Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot
kränkande behandling för Lästringe
friskola/föräldrakooperativet Kojan
läsåret 2011-2012
1
Innehåll
1. Syfte ................................................................................................................................... 2
2. Bakgrund ............................................................................................................................ 2
3. Skolans/förskolans/skolbarnsomsorgens uppdrag.............................................................. 3
4. Definitioner ........................................................................................................................ 3
5. Lästringe friskola/Kojans värdegrund ................................................................................ 4
6. Främjande och förebyggande verksamhet .......................................................................... 4
7. Kartläggning och nulägesanalys ......................................................................................... 5
8. Mål ..................................................................................................................................... 7
9. Åtgärder .............................................................................................................................. 7
10. Uppföljning och utvärdering av föregående års mål ........................................................ 8
11. Handlingsplan för akuta åtgärder och uppföljande insatser ............................................. 8
12. Resurser .......................................................................................................................... 10
13. Förankring av likabehandlingsplanen ............................................................................ 10
14. Spridning ........................................................................................................................ 10
15. Utvärdering och uppföljning .......................................................................................... 11
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 11
Bilaga 2 .............................................................................................................................. 15
Skollagen SFS 2010:800 ...................................................................................................... 15
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling ......................................................................... 15
1. Syfte
Syftet med likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling är att främja
barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
2. Bakgrund
Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu
uppdelade i två olika lagar. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i
två regelverk:
 Diskrimineringslagen SFS 2008:567 (se bilaga 1)
 6 kap. i skollagen SFS 2010:800 (se bilaga 2).
Lagarna omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen; förskoleverksamhet,
skolbarnomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Nytt är
dels att begreppet annan kränkande behandling ersatts av kränkande behandling
och dels två nya diskrimineringsgrunder: könsöverskridande identitet eller uttryck
samt ålder. I skollagen har också skrivelsen att en årlig plan skall upprättas skärpts.
Nytt är att en plan för det kommande året och en uppföljning av föregående år
skall upprättas. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna
verksamheten först görs.
2
3. Skolans/förskolans/skolbarnsomsorgens uppdrag
Skolans/förskolans/skolbarnsomsorgens uppdrag, som är formulerat i 6 kap i
skollagen samt 3 kap. 14§-16§ i diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att:
• Att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och
diskriminering (skollagen 6 kap 6§, diskrimineringslagen 3 kap 14§)
• Att förebygga och förhindra kränkande behandling och diskriminering (skollagen 6
kap 7§, diskrimineringslagen 3 kap 15§).
• Att det upprättas en årlig likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
(skollagen 6 kap 8§, diskrimineringslagen 3 kap 16§).
4. Definitioner
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i
skolan/förskolan/skolbarnsomsorgen ska ha samma rättigheter. Alla barn har rätt
att vistas i skolan/förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande
behandling. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer
eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för
all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika
värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt
är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
 Etnisk tillhörighet - att någon tillhör en grupp av personer som har
samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg
 Religion eller annan trosuppfattning
 Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning
 Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
 Kön- trakasserier på grund av kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck - personer som på olika sätt
bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck.
 ålder
Med direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen
omfattar.
Med indirekt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom att till
synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt.
Med mobbning menas kränkning vid upprepade tillfällen, samt en obalans i makt
mellan den som mobbar och den som blir utsatt.
Trakasserier och kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller
vara systematiskt och återkommande och utföras av och drabba såväl vuxna som
3
barn och ungdomar och som har ett samband med någon av de fem
diskrimineringsgrunderna. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är
att det handlar om ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Det är
barnet eller eleven, personen som avgör om beteendet eller handlingen är
kränkande. Exempel på kränkning kan vara:




Fysiska (t.ex. slag och knuffar)
Verbala (t.ex. hot, svordomar eller öknamn)
Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar)
Text- och bildburna (t.ex. klotter, foton, brev, lappar, e-post, sms, mms)
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men
som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet ska täcka in
alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning men även enstaka
händelser. Det kan handla om att reta någon för övervikt eller viss hårfärg. Det kan
även handla om utfrysning, knuffar eller att rycka någon i håret.
5. Lästringe friskola/Kojans värdegrund
Alla ska känna sig respekterade
Det betyder att….
… ingen får utsättas för kränkande behandling eller diskriminering
… vi medverkar till barns förmåga att utveckla solidaritet och empati
… vi arbetar för att fostra barnen i en demokratisk anda
6. Främjande och förebyggande verksamhet
Alla som arbetar på Lästringefriskola/Kojan ska visa respekt för den enskilda
individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.
De vuxna på Lästringe friskola/Kojan ska alltid vara lyhörda och finnas tillgängliga
för barnen. Barnen uppmuntras att söka stöd hos de vuxna som hjälper till att reda
ut konflikter och missförstånd.
För att nå våra mål har vi några enkla regler:
Hjälpa den som behöver hjälp
Vara aktsam mot varandra och saker
Be vuxna om hjälp vid konflikt
Lyssna på varandra och ge beröm
Tala om när något gått sönder
Visa respekt för både barn och vuxna
Hälsa när man kommer och går
Tacka för maten
4
Främjande insatser i vardagsarbetet:

All personal visar genom handlingar och i samtal med barnen att alla barn är
lika mycket värda. Barnens olika familjekonstellationer bejakas på ett
positivt och naturligt sätt. Ofta uppkommer diskussioner vid bordet, om de
olika diskrimineringsgrunderna och även generellt hur vi är mot varandra,
där personalen genom sina värderingar och attityder visar barnen att alla är
lika mycket värda.

Alla utflykter, aktiviteter, lekar och samlingar anpassas för att alla barn ska
kunna delta.

På Lästringe friskola/Kojan finns barn mellan 1-12 år och därför finns den
unika möjligheten att skolbarnen kan ta hand om och leka med de små
barnen. På eftermiddagarna när alla barn är ute tillsammans, hjälper skoloch mellanbarnen till med att ta hand om småbarnen.
Förskolan:
 I det dramapedagogiska arbetssättet finns goda möjligheter att använda
kojans värdegrund i det dagliga arbetet med barnen, som en metod kan t ex
dockorna användas som ett hjälpmedel för de mindre barnen. Dramaleken
blir ett verktyg för att skapa trygghet i gruppen och utveckla barnens
förmåga till empati. Personalen använder medvetet barnens dockor i teatrar
och sagor där de olika diskrimineringsgrunderna vävs in på ett naturligt sätt.

På småbarn och mellanbarn har barnen bestämda platser vid borden för att
ge trygghet och stärka varje barn.
Skolan och fritids:
 Skol- och fritidsbarnen är själva med och tar fram ordningsregler som
kompletterar Lästringe friskolas/Kojans regler. Fritidsbarnens regler finns
sedan uppsatta i hallen på fritids och kan användas av barn eller vuxna när
man upplever att någon bryter mot överenskommelsen. Vid behov kan
reglerna omvärderas eller kompletteras.
Skolan:
 Lärarna har ett rastvaktsschema så att det alltid finns en vuxen ute på
rasterna.
7. Kartläggning och nulägesanalys
Till grund för kartläggningen ligger:
 Skolans/fritids utvecklingssamtal med barn och föräldrar (2 gånger per år)
 Skolbarnens (3-5) skrivbok ”reflex” där de har en privat kommunikation med
lärarna utifrån ett givet aktuellt tema varje vecka
 Klassråd varje vecka i 3-5:an och varannan vecka i F-2:an
 Enkätsvar från skol/fritidsbarn en gång/år
 Enkätsvar från småbarnsföräldrar en gång/år
5





Utvecklingssamtal med små- och mellanbarnens föräldrar en gång/år
Enkätsvar från mellanbarnen i samband med utvecklingssamtal en gång/år
Planerade samtal mellan personal och mellanbarn som utgått från boken
”Samtalsbilder” (Merete Holmsen)
Arbetsmiljöansvarig personal, föreståndare och rektor har tillsammans med
barn från skolan och mellanbarnsavdelningen gått igenom samtliga lokaler
och utegården och skrivit en rapport om miljön utifrån ett trygghet- och
likabehandlingsperspektiv.
Vid ett personalmöten har samtlig personal gemensamt gått igenom alla
rutiner och regler på skolan/förskolan/fritidshemmet på individ-, grupp- och
verksamhetsnivå.
Kartläggningen:
Klimat och miljö
 Personalen arbetar aktivt mot en negativ språkjargong. Vid minsta
användande av negativ jargong påpekar personalen detta. På skolan/fritids
har barnen ett bra språkbruk, det hörs sällan fula ord. I mellanbarnsgruppen
finns tendens till ett sämre språkbruk.
 Personalen har tillåtande värderingar och anpassar verksamheten, och alla
aktiviteter efter de barn som finns i grupperna, så att barn/familjer aldrig
ska bli utpekade. Personalen värnar om att alla ska bli accepterade. De äldre
skol/fritidsbarnen låter de mindre barnen vara med och leka, tar sig tid att
förklara regler för de små och hjälper dem.
 I både skolan och mellanbarnsgruppen finns viss tendens till negativ attityd
till maten.
 Miljön, både utomhus och inomhus är tillgänglig för alla barn som finns just
nu på förskolan/fritidshemmet. Barn och personal som skrivit rapport om
miljön bedömer den som trygg och säker. Personalen är dock medveten om
att vissa platser/miljöer kan upplevas otrygga av barnen när de stänger om
sig själva/stänger ut vuxna.
En del mellanbarn upplever att de vill vara mer ifred på toaletterna. Ibland
blir det stökigt på toaletterna, när många ska tvätta händer och gå på
toaletten samtidigt.
Några småbarn kan uppleva otrygghet med de äldre barnen i verksamheten.
Det blir mest tydligt när vi är många tillsammans vid t ex frukost. Några
skolbarn kan uppleva otrygghet vid toaletterna.
Vissa platser på skolgården t ex bakom gula huset och bakom Kojanhuset kan
ibland kännas otrygga. Dit går barnen när de vill leka ifred, ibland är detta
positivt och ibland negativt.
 Personalen ser till att det finns mat som alla kan äta, annars köps något
likvärdigt in.
 Personalen planerar alla utflykter, fester och andra aktiviteter så att alla
barn kan delta.
 Våra lokaler och utrustning är sammansatta så att det passar många olika
typer av lekar. På väggarna finns bara barnens alster uppsatta.
 Personalen försöker välja böcker som beskriver olika typer av familjer när de
lånar från bokbussen. För att motverka stereotypa könsroller gör personalen
om texter, sånger och ramsor vid behov.
6
Kompetensutveckling:
 Den ansvarige för likabehandlingsplanen behöver utbildning i hur en
likabehandlingsplan ska skrivas, hur det förberedande arbetet ska bedrivas.
 Nyanställda och vikarier får läsa likabehandlingsplanen vid anställning.
Introduktion
 Alla föräldrar och barn på skolan/förskolan/fritids får information om
likabehandlingsplanen vid introduktionen av rektor/föreståndare.
 Personalen både i skolan, förskolan och fritidshemmet informerar föräldrar
på höstens föräldramöte om likabehandlingsplanen/plan mot kränkande
behandling.
 Personalen på förskolan/fritids har utarbetat skriftliga introduktionsrutiner,
för att informationen vid introduktionen av nya familjer ska bli så likvärdig
som möjligt.
 Personalen erbjuder samtliga vårdnadshavare att delta under
skolan/förskolan/fritids introduktionssamtal.
 Det är en stor mängd blanketter som ska fyllas i, detta kan vara svårt för
föräldrar med t ex läs- och skrivsvårigheter. Om blanketterna finns på
hemsidan, kan föräldrar själva använda talsyntes för att underlätta.
 Personalen vet inte vilka regler och möjligheter som finns till att få tolk vid
behov.
8. Mål
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Alla barn ska känna sig trygga på toaletterna.
Minst en i personalen ska under året gå utbildning i likabehandlingsarbete.
Ta reda på vilka regler och möjligheter som finns att få tolk vid behov.
Mellanbarnen ska använda ett vårdat och trevligt språk.
Alla barn ska ha en god attityd till vår mat.
Alla blanketter ska finnas på hemsidan.
9. Åtgärder
1. Personal ska alltid finnas med på toaletterna före och efter varje måltid.
Ansvariga är samtlig mellanbarnspersonal. I skolan finns möjlighet för de
barn som vill ha hjälp vid toalettbesök att säga till rastvakten eller annan
lärare att vakta utanför toaletten. Lärarna ansvarar för att tala om för
barnen att de kan be om hjälp.
2. Åtgärden är att leta reda på lämplig utbildning och genomföra denna under
verksamhetsåret. Ansvarig är föreståndaren.
3. Ta reda på vilka regler och möjligheter som finns att få tolk vid behov. Kajsa
ansvarar.
4. Mellanbarnspersonalen påminner barnen om språket, pratar med föräldrarna
om vikten av att använda ett vårdat språk. Personalen använder dockorna i
samlingen och spelar upp dockteatrar från vardagssituationer som handlar
om hur viktigt ett vårdat språk är för att alla ska trivas.
Mellanbarnspersonalen ansvarar.
5. De vuxna i vid borden påminner barnen om hur vi pratar om maten. Det är
bra att smaka på allt. Om barnen inte tycker om all mat kan de plocka bort
just det som de inte tycker om och äta resten. Det finns alltid knäckebröd,
mjölk och frukt att äta.
7
6. Styrelsen arbetar med att göra om hemsidan och lägga ut alla blanketter.
Styrelsen ansvarar.
10. Uppföljning och utvärdering av föregående års mål
1. Ansvarig personal har under våren gått igenom tidigare inskolningsrutiner
och omarbetat dessa. Nu finns rutiner för småbarn, mellanbarn och
fritidsbarns inskolning och även vad personalen ska informera föräldrar om
vid introduktionssamtalet.
1b.Styrelsen har inte tagit reda på regler och möjligheter att få tolk vid behov.
Målet kvarstår.
2. Det har blivit lugnare på mellanbarnstoaletten, men vuxna behövs, därför
kvarstår målet.
3. Det är lugnt i barngruppen, även när skolbarnen är på förskolan. Småbarnen
upplevs trygga.
4. Det är inköpt älvor, häxor, pegasusar, för att fördelningen av leksaker skulle
bli mer jämnställd.
5. Mellanbarnspersonalen har ändrat huvudroller i flera sagor. Det är ingen
skillnad på pojkar och flickor, de tar gärna alla olika roller.
6. Ingen utbildning ifråga om likabehandlingsplanen är genomförd. Målet
kvarstår.
11. Handlingsplan för akuta åtgärder och uppföljande insatser
All personal ska rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid
misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
förekommer. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar
har vi följande rutiner:
 All personal på skolan, förskolan och i skolbarnsomsorgen uppmärksammar
och agerar omedelbart redan vid misstankar om kränkningar.
 Skolan/skolbarnsomsorgen har utvecklingssamtal 2 gånger/år där
vårdnadshavare, elev och ansvarig lärare deltar.
 I 3-5:an använder lärarna en skrivbok ”reflex”, som en privat kommunikation
mellan lärare - elev. Där får eleverna varje vecka skriva kring ett givet
aktuellt tema.
 Förskola har utvecklingssamtal varje år där vårdnadshavare och ansvarig
personal deltar.
 Skolbarnsomsorgen genomför ett barnsamtal en gång/år utifrån ett
frågeformulär. Svaren analyseras av ansvarig personal och vid behov sätts
åtgärder in.
 I förskolan genomförs varje år ett barnsamtal utifrån bilder och
frågeformulär. Svaren analyseras av ansvarig personal och vid behov sätts
åtgärder in.
Händelse
Åtgärd
Ansvarar
Diskriminering mellan barn
Barn som upplever diskriminering
eller ser något annat barn bli utsatt
kontaktar vuxen. Vuxen som ser ett
barn bli utsatt ingriper. Vid upprepad
Den vuxna som blir
kontaktad ansvarar
för att ta upp
frågan.
8
Vuxna diskriminerar barn
Kränkning mellan barn
Barn kränker vuxen
Vuxen kränker barn
diskriminering kontaktas
rektor/föreståndare.
Rektor/föreståndare sammankallar
ett personalmöte omgående, där
plan för hantering sker. Föräldrar
informeras om diskriminering och
planerad åtgärd.
Barn som blir diskriminerat, eller ser
att någon annan blir utsatt, tar
kontakt med en vuxen, antingen
personal eller förälder. Vuxen som
ser att ett barn diskrimineras
ingriper och kontaktar
rektor/föreståndare.
Rektor/Föreståndare kontaktas och
tar upp detta med berörd personal.
Föräldrar informeras. Om problemet
kvarstår kontaktas styrelsen och
facklig representant.
Barn som upplever kränkande
handling eller ser något annat barn
bli utsatt kontaktar vuxen. Vuxen
som ser ett barn bli utsatt för en
kränkande handling ingriper, vid
upprepade kränkningar kontaktas
rektor/föreståndare.
Rektor/föreståndare kallar
omgående till ett personalmöte där
plan för hantering sker. Föräldrar
informeras om kränkningar och
planerad åtgärd. Se mobbingplan.
Den som upplever kränkande
behandling kontaktar
Rektor/föreståndare,
personalansvarig eller facklig
representant. Barnets föräldrar
kontaktas. Omgående samtal med
alla berörda för att utarbeta en plan.
Barn som blir utsatt för kränkande
handling, eller ser att någon annan
blir utsatt, tar kontakt med en
vuxen, antingen personal eller
förälder. Vuxen som ser att ett barn
blir utsatt ingriper och kontaktar
rektor/föreståndare.
Rektor/föreståndare tar upp detta
med berörd personal eller annan
9
Rektor/föreståndare
ansvarar för att
åtgärd vidtas.
Rektor ansvarar för
att informera
bolagsstyrelse
(huvudmannen)
Den vuxna som blir
kontaktad ansvarar
för att föra frågan
vidare.
Rektor/föreståndare
ansvarar för att
åtgärd vidtas.
Rektor ansvarar för
att informera
bolagsstyrelsen
(huvudmannen)
Den vuxna som blir
kontaktad ansvarar
för att ta upp
frågan.
Rektor/föreståndare
ansvarar för att
åtgärd vidtas.
Rektor ansvarar för
att informera
bolagsstyrelsen
(huvudmannen)
Den som blir
kontaktad.
Ordföranden ytterst
ansvarig för att
åtgärd vidtas.
Den vuxna som blir
kontaktad ansvarar
för att föra frågan
vidare.
Rektor/föreståndare
ansvarar för att
åtgärd vidtas.
Rektor ansvarar för
att informera
Vuxen kränker vuxen
vuxen. Föräldrar informeras. Om
problemet kvarstår kontaktas
personalansvarig och facklig
representant. Vid allvarlig kränkning
sker polisanmälan. Se mobbingplan.
Ta kontakt med rektor/föreståndare,
personalansvarig, ordföranden eller
fackling representant som kallar till
samtal. Vid allvarlig kränkning sker
polisanmälan.
bolagsstyrelsen
(huvudmannen)
Den som blir
kontaktad.
Ordföranden ytterst
ansvarig för att
åtgärd vidtas.
Uppföljning:
Ansvarig personal stämmer av med vårdnadshavarna till förskolebarn och med
barnet, när det handlar om skolbarn, ca 1-2 veckor efter inträffad incident för att
kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt.
Dokumentation:
Akuta händelser som i exemplen ovan dokumenteras på en särskild tillbudsblankett.
12. Resurser
De konkreta åtgärder och kompetensutveckling som planen innehåller ryms inom
skolans/förskolan/fritidshemmets befintliga budget för lekutrustning och
utbildning. Om det under året börjar familjer/barn med andra behov än de barn
och familjer som nu finns i verksamheten har, får personal och styrelse se över
budget och resursfördelning när behoven uppstår.
13. Förankring av likabehandlingsplanen






Arbetet med att förebyggande motverka diskriminering och kränkande
behandling tas regelbundet upp på personalens planeringsmöten.
Varje hösttermin pratar personal och skolbarn igenom vilka regler som ska
gälla i skolan och på fritids och personalen berättar för barnen om
likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling.
Personalen tar upp arbetet med olika delar av likabehandlingsplanen/planen
mot kränkande behandling i barngrupperna om behovet skulle uppstå.
På höstens föräldramöte informeras alla vårdnadshavare om
likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling.
Nya barn som börjar under året och deras vårdnadshavare informeras om
likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling av ansvarig
personal.
Styrelsen och personalen diskuterar årligen igenom planen för utvärdering i
samband med att alla dokument upprättas inför årsmötet.
14. Spridning
Planen ska uppdateras årligen och en kortversion delas ut till föräldrar och
personal. Likabehandlingsplanen i sin helhet finns på Lästringe friskola/Kojans
hemsida samt att hämta i skolan och på Kojan för den som vill. Alla nya familjer
10
informeras om Lästringe friskola/Kojans värdegrund och likabehandlingsplan i
samband med introduktionen.
15. Utvärdering och uppföljning
Styrelsen ansvarar för att uppdatering av planen sker årligen i samband med att
verksamhetsberättelse upprättas. Rektor/föreståndaren med personal ansvarar för
kartläggning, mål och utvärdering av hur målen uppfyllts. Klimatet på
skolan/fritids/förskolan utvärderas i samband med personalens utvecklingssamtal,
under föräldrasamtalen och genom en enkät till skolans/fritids/förskolans föräldrar
kring hur familjen trivs.
Bilaga 1
Diskrimineringslag SFS 2008:567 (5 juni 2008)
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser.
I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering
och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder.
I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser
om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om
rättegången.
Lagen är tvingande
3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt
denna lag är utan verkan i den delen.
Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering
: att någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering
: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
11
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har
ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga
för att uppnå syftet,
3. trakasserier
: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier
: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet,
5. instruktioner att diskriminera
: order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnadseller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen
eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder
5 § I denna lag avses med
1. kön
: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck
: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet
: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande,
4. funktionshinder
: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå,
5. sexuell läggning
: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,
och
6. ålder
: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas
av diskrimineringsgrunden kön.
2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier
Utbildning
Diskrimineringsförbud
5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller
annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera
12
något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker
till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas
med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen
eller uppdraget.
Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom
skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet
kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till
utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan
leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant
funktionshinder.
6 § Förbudet i 5 § hindrar inte
1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor
och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen
(1985:1100),
2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om
förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det
obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan,
särskolan eller specialskolan, eller
3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund
vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och
möjligheter
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en
elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens
verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att
utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande
fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier
i framtiden.
Uppgift om meriter
8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut
till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska
sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken
utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen
eller togs ut till provet eller intervjun.
3 kap. Aktiva åtgärder
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet
enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen
(1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen
13
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna
verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15
och 16 §§.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att
förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som
deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband
med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller
söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga
och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja
eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
4 kap. Tillsyn
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag
följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen
att frivilligt följa den.
Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen
(2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.
2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan
i domstol för en enskild som medger det.
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av
skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av
bestämmelserna
om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av
Diskrimineringsombudsmannen
1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse
för tillsynen,
2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av
en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,
14
3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där
verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen,
och
4. komma till överläggningar med ombudsmannen.
Skyldigheten enligt 1–3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda
skäl som talar däremot.
Vite
4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av
Diskrimineringsombudsmannen
föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut
om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.
5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt
3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 § kan vid vite föreläggas att
fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering
på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet
kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för
utbildningsverksamhet.
Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till
nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation i
förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en
framställning
i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4–13 §§.
I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen
riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen
och vilken utredning som har gjorts.
Bilaga 2
Skollagen SFS 2010:800
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och
elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet
enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än
15
förskola enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk
verksamhet enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är
utan verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i
detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och
förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av
barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse
för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för
kränkande behandling.
16
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband
med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta
de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella
trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med
en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal
som huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för
repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt
detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med
bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9,
10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för
den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av
åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas
dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt
falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
17
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin
rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få
tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger
anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller
repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som
part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för
sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet
eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs
vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken
Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande,
pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och
andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte
väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn
eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av
myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får
saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller
Skolinspektionen.
18