Oro, ångest och depression är betydligt vanligare hos kvinnor än hos
män. I den här rapporten sammanställs kunskapen om orsakerna till
denna könsskillnad. Rapporten redovisar resultat från studier med de
bästa utformningarna utan begränsning till specifik disciplin eller
forskningsfält.
Oro, ångest och depression är bland de främsta folkhälsoproblemen,
både bland barn och vuxna, och kunskap om könsskillnaderna är viktig
för dem som är inblandade i preventivt eller behandlande arbete på
området.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Varför drabbas kvinnor
oftare av oro, ångest
och depression?
En kunskapsöversikt
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
[email protected]
www.fhi.se
R 2009:08
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-615-5
Varför drabbas kvinnor oftare av
oro, ångest och depression?
En kunskapsöversikt
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009, R 2009:08
ISSN: 1651-8624
ISBN: 978-91-7257-615-5
FÖRFATTARE: ANTON LAGER
OMSLAGSFOTO: Tuomas Marttila/Maskot
GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM
TRYCK: Strömberg, Stockholm 2009
Innehåll
4 Förord
5 Sammanfattning
6 Summary
7 Inledning, syfte och metod
8 Snedvridna instrument och rapporteringsbenägenhet
9 Socioekonomisk utsatthet, kränkningar och övergrepp
11 Biologi
12 Könsroller
14 Sammanfattande diskussion
15 Tack
16 Referenser
Förord
tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt,
särskilt bland unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska
besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 1980-talet även om ökningarna
kan ha avstannat under de senaste två-tre åren. Trenderna är mycket likartade bland
både män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika
riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende.
Samtidigt är inåtvänd problematik, det vill säga oro, ångest och depression,
betydligt vanligare bland flickor och kvinnor än bland pojkar och män. Så var det
på 1980-talet, samt tidigare ändå - och så är det fortfarande i slutet av 2000-talet.
Det finns inga enkla förklaringar till denna könsskillnad. I den här rapporten sammanställs vetenskaplig litteratur på området.
Anton Lager, folkhälsovetare, utredare, Statens folkhälsoinstitut och doktorand i folkhälsovetenskap, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms
universitet­/Karolinska Institutet har författat rapporten. Värdefulla synpunkter har
lämnats av forskare på området.
Under de senaste
Östersund, maj 2009
Sarah Wamala
Generaldirektör
4 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
Sammanfattning
Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5–3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara. En kunskapsöversikt sammanställdes därför med fokus på experiment och longitudinella
studier, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall redovisas
också resultat från studier med svagare design. Resultaten pekar på att könsskillnaderna är verkliga så till vida att de inte kan förklaras av snedvridna instrument
eller skillnader i rapporteringsbenägenhet. Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte
vara den huvudsakliga orsaken, eftersom könsskillnaderna har kvarstått oförändrade i årtionden. Det är istället troligt att den viktigaste förklaringen ligger i biologiska skillnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar som
är avgörande krävs nya studier.
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 5
Summary
Why are women more worried, anxious and depressed?
A literature review
The prevalences of anxiety and depression are 1.5-3.0 times higher among women
than men. The reasons for this sex difference have remained unclear. A broad review
of literature was conducted, focusing on experiments and observational longitudinal
studies in medicine and psychology. When appropriate, studies of weaker design, as
well as studies from other disciplines, were included. The results suggest that the sex
differences are real, in that they cannot be fully explained by biased instrument or
response bias. Socioeconomic inequality does not seem to be the main cause, since
the sex differences in anxiety and depression have remained quite stable over time. It
is instead probable that the most important explanation lies in biological differences
and/or in sex roles. New studies are needed to settle which of these two explanations
are more important.
6 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
Inledning, syfte och metod
som anger att de har besvär av ängslan, oro eller
ångest var 24 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Undersökningarna
om levnadsförhållanden år 2004–2005. Besvären har ökat kraftigt sedan slutet av
1980-talet, särskilt bland unga (1). År 2007 hade 177 per 100 000 kvinnor och 117
per 100 000 män sjukhusvårdats för förstämningssyndrom, enligt patientregistret.
Såväl mildare oro som ångest och depression är 1,5–3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Detta är känt i den vetenskapliga litteraturen och gäller olika
länder, tider och åldrar (2, 3). Orsakerna till könsskillnaderna är dock fortfarande
oklara. Syftet med denna rapport var därför att sammanställa en kunskapsöversikt
på området.
Studierna identifierades genom sökningar i Medline och Psycinfo med söksträngen
(worr* OR anxi* OR depress*) AND (”gender differences” OR ”sex differences”).
Funktionen ”Related articles” i Medline har också använts. Sökningen begränsades
till artiklar på engelska, svenska, danska, norska och finska med sammanfattning
tillgänglig. I första hand redovisas fynd från experiment och observationsstudier
med longitudinell utformning, samt översiktsartiklar som sammanställt sådana studier. I vissa fall har det dock varit motiverat att redovisa resultat också från studier
med svagare design.
Genom den breda söksträngen identifierades relevant litteratur också inom fält
som inte i första hand tillhör det medicinska eller det psykologiska. Även dessa
studier redovisas. De enskilda studierna av denna typ användes också som utgångspunkt för kompletterande sökningar inom det aktuella fältet. I dessa sökningar
användes förutom Medline och Psycinfo även Google Scholar i avsikt att identifiera
fler studier av exempelvis sociologisk karaktär. Relevant litteratur identifierades
också genom referenslistor och personlig kommunikation. Identifieringen av litteratur pågick till och med november år 2007.
Andelen 16–84-åriga svenskar
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 7
Snedvridna instrument och
rapporteringsbenägenhet
könsskillnaderna i oro, ångest och depression förklaras av att
problemen yttrar sig på olika sätt för kvinnor och män, och att diagnoskriterier
och screeninginstrument fokuserar på typiskt kvinnliga symtom. Till exempel kan
frågor om gråt resultera i könsskillnader som inte nödvändigtvis avspeglar verkliga
skillnader i förekomst av depression (4). Enligt andra forskare är irritabilitet ett
typiskt manligt symtom som ofta förbises. Skillnaderna i symtom tycks dock sammantaget vara för få och för små för att förklara skillnaderna i depression (5). Det
har också påpekats att könsskillnaderna i depression har kvarstått över tid, trots
mer utvecklade diagnoskriterier (3). Om skillnaderna i psykiska problem framför
allt berodde på snedvridna instrument skulle diagnosernas prediktionsförmåga vara
sämre för det ena eller andra könet. Men det finns inga belägg för att detta skulle
vara fallet (6).
En annan hypotes är att män är mindre villiga än kvinnor att erkänna besvär
av nedstämdhet eller oro, vilket ger upphov till så kallad response bias. En studie
pekar på att män över huvud taget oftare håller känslor för sig själva (7). I en annan
studie fick deltagarna rapportera depressiva symtom, och en grupp fick veta att
höga poäng skulle följas upp med en vårdkontakt. Detta gjorde att männen, men
inte kvinnorna, rapporterade färre symtom (8). I andra studier jämförs mäns och
kvinnors benägenhet att komma ihåg depressiva perioder. I en studie över 19 månader fann man inga skillnader, men i en studie över tio år var kvinnor bättre än män
på att erinra sig de depressiva perioderna (9, 10). I ett närliggande experiment fick
deltagarna testa sin allmänbildning. Kvinnorna var då mer benägna att minnas sina
fel än vad männen var (11).
Sammantaget är det dock tveksamt om dessa fenomen kan förklara någon större
del av könsskillnaderna. I studien som visade att män oftare håller känslor för sig
själva kunde till exempel denna variabel kontrolleras – och det mesta av skillnaderna i ångest och nedstämdhet kvarstod (7). Enligt en sammanställning av ytterligare studier är det oklart om män och kvinnor verkligen har olika stor benägenhet
att minnas depressiva perioder (5). Om män var mindre villiga att erkänna sina
besvär så borde skillnaderna mellan könen också vara mindre i anonyma enkäter
än i andelen som uppsöker vård, men så är inte fallet (3, 12).
En hypotes är att
8 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
Socioekonomisk utsatthet,
kränkningar och övergrepp
till de viktigaste bestämningsfaktorerna för
psykisk ohälsa. De kan mätas som exempelvis utbildningsnivå, yrkesstatus eller
inkomst (13).
Kvinnor har på många sätt en mer utsatt situation. Svenska kvinnor har exempelvis lägre sammanräknad förvärvsinkomst än män, och kvinnor som är ensamboende eller ensamstående med barn har lägre disponibel inkomst än män i motsvarande situation. Skillnader i egen inkomst och arbete förklarar också en del
av könsskillnaderna i förekomsten av psykiska problem. Det visar analyser av
Levnadsnivåundersökningen (LNU) (14).
Förklaringen är dock inte heltäckande. Socioekonomiska skillnader kan inte förklara könsskillnaderna bland ungdomar, eftersom deras socioekonomiska status
beror på föräldrarnas. Könsskillnaderna i socioekonomiska förutsättningar har
också minskat över tid, utan att skillnaderna i psykiska problem har minskat (3,
15). I den nämnda LNU-studien förklarade till exempel egen inkomst och arbete
betydligt mer av könsskillnaderna år 1968 än år 2000, utan att skillnaden i besvär
minskade under perioden (14).
Eventuellt har kvinnor inte kunnat tillgodogöra sig fördelarna av de mer jämlika
förutsättningarna därför att kraven har ökat på andra håll, exempelvis när det gäller ansvar för hem och barn. De svenska LNU-uppgifterna medgav dock analyser
av ett flertal faktorer utöver dem som nämndes ovan. Hit hör civilstånd, hemmaboende barn, socialt nätverk, ansvar för hushållsarbetet, ergonomiska påfrestningar,
psykologiska krav på arbetet och huruvida arbetet är omväxlande. Inga av dessa
faktorer kunde förklara könsskillnaderna i psykiska besvär (14). Den samlade litteraturen pekar i stället på att multipla roller är förknippade med såväl negativa som
positiva konsekvenser (3, 5).
En stor tysk studie undersökte om könsskillnaderna i ångest och depression
kunde förklaras av utbildning, sysselsättning eller civilstånd (16). Man fann samband mellan psykiska problem och alla tre faktorer. De främsta könsskillnaderna
gällde civilstånd: att vara singel var vanligare bland män, men att vara separerad,
skild/änka/änkling eller ensamstående förälder var vanligare bland kvinnor. Att vara
singel ökade risken för psykiska problem lika mycket för män som för kvinnor. Att
vara separerad, skild/änka/änkling eller ensamstående med barn innebar däremot
en större risk för män än för kvinnor. Trots att förekomsten av ångest och depression också i denna studie var högre bland kvinnor fann man på detta sätt att den
socioekonomiska utsattheten förklarade mer av männens än av kvinnornas besvär.
En annan form av utsatthet är den som gäller övergrepp och kränkningar. Fler
pojkar (10 557) än flickor (6 256) angav att de kände sig mobbade eller utsatta av
Socioekonomiska faktorer hör
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 9
andra elever i skolan i Skolverkets totalundersökning från år 2003. Undersökningen
gällde elever i årskurs 7–9 i grundskolan och 1–3 i gymnasiet. Även motsvarigheten
till Levnadsnivåundersökningen bland barn, den så kallade Barn-LNU, pekade år
2000 på att fler pojkar än flickor i åldern 10–18 år utsätts för någon typ av kränkning varje vecka (17). I undersökningen Ung i Värmland var det ungefär lika många
15-åriga pojkar och flickor som hade blivit mobbade vid upprepade tillfällen, medan
en högre andel pojkar än flickor hade behövt söka vård för att de blivit slagna (18).
Svenska uppgifter om könsskillnader i andelen barn som blivit kroppsligt bestraffade av sina föräldrar pekar åt olika håll: fler pojkar än flickor i mellanstadiet anger
att de har blivit misshandlade, men fler flickor än pojkar i 20-årsåldern anger att de
har blivit slagna i hemmet. Andra studier visar inga könsskillnader alls (19).
Flickor och kvinnor är dock entydigt mer utsatta för sexuella övergrepp (19). De
sexuella övergreppen är bland annat en orsak till att kvinnor är överrepresenterade
bland dem som drabbas av posttraumatisk stress (20, 21). I en nyzeeländsk longitudinell studie där man följde nyfödda barn upp till 21 års ålder bidrog sexuella övergrepp och sexuella kränkningar utan kroppskontakt också till könsskillnaderna i
ångest och depression (22). Det är möjligt att sexuella trakasserier i skolan (23) och
på arbetsplatser (24) bidrar till könsskillnaderna i mildare besvär.
Inte heller denna förklaring är dock heltäckande. I den nyzeeländska studien
kvarstod det mesta av könsskillnaderna i ångest och depression efter statistisk kontroll för övergrepp (22). Av dem som drabbas av posttraumatisk stress har i själva
verket bara en liten del utsatts för sexuella övergrepp. Andra trauman som har
visats utlösa posttraumatisk stress är vanvård i barndomen, icke-sexuella övergrepp
i barndomen eller vuxen ålder, olyckor, katastrofer, krig, strid eller terrorism, sjukdomar och skador samt att bevittna död eller skada. Studierna på området visar att
kvinnor genomgående löper högre risk än män att drabbas av posttraumatisk stress
när de utsätts för sådana trauman – men också att män oftare drabbas av dessa
trauman än kvinnor (21).
Huvudbudskap
π Könsskillnaderna i oro, ångest och depression kan inte förklaras av
­snedvridna instrument eller skillnader i rapporteringsbenägenhet.
π Socioekonomisk ojämlikhet tycks inte vara den huvudsakliga orsaken.
π Det är troligt att den viktigaste förklaringen i stället ligger i biologiska
s­ killnader eller i könsroller. För att ta reda på vilken av dessa förklaringar
som är avgörande krävs nya studier.
10 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
Biologi
Könsskillnaderna i inåtvända besvär återkommer över tid och i olika länder.
Skillnaderna uppkommer i åldrarna kring puberteten och försvinner i åldrarna
kring menopausen. Detta skulle kunna tala för att könsskillnaderna är biologiskt
orsakade. Frågan har studerats inom flera olika forskningsfält. I tvillingstudier har
man till exempel intresserat sig för det genetiska bidraget till depression. I en studie
av drygt 14 000 svenska tvillingpar förklarade genetiken 42 procent av variationen
för kvinnor men bara 29 procent för män (25). Det är dock oklart hur detta ska
uppfattas. Ett större genetiskt bidrag för kvinnor kan tolkas som att könsskillnaderna i depression drivs av biologiska orsaker – men lika gärna som att miljön är
mer optimal för män. I forskningsfältet som helhet är resultaten dessutom motsägelsefulla, med en könsskillnad i vissa studier men inte i alla (3, 5, 26).
Könshormoner spelar en roll för hur kroppen reagerar på stress. Östrogen påverkar HPA-axeln (hypotalamus–hypofys–binjure) som i sin tur styr nivåerna av stresshormoner, exempelvis kortisol (3, 5, 27). En ansenlig mängd djurförsök pekar dock
på att honor är stresståligare än hanar (27).
Annan litteratur ger stöd för att könshormoner påverkar hormoner som anses
stå i samband med depression, som sköldkörtelhormon och serotonin (3, 5, 12). En
amerikansk studie visade till exempel att hormonnivåerna runt puberteten predicerade depression bland unga flickor (28). Men för övrigt är det ont om belägg för
direkta samband mellan hormonnivåer och depressionstillstånd. Detta gäller även
depressionstillstånd som bara drabbar kvinnor, exempelvis premenstruell depression och förlossningsdepression (5, 12, 29). I stället diskuteras mer allmänt om
vissa kvinnor är känsliga för svängningar och/eller höga halter av könshormoner
(29). De depressionstillstånd som är mer specifika för kvinnor är inte heller tillräckligt vanliga för att i sig själva förklara mer än en liten del av könsskillnaderna.
Premenstruell depression uppskattas exempelvis drabba 2–10 procent av alla kvinnor. Det innebär att bara omkring 1 procent av alla kvinnor har besvär vid varje
given tidpunkt (3, 5, 12).
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 11
Könsroller
problem skulle kunna bero på att flickor och pojkar upplever eller förhåller sig till påfrestningar på olika sätt. Flickor oroar sig
till exempel mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än vad pojkar gör (30–33).
Två studier pekar vidare på att såväl kroppsbilden som självförtroendet hos flickor
försämras i samband med puberteten (34, 35). Även andra studier bekräftar könsskillnader i självförtroende bland ungdomar, och i en svensk studie fann man särskilt stora könsskillnader i självförtroende just i relation till kroppsbild (36–39).
En metaanalys visar dock att skillnaderna är små och att de verkar vara unika för
ungdomar (40). Det är också oklart hur relationen mellan självförtroende och psykisk ohälsa ser ut: en argentinsk longitudinell studie pekar på att självförtroende
kan ha en skyddande effekt mot psykiska besvär, medan ingen sådan effekt märks i
en finsk studie (37, 41).
Vidare oroar sig unga flickor mer för sina relationer än vad pojkar gör (31,
42–44). En studie pekar på att flickor reagerar kraftigare än pojkar när relationen
till jämnåriga försämras, medan flickor och pojkar reagerar mer likvärdigt när pressen ökar inom andra områden (45). En annan studie pekar på att flickor hamnar i
fler stressfyllda övergående situationer i sina relationer. Men studien gav inte belägg
för att flickornas relationer var av sämre kvalitet än pojkarnas, exempelvis när det
gällde hur ofta man träffade eller hamnade i konflikter med varandra (45). Utöver
relationerna oroar sig unga mest för sina utbildningsprestationer och möjligheter
att få jobb. Här saknas tydliga könsskillnader (31, 42–44, 46).
I en annan typ av studier har forskare intresserat sig för skillnader i hur män och
kvinnor påverkas av katastrofer. Efter attackerna mot World Trade Center den 11
september 2001 fick fler amerikanska kvinnor än män stressymtom, också efter
kontroll för grad av exponering och tidigare psykisk ohälsa (47, 48). Andra studier
visar att israeliska kvinnor har drabbats av stressymtom i större utsträckning än
män efter självmordsbombningar, trots att de mer sällan har utsatts för dåden (49,
50). I en turkisk studie intervjuades vidare människor som varit direkt utsatta för
en jordbävning. Kvinnor hade fler symtom också efter kontroll för tidigare psykiska
problem (51).
Vad beror det då på att kvinnor verkar drabbas av svårare problem när män och
kvinnor utsätts för likvärdiga påfrestningar på det här sättet? En orsak kan vara
att de så kallade copingstrategierna skiljer sig åt, det vill säga att män och kvinnor
använder olika strategier för att hantera påfrestningar och krav. I en av de israeliska
studierna om självmordsbombningar undersöktes också könsskillnader i coping­
strategier. Man fann stora skillnader vad gällde att söka stöd hos familj och vänner,
självdistraktion genom aktivitet, och att tala med andra om känslor. Alla dessa
Könsskillnaderna i inåtvända
12 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
copingstrategier var vanligare bland kvinnor (49). Skillnader i copingstrategier har
också undersökts i en stor psykologisk metastudie. Denna pekar dock på att kvinnor använder mer av i stort sett alla former av coping (52).
Metastudien om könsskillnader i coping bygger på undersökningar där man
använt vissa psykologiska instrument. Den folkhälsovetenskapliga disciplinen
bidrar med analyser som kompletterar bilden, främst när det gäller hur män förhåller sig till påfrestningar. I en studie ingick 80 000 slumpmässigt utvalda personer från sex europeiska länder. Det var vanligare bland deprimerade kvinnor att
uttrycka känslor och att vända sig till sin religion, samt något vanligare att vända
sig till familj och vänner. Bland män var det mycket vanligare att använda sig av
alkohol samt av sport och hobbyer. Männen använde sig också något oftare av cigaretter och självhjälpsgrupper (53). I en slovensk studie av deprimerade ungdomar
fann man att det var vanligare bland flickor att söka hjälp hos vänner och familj,
medan både distraktion och att uttrycka känslorna var vanligare bland pojkar (54).
Problemfokuserade copingstrategier var vanligare bland pojkar i en studie av finska
ungdomar. Pojkarna använde också oftare alkohol som copingstrategi, medan flickorna oftare sökte socialt stöd. Könsskillnaderna i alkoholanvändning och socialt
stöd var stora (55). I två andra finska studier sökte kvinnor mer emotionellt stöd,
medan problemfokuserade copingstrategier var lika vanliga bland kvinnor och män
(37, 56).
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 13
Sammanfattande diskussion
Sammanställningen pekar på att könsskillnaderna i oro, ångest och depression
är verkliga. Man kan alltså inte helt förklara dem med snedvridna instrument eller
skillnader i rapporteringsbenägenhet. En del av könsskillnaderna förklaras troligen
av att kvinnor är mer socioekonomiskt utsatta än män, och att de oftare utsätts
för kränkningar och övergrepp. Men könsskillnaderna har inte minskat över tid,
vilket talar emot att socioekonomiska skillnader i form av tillgång till exempelvis
utbildning, arbete eller inkomst skulle vara den huvudsakliga orsaken. Studier om
effekterna av katastrofer visar vidare att kvinnor reagerar starkare än män vid en
och samma händelse. Orsaken tycks inte vara att de väljer olika copingstrategier.
Detta kan sammantaget tala för biologiska orsaker. Könsskillnaderna i depression har hittills också bestått över tid, registrerats i vitt skilda länder, uppkommit
ungefär samtidigt med puberteten och försvunnit ungefär samtidigt med menopausen. Att kvinnor upplever en given påfrestning kraftigare än män blir från den här
utgångspunkten tecken på ett slags biologisk känslighet. Att litteraturen på området
hittills är motsägelsefull blir med en sådan tolkning främst ett uttryck för att frågan
inte är tillräckligt studerad (27).
Men det är också möjligt att skillnaderna hänger ihop med hur kvinnor och män
förväntas förhålla sig till sig själva, sin miljö och påfrestningar av olika slag – och
att dessa könsroller i grunden är kulturella eller sociala, det vill säga handlar om
genus snarare än biologiskt kön. Flickor oroar sig mer än pojkar för sitt utseende,
sin kroppsvikt och sina relationer, vilket tycks ligga i linje med en sådan tolkning.
Dessutom pekar studierna på att kvinnor oftare vänder sig till andra när de upplever påfrestningar, medan män dricker mer alkohol. Detta stämmer överens med
det vidare psykiatriska ohälsopanoramat, där kvinnor är mer deprimerade men
där män har mer alkoholproblem (57, 58). Lägger man ihop sjukdomsbördan för
depression och alkoholberoende i Sverige hamnar kvinnor och män på nästan exakt
samma nivå (59).
Eftersom frågan inte är avgjord behövs ytterligare studier. Redan för 30 år sedan
efterlyste litteratursammanställare (60) longitudinella undersökningar som i en och
samma analys kunde ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, individuella förhållningssätt och biologiska faktorer samt till hur dessa faktorer interagerar. På senare
tid har sådana studier av hög kvalitet börjat publiceras. De pekar dock paradoxalt
nog på att det är samma faktorer som rent statistiskt förklarar såväl kvinnors som
mäns depression (61–63), trots att depression är vanligare bland kvinnor. Eftersom
frågan är så komplex verkar vi alltså få vänta ytterligare en tid på mer slutgiltiga
förklaringar till könsskillnaderna – även om det kanske inte ska behöva ta ytterligare 30 år.
14 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
Tack
Följande personer har givit värdefulla kommentarer på tidigare utkast: Sven
Bremberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och
avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, Maria Danielsson, socialmedicinare, utredare, Socialstyrelsen, Örjan Hemström, docent, Centre for Health Equity Studies,
CHESS, Stockholms universitet/Karolinska Institutet och utredare, Högskoleverket,
Erika Lager, barnsjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset samt Viveca
Östberg, docent, CHESS.
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 15
Referenser
1. Bremberg S, Hæggman U, Lager A. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och
förslag till åtgärder: slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa.
Stockholm: Fritzes; 2006.
2. Wittchen HU, Jacobi F. Size and burden of mental disorders in Europe – a critical review
and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 2005 Aug;15(4):357–76.
3. Kuehner C. Gender differences in unipolar depression: an update of epidemiological
findings and possible explanations. Acta Psychiatr Scand 2003 Sep;108(3):163–74.
4. Salokangas RK, Vaahtera K, Pacriev S, Sohlman B, Lehtinen V. Gender differences in
depressive symptoms. An artefact caused by measurement instruments? J Affect Disord
2002 Apr;68(2-3):215–20.
5. Piccinelli M, Wilkinson G. Gender differences in depression. Critical review. Br J Psychiatry 2000 Dec;177:486–92.
6. Rutter M, Caspi A, Moffitt TE. Using sex differences in psychopathology to study causal
mechanisms: unifying issues and research strategies. J Child Psychol Psychiatry 2003
Nov;44(8):1092–115.
7. Mirowsky J, Ross CE. Sex Differences in Distress: Real or Artifact? Am Sociol Rev 1995
Jun;60(3):449–68.
8. Sigmon ST, Pells JJ, Boulard NE, Whitcomb-Smith S, Edenfield TM, Hermann BA, et al.
Gender Differences in Self-Reports of Depression: The Response Bias Hypothesis Revisited. Sex Roles 2005 Sep;53:401–11.
9. Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Are there sex differences in the reliability of a lifetime history of major depression and its predictors? Psychol Med 2001 May;31(4):617–
25.
10. Wilhelm K, Parker G. Sex differences in lifetime depression rates: fact or artefact? Psychol Med 1994 Feb;24(1):97–111.
11. Beyer S. Gender Differences in Self-Perception and Negative Recall Biases. Sex Roles
1998;38:103–33.
12. Nolen-Hoeksema S. Sex differences in unipolar depression: evidence and theory. Psychol
Bull 1987 Mar;101(2):259–82.
13. Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O'Campo P. Socioeconomic position and major mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26:53–62.
14. Hemström Ö, Krantz G, Roos E. Changing gender differences in musculoskeletal pain
and psychological distress. I: Fritzell J, Lundberg O, red. Health inequalities and welfare
resources: continuity and change in Sweden. Bristol: Policy Press; 2007. s. 43–66.
15. Leon AC, Klerman GL, Wickramaratne P. Continuing female predominance in depressive illness. Am J Public Health 1993 May;83(5):754–7.
16. Klose M, Jacobi F. Can gender differences in the prevalence of mental disorders be
explained by sociodemographic factors? Arch Womens Ment Health 2004 Apr;7(2):133–
48.
17. Östberg V. Vardagen i skolan: arbetsmiljö, vänner och mobbning. I: Jonsson JO, Östberg
V, Evertsson M, Brolin Låftman S, red. Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; 2001. s. 183-208
16 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
18. Hagquist C, Nilsson T, Forsberg E. Ung i Värmland 1988-2002: en undersökning bland
niondeklassare. Karlstad: Karlstads universitet; 2004.
19. Janson S. Barn och misshandel: en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer;
2001.
20. Nemeroff CB, Bremner JD, Foa EB, Mayberg HS, North CS, Stein MB. Posttraumatic
stress disorder: a state-of-the-science review. J Psychiatr Res 2006 Feb;40(1):1–21.
21. Tolin DF, Foa EB. Sex differences in trauma and posttraumatic stress disorder: a quantitative review of 25 years of research. Psychol Bull 2006 Nov;132(6):959–92.
22. Fergusson DM, Swain-Campbell NR, Horwood LJ. Does sexual violence contribute to
elevated rates of anxiety and depression in females? Psychol Med 2002 Aug;32(6):991–6.
23. Gådin KG, Hammarström A. A possible contributor to the higher degree of girls reporting psychological symptoms compared with boys in grade nine? Eur J Public Health
2005 Aug;15(4):380–5.
24. Arbetsmiljön 2005. Stockholm: Arbetsmiljöverket; Statistiska centralbyrån; 2006
25. Kendler KS, Gatz M, Gardner CO, Pedersen NL. A Swedish national twin study of lifetime major depression. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1):109–14.
26. Goldberg D. The aetiology of depression. Psychol Med 2006 Oct;36(10):1341–7.
27. Altemus M. Sex differences in depression and anxiety disorders: potential biological
determinants. Horm Behav 2006 Nov;50(4):534–8.
28. Angold A, Costello EJ, Erkanli A, Worthman CM. Pubertal changes in hormone levels
and depression in girls. Psychol Med 1999 Sep;29(5):1043–53.
29. Noble RE. Depression in women. Metabolism 2005 May;54(5 Suppl 1):49–52.
30. Rozin P, Bauer R, Catanese D. Food and life, pleasure and worry, among American
college students: gender differences and regional similarities. J Pers Soc Psychol 2003
Jul;85(1):132–41.
31. West P, Sweeting H. Fifteen, female and stressed: changing patterns of psychological
distress over time. J Child Psychol Psychiatry 2003 Mar;44(3):399–411.
32. Rozin P, Fischler C, Imada S, Sarubin A, Wrzesniewski A. Attitudes to food and the role
of food in life in the U.S.A., Japan, Flemish Belgium and France: possible implications for
the diet-health debate. Appetite 1999 Oct;33(2):163–80.
33. Bellisle F, Monneuse MO, Steptoe A, Wardle J. Weight concerns and eating patterns: a survey of university students in Europe. Int J Obes Relat Metab Disord 1995
Oct;19(10):723–30.
34. Meland E, Haugland S, Breidablik HJ. Body image and perceived health in adolescence.
Health Educ Res 2006 Sep 6.
35. Benjet C, Hernandez-Guzman L. Gender differences in psychological well-being of Mexican early adolescents. Adolescence 2001 Spring;36(141):47–65.
36. Räty LK, Larsson G, Söderfeldt BA, Larsson BM. Psychosocial aspects of health in
adolescence: the influence of gender, and general self-concept. J Adolesc Health 2005
Jun;36(6):530.
37. Aalto-Setala T, Poikolainen K, Tuulio-Henriksson A, Marttunen M, Lonnqvist J. Predictors of mental distress in early adulthood: a five-year follow-up of 709 high-school
students. Nord J Psychiatry 2002;56(2):121–5.
38. Bergman MM, Scott J. Young adolescents' wellbeing and health-risk behaviours: gender
and socio-economic differences. J Adolesc 2001 Apr;24(2):183–97.
39. Bolognini M, Plancherel B, Bettschart W, Halfon O. Self-esteem and mental health in early
adolescence: development and gender differences. J Adolesc 1996 Jun;19(3):233–45.
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 17
40. Feingold A. Gender differences in personality: a meta-analysis. Psychol Bull 1994
Nov;116(3):429–56.
41. Facio A, Batistuta M. What makes Argentinian girls unhappy? A cross-cultural contribution to understanding gender differences in depressed mood during adolescence. J
Adolesc 2001 Oct;24(5):671–80.
42. Tomori M, Zalar B, Plesnicar BK. Gender differences in psychosocial risk factors among
Slovenian adolescents. Adolescence 2000 Autumn;35(139):431–43.
43. Gallagher M, Millar R. Gender and age differences in the concerns of adolescents in
Northern Ireland. Adolescence 1998 Winter;33(132):863–76.
44. Gibson JT, Baker CE, Showalter SM, Al-sarraf Q, Atakan SA, Borgen WA, et al. Gender
and culture: reported problems, coping strategies and selected helpers of male and female
adolescents in 17 countries. Int J Adv Couns 1992 Sep;15(3):137–49.
45. Hankin BL, Mermelstein R, Roesch L. Sex differences in adolescent depression: stress
exposure and reactivity models. Child Dev 2007 Jan–Feb;78(1):279–95.
46. Shih JH, Eberhart NK, Hammen CL, Brennan PA. Differential exposure and reactivity to
interpersonal stress predict sex differences in adolescent depression. J Clin Child Adolesc
Psychol 2006 Feb;35(1):103–15.
47. Schlenger WE, Caddell JM, Ebert L, Jordan BK, Rourke KM, Wilson D, et al. Psychological reactions to terrorist attacks: findings from the National Study of Americans'
Reactions to September 11. JAMA 2002 Aug 7;288(5):581–8.
48. Silver RC, Holman EA, McIntosh DN, Poulin M, Gil-Rivas V. Nationwide longitudinal
study of psychological responses to September 11. JAMA 2002 Sep 11;288(10):1235–44.
49. Solomon Z, Gelkopf M, Bleich A. Is terror gender-blind? Gender differences in reaction
to terror events. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2005 Dec;40(12):947–54.
50. Bleich A, Gelkopf M, Solomon Z. Exposure to terrorism, stress-related mental health
symptoms, and coping behaviors among a nationally representative sample in Israel.
JAMA 2003 Aug 6;290(5):612–20.
51. Aksaray G, Kortan G, Erkaya H, Yenilmez C, Kaptanoglu C. Gender differences
in psychological effect of the August 1999 earthquake in Turkey. Nord J Psychiatry
2006;60(5):387–91.
52. Tamres LK, Jenicki D, Helgeson VS. Sex Differences in Coping Behavior: A Meta-Analytic
Review and an Examination of Relative Coping. Pers Soc Psychol Rev 2002;6(1):2–30.
53. Angst J, Gamma A, Gastpar M, Lepine JP, Mendlewicz J, Tylee A. Gender differences in
depression. Epidemiological findings from the European DEPRES I and II studies. Eur
Arch Psychiatry Clin Neurosci 2002 Oct;252(5):201–9.
54. Vulic-Prtoric A, Macuka I. Family and coping factors in the differentiation of childhood
anxiety and depression. Psychol Psychother 2006 Jun;79:199–214.
55. Hanninen V, Aro H. Sex differences in coping and depression among young adults. Soc
Sci Med 1996 Nov;43(10):1453–60.
56. Pitkänen T. Problem drinking and psychological well-being: a five-year follow-up study
from adolescence to young adulthood. Scand J Psychol 1999 Sep;40(3):197–207.
57. Afifi M. Gender differences in mental health. Singapore Med J 2007 May;48(5):385–91.
58. Rutz W. Preventing suicide and premature death by education and treatment. J Affect
Disord 2001 Jan;62(1-2):123–9.
59. Allebeck P, Moradi T, Jacobsson A. Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer:
Svensk tillämpning av WHO:s "DALY-metod" för beräkning av sjukdomsbörda och
riskfaktorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Karolinska Institutet; 2006.
18 VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ?
60. Weissman MM, Klerman GL. Sex differences and the epidemiology of depression. Arch
Gen Psychiatry 1977 Jan;34(1):98–111.
61. Sjoholm L, Lavebratt C, Forsell Y. A multifactorial developmental model for the etiology of major depression in a population-based sample. J Affect Disord 2009 Feb;113(12):66–76.
62. Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model
for major depression in men. Am J Psychiatry 2006 Jan;163(1):115–24.
63. Kendler KS, Gardner CO, Prescott CA. Toward a comprehensive developmental model
for major depression in women. Am J Psychiatry 2002 Jul;159(7):1133–45.
VA R F Ö R D R A B B A S K V I N N O R O F TA R E AV O R O , Å N G E S T O C H D E P R E S S I O N ? 19
Oro, ångest och depression är betydligt vanligare hos kvinnor än hos
män. I den här rapporten sammanställs kunskapen om orsakerna till
denna könsskillnad. Rapporten redovisar resultat från studier med de
bästa utformningarna utan begränsning till specifik disciplin eller
forskningsfält.
Oro, ångest och depression är bland de främsta folkhälsoproblemen,
både bland barn och vuxna, och kunskap om könsskillnaderna är viktig
för dem som är inblandade i preventivt eller behandlande arbete på
området.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Varför drabbas kvinnor
oftare av oro, ångest
och depression?
En kunskapsöversikt
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
[email protected]
www.fhi.se
R 2009:08
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-615-5
