6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Skarpatorpsskolans
LIKABEHANDLINGSPLAN
Läsåret 16/17
Denna handlingsplan beskriver hur vi i skolan, personal och elever,
arbetar för att främja likabehandling och skapa en skolmiljö fri från
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Innehållsförteckning
Förord
DEL 1
Diskriminering och kränkande behandling –
Lagen och skolans främjande arbete
sid 1
Vad står begreppen i Diskrimineringslagen för?
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering pga bristande tillgänglighet
Trakasserier
sid 1
Vad står begreppen i Skollagen kap. 6 för?
Kränkande behandling
sid 3
Skarpatorpsskolans vision
sid 4
Ansvarsfördelning
Ledning
Personal
Elev
sid 4
Skolans främjande insatser
Värdegrundsarbetet
Trygghet under hela skoldagen
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Kompetensutveckling mot ökad trygghet
Gemenskap och trivsel i skolan
sid 5
Årskurs F-3
sid 8
DEL 2
Måluppfyllelse läsåret 14/15
sid 8
Utvärdering av åtgärder för att nå Målet läsåret 14/15
sid 9
Kartläggning
Enkäter
Hus-modellen
Planerade samtal
Incidentrapporter
sid 10
Mål läsåret 15/16
sid 12
Skolans förebyggande insatser
Åtgärder för att nå Målen
sid 12
DEL 3
Årskurs 4-9
sid 14
Måluppfyllelse läsåret 14/15
sid 14
Utvärdering av åtgärder för att nå Målet läsåret 14/15
sid 15
Kartläggning
Enkäter
Hus-modellen
Planerade samtal
Incidentrapporter
sid 16
Mål läsåret 15/16
sid 19
Skolans förebyggande insatser
Åtgärder för att nå Målen
Etnisk tillhörighet
sid 19
DEL 4
sid 21
Skolans handlingsplaner och kommunikation
Handlingsplan när elev har utsatts för kränkning
av annan elev
sid 21
Handlingsplan när elev har utsatts för kränkning
av personal
sid 22
Kommunikation
sid 22
Utvärdering och upprättande av en årlig plan
sid 23
Bilaga 1
Bilaga 2
Diskrimineringslagen, de delar som berör utbildningsväsendet
Skollagen kap. 6
Förord
Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (de delar som rör utbildningsväsendet
finns bifogat, bilaga 1). Diskrimineringslagen ersatte samtliga lagar som fanns tidigare inom
området, t ex Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och
elever.
Diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder förbjuds i o m
den nya lagen. Kraven på att skolan vidtar aktiva åtgärder mot diskriminering skärps genom
att det införs sanktioner i form av vitesföreläggande mot den utbildningssamordnare som inte
fullgör sina skyldigheter.
Enligt lagen kan diskriminering ske på följande sätt: direkt diskriminering, indirekt
diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera.
Den 1 januari 2015 skärptes lagen och bristande tillgänglighet blev en ny form av
diskriminering.
I den nya Skollagen, från 1 juli 2011, har bestämmelserna om åtgärder mot kränkande
behandling flyttats till kap 6 (bilaga 2). I detta kapitel beskrivs skolans ansvar i det fall
verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande
behandling, t ex mobbing, i skolan. Om en verksamhet brister i sina åtaganden kan
verksamheten åläggas att dels betala skadestånd till den drabbade eleven, dels ersätta annan
skada som har orsakats.
Dessa två lagar syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns
trygghet i skolan. Enligt diskrimineringslagen ska skolan skriva en årlig plan och där beskriva
hur man arbetar för att förhindra trakasserier och diskriminering enligt
diskrimineringsgrunderna (se ovan). Skolan ska också, enligt Skollagen, skriva en årlig plan
över skolan arbete mot kränkningar.
Dessa två planer har i grunden samma syfte och därför har Skarpatorpsskolan valt att föra
samman dessa i denna enda Likabehandlingsplan.
DEL 1 Diskriminering och kränkande behandling –
Lagen och skolans främjande arbete
Vad står begreppen i Diskrimineringslagen för?
En grundläggande rättighet är rätten till lika behandling. Alla elever i skolan ska ha samma
rättigheter – tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
Nedan följer en kort förklaring av de sju olika diskrimineringsgrunderna som behandlas i
Diskrimineringslagen. Dessutom beskrivs skillnaden mellan direkt och indirekt
diskriminering, diskriminering p g a bristande tillgänglighet samt trakasserier.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering, det vill säga att man blir behandlad
olika på grund av att man är pojke eller flicka.
Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom
sexuella trakasserier av elever. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk
(exempelvis när tjejer kallas hora eller liknande), tafsande eller visning av pornografiskt
material.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att en person inte identifierar sig som
kvinna eller man eller att personen genom sin klädsel ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet.
Med etnisk tillhörighet menas att man tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du
är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera
etniska tillhörigheter.
Religion och annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller
annan trosuppfattning.
Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt
läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans
eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, till exempel ateism eller agnosticism.
Funktionsnedsättning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika
sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns och sådan som inte märks lika
lätt, som exempelvis allergier, ADHD eller dyslexi.
Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell
läggning.
Med sexuell läggning menas exempelvis homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina
elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Ålder
Med ålder avses uppnådd levnadsålder.
Stora delar av skolans verksamhet är undantagen från regeln om åldersdiskriminering då det
finns bestämmelser om till exempel förskoleklass för sexåringar och skolpliktsålder 7-16 år.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering i skolan är när någon elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med någon av de ovanstående
diskrimineringsgrunderna.
I lagtexten skiljer man på direkt och indirekt diskriminering:
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara Maria som vill göra sin praktik på en
målarfirma men SYV avråder henne med argumentet: ”Det är ett för hårt arbete för en tjej.”
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas då indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar neutralt men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss
könsöverskridande identitet, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
viss sexuell läggning, ett speciellt funktionshinder eller viss ålder. Om exempelvis alla elever
i en klass får samma tid på sig att besvara ett prov diskriminerar skolan indirekt de elever som
på grund av sitt funktionshinder är i behov av längre provtid.
Diskriminering p g a bristande tillgänglighet
Med bristande tillgänglighet avses att en person, i skolans fall en elev, med en
funktionsnedsättning missgynnas (gått miste om något, drabbats av förlust eller obehag)
genom att ”skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning”.
Skolan ska se till att elever med funktionsnedsättning ges möjligheter att delta på samma
villkor som andra i undervisningssituationen och i sociala sammahang. Begreppet
tillgänglighet innefattar således både den pedagogiska, fysiska samt den sociala miljön i
skolan.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till
någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga; kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av
sexuell natur som kränker någons värdighet.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionshinder med mera.
Trakasserier kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. De kan, liksom
kränkningar, vara:





Fysiska – slag, knuffar
Verbala – hot, svordomar, öknamn
Psykosociala – utfrysning, blickar, alla går när man kommer
Textburna– klotter, brev/lappar, mail, sms
Bildburna – bilder och foton som sprids genom t ex mms eller Internet
Vad står begreppen i Skollagen kap 6 för?
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara exempelvis
mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning.
Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors
lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att
den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
Kränkningen kan vara





Fysisk – slag, knuffar
Verbal – hot, svordomar, öknamn
Psykosocial – utfrysning, blickar, alla går när man kommer
Textburen – klotter, brev/lappar, mail, sms
Bildburen – bilder och foton som sprids genom t ex mms eller Internet
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Skarpatorpsskolans vision
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Ledning
Det är enligt lag skolledningens ansvar att:





se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan
kränkande behandling.
årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med
personal och elever (om möjligt även vårdnadshavare).
se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier
och annan kränkande behandling.
om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personal
All personal har ett ansvar att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan
kränkande behandling.
Till exempel så ska man som personal på Skarpatorpsskolan:



följa skolans likabehandlingsplan,
reflektera över och ifrågasätta de normer och värderingar han/hon förmedlar,
se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling misstänks.
Elev
Eleverna har inget formellt ansvar i likabehandlingsarbetet.
Skolans främjande insatser
I det här avsnittet beskrivs några av de insatser i skolan som syftar till att förstärka respekten
för allas lika värde. Insatserna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning.
Arbetet sker som en naturlig del i det vardagliga arbetet i skolan.
Värdegrundsarbetet
I början av varje läsår formulerar varje arbetslag sitt arbetslagsdokument. I detta dokument
finns skolans mål, bl a vad det gäller Normer och Värden nedtecknade, exempelvis Enhetens
mål är att all personal i det dagliga arbetet verkar för varje elevs trivsel och trygghet. Varje
arbetslag formulerar i sitt dokument hur de kommer att arbeta för att uppnå varje specifikt
mål.
All personal på skolan ska vara medvetna om att de är förebilder för eleverna och att de måste
föregå med gott exempel vad det gäller både att följa skolans ordningsregler och värdegrund.
Trygghet under hela skoldagen
Undersökningar visar att kränkningar av skilda slag ofta sker på undangömda ställen där få
eller inga vuxna rör sig. För att förebygga detta har skolan ett rastvaktsystem där alla
pedagoger ingår. Rastvakterna finns på skolgården, i korridorer och i matsalen och deras
uppgift är att se till att skolans umgängesregler följs. På så sätt bidrar de till en trygg miljö för
alla. För att rastvaktssystemet fungerar ansvarar rektorn.
På Skarpatorpsskolan 4-9 finns sedan läsåret 11/12 en Kamratstödjarverksamhet bestående av
elever i årskurs 8 och 9. Intresserade elever får ansöka om en plats som Kamratstödjare och
därpå följer en personlig intervju med varje intresserad elev. Under intervjun får eleven
beskriva varför de vill vara kamratstödjare och vad de skulle vilja bidra med när det gäller
trygghet och trivsel på skolan.
Kamratstödjarna ansvarar för skolans rastverksamhet under lunchtid. Samarbetet med
rastvakterna (lärare) och skolans fritidspersonal är tätt.
Tanken med verksamheten är att Kamratstödjarna ska fungera som goda förebilder för de
yngre eleverna när det gäller kamratskap och synen på studier. Målet är en trygg kontakt
mellan våra yngre och äldre elever och därmed en ökad trivsel för alla skolans elever.
För att kamratstödjarverksamheten fungerar ansvarar fritidsklubbens personal tillsammans
med kurator.
Kön
I samband med skolstarten 2008 inbjöds Sandra Dahlén som föreläsare för all personal på
skolan. Sandra Dahlén är frilansande konsult i frågor som rör sexualitet och genus och hennes
föreläsning tog bland annat upp skolans ansvar i och med lagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever. Föreläsningen syftade dessutom till att
ge personalen en ökad förståelse i hur vi skapar kön och vad det har för betydelse.
Många av de tankar som arbetslagen fick genom Sandra Dahléns föreläsning lever vidare och
fortfarande arbetar man aktivt med vissa saker som t ex att ge pojkar och flickor lika stort
talutrymme, att ha genusperspektivet i fokus under gymnasietemat och att särskilt uppmuntra
flickor att sätta tydliga gränser.
Etnisk tillhörighet
Skolans ledning genomgick läsåret 10/11 en utbildning kring Hederskulturer i syfte att öka
medvetenheten och kunskapen om detta begrepp. Ledningen har efter utbildningen haft en
kortare föreläsning för samtliga i personalgruppen och därefter öppnat upp för diskussioner
om hur vi kan stödja de ungdomar i vår skola som ingår i någon form av hederskultur. I
samband med detta upprättades en handlingsplan på skolan.
Religion och annan trosuppfattning
Skolan har anpassat reglerna om huvudbonad inomhus så att det är möjligt för eleverna att
bära religiösa attribut som kippa, huvudduk och turban.
Funktionsnedsättning
Skarpatorpsskolan är handikappvänlig på så sätt att den är tillgänglig för rullstolsburna barn
och vuxna.
I vissa klassrum finns det möjlighet att koppla in en hörselslinga som komplement för de
elever som har nedsatt hörselförmåga.
Kompensatoriska åtgärder kan erbjudas i form av datorstöd med anpassade stavningsprogram
i svenska och engelska. Alla skolans datorer har talsyntes. Via elevdata har skolan licens på
ett basutbud av pedagogiska program inom svenska, matematik och engelska. Alla elever på
skolan har möjlighet att använda inläsningstjänst (inlästa läromedel). Elever med läs- och
skrivsvårigheter får hjälp att skapa konto på Legimus (inläst skönlitteratur).
Specialpedagogerna kan stötta i arbetet med att individanpassa läromedel, samt att hitta
strategier som kan vara framgångsrika för den enskilde eleven i skolarbetet.
Skolans ”Handlingsplaner för stöd vidfunktionshinder” är utarbetade under läsåret 14/15.
Sexuell läggning
Skarpatorpsskolan 4-9 har av tradition en Kärleksvecka på våren varje läsår då eleverna får
möjlighet att fördjupa sig i temat kärlek och känslor. Syftet är att öka förståelsen av att vi alla
är individer och att olikheter uppstår där, inte i den sexuella läggningen. Under denna vecka
bjuds organisationen RFSL in till skolan.
Kompetensutveckling mot ökad trygghet
Skolans kurator har under höstterminen 2010 genomgått 10p kursen ”Mobbning, kränkande
behandling och diskriminering – skolpraktik och forskningsperspektiv” på Stockholms
Universitet. Utbildningen tar avstamp i det demokratiska och etiska förhållningssätt som utgör
grunden för skolans verksamhet och syftar till djupare kunskap i ämnet diskriminering och
kränkande behandling. Människors lika värde och barnperspektivet är centrala utgångspunkter
i kursen.
I början av höstterminen 2011 tog all personal på skolan del av utbildningen under en halv
studiedag. Fokus kom att ligga på skolans Likabehandlingsplan samt Skolverkets rapport
”Vad fungerar?”.
Gemenskap och trivsel i skolan
Elevrådet på Skarpatorpsskolans lågstadiedel anordnar årligen flera aktiviteter som rör hela
skolan. Ett exempel på en sådan aktivitet är ”Skarpabylund” då barn och vuxna gör roliga
saker tillsammans för att öka gemenskapen och trivseln på skolan. På Skarpabylund får man
tex testa bowling med fotboll mot vattenfyllda petflaskor, puckrullning, sätt svansen på
elefanten, spika spik i planka o.s.v.
Under vinterhalvåret brukar lågstadieeleverna dessutom få delta i en snöskulpturtävling som
engageras av staden.
Skarpatorpsskolan 4-9 har ett trivselråd som leds av kuratorn. Rådet består av 10 elever i år 69. I början av varje läsår planerar och genomför trivselrådet Skarpatorpsdagen vars syfte är att
öka trivseln och gemenskapen mellan skolans elever. Dagen fylls av samarbetsövningar och
lekar över klassgränserna.
Trivselrådet bidrar även med lekar och samkväm i samband med skolans traditionella
Skoljogg som går av stapeln i september varje år.
Syftet med dessa aktiviteter är att främja gemenskapen och trivseln i skolan och därmed också
minska utanförskap och mobbning.
Elevrådet och Trivselrådet har gemensamt lämnat ett förslag till skolledningen om att driva ett
Café för år 4-9 i skolan lokaler. Skolledningen har godkänt förslaget och läsåret 15/16
kommer elever från år 7, tillsammans med personal från Skarpnäcks församling, driva ett
eftermiddagscafé där elever och personal har möjlighet att handla för självkostnadspris
samtidigt som man umgås, spelar spel och pratar med varandra.
DEL 2 Årskurs F-3
Måluppfyllelse läsåret 14/15
Inför läsåret 14/15 sattes följande Mål upp för hela Skarpatorpsskolan, dvs år F-9:
90 % av eleverna på Skarpatorpsskolan ska svara positivt (svarsalt 3-5) på
påståendet: De vuxna i skolan och på fritidshemmet motarbetar
diskriminering och kränkande behandling, t ex mobbning.
På våren 2015 fick eleverna besvara Trivselenkäten där ovanstående påstående finns med.
Enkäten har besvarats av 348 elever i år F-9. 166 av dessa var flickor och 182 var pojkar.
Svaren ges på en 5-gradig skala där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar
Instämmer helt.
Så här svarade eleverna:
De vuxna på skolan motarbetar
diskriminering och kränkande
behandling, t ex mobbning
Instämmer inte (1+2)
3
Instämmer (4+5)
11
13
76
Av de elever som svarat på enkäten har 89 % valt svarsalternativ 3,4 eller 5.
Om vi bryter ut eleverna som går på lågstadiet, F-3 så svarar de så här på samma påstående:
Svarsalt 1-2 6,5 %
Svarsalt 3 9 %
Svarsalt 4-5 84,5 %
Av de 216 elever som svarat på enkäten i år F-3 så har 93,5 % valt svarsalternativ 3,4 eller 5.
Utvärdering av åtgärder för att nå Målet läsåret 14/15
Så här berättar skolans olika arbetslag om hur de, tillsammans med sina elever, arbetat under
läsåret 14/15 för att nå ovanstående mål:
Arbetslag Förskoleklass:
Arbetslag 1:
27/28 (96 %) av våra flickor svarade positivt. 24/26 (92 %) av våra pojkar svarade positivt.
Vi har alltså uppnått målet som sattes i likabehandlingsplanen.
Det vi har gjort för att uppnå målet har varit att aktivt jobba med värdegrundsfrågor både
inom skola och fritidshem. På fritids har vi gjort olika aktiviteter där pojkar och flickor varit
uppdelade, t ex trygghetsövningar och lekar. På skoltid har vi haft filmvisning inom ämnet
mobbning/kränkning/diskriminering, diskussioner samt tema-dagar kring beteenden och
konsekvenser. Vi har också arbetat på individnivå med samtal en mot en och haft tät
föräldrakontakt. Vi har haft ett arbetsätt där vi ser elevernas hela dag.
Till nästa läsår (15/16) vill vi göra mer av: samtal i smågrupper, t ex flickor för sig, pojkar för
sig, utifrån det ämne/den situation som behöver tas upp, klassvis, blandade grupper osv. Detta
för att bryta ”gäng”-bildning och vidga kamratkretsen så elever inte är beroende av specifika
personer. En fast tid för samtal kan behövas.
Saker som inte blev som vi tänkt: vi hade tänkt ha fler gruppsamtal, trygghetsövningar och
samarbetsövningar. Detta har inte blivit av på grund av arbetssituationen.
Vi har arbetat för att få eleverna delaktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling bl a genom att utgår från anti-mobbningsplanschen som vi satt upp i klassrummet.
Vi har gjort rollspel och samtalat om trygghet på skolgården m.m. Denna plansch och det som
står på den kommer gås igenom mer regelbundet i fortsättningen.
Vi tänker att vi kan använda frågorna från enkäten vid nästa års utvecklingssamtal.
För att få eleverna än mer delaktiga vill vi redovisa och diskutera resultaten från
trivselenkäterna med eleverna i början av ht15: Många var nöjda men x antal elever var inte
nöjda, hur kan vi tillsammans få dessa elever att bli mer nöjda/trygga? kan vara en bra fråga
att diskutera t ex.
Arbetslag 2:
Arbetslag 3:
Vi har fått ett bra resultat i trivselenkäten men vi måste ändå se att vi har några elever som
inte är nöjda. Vi tänker att dessa elever har många olika svårigheter både i den sociala
kontakten med andra barn och i sin hemmiljö. Vi diskuterar kontinuerligt hur vi kan stötta
dessa elever mer.
För att uppnå målet att eleverna ska uppleva att vi motverkar diskriminering och kränkande
behandling så har vi arbetat mycket med gruppsamtal, haft tät föräldrakontakt och blandat
grupperna för att alla ska känna sig trygga med alla. Vi har också haft mer
helklassdiskussioner som handlat om respekt för varandra och våra” umgängesregler”. Vi har
dessutom arbetat mycket med att hjälpa eleverna att reda ut konflikter som uppstått. Hjälpen
har sett olika ut beroende på behovet hos eleverna. Vissa elever har fått stöttning att reda ut
problemet själva och andra elever har behövt mer hjälp av oss vuxna. Vi har också haft en tät
kontakt med elevernas föräldrar och ett tätt samarbete omkring dessa frågor.
Vi har haft ”mingel-onsdagar” där alla som arbetat med eleverna både skola och fritids haft
öppet hus och alla föräldrar varit välkomna med frågor och social samvaro.
För att få eleverna mer delaktiga så har vi har låtit eleverna ta ansvar för sitt agerande och sina
konflikter genom stöttning och vägledning.Vi har haft helklassdiskussioner vid behov och
samtal vid mellanmålet som barnen ätit i den lilla matsalen. Där har vi kunnat ta upp saker
som händer på en gång och pratat om hur vi kan hjälpas åt att för att lösa det som händer.
Kartläggning
Enkäter
För att ta reda på hur Skarpatorpsskolans elever uppfattar sin skolmiljö utifrån ett trygghetsoch jämställdhetsperspektiv genomför skolan årligen en Trivselenkät bland F-3 eleverna och
en bland 4-9 eleverna. Enkäterna tar upp både detaljerade frågor om upplevd diskriminering i
olika sammanhang samt mer allmänna frågor om attityder, t ex vad det gäller olika
trosuppfattningar eller sexuell läggning samt trygghet och trivsel.
Enkäten är utformad med påståenden som eleverna får besvara på en 5-gradig skala där 1
motsvarar Instämmer inte alls och där 5 motsvarar Instämmer helt.
Totalt besvarade 216 elever i år F-3 sin Trivselenkät våren 2015. 99 av dessa var flickor
och 117 var pojkar.
Nedan lyfts några siffror från enkäten fram:
Jag trivs i skolan
Svarsalt 1-2 3 %
Svarsalt 3 14,5 %
Svarsalt 4-5 82,5 %
Årets resultat är bättre än förra årets då 75 % av eleverna valde svarsalternativ 4-5.
78 % av flickorna uppger att de instämmer i påståendet (svarsalt 4-5) medan endast 86 % av
pojkarna instämmer. Pojkarna ser alltså ut att trivas något bättre än flickorna, förra året var
förhållandet tvärt om.
Jag trivs på mitt fritidshem
Svarsalt 1-2 2 %
Svarsalt 3 8 %
Svarsalt 4-5 90 %
89 % av flickorna uppger att det instämmer i påståendet (svarsalt 4-5) och 90,5 % av pojkarna
instämmer.
Även här ett bättre resultat än förra året.
Jag har någon att leka med på rasterna
Svarsalt 1-2 3 %
Svarsalt 3 12 %
Svarsalt 4-5 85 %
3 % instämmer inte i ovanstående. Det motsvarar sju elever: sex flickor och en pojke.
De vuxna på skolan och fritidshemmet hjälper mig när något obehagligt händer
Svarsalt 1-2 5 %
Svarsalt 3 8 %
Svarsalt 4-5 87 %
De vuxna på skolan och fritidshemmet lyssnar på vad jag tycker och tänker
Svarsalt 1-2 3 %
Svarsalt 3 12,5 %
Svarsalt 4-5 84,5 %
I enkäten ställs eleverna inför påståendet Jag känner mig trygg... Därefter följer olika miljöer
i skolan: Skolgården, Korridoren, Klassrummet, Toaletterna,
Omklädningsrummet/Duschen, Matsalen, Till och från skolan. Precis som tidigare år verkar
toaletterna vara den miljö som känns mest otrygg för våra elever i år F-3. Endast 65 % uppger
att de känner sig trygga på toaletterna i skolan. Otryggt är det också i omklädningsrummet för
många – 78 % uppger att de känner sig trygga där.
Hus-modellen
Under läsåret 13/14 kartlade elevrådet att med hjälp av den så kallade Hus-modellen skolans
yttre och inre miljö. Syftet med kartläggningen är att titta närmare på trygga respektive
otrygga platser på skolan samt för att se om alla platser på skolan uppfattas som tillgängliga
både pojkar och flickor och för barn i alla åldrar.
Elevrådets kartläggning har lämnas vidare till skolledning och arbetslag som, med hjälp av
informationen, planerat bl a rastvaktsschemat.
Planerade samtal
En del av kartläggningen sker i regelbundna samtal bland annat på klassrådet, elevrådet, i
kamratstödjargruppen samt i Teamet mot kränkande behandling (TMK), där representanter
från varje arbetslag deltar tillsammans med skolsköterskan. Syftet med dessa samtal är att få
information om stämningen på skolan och om konkreta händelser och situationer som kan ha
betydelse för skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Incidentrapporter
Anmälda kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras både i arbetslagen och i TMK. I
samband med den årliga utvärderingen av TMKs arbete sammanställs statistik över
trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna.
Teamet har under läsåret 1415 behandlat fyra (4) fall där elever känt sig kränkta av andra
elever i sin egen årskurs.
Samtliga elever, alla pojkar, gick i år 2 när kränkningarna inträffade.
Förutom arbetet i TMK så har skolans olika arbetslag haft regelbundna gruppstärkande samtal
med sina elever. I arbetslaget har man även haft individuella samtal när konflikter och enstaka
kränkningar uppstått mellan elever.
Mål läsåret 15/16
Följande två mål har satts upp för läsåret 15/16:
 95 % av eleverna på Skarpatorpsskolan ska svara positivt (svarsalt 35) på påståendet:
De vuxna i skolan och på fritidhemmet motarbetar diskriminering och
kränkande behandling, t ex mobbning.
 90 % av F-3 eleverna ska svara positivt (svarsalternativ 4-5) på
påståendet:
Jag känner mig trygg på toaletten.
Ovanstående mål skall vara uppfyllda till slutet av vårterminen 2016.
Skolans förebyggande insatser
I det här avsnittet beskrivs skolans förebyggande arbete som syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete omfattar områden som i
vår kartläggning identifierats som riskfaktorer.
Åtgärder för att nå Målen
Nedan följer några exempel på hur de olika arbetslagen på Skarpatorpsskolan F-3 valt att
arbeta för att nå de mål som angivits i läsårets Likabehandlingsplan.
Arbetslag Förskoleklass:
De ska vara möjligheter för barnen att vara självständiga på toaletten. Vi skulle vilja ha
handikapplås på samtliga av våra toalettdörrar då barnen tycker det är läskigt att låsa och att
det är svårt för barnen att få upp dörren sen. Vi påminner barnen att knacka innan man rycker
i handtaget. Vi ska sätta upp de fem viktiga orden på väggen på toaletterna. De ska alltid säga
till om de ska gå på toaletten. Men de ska inte handla om ”får jag gå på toa” utan snarare ”jag
går på toa”.
Vi ska lyfta och konkretisera orden diskriminering, kränkande behandling och mobbning vid
samlingar och ständigt i samtal med barnen under dagen. Arbeta förebyggande. Vi ska
använda oss av serien ”vara vänner”, sånger, bild och litteratur.
Arbetslag 1:
Vi måste tänka på att vara närvarande kring eleverna, i början även extra på rasterna. Extra
tillsyn även i omklädningsrummen på idrotten de första två veckorna. Vi gör ett schema över
halltillsynen för varje klass.
Vi börjar terminen med att prata om toalettsituationen. Den som inte vill låsa får ta med sig en
toalettkompis. Påminna om att inte dra i toalettdörren, som kan vara stressande för vissa. Vi
tar upp frågan igen sedan efter en månad. Kill och tjejtoalett? Eleverna får vara med och
bestämma. Vi måste prata med eleverna vad de tycker att vi behöver tänka på angående
toaletterna. Vad gör det tryggare för dem? Det är viktigast. I början på sommaren vitmålade vi
fönstren på toaletterna i 1A: s och 1B: s kapprum för att det fanns elever i dåvarande årskurs
tre som berättade att det fanns andra elever som kikade in genom fönstren. Detta är denna
fråga vi kommer att fokusera på och fortsätta att arbeta mer. Det pratade vi om redan på
utvärderingen i juni.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med trivsel och trygghet hos både elever och föräldrar. Vi
kommer att ha ett tidigt föräldramöte och regelbunden föräldrakontakt i de fall där det behövs.
Arbetslag 2:
Vi ska prata om olika otrygga områden med barnen och ge barnen möjlighet att komma till
oss och berätta om oro. Vi kan skapa en egen enkät där vi lättare kan se orsaker till oro.
På fritids ska vi jobba med att öka barnens inflytande och delaktighet.
Arbetslag 3:
Vi tar med eleverna på tåget genom att vi pratar om ledorden. Varje morgon hälsar vi på
eleverna med ”God morgon”. Vi kommer att försöka få eleverna säga ”Tack för maten” då de
lämnar sin disk. Vi föregår med gott exempel. Vi kommer också arbeta med skolans
värdegrund och de olika begreppens betydelse.
Vi kommer att ha en gemensam signal för att få eleverna uppmärksamma. Vi väljer
klappsignal, två klappar och upp med händerna. Vi kommer att ha fasta gå-kompisar och led.
Vi kommer att arbeta för att tryggheten på toaletterna ska förbättras. Eleverna kommer att få
ge egna konkreta förslag på vad som behövs förändras för att alla ska känna sig trygga på
toaletterna i skolan.
DEL 3 Årskurs 4-9
Måluppfyllelse läsåret 14/15
Inför läsåret 14/15 sattes följande Mål upp för hela Skarpatorpsskolan, dvs år F-9:
90 % av eleverna på Skarpatorpsskolan ska svara positivt (svarsalt 3-5) på
påståendet: De vuxna i skolan och på fritidshemmet motarbetar
diskriminering och kränkande behandling, t ex mobbning.
På våren 2015 fick eleverna besvara Trivselenkäten där ovanstående påstående finns med.
Enkäten har besvarats av 348 elever i år F-9. 166 av dessa var flickor och 182 var pojkar.
Svaren ges på en 5-gradig skala där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar
Instämmer helt.
Så här svarade eleverna:
De vuxna på skolan motarbetar
diskriminering och kränkande
behandling, t ex mobbning
Instämmer inte (1+2)
3
Instämmer (4+5)
11
13
76
Av de elever som svarat på enkäten har 89 % valt svarsalternativ 3,4 eller 5.
Om vi bryter ut eleverna som går i år 4-9 så svarar de så här på samma påstående:
Svarsalt 1-2 18,1 %
Svarsalt 3 20,5 %
Svarsalt 4-5 61,4 %
Av de 132 elever som svarat på enkäten i år 4-9 så har 81,9 % valt svarsalternativ 3,4 eller 5.
Utvärdering av åtgärder för att nå Målet 14/15
Så här berättar skolans olika arbetslag om hur de, tillsammans med sina elever, arbetat under
läsåret 14/15 för att nå ovanstående mål:
Arbetslag 4-7:
I årskurs sju har vi har arbetat mycket med kille- och tjejgrupp och det har varit lyckat och vi
vill fortsätta med det. I tjejgruppen har flickorna fått mer förståelse för hur pojkarna agerar
och också kunna ställa krav på pojkarna via de vuxna.
Mycket av stämningen i gruppen har blivit bättre, ett exempel på detta är att hela klassen
tillsammans gått på bio på skolavslutningen. Detta ordnade de helt själv.
I fyran har det varit viktigt med strikta rutiner och det kommer det vara framöver också.
Arbetslag 5-8:
I år 5 har 21 elever av 28 valt svarsalternativ 4 eller 5 (Instämmer) på påståendet ”De vuxna
på skolan motarbetar diskriminering och kränkande behandling” och i år 8 är det 10 elever av
19 som svarat alternativ 4 eller 5.
Utvärdering av läsårets arbete för att uppnå Målet:
I en 5:te klass har biträdande rektor tillsammans med en specialpedagog på skolan jobbat
intensivt med samarbetsövningar under en period och vi har också haft ambitionen att jobba
med värdegrundsfrågor och liknande varje tisdag. Tyvärr har många mentorstimmar ”gått
bort” på grund av sjukdom detta år, vilket har försvårat arbetet något. I åttan har vi talat om
värdegrundsfrågor bland annat i samband med litteratur.
Vi vuxna reagerar alltid när vi ser eller hör att en elev blir kränkt eller illa behandlad. Vi har
arbetat genom enskilda samtal, klassamtal, och föräldrakontakter.
Vi anser att alla elever känner till TMK, och hur de jobbar.
I femman har vi hunnit arbeta med värdegrundsfrågor under mentorstiden. I åttan har vi
endast hunnit med planering och utvärdering på mentorstiden.
Faddersystemet har vi inte arbetat med detta år. Många av åttorna jobbar som kamratstödjare
och vi tycker att det har varit nog för dem. Många femmor är nöjda med åttorna som
kamratstödjare (24 av 28 elever).
Mentorsböckerna: Vi har arbetat mer med andra utvärderingsmetoder, t.ex. tummen upp,
färgkort, utgångspass och diskussioner. I slöjden används loggbok regelbundet.
När det gäller rastaktiviteter har vi provat att introducera ”dagens lek”. Vi har inte haft någon
stor uppslutning och då vi märker att de allra flesta elever, (24 elever av 28 svarar 4 eller 5 i
femman, i åttan svarar 18 av 19 elever alternativ 4 eller 5), har någon att vara med och kan
aktivera sig, så har detta avslutats.
Arbetslag 6-9:
Sammanfattningsvis kan vi se att 100 % av pojkarna både i år 6 och år 9 valt svarsalternativ
3,4 eller 5 på påståendet ”De vuxna i skolan motarbetar diskriminering och kränkande
behandling”. De är iom detta mer positivt inställda till de vuxnas arbete på det här området än
vad flickorna är. Underlaget är dock så litet att vi undrar hur stora slutsatser vi kan dra av
resultaten.
Förra årets resultat var generellt relativt lågt för dåvarande årskurs 8. Vi drog då slutsatsen att
vi lagt för stort fokus på dåvarande årskurs 5 och har därför arbetat med att även se och höra
de äldre eleverna.
Vi har även jobbat med att få eleverna att förstå på vilket sätt vi vuxna motarbetar
diskriminering och kränkande behandling. Vi talar om varför vi jobbar med dramaövningar,
att eleverna får vara med och bestämma etc. Vi lyssnar på elevernas förslag/önskemål och
försöker att i möjligaste mån tillgodose dessa. Exempelvis har eleverna i årskurs 9 önskat ett
bättre mottagande för Fk-eleverna; vi har därför inkluderat Fk-eleverna på mentorstiden en
gång/vecka. Fyrorna ville leka med niorna; detta lyckades vi genomföra. Sexor och nior ville
ha en enkel aktivitet som uppföljning på fadderskapet; vi lät dem därför ha en lunch-date
tillsammans. Vi jobbar gärna vidare med fadderskap för eleverna. Att äta tillsammans kan
vara bra men vi vill fundera över under vilka former detta ska ske.
Vi upplever att vi har lyckats med de mål vi satt upp för arbetslaget. Vårt fokus låg på att få
en trevlig ton elever och vuxna emellan, att det skulle råda nolltolerans för knuffar och
otrevligheter i korridoren, att respekt mellan alla som ”bor” i korridoren skulle råda osv. Vi
har snabbt tagit hand om situationer som uppstått.
Kartläggning
Enkäter
För att ta reda på hur Skarpatorpsskolans elever uppfattar sin skolmiljö utifrån ett trygghetsoch jämställdhetsperspektiv genomförs årligen en Trivselenkät bland F-3 eleverna och en
bland 4-9 eleverna. Enkäten tar upp både detaljerade frågor om upplevd diskriminering i olika
sammanhang samt mer allmänna frågor om attityder, t ex vad det gäller olika
trosuppfattningar eller sexuell läggning samt trygghet och trivsel.
Enkäten är utformad med påståenden som eleverna får besvara på en 5-gradig skala där 1
motsvarar Instämmer inte alls och där 5 motsvarar Instämmer helt.
Totalt besvarade 132 elever i år 4-9 sin Trivselenkät 2015. 67 av dessa var flickor och 65
var pojkar.
Nedan lyfts några siffror från enkäten fram:
Jag trivs i skolan
Svarsalt 1-2 3,8 %
Svarsalt 3
7,6 %
Svarsalt 4-5
88,6 %
Vi har liksom tidigare år tittat på om det är någon skillnad på pojkars och flickors trivsel i
skolan. När det gäller pojkarna har 62/65, dvs 95 %, svarat att de instämmer (svarsalternativ 4
+ 5) i påstående Jag trivs i skolan. Motsvarande siffra för flickorna är 55/67, dvs 82 %.
Pojkarna ser alltså ut att trivas något bättre än flickorna.
Jag har någon att vara tillsammans med på rasterna
Svarsalt 1-2 2,4 %
Svarsalt 3 4,5 %
Svarsalt 4-5
93,1 %
2,4 % instämmer inte i ovanstående. Det motsvarar tre elever på skolan, en flicka samt två
pojkar.
De vuxna på skolan hjälper mig när något obehagligt händer.
Svarsalt 1-2 15,1 %
Svarsalt 3 17,4 %
Svarsalt 4-5
67,4 %
71 % av skolans pojkar uppger att de Instämmer (svarsalt 4+5) i påståendet. Motsvarande
siffra för flickorna är 64 %.
Elever i år 4,5 och 6 ger totalt sätt de vuxna bäst betyg i den här frågan.
De vuxna på skolan lyssnar på vad jag tycker och tänker.
Svarsalt 1-2 17 %
Svarsalt 3 23 %
Svarsalt 4-5
60 %
63 % av skolans pojkar uppger att de Instämmer (svarsalt 4+5) i påståendet. Motsvarande
siffra för flickorna är 57 %.
Jag har blivit slagen, sparkad, knuffad eller innestängd (även skojbråk).
Svarsalt 1-2 80,3 %
Svarsalt 3 11,4 %
Svarsalt 4-5 8,3 %
På vår skola blir man utsatt pga sin hudfärg
Svarsalt 1-2 82,5 %
Svarsalt 3 7 %
Svarsalt 4-5
10,5 %
Svarsalt 4-5
8,5 %
Det är ungefär samma siffror som vi fick förra året.
På vår skola blir man utsatt pga sin religion
Svarsalt 1-2 86 %
Svarsalt 3 5,5 %
Jag känner mig trygg….
I enkäten ställs eleverna inför påståendet Jag känner mig trygg... Därefter följer olika miljöer
i skolan: Korridoren, Matsalen, Skolgården, Klassrummet, Idrottsalen, Omklädningsrum,
Till och från skolan, Biblioteket, Toaletterna, Rörelserummet, Bland Kamratstödjarna.
Vårterminen 15 uppgav i genomsnitt ca 90 % (lite olika beroende på vilken plats man frågat
om) av skolans elever att de känner sig trygga på dessa platser.
Tittar vi lite närmare på flickor och pojkar så ser vi att pojkarna (93 %) överlag uppger att de
känner sig något tryggare än vad flickorna (87 %) gör. Den otryggaste platsen för pojkarna
verkar vara i/runt toaletterna där ”endast” 89 % uppger att de Instämmer i påståendet att de
känner sig trygga.
För flickorna verkar det också vara i/runt toaletterna som man känner sig minst trygg. 72 %
uppger att de Instämmer med påståendet att de känner sig trygga i/runt toaletterna.
Hus-modellen
Under läsåret 13/14 kartlade eleverna i trivselgruppen med hjälp av den så kallade Husmodellen skolans yttre och inre miljö. Syftet med kartläggningen var att titta närmare på
trygga respektive otrygga platser på skolan samt för att se om alla platser på skolan uppfattas
som tillgängliga för alla elever.
Elevernas kartläggning lämnades sedan vidare till skolledningen och arbetslagen som, med
hjälp av informationen, planerat bl a rastvärdsschemat.
Planerade samtal
En annan del av kartläggningen sker i regelbundna samtal med skolans elever på
mentorstider, klassråd, i kamratstödjargruppen, i trivselgruppen eller på elevrådet samt i
Teamet mot kränkande behandling (TMK), där representanter från varje arbetslag deltar
tillsammans med kurator. Syftet med dessa samtal är att få information om stämningen på
skolan och om konkreta händelser och situationer som kan ha betydelse för skolans uppdrag
att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Incidentrapporter
Anmälda kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras både i arbetslagen och i TMK. I
samband med den årliga utvärderingen av TMKs arbete sammanställs statistik över
trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna.
Teamet har, under läsåret 14/15, tagit emot sex (6) anmälningar som handlat om att elever
utsatts för kränkande behandling eller diskriminering av andra elever. Fyra av dessa
anmälningar rörde flickor, de övriga två pojkar.
Åldersmässigt var ärendena fördelat enligt nedan:
En elev (en flicka) gick i år 4 när kränkningarna skedde.
Tre elever (en flicka och två pojkar) gick i år 5.
Två elever (två flickor) gick i år 8.
I ovanstående sex fall har teamet haft enskilda samtal med de elever som känt sig utsatta, de
elever som utsatt samt berörda elevers föräldrar och mentorer.
Samtliga fall har bedömts handla om upprepad kränkande behandling, d v s mobbning.
Förutom ovanstående arbete har TMK gått ut till varje klass och informerat om vikten av att
vi hjälps åt så att alla elever kan känna sig trygga och trivas i skolan. Klasserna har fått varsin
plansch som beskriver vad mobbning är och hur vi på skolan ska arbeta för att kränkningar
och trakasserier inte sker. Delar av TMK har bistått arbetslag 5 och 7 i gruppsamtal med både
flickor och pojkar. TMK har också talat med år 5 om maktlekar vid ett par olika tillfällen.
Mål läsåret 15/16
Följande två mål har satts upp för läsåret 15/16:
 95 % av eleverna på Skarpatorpsskolan F-9 ska svara positivt
(svarsalt 3-5) på påståendet:
De vuxna i skolan och på fritidhemmet motarbetar diskriminering och
kränkande behandling, t ex mobbning.
 95 % av 4-9-eleverna ska svara positivt (svarsalt 3-5) på påståendet:
De vuxna på skolan lyssnar på vad jag tycker och tänker.
Ovanstående mål skall vara uppfyllda till slutet av vårterminen 2016.
Skolans förebyggande insatser
I det här avsnittet beskrivs skolans förebyggande arbete som syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete omfattar områden som i
vår kartläggning identifierats som riskfaktorer.
Åtgärder för att nå Målen
Nedan följer några exempel på hur de olika arbetslagen på Skarpatorpsskolan 4-9 valt att
arbeta för att nå det mål som angivits i läsårets Likabehandlingsplan.
Arbetslag 4/7/8:
Arbetslag 5/6/9:
När en situation uppstår där en elev känner sig kränkt eller illa behandlad tar arbetslaget hand
om det, genom enskilda samtal och ibland klassamtal och ev. kontakt med föräldrar. Vi vuxna
har nolltolerans mot kränkningar och reagerar alltid då vi noterar kränkande behandling. Vi
kommer att vara tydliga med vad vi lärare faktiskt gör ”bakom kulisserna”, så att eleverna
känner att vi lyssnar på dem och tar dem på allvar.
Vi sätter fokus på att TMK finns på skolan och att alla elever på skolan känner till TMK och
dess arbete. Vi tydliggör att det är viktigt att eleverna vet att de själva kan anmäla via oss
lärare.
Under mentorstiden arbetar vi mycket med: hur vi ska vara mot varandra, vad man får säga
och hur man kan lösa konflikter utan våld eller kränkande ord.
Vi kommer att införa fasta bord i matsalen för femmor och sexor för att minska osäkerheten
kring var man ska sitta.
Vi uppmuntrar till gemensamma rastaktiviteter och femmor och sexor ska vara ute på alla
långraster (över 10 minuter).
Prest-ämneslaget:
Vi vill använda dialog som verktyg, vi ska lyssna och prata med eleverna. Det de berättar för
oss måste vi föra vidare till berörda vuxna. Vi vill att eleverna ska kunna lita på oss så därför
är det viktigt att vi fullföljer det vi åtagit oss att göra gentemot eleverna.
Vi ska ha nolltolerans när det gäller kränkande behandling både på lektioner och övrig skoltid.
Om vi hör ord eller ser gester som kränker så ska vi tillrätta visa och poängtera att det inte är
något som accepteras på skolan.
Under lektionerna ska vi prata om Likabehandlingsplanen och de regler som gäller i våra
salar, i skolan och i övriga samhället.
Vi i prest- ämneslaget kommer att ta del av de andra arbetslagena metoder för att eleverna sk
få likvärdiga förhållningssätt när det gäller att motarbeta diskriminering och kränkningar.
Etnisk tillhörighet
Under höstterminen 2013 deltog skolans studie- och yrkesvägledare samt kurator i kursen
Hedra som syftar till ökad kompetens att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat förtryck i
mötet med ungdomar. Efter kursen har eleverna i årskurs 8 och 9 deltagit i gruppövningar och
samtal i syfte att starta en attitydförändringsprocess som leder till ett aktivt personligt
avståndstagande från alla former av våld och förtryck.
DEL 4 Skolans handlingsplaner och kommunikation
Handlingsplan när elev har utsatts för kränkning av annan elev
Skarpatorpsskolan använder sig av följande arbetsgång när det framkommit att en elev har
eller kan ha utsatts för kränkande behandling:
1. Personal som ser eller får kännedom om att någon elev blir kränkt har skyldighet att
genast agera för att få stopp på kränkningen.
2. Om kränkningen inte upphör omedelbart, är det i första hand de inblandades mentorer
som måste agera på så sätt att denna upphör:
-
Den elev som känner sig kränkt får möjlighet att berätta vad som inträffat för
sin mentor.
Mentorn till den elev/de elever som kränkt eller trakasserat har enskilda samtal
med dessa.
De inblandades vårdnadshavare informeras.
Arbetslaget anmäler händelsen till rektor som i sin tur är skyldig att föra
informationen vidare till huvudmannen (Skollagen 6:10).
Arbetslagets arbete dokumenteras enligt en särskilt framtagen mall.
3. I de fall kränkningen fortsätter gör mentorn en skriftlig anmälan till Teamet mot
kränkande behandling (TMK). Till anmälan bifogas arbetslagets dokumentation.
Teamet, som består av representanter från elevhälsan samt pedagoger från varje
arbetslag, arbetar enligt följande:
-
-
-
-
Två personer i teamet utses som ansvariga för ärendet. De inleder sitt arbete
med att kontakta ansvariga mentorerna för att få information om situationen.
Den elev som är utsatt kallas till samtal där han eller hon får beskriva vad som
hänt. Eleven informeras om vilka vidare åtgärder som kommer att tas.
Samma dag kallas den eller de elever som kränkt till enskilda samtal, där de
konfronteras med de uppgifter som kommit till teamets kännedom.
Berörda elevers vårdnadshavare kontaktas skyndsamt. De informeras om
situationen, så som vi känner den, och ombeds att prata med sina barn om det
som hänt. De får också information om att uppföljningssamtal kommer att
hållas samt att de kommer kontaktas igen för uppföljning.
Uppföljningsmöte med den utsatta eleven görs ca en vecka efter det att arbetet
inletts. Elevens vårdnadshavare kontaktas återigen för att de skall kunna ge sin
bild av nuläget.
Den elev/de elever som kränkt kallas till uppföljningssamtal och
elevens/elevernas vårdnadshavare kontaktas för att de ska kunna ge sin bild av
nuläge.
Vid behov hålls ytterligare uppföljningssamtal efter 1-2 veckor med respektive
elev.
-
I de fall kränkningarna upphör helt avslutas arbetet och berörda personer
(elever, vårdnadshavare, mentorer) informeras.
I det fall arbetslaget inte tidigare anmält ärendet till rektor anmäler TMK
händelsen till rektor som i sin tur är skyldig att föra
informationen vidare till huvudmannen (Skollagen 6:10).
Teamets arbete dokumenteras enligt en särskilt framtagen mall och utvärderas årligen.
4. Om problemen kvarstår informeras elevhälsoteamet (EHT) som tillsammans med
skolledningen överväger vilka andra åtgärder som behöver vidtas i syfte att förändra
situationen. Dessa åtgärder kan vara av mer strukturell natur, exempelvis ett mer
långsiktigt arbete i en större grupp eller i hela klassen. I vissa fall kan det också vara
nödvändigt att ta kontakt med socialtjänst, polis eller BUP.
Handlingsplan när elev har utsatts för kränkning eller diskriminering av
personal
1. Personal som ser eller får kännedom om att någon elev blir kränkt eller utsatt för
diskriminering har skyldighet att genast agera för att få stopp på
kränkningen/diskrimineringen.
-
-
Den elev som känner sig kränkt eller diskriminerad får möjlighet att berätta
vad som inträffat för sin lärare eller, av eleven, annan utvald vuxen på skolan.
Den vuxne kontaktar skolledningen samt medverkar på ett första möte då
eleven får beskriva vad som hänt med egna ord.
Skolledningen tar kontakt med den personal som ska ha utsatt eleven för att
höra hur han/hon uppfattat situationen.
Elevens vårdnadshavare informeras om händelsen.
Lämpliga åtgärder vidtas i syfte att akut förhindra vidare
kränkning/diskriminering.
Så snart skolledningen anser det lämpligt ordnas ett möte där eleven och dess
vårdnadshavare får möjlighet att träffa den personal som utsatt. Skolledningen
medverkar på mötet.
Rektor är skyldig att föra informationen, om att en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, vidare till
huvudmannen (Skollagen 6:10).
2. Om problemen kan antas kvarstå överväger skolledningen vilka andra åtgärder som
behöver vidtas i syfte att förändra situationen. Dessa åtgärder kan vara av mer
strukturell natur, exempelvis ett mer långsiktigt arbete i en större grupp. I vissa fall
kan det också vara nödvändigt att ta kontakt med företagshälsan, polis eller BUP.
Händelsen och vidtagna åtgärder dokumenteras och utvärderas.
Kommunikation
Vid varje läsårsstart informeras personalen, eleverna och deras föräldrar om skolans
Likabehandlingsplan och dess innehåll. För detta ansvarar rektorn.
I elevrådet tas Likabehandlingsplan upp och utifrån denna diskuterar man hur det är i
klasserna. För detta ansvarar rektorn.
Vid varje utvecklingssamtal är trygghet och sociala kontakter en stående punkt. För detta
ansvarar mentorn.
Utvärdering och upprättandet av en årlig plan
Likabehandlingsplanen utvärderas årligen. I samband med detta sker upprättandet av en ny
plan som bygger på elevernas enkätsvar samt den information som framkommer i samtal med
elever och personal på skolan.
Ansvarig för att utvärdering och upprättandet av ny årlig plan sker, är skolledningen.
Lagtext
bilaga 1
Diskrimineringslag (2008:567)
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra
inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om
förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet
finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns
bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om
ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser
om rättegången.
Lagen är tvingande
3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller
skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.
Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att
behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats
eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma
att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss
funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet
har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga
och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. bristande tillgänglighet: att en person med en
funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för
tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på
tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn
till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller
kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,
4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur
som kränker någons värdighet,
6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner
att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–5 och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder
5 § I denna lag avses med
1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat
kön,
3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå,
5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning, och
6. ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958).
2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier
..............................
Utbildning
Diskrimineringsförbud
5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller
annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera
något barn eller
någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker
till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i
verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de
handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958).
6 § Förbudet i 5 § hindrar inte
1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan
utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800),
2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i
fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller
fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.
skollagen, eller
3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för
att uppnå syftet.
Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett
studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861).
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn
eller en elev, student eller studerande som deltar i eller
söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i
samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier
eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.
Uppgift om meriter
8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning,
eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant
förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran
få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken
utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till
utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun
3 kap. Aktiva åtgärder
..............................
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller
annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning
enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan
leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd
att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet
bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell
läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter
finns i 15 och 16 §§. Lag (2014:958).
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta
åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller
någon elev eller student som deltar i eller söker till
verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning
eller för sexuella trakasserier. Lag (2014:958).
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år
upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs
för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de
barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier
som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att
påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första
stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958).
4 kap. Tillsyn
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att
denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem
som omfattas av lagen att frivilligt följa den.
Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen
(2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.
2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får
föra talan i domstol för en enskild som medger det.
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och
repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot
trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna
lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen
1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan
ha betydelse för tillsynen,
2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en
begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,
3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra
lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha
betydelse för tillsynen, och
4. komma till överläggningar med ombudsmannen.
Skyldigheten enligt 1-3 gäller inte om det i ett enskilt fall
finns särskilda skäl som talar däremot.
Vite
4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av
Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin
skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos
Nämnden mot diskriminering.
Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979).
5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva
åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 § kan vid
vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant
föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på
framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan
riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för
utbildningsverksamhet.
Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning
till nämnden om vitesföreläggande, får en central
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren
är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om
aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4-13 §§.
I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den
som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till
stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.
Överklagandeförbud
6 § Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna
lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte
överklagas.
Nämnden mot diskriminering
Nämndens uppgifter
7 § Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om
vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om
vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärenden
tillämpas 8-15 a §. Lag (2010:1979).
Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande
8 § Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot
ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över
framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin
verksamhet som Nämnden mot diskriminering behöver för sin
prövning.
När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska
Diskrimineringsombudsmannen ges tillfälle att yttra sig.
9 § Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir
tillräckligt utredda. När det behövs ska nämnden låta
komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.
10 § Ärendena hos Nämnden mot diskriminering avgörs efter
muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan
förhandling inte behövs.
11 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla
den som gjort framställningen hos nämnden och den som
framställningen riktas mot. Om det behövs för utredningen, får
nämnden också kalla andra till förhandlingen.
Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas
mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.
12 § Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den
som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte
medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig
förhandling.
Om Diskrimineringsombudsmannen eller den
arbetstagarorganisation som gjort framställningen om
vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller
framställningen om vitesföreläggande.
13 § Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett
ärende om vitesföreläggande ålägga den som framställningen
riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i
framställningen, om de andra åtgärderna inte är uppenbart mera
betungande för denne.
I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna
ska påbörjas eller genomföras.
Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som
framställningen riktas mot.
Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande
14 § Vid handläggningen av ett överklagat beslut om
vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§.
15 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla
den som har överklagat beslutet om vitesföreläggande och
Diskrimineringsombudsmannen. Om det behövs för utredningen, får
nämnden också kalla andra till förhandlingen.
Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet
eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.
Delgivning av handlingar
15 a § Föreläggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 eller 15 §
och andra handlingar som en arbetsgivare eller
någon annan ska tillhandahållas ska delges. Lag (2010:1979).
Överklagandeförbud
16 § Beslut enligt denna lag av Nämnden mot diskriminering får
inte överklagas.
Utdömande av vite
17 § Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna
lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen.
I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets
lämplighet.
Överklagandenämnden för högskolan
18 § Ett beslut av ett universitet eller en högskola med
staten som huvudman får, i fråga om utbildning enligt
högskolelagen (1992:1434), överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet
strider mot
1. diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 §, om beslutet avser
a. tillträde till utbildning,
b. tillgodoräknande av utbildning,
c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter
studieuppehåll,
d. byte av handledare,
e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning
på forskarnivå,
f. utbildningsbidrag för doktorander, eller
g. en ingripande åtgärd mot en student,
2. diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § 3, eller
3. förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.
Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet
strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha
inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om
det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för
ny prövning.
Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning,
ska överklagande ske i den ordning som föreskrivs där i
stället för enligt första stycket. Lag (2014:958).
19 § Beslut enligt denna lag av Överklagandenämnden för
högskolan får inte överklagas
5 kap. Ersättning och ogiltighet
Ersättning
1 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller
repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att
utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella
trakasserier enligt denna lag ska betala
diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen
innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att
motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen
ska betalas till den som kränkts av överträdelsen.
En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket
eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som
uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid
beslut som rör anställning eller befordran. Det gäller inte
heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering
i form av bristande tillgänglighet.
Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt
eller delvis. Lag (2014:958).
2 § Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14,
15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter
någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas
av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under
omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska
likställas med arbetstagare.
Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 § ska
ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.
Ogiltighet
3 § Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett
individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som
är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller
förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har
bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen
kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat
innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin
helhet förklaras ogiltigt.
Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller
genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen
förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.
Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande
intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas
eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär
det.
Vägran att rätta sig efter en dom
3a § Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom som
innebär att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning
eller ett avskedande enligt denna lag, ska
anställningsförhållandet anses som upplöst.
Arbetsgivaren ska för sin vägran betala ersättning till
arbetstagaren med ett belopp som är skäligt med beaktande av
arbetstagarens lön och sammanlagda anställningstid hos
arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses. Ersättningen ska inte
bestämmas till ett lägre belopp än vad
som följer av 39 § andra och tredje styckena lagen (1982:80) om
anställningsskydd. Lag (2011:742).
6 kap. Rättegången
Tillämliga regler
1 § Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska
handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också
den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som
söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för
att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad
arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs
eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta
gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet tillämpas.
Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 12 b, 12 c, 13,
13 a, 13 b, 14, 14 a, 14 b, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän
domstol och handläggas enligt
bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål
när förlikning om saken är tillåten. Lag (2014:958).
Rätt att föra talan
2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som
enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars
intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som
avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild
som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan
talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också
föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt
1 § första stycket förs ombudsmannens talan i
Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått
äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas
medgivande.
För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin
verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska
förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara
lämpad att företräda den enskilde i målet.
När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den
enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan
bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.
Bevisbörda
3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt
för repressalier visar omständigheter som ger anledning att
anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt
för repressalier, är det svaranden som ska visa att
diskriminering eller repressalier inte har förekommit.
Preskription
Arbetslivet
4 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller
avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om
anställningsskydd tillämpas:
- 40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,
- 41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra
fordringsanspråk, och
- 42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses
i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet tillämpas:
- 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,
- 65 § om tidsfrist för väckande av talan,
- 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en
arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist
som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två
månader, och
- 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut
som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning,
räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då
anställningsbeslutet vann laga kraft.
5 § I mål enligt 1 § första stycket kan
Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall
som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande,
genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen
utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription
avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid
enligt 4 § från dagen för avbrottet.
Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.
Andra samhällsområden
6 § Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från
det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet
senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan
förlorad.
Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen
företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas
tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen
fyllde 18 år.
Rättegångskostnader
7 § I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att
vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som
har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller
dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för
talan för en enskild enligt 2 §.
I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället 5 kap. 2 § lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
Övriga bestämmelser
8 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller
avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om
anställningsskydd tillämpas:
– 34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,
– 35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,
– 37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande
ogiltigförklarats, och
– 43 § första stycket andra meningen och andra stycket om
skyndsam handläggning m.m. Lag (2011:742).
9 § Talan om ersättning med anledning av ett beslut om
anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig
ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit
laga kraft.
10 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även
den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening
för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande,
pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under
sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När en enskild för talan enligt denna lag får
Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan
för den enskilde om samma sak.
11 § Rättens avgörande i ett mål där
Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en
enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas
av ombudsmannen eller föreningen.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har
vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av
vare sig den enskilde eller Diskrimineringsombudsmannen eller
föreningen.
Övergångsbestämmelser
2008:567
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
2. Genom lagen upphävs
- jämställdhetslagen (1991:433),
- lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet
på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
- lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet
på grund av funktionshinder,
- lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet
på grund av sexuell läggning,
- lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,
- lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och
- lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever.
3. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om
diskriminering och repressalier som ägt rum före
ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna
vilar på en ombudsman ska efter ikraftträdandet fullgöras av
Diskrimineringsombudsmannen. De uppgifter som enligt de
upphävda lagarna vilar på Jämställdhetsnämnden eller Nämnden
mot diskriminering ska efter ikraftträdandet fullgöras av
Nämnden mot diskriminering.
4. Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras
första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången
blir tillämplig.
5. Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska
fullgöras första gången året närmast efter det
kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller
året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året.
2010:861
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal
vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och
svenskundervisning för invandrare till utgången av juni 2012.
2010:1979
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§
delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en
handling har skickats eller lämnats före
denna tidpunkt.
2011:742
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas endast vid bestämmande
av ersättning med anledning av en dom som har meddelats efter
den 31 juli 2011.
2012:483
1. Denna lag träder i kraft den 21 december 2012.
2. För försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser. Om ett försäkringsavtal som ingåtts
före ikraftträdandet till följd av avtalet förlängs efter
ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.
2014:958
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
diskriminering som ägt rum före ikraftträdandet.
Lagtext
bilaga 2
Skollag (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av
barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt
denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med
verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan
utbildning än förskola enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan
pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,
och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta
kapitel är utan verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter
som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen
för uppdraget.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7
och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de
planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev
för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt
utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i
diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är
integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra
styckena för den personal som huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en
elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en
utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat
i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter
enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd
till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta
annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för
kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om
kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned
eller helt falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt
bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när
förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin
rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig
anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar
omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit
utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som
ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens
skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som
medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i
samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om
han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares
medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för
vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller
jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör
under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får
Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma
sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan
för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det
får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit
laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet
eller eleven eller Skolinspektionen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011