.
ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA FRIHANDELN
GATT-avtalet raticiferades 1947 för att främja internationell
handel. Världshandelsorganisationen WTO ersatte år 1995 GATT
och har efter det strävat efter att sänka tullavgifterna för
industriprodukter.
Under de senaste åren har man också strävat efter att sänka
tullavgifterna för jordbruksprodukter samt att slopa subventioner
som industriländerna betalat. Man har dock inte kommit speciellt
långt i frihandelssträvandena för jordbruksprodukter
Under de senaste åren har WTO också strävat efter att införa
frihandel för servicetjänster men inte heller i detta hänseende har
man kommit speciellt långt
Genom globaliseringen har handeln expanderat. I och med
Sovjetunionens kollaps och Kinas öppnare handelpolitik har
världshandeln blivit betydligt friare än under det kalla krigets tid
UTRIKESHANDEL
ORSAKERNA TILL ATT UTRIKESHANDELN ÄR NÖDVÄNDIG FÖR
FINLAND
Finland är en liten marknadsekonomi, i vilken stora företag inte
kan sälja stora partier av nyttigheter. Marknaderna utomlands
behövs
Många produkter lönar sig inte att tillverka enbart för
hemmamarknaden, men exporten möjliggör en stor produktion
Genom en stor produktion kan prisen pressas ner vilket också de
finländska konsumenterna drar nytta av
I Finland finns det sparsamt med råvaror, energi samt livsmedel
varför dessa måste importeras
Finländarna skulle inte ha tillgång till många av de förädlade
produkterna
Många importerade produkter är billiga, eftersom de produceras i
stora mängder med mindre produktionskostnader
Importen kan bekostas med intäkterna från exporten
FINLANDS VIKTIGASTE EXPORT- OCH IMPORTPRODUKTER
EXPORT
Metallindustrins produkter (lyxkryssare, hissar och lyftkranar,
pappersmaskiner, traktorer, mobiltelefoner samt industrimaskiner
och -enheter)
Förädlade skogsindustriprodukter (papper, kartong, cellulosa, fanér
och andra trävaruprodukter)
Kemiindustrins produkter (målfärg, olika kemikalier och mediciner)
Livsmedelsindustri produkter
Textil- och klädesindustriprodukter
Byggnadsindustriprodukter
IMPORT
Råvaror
Halvfabrikat
Bränsle (olja, och oljeraffinaderiprodukter)
Den industriella produktionens maskiner och verktyg
Fordon, elektroniska redskap
Kommunikations- och mediateknologi
Energi (el, naturgas)
( Se tullens statistik;
http://www.tulli.fi/sv/finska_tullen/utrikeshandelsstatistik/publikationer/ficksta
tistik/liitteet/ficka2009.pdf)
BETALNINGSBALANSEN
Betalningsbalansen beskriver betalningsströmmarna mellan
Finland och andra länder
Alla inkomster, utgifter, kapitaltransaktioner samt förändringar i
valutareserven som utgår från handelsrelationer utomlands
Betalningsbalansen = bytesbalans+kapitalsbalans+finansiell
balans
BYTESBALANS
Bytesbalansen är skillnaden mellan vad som produceras och vad
som förbrukas inom landet. Indelad i handels-, tjänstebalans samt
faktorinkomster och löpande transfereringar.
Handelsbalansen, inkomsterna från exporten och utgifterna från
importen
Servicebalansen, inkomsterna från exporten och utgifterna från
importen
Balansen på faktorinkomsterna och de löpande transfereringarna,
räntorna på utlänska krediter och ränteinkomster från utländska
lån. Inkluderar också dividender som finländska företag betalat
utomlands samt divideninkomster som utländska företag betalat till
Finland. Utvecklinghjälpen samt olika avgifter mellan Finland och
EU.
KAPITALBALANS
Finländskt kapital utomlands och dess rörelser
DEN FINANSIELLA BALANSEN
Den utländska finansieringen av underskottet i bytesbalansen eller
investeringen av överskottet i utlandet
Direkta investeringar, värdepappersinvesteringar, övriga
investeringar, derivatinstrument (Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en
form av värdepapper. De vanligaste derivaten är optioner, terminer, futurer, warranter och
swappar. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser eller
förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden, eller till en viss tidsperiod i framtiden.)
samt centralbankens förändringar i valutareserven
DEN EKONOMISKA GLOBALISERINGEN
Ekonomin har blivit världsomspännande
Då olika ekonomiska regioner har öppnats för handeln har det
inneburit att företagandet har expanderat så att det omspänner
hela jordklotet
I det ingår att varor, service, arbetskraft och kapital kan röra sig
fritt eller med minimala begränsningar mellan länderna
Den ekonomiska globaliseringen accelererade under 1990-talet då
den informationstekniska utvecklingen öppnade nya möjligheter för
handeln
GLOBALISERINGENS FÖR-/NACKDELAR FÖR INDUSTRI OCH
UTVECKLINGSLÄNDER
UTVECKLINGSLÄNDER
FÖRDELAR
Utvecklingsländerna har fått arbetsplatser i och med att
multinationella företag har investerat i dessa
På samma gång har utvecklingsländerna fått ta del av information
och kunnande som de själva inte besitter. Många västerländska
företag har varit banbrytare t.o.m i arbetsrelaterade frågor
Många utvecklingsländer har kommit ut ur den extrema
fattigdomen så att de som lever på under en dollar/dag
kontinuerligt har minskat
NACKDELAR
I vissa fall har globaliseringen resulterat i att utvecklingsländer nas
produktion har blivit smalare så att landet enbart har fungerat som
råvaruleverantör
Frihandeln har varit ensidig så att industriländerna har dragit den
stora nyttan
Globalisering kan resultera i alltför omvälvande samhälleliga
strukturförändringar
De multinationella företagens närvaro upplevs inte alltid som en
positiv förändring vilket har resulterat i att de samhälleliga
motsättningarna har tillspetsats
Tidvis har globala företag blandat sig på ett opassande sätt i
värdlandets angelägenheter
Globaliseringen har koncentrerat makten och de ekonomiska
profiterna till vissa länder och vissa personer. Utvecklingen har
också förstärkt de multinationella bolagens ställning
Den ekonomiska tillväxten har också resulterat i miljöproblem
(Kina)
INDUSTRILÄNDERNA
FÖRDELAR
Konsumenterna har kunnat köpa billigare nyttigheter som
producerats i utvecklingsländerna
Industriländernas företag har dragit nytta av att marknaderna har
expanderat och lönekostnaderna minskat
Företagens internationella framgång har skapat nya arbetsplatser
också i hemlandet inom t.ex. planering och forskning
Produktionens förädlingsgrad har höjts i industriländerna eftersom
arbetstagare har frigjorts för mera krävande uppgifter.
NACKDELAR
Industriländerna har förlorat arbetsplatser, i vissa fall har hela
industriområden avfolkats eller tynat bort
De som blivit arbetslösa har inte alltid varit möjligt att sysselsätta
med nya uppgifter
Kapital, som kunde ha investerats i det egna landet har ibland
placerats i något annat land
Samhällenas ekopnomiska och sociala fundament kan rubbas
Världsekonomin koncentrerar sig i allt färre händer och förstärker
de multinationella bolagens inflytande. Tidigare var ekonomin en
del av politiken, idag verkar det som om politiken är en del av
ekonomin.
PENGAR OCH FINANSMARKNADERNA
PENGAR
Ett instrument som utnyttjas för att byta nyttigheter, pengarna är
ett fungerande betalningsmedel, eftersom de är allmänt
accepterade, värdestabila och lätta att handskas medborgare
Pengarna är värdemätare, med hjälp av pengar värdesätts
nyttigheter och arbetskraft. Genom att jämföra värdet kan olika
nyttigheter jämföras med varandra
Värdebevarare, det utförda arbetets värde bevaras i lönepengar. Ur
ett längre perspektiv är pengar dåliga värdebevarare eftersom
pengarna tenderar att minska i värde, något vi kallar för inflation
FASTA VALUTAKURSER
Valutorna värdesätts, värdet inte beroende av utbud+efterfrågan
Målsättningen är att värdet skulle bavaras som oförändrat en
mycket lång tidsperiod
De kan inte förändras märkbart
Valutakurserna tillåts inte förändras på ett kortsiktigt perspektiv
utgående från förändringar i utbud och efterfrågan
De kan ibland förändras administrtivt, ifall det är nödvändigt
(devalvering eller revalvering)
HUR BESTÄMS VALUTAKURSERNA, IFALL VALUTORNA FLYTER?
Valutakurserna förändras fritt, helt enligt efterfrågan och utbud
Valutans värde stiger ifall efterfrågan överstiger utbudet
Valutans värde sjunker ifall utbudet överstiger efterfrågan
I praktiken noteras de flytande valutornas värde utgående från
deras köpevärde dagligen
Nuförtiden är det vanligt att valutorna flyter. T.ex. så flyter två av
världens viktigaste valutor, dollarn och euron.
EMU OCH EUROPAS CENTRALBANK
FINLAND ANSLÖT SIG TILL EMU ÅR 1999 OCH MARKEN BYTTES UT
MOT EURON 2002. NYTTAN AV EURON.
Euron har fört med sig stabilitet både på Finlands finansmarknad
och också hela ekonomin
Finland har fått tillträde att medverka i beslutandet om
euroområdets penningpolitik
Räntorna har hållts nere och inflationen låg
Att resa och jämföra priser inom euro området är lätt, eftersom
man inte behöver ta i betraktande olika valutor
Den gemensamma valutan har också ökat konkurrensen mellan
företag inom euro området
Handeln inom euro området har expanderat. Företagen behöver
inte längre leva i de risker som existerade med kurssvängningar
Euron har som en stark valuta också skyddat Finland från yttre
ekonomiska störningar
Finlands ekonomiska tillväxt har förstärkts av ovanstående
orsaker.
ARGUMENT MOT EMU-MEDLEMSKAPET OCH EURON
I och med euron förlorade Finlands bank sina penning- och
valutapolitiska rättigheter. Å andra sidan ignorerar denna åsikt
faktumet att Finland bank som en del av det Europeiska
centralbankssystemet fått mera penningpolitisk makt än någonsin
tidigare.
En del anser att Finlands bank borde ha möjligheter att utöva
penning- och valutapolitik, eftersom den Europeiska centralbankens
beslut inte nödvändgtvis passar Finland.
Den Europeiska centralbankens penningpolitik bestämms utgående
från hela euro området. De stora medlemsländernas åsikter är
dominerande
Ur Finlands synvinkel är det besvärligt ifall konjunktursituationen i
landet är i konflikt med de stora medlemsländerna. Då kan räntorna
förändras helt mot Finlands intressen.
Mången ville bevara marken av nostalgiska orsaker
Många motsätter sig euron eftersom man ser det som ett led i
utvecklingen mot EU:s förbunds stater
Kortsiktig och dåligt skött nationell ekonomisk politik (Grekland)
eller bankkris (Irland)
EMU LÄNDERNAS TILLVÄXT- OCH STABILISERINGSPAKT
Ett finanspolitiskt system som baserar sig på restriktiva regler
Eftersom man vill vara säker på att euroländerna bibehåller en
sund ekonomi även efter det att de klarat konvergenskriterierna
och blivit medlemmar i EMU, har stats- och regeringscheferna fattat
beslut om en tillväxt- och stabilitetspakt. Pakten ska garantera
budgetdisciplin och innebär att länder både i och utanför
euroområdet övervakar varandras ekonomier.
I tillväxt- och stabilitetspakten fastställs ett högsta tillåtna
budgetunderskott på 3 procent av landets BNP och att statsskulden
inte får vara större än 60 procent av BNP. Pakten ger dock
regeringarna visst handlingsutrymme, till exempel om ett land
drabbas av en svår lågkonjunktur. Dessutom finns ett
förvarningssystem som baseras på kontinuerlig övervakning för att
upptäcka om det finns risker att medlemsländerna överskrider
gränsvärdena.
I pakten fastställs också sanktioner som ska avskräcka länderna
från att låta sin budget överskrida gränsen. Enligt fördraget är det
EU-kommissionen som övervakar budgetsituationen och bedömer
om budgetdisciplin iakttas i EU-länderna. Men det är
medlemsländerna som är ansvariga för att uppmärksamma
förändringar och vidta åtgärder så att målen för pakten uppnås.
Kommissionen granskar varje år de stabilitets- och
konvergensprogram som medlemsländernas regeringar presenterar
och utfärdar rekommendationer till rådet om programmen. Därefter
gör ministerrådet sin granskning och avger ett yttrande om varje
land.
Länder som ansluter till euron måste uppfylla EU:s krav på
ekonomisk samstämmighet, de så kallade konvergenskriterierna.
De innebär att landet måste ha varaktigt stabila priser, sunda
offentliga finanser, stabil växelkurs och låga räntor. Landets lagar
måste också stämma överens med EU:s regler om valutaunionen.
Vartannat år kontrollerar EU-kommissionen och Europeiska
centralbanken hur länder utanför euroområdet uppfyller kraven.
DEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS VIKTIGASTE UPPGIFTER
utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet,
utföra valutamarknadsoperationer;
inneha och förvalta euroländernas officiella valutareserv.
främja ett väl fungerande betalningssystem.
ECB har ensamrätt att tillåta sedelutgivning inom euroområdet.
I samarbete med de nationella centralbankerna samlar ECB in
den statistik som behövs för att bedriva penningpolitik, antingen
från nationella myndigheter eller direkt från de ekonomiska
aktörerna.
Eurosystemet medverkar till att de behöriga myndigheterna
smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över
kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet;
Internationellt och Europeiskt samarbete: ECB har samarbete
med relevanta utländska institutioner, organ och forum både
inom EU och internationellt om det gäller Eurosystemets
uppgifter. (http://www.ecb.int/ecb/orga/tasks/html/index.sv.html)
FINLANDS BANKS UPPGIFTER
Finlands Bank har fyra klara kärnfunktioner: penningpolitik och
forskning, finanstillsyn, bankrörelse (operativ verksamhet) och
kontantförsörjning.
Penningpolitik och forskning
Målet för Eurosystemets penningpolitik är stabila priser i hela
euroområdet. Besluten fattas centraliserat i ECB-rådet men
genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna.
Som medlem av ECB-rådet är chefdirektören för Finlands Bank en
av dem som beslutar om räntorna för euroområdet och därmed
också för Finland.
Finlands Bank analyserar effekterna av den gemensamma
penningpolitiken på Finlands ekonomi och tar utifrån analysen
ställning till den nationella ekonomiska politiken. Banken ger ut en
makroekonomisk prognos två gånger per år.
Forskning av internationellt hög standard skapar grunden för
Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Forskningen är i
huvudsak inriktad på penningpolitiska modeller, den finansiella
tjänstesektorns framtid och transitionsekonomier (Ryssland och
Kina).
Finanstillsyn
Finlands Bank bidrar till en stabil och effektiv finansmarknad genom
sin stabilitetsanalys och krishanteringsberedskap. Bankens
krishanteringsberedskap bygger på aktuell lägesinformation om
banksystemet, finansmarknaden och infrastrukturens funktionssätt.
Vid behov beviljas bankerna nödkrediter.
Finlands Bank svarar för övervakningen och makrotillsynen av det
finansiella systemet, Finansinspektionen (FI) övervakar bland annat
bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i
försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och
börsen. Företagen under tillsyn finansierar FI:s verksamhet till 95
% och resterande 5 % finansieras av Finlands Bank.
Finansinspektionen ligger administrativt vid Finlands Bank men är
självständig i sin verksamhet.
Banken tar för beslutsfattarna fram statistik, analyser och
riskbedömningar. Banken samlar in ekonomisk statistik till stöd för
sina uppgifter bland annat i penningpolitiken och
stabilitetsanalysen. .
Operativ verksamhet
Finlands Bank är bankernas bank. Banken genomför Eurosystemets
penningpolitik i Finland genom penningpolitiska transaktioner med
finländska motparter, främst banker.
Finlands Bank säkrar likviditeten för det finansiella systemet i
Finland och förmedlar betalningarna mellan bankerna. Den
operativa verksamheten omfattar också en räntabel och säker
förvaltning av bankens egna finansiella tillgångar (t.ex.
valutareserven) och bankens andel av ECB:s valutareserv.
Kontantförsörjning
Finlands Bank svarar för kontantförsörjningen i Finland och arbetar
för att höja kvaliteten, effektiviteten och säkerheten i systemet.
Banken ger ut nya eurosedlar och euromynt i Finland. Banken har
också till uppgift att sörja för de utelöpande sedlarnas och myntens
äkthet och kvalitet och drar in falska eller trasiga
sedlar.(http://www.suomenpankki.fi/sv/suomen_pankki/tehtavat/Pages/default.aspx)
HUR FASTSTÄLLS RÄNTORNA I EMU-LÄNDERNA
Räntorna bestäms utgående från efterfrågan och utbud på valutan
Räntan är priset på valutan. Ifall det finns flera som vill lyfta lån än
vad det finns av lånegivare, stiger räntan. Omvänt så sjunker
räntan.
ECB kan inte administrativt fastställa euroo,rådets räntenivå, men
som en stor kreditgivare kan centralbanken indirekt inverka på
räntorna
Ifall ECB sänker styrräntan (räntan på centralbankens krediter) så
kommer marknadsräntorna också att sjunka, eftersom andra
lånegivare följer ECB:s räntebeslut
EURIBOR RÄNTA (Euro Interbank Offered Rate)
Euribor är referensräntan för penningmarknaden inom
euroområdet och en förkortning av Euro Interbank Offered Rate.
Euriborräntorna baserar sig på utlåningsräntorna bankerna emellan
på de internationella penningmarknaderna.
Lånetiden är 1-12 månader
Euriborräntorna uträknas dagligen kl. 12.00 finländsk tid för
ränteperioder på 1 vecka, 2 och 3 veckor samt 1-12 månader. I den
sk. euribor-panelen ingår för tillfället sammanlagt 49 banker, av
vilka Nordea är den enda finländska banken. Euriborräntorna
uträknas på basis av noteringarna i de banker som sitter i panelen.
Högsta och lägsta 15 % av dessa bankers noteringar lämnas
obeaktade och för de övriga offentliggörs ett ovägt medelvärde.
Euribor ges med tre decimaler.
DEVALVERING
Valutans värde i förhållande till andra valutor sjunker som en följd
av förskjutningar i efterfråga och utbud. Inte en medveten
devalvering, som man kan sänka ifall man har en fast växelkurs. En
flytande valuta kan inte devalveras men valutans värde kan sjunka.
Då euron devalveras så drar företagare inom euro området nytta
va detta eftersom det blir billigare att köpa deras produkter utanför
euro området. Konkurrenskraften förbättras
För konsumenterna är det en negativ utveckling eftersom
produkterna som importeras blir dyrare, så även krediter som
tagits utanför euro området
Eftersom exporten är större än importen i Finland har man
föredragit denna utveckling i motsats till den omvända
REVALVERING
Valutans värde stiger i förhållande till andra valutor
VALUTORNAS VÄRDEFLUKTUATIONER
1.BETYDELSEN FÖR INDIVIDER; då eurons värde förstärks blir
importerade produkter billigare. Det blir också billigare att resa
utanför euro området.
2.BETYDELSEN FÖR FÖRETAG; företagens produkter är svårare att
sälja utanför euro området medan råvaror som importeras utanför
euro området blir billigare. Ifall eurons värde sjunker så är effekten
den motsatta. Exporten drar. Riskerna för företagen ökar då de
överenskomna prisen förskjuts.
3.BETYDELSEN FÖR DEN NATIONELLA EKONOMIN; eftersom
exporten är viktig så är det nationalekonomiskt fördelaktigt ifall
euron sjunker i värde. Exprten hämtar in kapital och förbättrar
sysselsättningssituationen. Problem kan uppkomma ifall man måste
underhandla nya priser för produkter från och till områden utanför
euroländerna.
DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN OCH VALUTAKURSPOLITIK
Eftersom euron flyter så går det inte att förändra dess värde
genom centralbanksbeslut
ECB kunde påverka på eurons värde genom att köpa eller sälja
valutor (så kallade valutainterventioner)
Dett har ändå nästan aldrig hänt i praktiken. Eftersom
stödåtgärder kunde ge en signal till marknaderna att euron inte
klarar sig utan dessa. Detta vill ECB undvika
ECB:s viktigaste målsättning är prisstabilitet. Man utgår ifrån att
ifall man dämpar en inflatorisk utveckling så kommer det att
garantera att eurons värde förblir starkt. ECB utövar alltså inte
valutakurspolitik och har inte heller utstakat något exakt mål för
eurons värde.
FINANSMARKNADERNA OCH BÖRSEN
VILKA ÄR SKILLNADERNA MELLAN DIREKTA OCH INDIREKTA
FINANSMARKNADER
På direkta finansmarknader lånar kreditgivarna direkt ut pengar till
de som vill ha lån
På de indirekta finansmarknaderna förmedlas de lånade pengarna
av en tredje part (t.ex. banker) så att de som har överlopps kapital
lånar ut det till de som måste låna kapital.
DEPOSITIONSBANKERNAS VIKTIGASTE UPPGIFTER
Att förmedla pengar
Betalningstjänster
Värdepappershandel
Valutahandel
VILKA ASPEKTER LÖNAR DET SIG FÖR EN SOM SÖKER LÅNA ATT
TA I BETRAKTANDE?
Låneändamålet, är det faktiskt ett tillräckligt viktigt ändamål.
Tidpunkten, är detta den rätta stunden att försätta sig i skuld
Efter att lånebeslutet är fattat lönar det sig att fundera över
åtminståne följande frågor;
1.hur långfristigt skall lånet vara
2.skall man välja ett lån som man återbetalar i jämna rater eller
skall man välja ett lån där raterna minskar allt eftersom man har
kortat av på lånesumman
3.vilken är referensräntan (1-12 euribor, bankens egna primeränta
eller en fastslagen ränta för en längre tid. På referensräntan
kommer ännu bankens egna s.k. Marginalränta, som det lönar sig
att konkurrensbestämma mellan olika bankalternativ)
Då man lyfter lån lönar det sig också att fundera över de risker
som finns med ett lån (t.ex. sjukdom eller arbetslöshet). Då man
lyfter lånet finns det en möjlighete att ta en låneförsäkring mot
dessa risker.
VÄRDEPAPPERSBÖRSENS UPPGIFTER
Aktiernas och massskuldebrevens marknadsplats
Neutral marknadsplats för värdepapper som bevakas av
myndigheterna
Börsen dirigerar effektivt kapitalströmmarna i den nationella
ekonomin: framgångsrika företag framträder och väcker
investerarnas intressen
VILKA FAKTORER INVERKAR PÅ DEN ENSKILDA AKTIENS PRIS?
Företegets nuvarande situation och framförallt förväntningarna på
den framtida utvecklingen (De potentiella aktieköparna försöker
räkna ut företagets framtida avkastning. Delårsrapporterna
erbjuder investerarna viktig information)
Konjunkturssvängningarna: under högkonjunkturer stiger priset
medan det sjunker under lågkonjunkturer (Aktiemarknadernas
generella utveckling inverkar alltså på priset på den enskilda
aktien)
Efterfrågan och utbudet på aktierna
Goda och dåliga ekonomiska nyheter; rykten om företaget
Överraskande och oväntade faktorer, t.ex. felaktiga tolkningar
angående företagets framtid (företagsledningens uttalanden kan ha
en stor inverkan på utvecklingen av aktiepriset)
Räntenivån inverkar på aktiernas allmänna prisnivå. Ifall räntan är
hög så byter investerarna aktierna till ränteinvesteringar vilket
resulterar i att priset på aktierna sjunker.
HUR KAN AKTIERNA GE INKOMSTER?
Som dividender
Försäljningsvinster
Ibland när företaget ger ut mera aktier. Då kan gamla aktieägare
premieras med nya aktier gratis eller till ett lägre pris
RISKERNA MED ATT ÄGA AKTIER?
Ifall företaget inte kan betala ut dividender så uteblir dessa
Aktiernas pris kan sjunka
I extrema fall kan företaget gå i konkurs vilket resulterar i att
aktieägarna förlorar hela sin investering
På ett långtidsperpektiv är aktier ett relativt säkert
investeringsalternativ
VARFÖR ANSES FONDER SOM ETT TRYGGARE ALTERNATIV ÄN
AKTIER?
Fonderna sköts om av professionella i vilkas eget intresse det
också är att fonderna skall vara så lukrativa som möjligt
I fonderna är riskerna spridda mellan flera olika företag
Fonderna har också lättare en möjlighet att sprida riskerna till
andra länder
Negativt är att en del av den möjliga vinsten används till
fondernas utgifter och lönekostnader.
BNP OCH EKONOMISK TILLVÄXT
EKONOMISK TILLVÄXT MÄTS I BNP (BRUTTO NATIONAL PRODUKT)
MEN BNP BERÄTTAR INTE ALLS ALLTING OM DEN EKONOMISKA
TILLVÄXTEN
TILLVÄXT. BNP är ett mått på den totala produktonen i ett land. Alltså värdet av alla varor och
tjänster som tillverkas i det landet under ett år. Om man jämför med din egen privatekonomi kan
man säga att BNP är landets lön, innan sociala avgifter, arbetsgivaravgift och skatt.
BNP används ofta för att mäta ett lands tillväxt i förhållande till andra länder. Så när du hör politiker
prata om tillväxt är det förändringen av BNP över ett år de menar.
BNP är ett av de vanligaste nationalekonomiska måtten, men det finns svagheter. Kritiken mot BNP
handlar bland annat om att den inte mäter ”mjuka” värden, utan bara den rena produktionen.
– BNP är ett naturligt mått på ett lands ekonomiska utveckling, men det är ofta relevant att också
titta på andra faktorer. Har Kineserna blivit 10 procent lyckligare om Kinas BNP går upp tio
procent? Säkert inte, säger Richard Friberg, docent i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i
Stockholm.
”Andra faktorer” kan till exempel vara välfärdsrankingar och livskvalitetsrankingar.
En annan kritik mot BNP-måttet är att det inte mäts VAD det är som produceras, bara ATT det
produceras.
– Om någon slår sönder en glasruta så stiger BNP, eftersom någon får betalt för att ersätta glaset och
därmed bidrar till landets produktion, säger Richard Friberg.
(Källa:http://www.metro.se/nyheter/vad-ar-bnp/Objgdw!16_4329-45/)
VILKEN ÄR NYTTAN AV ATT BERÄKNA NATIONALEKONOMIN?
 Strävar efter att ge en så sann bild som möjligt av ekonomins
läge och utveckling.
 Statistiken fungerar som fundament då landets regering
planerar utgifter och intäkter som ingår i landets budget eller
fattar finanspolitiska beslut.
 Företagen drar också nytta av beräkningarna, eftersom de kan
tillförlitligare planera sin verksamhet, då de har insyn i
nationalekonomins nuläge
 Arbetsgivar- och arbetstagarförbund utnyttjar statistiken
under arbetsmarknadsunderhandlingarna
 Medlemsandelarna inom EU baserar sig på de siffror som
avspeglar den nationella ekonomins omfattning
Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent
VARFÖR GER BNP TALEN INTE NÖDVÄNDIGTVIS EN KORREKT BILD
AV SKILLNADERNA I OLIKA LÄNDERS VÄLFÄRD?
 BNP-uträkningarna ger inte en exakt bild av olika länders
välfärd, eftersom valutakurserna inte alltid är på en realistisk
nivå.
 Skillnader i olika länders kostnader kan förvränga en
jämförelse av välfärden.
 Skillnader i statistiken. Framförallt utvecklingsländernas
statistik är ofta oprecisa. Den gråa ekonomins och/eller
hushållens andelar kan vara avsevärda.
 Naturahushållning syns inte alls.
 Ytterligare ett problem är nyttigheter som inte alls bidrar till
en ökad välfärd men syns i BNP talen såsom vapen.
 I BNP siffrorna syns inte heller den nationalegendom som
samlats under ett långt förflutet.
 Inkomstskillnaderna tas inte heller i betraktande.
SKILLNADEN MELLAN NOMINELL OCH REELL TILLVÄXT I BNP
 I de nominella BNP-talen inkluderas inflationen.
 I de reella BNP-talen har inflationen raderats.
 T.ex. Ifall det råder en inflation på 2% så växer BNP enbart
ifall den nominella tillväxten överstiger 2%.
EKONOMISK TILLVÄXT OCH VAD DEN BEROR PÅ
 Man producerar mera nyttigheter än tidigare. Eftersom BNP
mäter produktionsvolymen för nyttigheterna så innebär det att
ekonomin växer.
 Produktivitetstillväxten är den viktigaste bakgrundsfaktor till
att ekonomin växer. T.ex. Genom att skaffa nya maskiner eller
genom att omorganisera arbetet så kan produktiviteten ökas.
 Också genom att öka och utveckla utbildning samt
fortbildningen kan man höja produktiviteten och öka den
ekonomiska tillväxten. Ju mera människorna behärskar destu
bättre utför de sina arbetsuppgifter.
 Ekonomin växer också genom att göra investeringar. Detta
innebär att man i allt högre grad tar i bruk de instrument som
behövs vid produktionen.
 Investeringarna ökar produktionen men inte nödvändigtvis
produktiviteten. Ifall man eftersträvar fortgående ekonomisk
tillväxt är det bättre att utveckla tekniken än att enbart öka
investeringarna.
NACKDELAR MED EN EKONOMISK TILLVÄXT
 De centralaste nackdelarna har varit miljörelaterade.
 Den ekonomiska tillväxten har även inverkat på finländarnas
sociala strukturer (åldersgrupper, yrkesgrupper,
utbildningsgrad, familjetyper, jämställdheten o.s.v)
 Människorna är inte nödvändigtvis lyckligare än tidigare, då de
t.ex. Har tvingats lämna sin hemort och flyttat efter
arbtesplatsen.
 De ekonomiska strukturförändringarna har ödelagt flera
områden.
 Den arbetsrelaterade stressen har ökat hos många trots att
den genomsnittliga arbetstiden har minskat.
INDEX
 Med index mäter man förändringar.
 T.ex. Så använder man sig av prisindex då man mäter
förändringar av nyttigheternas pris medan löneindex används
till att mäta lönernas utveckling.
 Konsumentindexet måste förnyas med några års mellanrum
eftersom fet sker förändringar i konsumentstrukturen.
Nyttigheter, som konsumenterna inte längre köper, raderas
från indexet. De ersätts av nyttigheter, som människorna
använder idag.
 Prisernas utveckling följer man med så att statistikcentralen
månatligen samlar ca. 50 000 prisuppgifter för ca. 500
indexnyttigheter från ca. 3000 affärer runt om i landet.