Blodet
Blodet kallas för en flytande
vävnad eftersom blodets
celler inte är ihopfogade
utan rör sig fritt i en vätska.
Nästan en tiondel av
kroppsvikten består av blod.
En person som väger 70
kilo har ungefär fem till sex
liter blod
19-1
Blodet har många uppgifter
•Transportera syre från lungorna till kroppens celler, och
koldioxid från cellerna till lungorna
•Föra näringsämnen och restprodukter till och från
cellerna
•Deltaga i immunförsvaret
•Transportera hormoner och andra signalsubstanser
•Reglera surhetsgraden och innehållet av salter och
vätska i kroppen
•Deltaga i regleringen av kroppens temperatur
•Se till att blodet levrar sig om man skadat ett blodkärl
Physical Characteristics of Blood
• Color range
•Oxygen-rich blood is scarlet red
•Oxygen-poor blood is dull red
• pH must remain between 7.35–7.45
• Slightly alkaline
• Blood temperature is slightly higher than
body temperature
• 5-6 Liters
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
pål
Slide 10.2
Tre olika sorters blodkroppar
Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt
hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller
som de också kallas.
Det finns tre olika sorters
blodkroppar, som har olika
uppgifter.
• Röda blodkroppar
• Vita blodkroppar
• Blodplättar
Blodkroppsbildande organ
De organ i kroppen som bildar blodkroppar hos
ett foster är gulesäcken,
sedan lever och mjälte när de har utvecklats och
efter att fostret har blivit 5 månader är det
benmärgen som sköter bildandet av blodkroppar.
Hos nyfödda är det benmärgen i alla ben i
kroppen, och om det blir nödvändigt bildar även
levern och mjälten blodkroppar.
När man sedan blir vuxen är det främst benmärgen
i revben, skallen, lårben, kotpelare och bäcken
som har till uppgift att bilda blodkroppar.
19-5
Blodkropparna bildas i benmärgen
De olika blodkropparna
bildas i den röda benmärgen
som hos vuxna finns i
• bröstbenet
• höftbenskammarna
• skallbenet (Kranium)
• kotorna
• rörbenens ändar, (lårbenen och
armarnas ben).
Benmärgen
• I den röda benmärgen bildas
först ursprungs-celler eller så
kallade stamceller, som sedan
mognar till olika typer av
blodkroppar.
• Under uppväxten sker en
successiv omvandling av en del
av den röda benmärgen till mera
fettrik, gul benmärg .
Plasma
Plasma
Det som blir kvar om man tar bort alla blodkropparna
från blodet kallas blodplasma.
Blodplasma är en svagt gulfärgad vätska som till 90
procent består av vatten. Resten är olika proteiner,
salter och en del andra ämnen i små mängder.
Om blodceller och fibrin tas bort kallas återstoden
blodserum.
19-9
Komposition av Blod
19-10
Blood
Figure 10.1
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
pål
Slide
10.1b
Plasman
Ämnen som löser sig i vatten, till exempel hormoner och
andra signalsubstanser, kan transporteras runt i kroppen med
hjälp av blodplasman.
Även näringsämnen, till exempel socker i form av glukos,
transporteras med hjälp av blodet.
En del ämnen binder sig först till proteinerna i blodplasman
för att transporten ska gå lättare. På så sätt kan även fetter,
som inte är vattenlösliga, föras ut till kroppens celler.
Blodplasma innehåller också bikarbonat, som är mycket
viktigt för att blodet ska kunna hålla en normal surhetsgrad.
19-12
Plasmaproteiner har olika uppgifter
Proteinerna i blodplasman är av olika slag och har
olika uppgifter. Totalt finns det ungefär 70 gram
protein per liter plasma (7-9% av plasman ). Några
av de viktigaste plasmaproteinerna är:
•
•
•
Albumin, det vanligaste proteinet, (60-70 %)
som har till uppgift att hindra vattnet i blodet från
att lämna blodbanan. transporterar även vissa
hormoner och fett.
Transferrin, transporterar järn till benmärgen där
det behövs för att bilda röda blodkroppar.
Immunglobuliner, som är antikroppar och är
viktiga för kroppens immunförsvar.
19-13
•
Koagulationsfaktorer,
som är nödvändiga för att blodet ska kunna levra sig så att en
blödning kan stoppas. Den viktigaste koagulationsfaktorn
kallas fibrinogen.
Hormoner,
som är proteiner som reglerar många viktiga mekanismer i
kroppen.
Blodet innehåller salter
Salterna i blodet kallas för elektrolyter och har många viktiga
uppgifter.
Hormonsystemet
19-14
Formed Elements
• Erythrocytes = red blood cells
• Leukocytes = white blood cells
• Platelets = cell fragments
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.5a
Blodkroppar
• Red blood cells (erythrocytes)
• White blood cells (leukocytes)
– Granulocytes
• Neutrophils
• Eosinophils
• Basophils
– Agranulocytes
• Lymphocytes
• Monocytes
• Platelets (thrombocytes)
19-16
Produktion of Blodkroppar
• Hematopoiesis or hemopoiesis: Process of blood cell
production
• Stem cells: Alla blodkroppar utvecklas från :
– Proerythroblasts: utvecklas till red blood cells
– Myeloblasts: Utvecklas till basophils, neutrophils,
eosinophils
– Lymphoblasts: Utvecklas till lymphocytes
– Monoblasts: Utvecklas till monocytes
– Megakaryoblasts: Utvecklas till trombocyter
19-17
Hematopoiesis
• Är produktion av blodkroppar från stamceller
(hemocytoblast) i benmärgen och lymfvävnad
• Erythropoiesis är bildning av RBCs
– Stimuleras av erythropoietin (EPO) från njurarna.
• Leukopoiesis är bildning av WBCs
– Stimuleras av olika cytokines
= autocrine regulators secreted by immune system
13-13
Hematopoiesis
19-19
Erythrocytes
• Structure
– Biconcave, utan
cellkärna
• Innehåller
– Hemoglobin
– Lipids, ATP, carbonic
anhydrase
• Funktion
– Transport oxygen from
lungs to tissues and
carbon dioxide from
tissues to lungs
19-20
Flest röda blodkroppar
• Det finns flest röda blodkroppar. I en liter blod finns
det fyra till fem biljoner röda blodkroppar.
Outnumber white blood cells 1000:1
• Nästan en fjärdedel av alla kroppens celler är
blodkroppar.
• Varje röd blodkropp är mycket liten, endast sju
tusendels millimeter.
Röda blodkroppar
• Saknar kärna och cellorgan, så
kallade organeller, som normalt
finns i celler. Därför har röda
blodkroppar ingen
ämnesomsättning till skillnad från
andra celler.
• De röda blodkropparna är runda,
platta och mycket formbara. Därför
kan de lätt ta sig fram i de minsta
blodkärlen, de så kallade
kapillärerna, som är mindre än de
röda blodkropparna.
Fate of Erythrocytes
• Unable to divide, grow, or synthesize
proteins
• Wear out in 100 to 120 days
• When worn out, are eliminated by
phagocytes in the spleen or liver
• Lost cells are replaced by division of
stem cells
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.15
2 miljoner nya blodkroppar varje sekund!
• Det bildas mer än två miljoner nya röda
blodkroppar varje sekund. Bildningen
styrs av hormonet erytropoietin som
utsöndras från njurarna.
• När det finns för lite syre i blodet
känner njurarna av det och producerar
mer av hormonet. Då bildas fler röda
blodkroppar som kan transportera syre.
Hematokrit
• Procent av röda blodkroppar
• EVF, förkortning för engelska Erytrocyte Volume Fraction, eller hematokrit (av
grekiskans krino, skilja) är de röda blodkropparnas andel av blodets totalvolym.
Normalvärdet är 0,40-0,50 L/L för män och 0,35-0,46 L/L för kvinnor.
Hematocrit
Hemoglobin fraktar syre och koldioxid
• Hemoglobin är ett protein som innehåller
järn, och det ger blodet den röda färgen.
•
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin.
Hemoglobinet består utav fyra s.k.
hemdelar, där det finns järn(II)-joner och
till dessa där blodet har en syremolekyl
bunden till hemoglobinet, mörkare rött i
syrefattigt venöst blod
• Each hemoglobin molecule has four
oxygen binding sites
• Each erythrocyte has 250 million
hemoglobin molecules
19-26
Erythrocyter (Röda blodkroppar)
En röd blodkropp lever ungefär 120 dagar.
När blodkroppen åldras blir den mindre formbar och går lätt sönder
när den passerar genom mjältens trånga kapillärer.
Den döende röda blodkroppen bryts därefter ner i mjälten och levern.
Järnet tas till vara och transporteras tillbaka till benmärgen för att
användas till att bilda nya röda blodkroppar
Kroppen kan inte återanvända alla restprodukter, utan en del av
hemoglobinet omvandlas till färgämnet bilirubin. Det ingår i gallan och
ger avföringen den bruna färgen.
Lite bilirubin utsöndras även med urinen och gör den gul.
19-27
Hemoglobin
Erythropoiesis
• Production of red blood cells
• Erythropoietin: Hormone to stimulate RBC
production
19-29
250,000500,000/mm3
4 - 6 million/mm3
Leukocyte Levels in the Blood
• Normal levels =4,000 to 11,000 cells/ml
• Abnormal leukocyte levels
• Leukocytosis
• Above 11,000 leukocytes/ml
• Generally indicates an infection
• Leukopenia
• Abnormally low leukocyte level
• Commonly caused
pål by certain drugs
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide 10.9
Leukocytes
• Protect body against • Types Granulocyter
– Neutrophils: Most common;
microorganisms and
phagocytic cells destroy bacteria
remove dead cells and
(60%)
debris
– Eosinophils: Detoxify chemicals;
reduce inflammation (4%)
– Basophils: Alergic reactions;
Release histamine, heparin increase
inflam. response (1%)
– Agranalocyter
– Lymphocytes: Immunity 2 types; b
& t Cell types. IgG-infection, IgMmicrobes, IgA-Resp & GI, IgEAlergy, IgD-immune response
19-32
– Monocytes: Become macrophages
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
pål
Slide 10.5b
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide 10.5c
Leukocytes (White Blood Cells)
• Crucial in the body’s defense against
disease
• These are complete cells, with a
nucleus and organelles
• Able to move into and out of blood
vessels (diapedesis)
• Can respond to chemicals released by
damaged tissues
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide 10.8
Leukocyte Levels in the Blood
• Normal levels =4,000 to 11,000 cells/ml
• Abnormal leukocyte levels
• Leukocytosis
• Above 11,000 leukocytes/ml
• Generally indicates an infection
• Leukopenia
• Abnormally low leukocyte level
• Commonly caused
pål by certain drugs
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide 10.9
Types of Leukocytes
• Granulocytes
• Granules in their
cytoplasm can be
stained
• Include
neutrophils,
eosinophils, and
basophils
Figure 10.4
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.10a
Granulocyter "äter upp" bakterier
Granulocyterna består egentligen av tre olika sorters celler,
som har olika uppgifter. färgas olika om de behandlas med ett
färgämne
Totalt finns det tre till åtta miljarder granulocyter per liter
blod. De neutrofila granulocyterna är vanligast, Granulocyter
har en livslängd på några dagar.
19-38
Granulocyter
•neutrofila granulocyter försvarar kroppen mot bakterier
genom att ”äta upp” dem
•eosinifila granulocyter. Om man får en allergisk reaktion
eller en parasitsjukdom ökar antalet eosinofila granulocyter i
blodet.
•basofila granulocyter. De innehåller rikligt med histamin
som sätter igång den allergiska reaktionen om man är
överkänslig
19-39
Types of Leukocytes
• Agranulocytes
• Lack visible
cytoplasmic
granules
• Include
lymphocytes and
monocytes
Figure 10.4
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.10b
Granulocytes
• Neutrophils
• Multilobed nucleus with fine granules
• Act as phagocytes at active sites of infection
• Eosinophils
• Large brick-red cytoplasmic granules
• Found in repsonse to allergies and parasitic
worms
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.11a
Granulocytes
• Basophils
• Have histamine-containing granules
• Initiate inflammation
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.11b
Agranulocytes
• Lymphocytes
• Nucleus fills most of the cell
• Play an important role in the immune
response
• Monocytes
• Largest of the white blood cells
• Function as macrophages
• Important in fightingpålchronic infection
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.12
Monocyter fungerar som renhållare
Monocyterna är störst av de vita blodkropparna. Det finns
cirka en halv miljard monocyter per liter blod.
Monocyterna finns i blodet under ungefär ett dygn. Sedan
vandrar de ut i vävnaderna och omvandlas till celler som
kallas makrofager.
Makrofag betyder storätare.
19-44
Från vänster: Röd blodkropp, trombocyt och neutrofil.
19-45
Lymfocyter förgör inkräktare
19-46
Lymfocyterna är av två slag, T- och B-lymfocyter.
T-lymfocyterna är vanligast. De bildas i benmärgen, men förs
sedan med blodet till brässen där de mognar. I kontakt med
främmande mikroorganismer omvandlas T-lymfocyterna till så
kallade mördarceller som kan oskadliggöra inkräktarna.
Några T-lymfocyter finns kvar som T-minnesceller, som
känner igen det ämne som utlöste kroppens försvarsreaktion.
Även B-lymfocyter bildas i benmärgen. B-lymfocyterna
omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med
främmande ämnen (antigener).
Plasmacellerna bildar antikroppar som bekämpar antigenerna
19-47
Trombocyter
• Blodplättar, så kallade
trombocyter, är inga
egentliga celler utan en del
av en stor cell som kallas
megakaryocyt.
Megakaryocyterna finns i
benmärgen
• Normal platelet count =
300,000/mm3
• Important in preventing
blood loss
– Trombocytplugg
19-48
– Gynna bildning av koagel
Platelets
• Derived from ruptured multinucleate
cells (megakaryocytes)
• Needed for the clotting process
• Normal platelet count = 300,000/mm3
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.13
Tillsammans med skadade celler utsöndrar
trombocyter ämnen som tillsammans med
bland annat kalcium och K-vitamin i
blodplasman sätter igång en kedjereaktion
som leder till att fibrinogen i plasman
omvandlas till ett slags trådar, fibrin
Fibrintrådarna bildar ett nät där
trombocyter och röda blodkroppar fastnar,
och till sist täpps hålet igen.
En felaktigt utlöst eller för stor
koagelbildning kan ge upphov till
sjukdomstillståndet blodpropp (trombos).
Brist på trombocyter ger ökad
blödningsbenägenhet, ett tillstånd som 19-50
kallas trombocytopeni.
Hemostasis
• Vid en skada, till exempel ett skärsår, skadas inte bara
vävnaderna utan även blodkärlen, och då börjar det blöda.
• Om inte blödningen stoppades skulle man förlora stora
mängder blod. Därför finns ett snillrikt system som gör att
blodet levras, eller koagulerar. Blodkoagulering är den
viktigaste delen i hemostasen. Ej Homeostas!!
• Blodkoaguleringen delas upp i primär (cellulär) och
sekundär (humoral) hemostas.
• Skeenden för att förhindra blodförlust
– Skadat blodkärl dras ihop (vasokonstriktion)
– Trombocytplugg bildas
– Blodkoagulering (koagel bildas)
19-51
Trombocytplugg bildas
Vid en skada drar muskulaturen i
blodkärlets väggar automatiskt ihop
sig.
Det minskar blödningen. Därefter
fastnar blodplättar vid den skadade
kärlväggen.
I skadeområdet bildar kroppen ämnen
adenosinfosfat och fibrinogen, som
gör att blodplättarna blir klibbiga.
Från blodplättarna frisätts olika ämnen
som gör att fler och fler blodplättar
samlas tills det har bildats en plugg
som tätar hålet.
19-53
I den primära (cellulära) hemostasen kommer
proteiner från den skadade blodkärlsväggens innandöme,
främst kollagen i kontakt med blodplättarna (trombocyterna).
De aktiverade blodplättarna binds till kollagen med
glykoprotein-receptor och med von Willebrandfaktor.
Trombocyterna utsöndrar granula vilket leder till frisättning
av adenosinfosfat och fibrin.
Adenosindifosfatet bidrar till trombocyternas klibbighet och
fler trombocyter kommer att samlas vid platsen för skadan.
19-54
Koagulering
För att blödningen ska stoppas
effektivt krävs även att blodet
stelnar, koagulerar.
Fibrin bildar starka trådar och
förstärker pluggen av
blodplättar. Man säger att det har
bildats ett koagel, eller att blodet
har levrat sig.
Koaglet förhindrar att
blödningen fortsätter tills
kärlväggen hunnit läka.
Koagulering
• Steg
• Injured tissues release
thromboplastin
• PF3 (a phospholipid)
interacts with
thromboplastin, blood
protein clotting factors,
and calcium ions to
trigger a clotting cascade
• Prothrombin activator
converts prothrombin to
thrombin (an enzyme)19-56
Den sekundära (humorala) hemostasen kan delas upp i
två delar, det externa (extrinsic) och det interna (intrinsic)
koagulationssystemet.
Det externa bildar en mindre mängd fibrin och sätter igång det interna
systemet som producerar en större mängd fibrin.
Externa koagulationssystemet
Koagulationfaktorn Faktor VII binds till en vävnadsfaktor som finns i
kärlväggen och som frigörs vid en skada.
Detta komplex aktiverar faktor X som omvandlar prothrombin (faktor
II) till trombin.
Fibrinet bildar en primär plugg och aktiverar faktor VIII och faktor V.
Faktor VII aktiverar även faktor IX.
19-57
Interna koagulationssystemet
Aktiverad faktor V o X och kalciumjoner aktiverar
omvandling av protrombin (faktor II) till trombin som i sin
tur omvandlar fibrinogen till aktivt fibrin.
Fibrinet bildar sedan ett nätverk med andra fibrintrådar, och
bildar på så sätt en plugg över skadan som förstärker den
plugg som bildades i det externa koagulationssystemet.
Koaglet består nu av trombocyter, fibrin & infångade röda
blodkroppar.
19-58
Platelet Plug Formation
19-59
Blood Clotting
• Blood usually clots within 3 to 6 minutes
• The clot remains as endothelium
regenerates
• The clot is broken down after tissue
repair
pål
Copyright © 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings
Slide
10.22
Fibrinolysis
• När väl läkningen har kommit
igång och fibrintrådarna inte
behövs längre löses denna
plugg upp genom att
plasmin”käkar upp” fibrin som
bildas då förstadiet
plasminogen aktiveras av
bland annat urokinas, trombin,
fibrin och faktor XII.
•
I efterförloppet bryter kroppen ner
det blod som har läckt ut varpå
hemoblobinet ombildas till bilirubin
och detta orsakar den typiska
färgskiftningen från blått till gult.
19-61
Anticoagulants
• Clotting can be prevented by Ca+2 chelators (e.g.
sodium citrate or EDTA)
– or heparin which activates antithrombin III
(blocks thrombin)
• Coumarin blocks clotting by inhibiting activation of
Vit K
– Vit K works indirectly by reducing Ca+2
availability
13-27
Prostaglandins (PGs)
• Are produced in almost every organ
• from arachidonic acid of plasma membrane
11-72
RBC Antigens & Blood Typing
• Antigens present on RBC surface specify blood type
• Major antigen group is ABO system
–
–
–
–
Type A blood has only A antigens
Type B has only B antigens
Type AB has both A & B antigens
Type O has neither A or B antigens
– Rh positive: Have these antigens present on surface of
RBCs
– Rh negative: Do not have these antigens present
13-15
De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:
A kan ge blod till: A och AB
0 kan ge blod till: Alla blodgrupper
B kan ge blod till: B och AB
AB kan ge blod till: AB
De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:
Rh+ kan ge blod till: Rh+
Rh- kan ge blod till: Rh+ och RhFörutom detta kontrolleras även att givarens blod inte bär på
någon allvarlig smitta. I Sverige gör man tester för HIV,
19-65
hepatit B och C samt syfilis.
19-66
Grupp
Hela
världen[källa
Sverige[1]
behövs]
0+
38.25 %
32 %
A+
34 %
37 %
B+
9 %
10 %
0-
7 %
6 %
A-
6 %
7 %
AB+
3 %
5 %
B-
2 %
2 %
AB-
0.75 %
1 %
19-67
På blodcentralen separeras blodet så att de olika typerna av
blodkroppar kan tillföras var för sig och blodplasman för sig.
Om man drabbas av en större blödning behöver man i första
hand få röda blodkroppar.
Vid en ännu större blödning tillförs även blodplasma och
ibland också blodplättar.
Blodplättar kan även behöva ges till cancerpatienter som
behandlas med cellgifter.
Blodplasma kan också ges till patienter med stora
brännskador.
Röda blodkroppar av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas 19-68
emot av alla.
Hemolytic disease of the newborn (HDN)
Mother produces anti-Rh antibodies that cross placenta
and cause agglutination and hemolysis of fetal RBCs
Vid graviditet fastställs blodgruppstillhörighet hos kvinnan
för att utesluta antikroppsbildning, vilken kan skada
nästkommande barn.
19-69
Om kvinnan är Rh- och det första väntade barnet Rh+ så kan kvinnan
i samband med blödning på grund av trauma, förlossning, missfall eller
abort bilda antikroppar mot rhesusfaktorn i barnets blod.
Vid nästa graviditet angriper dessa antikroppar barnets röda
blodkroppar om detta barn också är Rh+.
Barnet drabbas då av hemolys.
För att förhindra denna antikroppsutveckling behandlas kvinnan
redan vid händelser enligt ovan med läkemedel, som förhindrar
antikroppsbildningen.
Denna behandling är inte en helt säker garanti mot
antikroppsbildning, varför dessa kvinnor rutinmässigt testas för detta
under följande graviditeter.
19-70
Erythroblastosis Fetalis
19-71
Anemia - reduced O2 carrying capacity of the blood
• Insufficient number of RBCs:
Hemorrhagic - due to blood loss associated with an
injury, undiagnosed bleeding ulcer, etc.
Hemolytic - due to blood loss due to transfusion
reactions & certain bacterial and parasite infections.
Aplastic - due to destruction or inhibition of red
marrow by drugs, ionizing radiation or certain
bacterial toxins.
Anemia - reduced O2 carrying capacity of
the blood
• Insufficient hemoglobin content in RBCs:
Iron Deficiency - inadequate intake or absorption of
iron.
Pernicious - dietary deficiency of Vitamin B12 or
inadequate production of intrinsic factor for
absorption of Vitamin B12.
Anemia - reduced O2 carrying capacity of
the blood
• Abnormal hemoglobin in RBCs:
Sickle Cell - one amino acid in the 287 forming the
beta chains is wrong.
In low O2 conditions the beta chains form stiff rods
which cause RBCs to sickle blocking small vessels.
Other Blood Related Disturbances
• Polycythemia - abnormally high number of
RBCs .Increases blood viscosity & blood
pressure.
• Cause - most often the result of bone
marrow cancer.
• Lecuopenia - abnormally low number of
WBCs.
• Cause - drugs, steroids & anti-cancer
agents.
Other Blood Related Disturbances
• Leukemia - abnormally high numbers of
immature WBCs unspecialized.
• Named according to abnormal WBC type
involved
– Myelocytic - derived from myeloblasts
(chronic)
– Lymphocytic - involves lymphocytes
(acute)
Other Blood Related Disturbances
• Thrombus - a clot that forms & is
stationary in an unbroken blood vessel.
• If sufficiently large, it may block the flow of
blood downstream causing death of those
tissues.
• Embolus - an abnormal object moving
through a blood vessel, ie. Clot, air bubble,
lipid droplet, etc.
• Embolism - a blockage of blood vessels caused
by an embolus. May cause a stroke or heart
attack depending on tissues affected.
