Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2014/2015
1
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Till dig som är elev
Ledviks Resursenhet har som ambition att alla elever skall trivas och känna samhörighet med
personalen och varandra, vilket kräver att vi alla visar varandra hänsyn. Det är viktigt att du
som elev tänker på hur du behandlar andra i din närhet och att du visar gott omdöme på
lektioner och raster. Om du känner dig orättvist behandlad eller ser någon annan inom
resursenheten blir illa behandlad är det viktigt att du kontaktar en vuxen och berättar detta.
Tillsammans kan vi göra Ledvik till en trygg plats.
Till dig som är vårdnadshavare
Som vårdnadshavare har du ett stort ansvar för att Ledviks Resursenhet ska vara en trygg plats
för ditt barn, andra elever och personal. Om Ledvik och hemmet tar avstånd från kränkande
behandling får detta en positiv inverkan på barnet. Du som vårdnadshavare kan underlätta för
både elever och personal vid resursenheten om du är uppmärksam när ditt barn pratar om
Ledvik och kontaktar personal om du känner att något inte står rätt till. Tillsammans kan vi
skapa ett Ledvik där alla kan känna sig trygga.
Till dig som är personal
Likabehandling och nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling skall gälla
överallt och för alla inom Ledviks Resursenhet. Som personal har du det övergripande
ansvaret för att likabehandlingsplanen präglar vardagen och att den följs av samtliga. Du som
personal inom Ledvik måste tänka på att visa hänsyn gentemot elever, vårdnadshavare och
kollegor. Likabehandlingsplanen utgår från att alla vet om att den finns och vad den
innehåller. När det gäller detta är du som personal mycket viktig. På läsårets första
föräldramöte ska tid ges för diskussioner om värdegrundsarbete.
Under den första veckan på höstterminen ska du och dina elever diskutera grundvärderingar
och tillsammans med eleverna skapa trivselregler utifrån dessa. Dessa trivselregler skall vara
väl synliga i klassrum och uppehållsrum.
Under läsåret 2014-2015 ska likabehandlingsarbetet och Ledviks värdegrund fortsätta att
utvecklas och bli en naturligare del i den dagliga verksamheten.
2
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola/Skolbarnomsorg
Ansvarig för planen
Ann Gottfridsson
Vår vision
Inom Ledviks Resursenhet råder nolltolerans gentemot diskriminering och kränkande
behandling vilket innebär att ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för
kränkande behandling på grund av kön, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
Planen gäller från
2014-10-02
Planen gäller till
2015-06-01
Personalens delaktighet Tanken är att likabehandlingsarbetet ska pågå under hela läsåret och
att fördjupning sker under pedagogiska konferenser och studiedagar.
Trygghetsrådet tillsammans med enhetschef ansvarar för att detta sker. Ledvik har kommit
ingång med fortlöpande klassråd, elevråd, trygghetsråd och Ledviksråd. Ledviksråd är ett råd
med elevrepresentanter och pedagoger från låg-, mellan- och högstadiet samt enhetschef.
Elevernas delaktighet Eleverna har via klassråd fått vara med och tycka till kring
förbättringar på skolan. Dessa frågor har tagits vidare till elevråd samt Ledviksrådet.
Trygghetsrådet presenterade sig under en gemensam aktivitetsdag som genomfördes för att
främja trygghet och gemenskap på Ledvik.
Vårdnadshavarnas delaktighet.
Vår ambition är att få föräldrarna mer delaktiga. På första föräldramötet år 1-5 berättade
trygghetsrådet om sin funktion och presenterade Ledviks rastvaktschema. På föräldramötet år
6-9……….
Förankring av planen Vår ambition är att vid uppstarten av varje läsår och vid det första
föräldramötet att tid ska ges för diskussioner om skolans likabehandlingsplan för att få elever
och vårdnadshavare delaktiga i att skapa en trygg plats för alla inom Ledviks Resursenhet.
Under den första veckan på höstterminen ska personal och elever diskutera Ledviks
Resursenhets likabehandlingsplan.
Vi har tillsammans med eleverna skapat trivselregler utifrån likabehandlingsplanen. Dessa
trivselregler skall vara väl synliga i klassrum och uppehållsrum för att alla ska kunna ta del av
dem och för att kunna återkoppla till dessa vid behov. Under höstterminen genomfördes en
dag för trygghetsrådet där likabehandlingsplanen reviderades och hur den kan förankras i den
dagliga verksamheten. Ledviks likabehandlingsplan ska finnas lättillgänglig för personal,
elever och vårdnadshavare.
3
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Trygghetsrådet, med representanter från de olika verksamheterna har med hjälp av Kristoffer
Rosins sammanställning utarbetat planen. Sammanställning har sin grund i samtal med
personal och elever samt en genomförd trygghetsenkät.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Trygghetsrådet
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi ser att de flesta av de planerade förbättringspunkterna har genomförts. Ännu kvarstår en
hel del arbete. Vad som är genomfört och vad som kvarstår redovisas under respektive rubrik.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-08-12
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Vid uppstarten av läsåret 2014/15 ska trygghetsrådet vid Ledviks Resursenhet samlas och
diskutera hur läsåret varit utifrån Ledviks Resursenhets likabehandlingsplan och
grundvärderingar. Därefter ska trygghetsrådet delge utvärderingen till personal och ledare
inom Ledviks Resursenhet. Detta ska dokumenteras och dokumentationen samlas in för
utvärdering och eventuella förändringar ska föras in i nästa års likabehandlingsplan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Ann Gottfridsson
4
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Främjande arbete
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Eleverna vid Ledviks Resursenhet ska ha kännedom om:
Religionsfrihet och känna till olika religioner.
Barnens rättigheter enligt barnkonventionen.
Att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller
funktionshinder är förbjudet enligt svensk lag
Att barn har ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis
mobbning och trakasserier.
Att Ledviks Resursenhets värdegrund och likabehandlingsarbete genomsyrar all
verksamhet och att den implementeras i all undervisning, fritidsverksamhet och
rastverksamhet.
Att alla elever vet vilka som arbetar på Ledvik.
Temadagen kring HBTQ genomfördes till viss del, men inte bland de yngre åldrarna
(1-4)
Pedagogerna samlas efter varje läsår för att utvärdera hur arbetet med att främja
likabehandling fungerat under året.
Insats
Inom Ledviks Resursenhet arbetar vi aktivt för barnens rättigheter och demokratiska
värderingar genom att vi:
Implementerar arbetet med likabehandling under hela skoldagen, i alla ämnen och i
rast/fritidsverksamheten.
Regelbunden mentorstid i alla verksamheter. Målet ej uppnått, men kvarstår.
Har ett trygghetsråd som träffas regelbundet.
Skapar, tillsammans med eleverna, trivselregler.
Pedagoger och annan personal använder likabehandlingsplanen som grund i arbetet
inom verksamheten. Målet ej uppnått, men kvarstår.
All personal presenterar sig i alla verksamheter.
Ansvarig
Pedagogerna i respektive verksamhet.
Motivera insats
Att arbeta med främjande insatser anser Ledviks Resursenhet är grunden för att alla elever
och personal i verksamheten ska känna trygghet och trivsel. Att implementera arbetet i den
dagliga undervisningen, att ha ett synligt och fungerande trygghetsråd och tillsammans med
eleverna skapa regler samtidigt som speciella temadagar anordnas är ett led i att lära ut de
5
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
rättigheter och skyldigheter som vi har mot varandra för att skapa en trivsam miljö för alla.
För att eleverna ska känna sig trygga under skoldagen är det viktigt att eleverna vet vilka som
arbetar på Ledvik för att på så sätt kunna närma sig en vuxen om det hänt något.
Datum när det ska vara klart
2015-06-12
Temadagar och gemensamma aktivitetsdagar
Kommer att beslutas i Ledviksrådet under oktober 2014
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Målet med temadagen är att alla elever inom Ledviks Resursenhet efter temadagen ska ha en
inblick i barnkonventionen och vilka rättigheter ett barn har. Uppföljningen sker genom
gruppsamtal efter temadagen om vad eleverna lärt sig och vad de behöver veta mer om.
Insats
En temadag planeras under hösten 2013 inom alla verksamheter där eleverna får kännedom
om barnkonventionen och vilka rättigheter ett barn har.
Motivera insats
För att eleverna ska fördjupa sig i vilka rättigheter de har och skapa en förståelse varför de
finns samt att ha möjlighet att samtala/arbeta med barnens rättigheter under hela läsåret.
Ansvarig
Pedagogerna i respektive arbetslag
Trygghetsrådet
Datum när det ska vara klart
2013-11-30
6
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Temadag, sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning
Målet med temadagen är att alla elever inom Ledviks Resursenhet ska efter temadagen har en
inblick i HBT-frågor. Uppföljningen sker genom gruppsamtal efter temadagen om vad
eleverna lärt sig och vad de behöver veta mer om.
Insats
En temadag planeras under 2013-2014 inom alla verksamheter där eleverna får kännedom
om HBT-frågor.
Motivera insats
Under läsåret 2013/2014 märkte personalen på Ledviks Resursenhet att det fanns en
intolerans bland elever när det gäller frågor som rör sexuell läggning. Tanken med
temadagen om HBT-frågor är att läsåret 2013/2014 ska vara ett år där Ledviks Resursenhet
arbetar aktivt med frågor som rör sexuell läggning och diskriminring.
Ansvarig
Pedagogerna i respektive arbetslag
Trygghetsrådet
Datum när det ska vara klart
2014-06-12
7
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Trivselenkät
Mentorstid
Samtal med barnen och vårdnadshavare om otrygga platser i skolan
Personalenkät
Klassråd
Elevråd
Ledviksråd
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna i årskurserna 1-9 får under samtal och mentorstid frågan om och var de
känner sig otrygga på skolan. Pedagogerna tar detta med sig när de fastställer
rastvärdsschema.
Eleverna i årskurserna 1-6 fyller i en trivselenkät som sammanställs av trygghetsrådet.
Eleverna i årskurserna 7-9 fyller i en trivselenkät som sammanställs av trygghetsrådet.
Alla verksamheter har regelbundna klassråd där eleverna under demokratiska former
får göra sina röster hörda.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Trygghetsrådet sammanställer enkäterna och går igenom resultatet med pedagogerna som i sin
tur går igenom resultatet vid utvecklingssamtalen med elev och vårdnadshavare. Personalen är
extra uppmärksamma på platser där elever pekat ut som otrygga. Personalen vid Ledviks
Resursenhet fyller i en enkät om hur de arbetar med likabehandlingsplanen.
Resultat och analys
Under läsåret 2013/2014 fyllde alla elever (1-9) i en trygghetsenkät vilken trygghetsrådet
sammanställde för att kunna se vilka områden Ledviks Resursenhet ska fokusera på läsåret
2014/2015. Resultatet var till stor del positivt även om vissa resultat oroar.
Årskurs 1-5: 5/20 av eleverna i år 1-5 känner rädsla eller osäkerhet kring något på skolan. 4/2
tycker att det känns olustigt i duschen på idrotten. 18/21 känner till trivselreglerna på skolan.
Årskurs 6-9: A-spåret 13/14 har känts sig illa behandlad av någon vuxen på skolan.
Förebyggande arbete
8
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Rastvärdsschema finns på år 1-5 och bör utformas även för år 6-9.
Mål och uppföljning
Att elever vid Ledviks Resursenhet ska kunna känna sig trygga var de än befinner sig på
skolan. Rastverksamheten utvärderas löpande under APT-tid och liknande.
Insats
Rastvärdsschema för alla verksamheter där det tydligt framgår vem som är rastvärd och att de platser
där eleverna känner sig mest otrygga är under uppsikt när elever befinner sig där.
Motivera insats
Det har framkommit i samtal med elever och vårdnadshavare att elever är utsatta för
kränkande behandling och trakasserier på raster och i omklädningsrum. Därför måste elever
ha vetskap om vilka de kan vända sig till om något händer.
Ansvarig
A-lagsledare i respektive verksamhet.
Datum när det ska vara klart
2014-12-20
Trivselregler
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och trakasserier
Mål och uppföljning
Att eleverna i respektive verksamhet tillsammans med vårdnadshavare och personal ska forma
trivselregler utifrån Ledviks likabehandlingsplan. Uppföljning sker kontinuerligt under hela
läsåret.
Insats
Trivselreglerna upprättas gemensamt i alla verksamheter och sätts upp väl synliga i klassrum
och korridorer.
Motivera insats
Den enkät som eleverna gjorde 2013/2014 visade på att alla elever visste vilka trivselregler
som fanns och de hade även varit delaktiga i upprättandet av dem vilket Ledviks Resursenhet
vill fortsätta med, samt utöka arbetet med delaktighet när det gäller just trivsel. Gemensamt
upprättande av trivselregler anser vi på Ledviks Resursenhet är viktigt för att alla elever och
all personal ska kunna återkoppla till dessa när situationer uppstår.
Ansvarig
A-lagsledare i respektive verksamhet.
Datum när det ska vara klart
2015-06-12
Trygghetsråd
9
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och trakasserier
Mål och uppföljning
Att elever, vårdnadshavare och personal inom Ledviks Resursenhet är medvetna om
att det finns ett trygghetsråd och hur trygghetsrådet arbetar och vem man vänder sig
till om det behövs.
Att trygghetsrådet har kontinuerliga möten för att diskutera aktuella ärenden och vilka
åtgärder som bör vidtas.
Att respektive enhet har en vuxen representant i trygghetsrådet.
Uppföljningen sker i slutet av varje termin där representanterna i trygghetsrådet samlas och
följer upp den gångna terminen.
Insats
Representanter i trygghetsrådet informerar elever, vårdnadshavare och personal om
trygghetsrådet.
Trygghetsrådet arbetar aktivt för att skapa trygghet och trivsel för alla inom Ledviks
Resursenhet.
Motivera insats
Trygghetsrådet bildades höstterminen 2012 för att underlätta arbetet mot kränkningar och
konflikter inom Ledviks Resursenhet. Representanterna genomförde en grundutbildning i
arbetet mot kränkande behandling och trakasserier för att på bästa sätt kunna handleda övrig
personal när kränkande behandling eller trakasserier uppstår. Trygghetsrådet har varit ganska
osynliga 2013/2014, därför behöver trygghetsrådet synliggöras så att elever, personal och
vårdnadshavare vet var de ska vända sig vid behov.
Ansvarig
Ann Gottfridsson (enhetschef)
Kristoffer Rosin (kurator)
Datum när det ska vara klart
2015-06-28
Rastaktiviteter
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och trakasserier
10
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Mål och uppföljning
Att elever får en möjlighet att aktivera sig på rasterna
Att elevassistenter planerar rastaktiviteter för att aktivera eleverna
Uppföljningen sker i slutet av varje termin genom samtal med elever och elevassistenter för
att se om rastaktiviteterna blivit bättre.
Insats
Material till rastaktiviteter inhandlas.
Elevassistenter har möjlighet att planera rasterna.
Eleverna får, vid behov, hjälp av rastvärdarna att påbörja aktiviteter.
Motivera insats
Under läsåret 2013/2014 framkom det att en stor del av konflikter/kränkningar mellan elever
startade under rasterna. För att förhindra att raster är startpunkten för konflikter/kränkningar
och för att eleverna ska få meningsfulla, planerade raster som är övervakade som aktiverar
eleverna under ordnade former.
Ansvarig
Ann Gottfridsson (enhetschef)
Elevassistenterna
Datum när det ska vara klart
2015-06-12
11
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Anmälningsförfarande vid kränkande behandling och diskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och diskriminering
Mål och uppföljning
Att nolltolerans gentemot kränkande behandling och diskriminering råder.
Att all personal och elever vet anmälningsförfarandet vid alla former kränkningar och
diskriminering.
Att alla kränkningar och diskriminering blir anmälda till huvudmannen genom
incidentrapporter.
Uppföljningen sker i samband med personalkonferenser (2/termin)
Insats
Att informera all personal på personalkonferens om incidentrapporter och Ledviks
Resursenhets rutiner vid anmälan om kränkande behandling och diskriminering.
Att informera elever och vårdnadshavare om incidentrapporter och
anmälningsförfarandet vid kränkningar och diskriminering.
Att arbeta fram tydliga rutiner för anmälningar vid kränkningar och diskriminering.
Att all personal anmäler kränkande behandling till enhetschefen
Att enhetschefen anmäler alla kränkningar och diskriminering till huvudmannen i
form av incidentrapportsblankett.
Motivera insats
Under läsåret 2013/2014 var det otydligt hur personal inom Ledviks Resursenhet skulle
anmäla kränkningar och diskriminering vilket ledde till att det fanns flera olika förfarande vid
kränkningar och diskriminering.
Ansvarig
Ann Gottfridsson (enhetschef)
Datum när det ska vara klart
2015-06-12
12
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Rutiner vid konflikter, kränkande behandling och diskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Att nolltolerans gentemot kränkande behandling och diskriminering råder
Att personal har tydliga rutiner för att upptäcka diskriminering och kränkande
behandling och en handlingsplan för att så snart som möjligt arbeta för att förhindra att
liknande situationer uppstår igen.
Att personal har tydliga rutiner för att handskas med konflikter inom Ledviks
Resursenhet.
Uppföljningen sker i samband med personalkonferenser (2/termin)
Insats
Skapa handlingsplaner för konflikter och vid kränkande behandling och diskriminering
Motivera insats
Under uppstartsdagarna i augusti 2013 framkom det att personal ville ha tydliga
handlingsplaner för konflikter och vid kränkande behandling och diskriminering.
Handlingsplanerna skulle vara tydliga och visa på vad som skulle göras, till exempel när en
incidentrapport ska skrivas, när trygghetsrådet ska kopplas in och vem som gör vad när
situationer uppstår.
Ansvarig
Trygghetsrådet
Datum när det ska vara klart
2015-06-12
13
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Ledviks Resursenhets handlingsplan vid
konflikter.
Tanken med att ha en handlingsplan när det uppstår en konflikt mellan elever är att på bästa
sätt försöka lösa den så snabbt som möjligt utan att lägga skuld på vare sig den ene eller den
andre. Inom skolans värld uppstår det dagligen konflikter mellan elever och oavsett hur
allvarlig konflikten är måste det finnas en handlingsplan så att vuxna inom skolan ska ha ett
verktyg för att lösa konflikten på bästa möjliga sätt. Skolan har en handlingsplan mot
kränkande behandling och diskriminering men konflikter som uppstår behöver inte vara en
kränkning eller diskriminering, utan en konflikt kan vara något som sker för stunden vid till
exempel ett missförstånd, tvetydigt kroppsspråk, språkförbistring och dålig information.
En konflikt som sker mellan två eller flera elever behöver vuxna ta på största allvar då det är
lätt att konflikten eskalerar och att en konflikt som kanske kunde ha lösts med ett samtal
mellan de inblandade blir långvarig med psykisk och fysisk ohälsa som resultat för de
inblandade.
Ledviks plan mot konflikter visar de olika steg som personal inom Ledviks Resursenhet ska
använda för att på så sätt lägga grunden för att konflikten ska lösas och de inblandade ska få
den hjälp de eventuellt behöver. Ledviks plan mot konflikter skall vara väl synlig och
lättillgänglig så att alla ska veta vad de ska göra i en eventuell konflikt.
De 8 stegen
1. Stoppa/pausa den pågående konflikten
2. Utreda konflikten
3. Kontakta enhetschef, vårdnadshavare och mentor
4. Rapportera konflikten (incidentrapport)
5. Informera elevhälsan.
6. Samtal för att konflikten inte skall ske igen.
7. Återkoppling till enhetschef, vårdnadshavare och
mentor
8. Uppföljning
14
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Förtydligande av de 8 stegen
1. Att stoppa eller rättare sagt pausa den pågående konflikten är allas ansvar då konflikter
kan uppstå var som helst på skolan och det är inte säkert att det är ansvarig pedagog
eller någon i trygghetsrådet som är på plats och därför är det viktigt att alla vuxna vet
vad som ska göras. Konflikter kan te sig på många olika sätt och därför kan man
stoppa konflikten/kränkningen på olika sätt men grundstenen är att konflikten upphör.
2. Den som stoppat/pausat konflikten samtalar med de inblandade och tar reda på vad
som hänt för att se om det är nödvändigt att utreda konflikten vidare.
3. Anser den som stoppat/pausat konflikten att ytterligare åtgärder måste vidtas kontaktar
denne enhetschef, vårdnadshavare och mentor för att berätta vad som hänt.
4. Den som stoppat/pausat konflikten fyller i en incidentrapport och lämnar till
enhetschefen. Detta görs vid alla incidenter!
5. Elevhälsan informeras om händelsen.
6. Kurator har samtal med de inblandade för att konflikten inte skall ske igen.
7. Återkoppling till enhetschef, vårdnadshavare och mentor om hur konflikthanteringen
fortgår.
8. Uppföljning med de inblandade görs inom två veckor.
15
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Trygghetsrådet
Per Wirén
Anders Fagerström
Kristoffer Rosin
Jon Brydsten
Ann Gottfridsson
16
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner
sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag,
öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till
exempel Facebook).
17
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. /P>
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
18
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
19
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
20
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
Ledviks Resursenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Senast reviderad 2014-10-02
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
21
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
