Yrkeshögskola, Lund Sollentuna
Likabehandlingsplan och
Plan mot kränkande behandling
Upprättad 2009-01-01
Reviderad 2016-09-13
Gäller till 2017-09-13
Verksamhetsledare:
Renée Wallin - Sollentuna
Kajsa Petersson - Lund
Förord
Consensum Yrkeshögskolas likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett
dokument som arbetats fram för att skapa en god och trygg arbetsmiljö. Vår ambition är att
ha ett målinriktat arbete med att motverka diskriminering samt främja likabehandling av
studerande så som sökande till vår skola. De studerande ska uppleva sin studiesituation som
hanterbar, begriplig och meningsfull, men framförallt fri från diskriminering och trakasserier
Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska leda till ett kontinuerligt arbete
med värdegrund och människors lika värde, vilket är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans
under utbildningen samt inom olika verksamheter i vård och omsorg.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling uppdateras årligen.
I likabehandlingsplanen finns beskrivna åtgärder för hur vi vill arbeta för att stärka detta
arbete, samt vad studerande kan göra och vem man kan vända sig till om någonting händer
vad gäller likabehandling och kränkande behandling.
Vid funderingar och klagomål som gäller din utbildning och arbetsmiljö, kontakta direkt din
utbildningsledare eller Consensums verksamhetsledare.
Innehållsförteckning
1. Vision
4
2. Mål
4
3. Lagtexter och förordningar
4
4. Definition av centrala begrepp
6
4:1. Vad innebär diskriminering?
6
4:2. Vad innebär trakasserier?
7
4:3. Vad innebär kränkande behandling?
7
5. Kartläggning och nulägesanalys
8
6. Uppföljning och utvärdering
9
7. Främjandearbete/planerade åtgärder
9
8. Arbetsgång vid misstanke om studerande utsatts för
diskriminering, kränkande behandling, repressalier
10
9. Arbetsgång då personal misstänks för kränkande
behandling av studerande
10
10. Viktiga kontakter
11
1. Vision
Consensum Yrkeshögskola skall präglas av trygghet, meningsfullhet, begriplighet,
hanterbarhet och personligt ansvar. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
2. Mål för läsåret 2016-2017
Alla studerande ska kunna känna sig trygga på Consensum och bemötas och
behandlas med respekt.
All personal på Consensum Yrkeshögskola ska arbeta aktivt med att förebygga, agera
kring och dokumentera allt som kan falla under diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Consensum Yrkeshögskola ska ha ett systematiskt värdegrundsarbete för att främja
en god och trygg arbetsmiljö.
De studerande ska ha möjlighet att vara med och påverka värdegrundsarbetet och
likabehandlingsplanen/ planen mot kränkande behandling.
Alla studerande på Consensum Yrkeshögskola ska veta vem de kan vända sig till om
de utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Alla studerande skall ha möjlighet till inflytande över sin utbildning i den mån det är
möjligt, samt vara med vid vidareutveckling av sin respektive utbildning.
3. Lagtexter och förordningar
Yrkeshögskolan har lagar som styr arbetet med likabehandlingsplanen för att motverka och
förebygga kränkande behandling och diskriminering. Lagarna ska tillsammans styra
Yrkeshögskolans arbete med att främja de studerandes lika rättigheter och inflytande på
utbildningen.
Lag (2009:128) om yrkeshögskolan
3 § Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom
yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de
mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar
inom yrkeshögskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla
former av kränkande behandling.
18 § De studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att utöva
inflytande över utbildningen.
Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan
4 Kap. 7 § De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att
påverka utbildningens uppläggning och genomförande.
4
Diskrimineringslagen (2008:567)
1 Kap. 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
2 Kap. 7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev,
student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens
verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier
eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda
omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de
åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.
4. Definition av centrala begrepp
4:1. Vad innebär diskriminering?
Då skolan på osakliga grunder missgynnar en studerande eller sökande till skolan med
koppling till diskrimineringsgrunderna är detta en diskriminering.
De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen:
1. kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av
elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och
skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
2. etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra etnisk diskriminering. Etnisk
tillhörighet kan vara när någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen
tillhörighet. En person kan ha flera etniska tillhörigheter.
3. religion eller annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Undervisningen i
skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna
någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning innefattar
uppfattningen som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till
exempel buddism, ateism eller agnosticism.
5
4. funktionsnedsättning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av
funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller
intellektuell och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både
sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt,
som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd
av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en
medfödd eller förvärvad skada.
5. sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av
sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet - bisexualitet heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma
värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till
likabehandling oavsett sexuell läggning. – Homofobi är en uppfattning eller medveten
värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark
negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer.
6. könsöverskridande identitet eller uttryck: Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Om man inte
ser på sig själv som tjej eller kille, såsom ofta förväntas i samhället, så kan man ha en
könsöverskridande identitet. Det kan handla om att andra tänker att man är en tjej
för att man har en kropp, ser ut eller pratar som en tjej gör, men själv identifierar
man sig som kille. Det kan handla om att man är tjej men gillar att ha kläder som är
typiskt ”manliga”. Eller att man är kille och använder mycket ”kvinnligt” smink. Man
kan också växla könsidentitet. Det är förbjudet för skolor att diskriminera någon på
grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
7. ålder: Ingen får diskrimineras i skolan på grund av sin ålder. Man får alltså inte
behandlas illa på grund av att man till exempel är ung. Däremot får och ska en skola
naturligtvis ta hänsyn till elevernas ålder för att kunna nivåanpassa undervisning och
liknande.
4:2. Vad innebär trakasserier?
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna, men där det inte finns någon obalans i makt mellan den
som trakasserar och den trakasserade.
6
4:3. Vad innebär kränkande behandling?
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund. T.ex. retas, mobba, frysa ut någon, text och bild,
materiell kränkning.
Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om
ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, t.ex:
fysiska slag (slag, knuffar)
verbala hot (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, facebook)
Repressalier: Personalen får inte utsätta en studerande för straff eller negativ behandling på
grund av att den studerande har anmält skolan för diskriminering, påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling.
7
5. Kartläggning och nulägesanalys
På Consensum arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga diskriminering och
annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma
värdegrund. Consensums värdegrund syftar till att skapa helhet, sammanhang och att de
studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet
under sin studietid hos oss.
Individnivå: Vi arbetar med individuella studieplaner där den studerande ges möjlighet att
uttrycka behov av stöd som han/hon är i behov av för att genomföra sin utbildning.
Studieplanen följs sedan upp i början av varje ny delkurs under utbildningen och tas även
upp vid individuella samtal mellan studerande och utbildningsledare. Syftet med
studieplanen är att möta alla studerandes individuella behov.
Gruppnivå: Vid varje utbildningsstart presenteras likabehandlingsplanen för alla studerande
som då informeras om Consensums likabehandlingsarbete.
Inledningsvis av våra utbildningar arbetas det med värdedegrundsfrågor i olika former samt
gruppstärkande övningar. Varje klass beskriver vilket klimat de vill ha under sina träffar, hur
de vill bemöta samt bli bemötta under utbildningen. Detta blir en bas som man utgår ifrån i
de olika delkurserna, där kommunikation och förhållningssätt är ett återkommande tema.
Grupparbeten och gruppdiskussioner är vanligt förekommande inslag i alla våra utbildningar.
Detta för att stärka gemenskapen i gruppen, synliggöra kunskap, och även för att träna sig i
samarbete.
I varje utbildning väljs en studeranderepresentant av gruppen som ansvarar för att delta i
skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppens uppdrag är bland annat att vara med och forma
utbildningen så att den passar de efterfrågade kompetensbehoven, ett arbete som
studeranderepresentanten deltar i.
Verksamhetsnivå:
En gång per termin genomförs en övergripande och gemensam utvärdering i alla våra
utbildningar. Denna vägleder oss i vilka frågor som är viktiga att arbeta vidare med.
8
6. Uppföljning och utvärdering
Utvärdering har skett under våren-16 via trivselenkät som utgår från Antonovskys
KASAM - Känslan av sammanhang där begreppen meningsfullhet, begriplighet och
hanterbarhet ingår.
I våra utvärderingar under vt-156 har vi funnit att trivseln och tryggheten är god för
Consensums studerande och att vi har en god beredskap vid händelser och en god
struktur vad gäller kursledarens och verksamhetsledarens tillgänglighet för samtal.
Enkäten visar också att de studerande känner meningsfullhet i studierna, trivs med
samarbetet med medstuderande och lärare samt känner sig delaktiga/har inflytande i
sina studier.
Alla våra utbildningar bygger huvudsakligen på arbete med människor, där det ingår mål
för kunskap i kommunikation och värdegrund. Detta är något vi arbetar systematiskt
med i alla våra utbildningar inför nästa år så att vi kan driva arbetet framåt och tydligt
kunna utvärdera de åtgärder som gjorts.
7. Främjandearbete/ Planerade åtgärder 2016-2017
Under uppstart av varje utbildning sker genomgång av likabehandlingsplanen.
Utbildningsledaren ansvarar för att det arbetas med denna utifrån de olika mål som
finns i kurserna. Det ska handla om värdegrund, samarbete, likabehandling och
diskrimineringsgrunderna. Varje utbildningsledare ansvarar för detta.
Det förebyggande arbetet består både av teori, såsom undervisning om individens
rättigheter och skyldigheter, och praktik, såsom upprätthållande av en arbetsmiljö
präglad av välvilja, tolerans, öppenhet och ansvar. Utbildningsledaren ska
levandegöra skolans värdegrund på olika sätt. Varje utbildningsledare ansvarar för
detta.
9
8. Arbetsgång vid misstanke om att studerande utsatts för
diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller
repressalier
1. Ta direkt kontakt med din utbildningsledare. Om detta inte går, ta kontakt med
verksamhetsledare.
2. Kartläggning av situationen görs omgående och en plan för lösning upprättas. Det ska
vara en tydlig dokumentation om vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som
ansvarar för vad, samt tid för uppföljning.
3. Personen/personerna som misstänks ha kränkt eller diskriminerat någon annan
kontaktas. Åtgärdsplan upprättas vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som
ansvarar för vad, samt tid för uppföljning.
4. Uppföljning skall ske högst två veckor efter att åtgärdsplanen upprättats. Ny
åtgärdsplan kan då vid behov göras och nytt datum för uppföljning sätts då.
5. Om situationen inte
verksamhetsledare.
löser
sig
på
ett
tillfredsställande
sätt
kontaktas
9. Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av
studerande
Då det föreligger misstanke om att personal kränker en studerande leder alltid
verksamhetsledaren utredningen.
Samtal sker omgående med berörd studerande och dokumentation sker.
Samtal sker också omgående med den personal som misstänks för kränkning.
En kartläggning görs och vid behov blandas andra personer in t ex styrelsen för
skolan, aktuell fackföring.
Med stöd av samtal och kartläggning beslutas om åtgärd för att förhindra fortsatt
kränkning. Händelsen dokumenteras och följs upp av verksamhetsledaren.
10
10.
Viktiga kontakter
Sollentuna:
Verksamhetsledare
Renée Wallin , rené[email protected]
08-120 230 48
Utbildningsledare
Arja Wadeskog, [email protected]
Ramona Aronsson [email protected]
Annika Bruno, [email protected]
08-12 099350
08-12 099351
08-12 099357
Lund:
Verksamhetsledare
Kajsa Petersson, [email protected]
046-27 18660
Utbildningsledare,
Pamela Andreasson, [email protected]
Lottie Fredriksson, [email protected]
046-27 17778
046-27 17776
11
