likabehandlingsplan

Handlingsplan mot kränkande
behandling
Sofiebergs fritidshem, förskoleklass och grundskola.
Trollbäckens förskolor och skolor
2014-2015
Datum för upprättande: 2014-08-20
Innehållsförteckning
Till dig som elev ____________________________________________________________ 3
Till dig som är förälder ______________________________________________________ 3
Likabehandlingsplanens syfte __________________________ Error! Bookmark not defined.
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen _________________________ 4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen ______________________________ 5
Enhetens vision/långsiktiga mål _______________________________________________ 5
Information och delaktighet __________________________________________________ 6
Främjande arbete för likabehandling ___________________________________________ 7
Kartläggningsmetoder _______________________________________________________ 9
Analys av kartläggningen ___________________________________________________ 11
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande
behandling _______________________________________________________________ 12
Åtgärdsplan _______________________________________________________________ 14
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan _________________________________ 18
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Lagtexter kring likabehandling.
Kontaktlista till stödgrupper
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Sofiebergs trivselregler
Jämställdhetsplan-Trollbäckens förskolor och skolor
Åtgärdsplan mot kränkande behandling/trakasserier och mobbning-Trollbäckens
skolor.
7. Riktlinjer kring nätmobbning
2
Till dig som elev1
Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och
diskrimineringslagen.
I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde – barnets
bästa ska alltid komma i första rummet.
Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt
för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta en vuxen
som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir utsatt.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller
diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt bifogad
kontaktlista.
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart
för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet.
Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna.
Syftet med likabehandlingsplanen
Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i förskola, skola eller annan pedagogisk verksamhet.
Förskolan och skolan ska arbeta för alla människors lika värde.
Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och skollagen.2
Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar och
personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner.
Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det
ska finnas en för varje förskola och skola. Om inte förskolan/skolan kan visa att den fullgjort
sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig.
1
2
Informationen ovan gäller även förskola, förskoleklass och fritidshem.
Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).
3
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om
det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
o Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som
verkar neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier (en form av kränkande behandling)
o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de
sex diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
Instruktioner om att diskriminera
o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 - 4
och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som
lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Barn och elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening.
4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
o
Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen,
kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – till exempel slag eller knuffar
 Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord
 Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
 Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Både förskolepersonal/skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling/trakasserier.
Enhetens vision/långsiktiga mål
5

Att alla barn, elever och personal ska gå till sin arbetsplats i vår enhet utan att
känna rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller
mobbning.

Att alla barn, elever och personal arbetar aktivt med förebyggande verksamhet för
att hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller annan kränkande
behandling och vidtar åtgärder direkt om detta skulle uppstå.

Att alla barn, elever ska ges möjligheter till utveckling och behandlas med samma
respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Information och delaktighet
Barn, elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Det sker
bland annat genom kartläggningen (se nedan).
Verksamheten ska också informera barn/elever3 och vårdnadshavare/föräldrar om vad planen
innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av.
Information om planen i Sofiebergs skola
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen.
Föräldraråds möte i
början av
höstterminen.
Första veckan på
höstterminen.
Veckovis
Skriftligt och muntligt.
Rektor beskriver arbetet
enligt
antimobbingplanen.
Samtal om planen.
Presentation av planen i
klassrummet.
Planen finns på
expeditionen.
Beskriva vårt pågående
arbete med
likabehandling i
veckobrev
Information om planen i Sofiebergs fritidshem
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen.
Föräldraråds möte i
början av
höstterminen.
Första veckan på
höstterminen.
Skriftligt och muntligt.
Ansvar för
information
Klasslärare samt
rektor
Rektor, biträdande
rektor.
Klasslärare
Klasslärare
Ansvar för
information
Ansvarig på
fritidshemmet.
Samtal om planen.
Rektor, biträdande
rektor.
Presentation av planen i
fritidsrådet.
Likabehandlingsplanen
finns på expeditionen.
Pedagogerna på
fritidshemmet.
Främjande arbete för likabehandling
Förskoleklass, skola och fritidshem ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet
ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla
diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mot alla och vara en naturlig del i
verksamhetens vardag.
Sofiebergs förskoleklass
3
Mycket små barn kan av naturliga skäl vara svåra att informera.
6
Diskrimineringsgrund
Aktivitet
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning
Kartläggning över vilka
aktiviteter tjejer/killar väljer,
livskunskap, relationsvecka
på höstterminen.
Etnisk
Diskussioner kring olika
tillhörighet/religion/trosuppfattning kulturer och
religionsuppfattningar.
Funktionshinder (fysiska eller
Korta arbetspass med pauser
psykiska)
emellan. Tydliga rutiner, arbeta
med ljudnivån.
(Ålder)
Sofiebergs skola
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning4
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Sofiebergs fritidshem
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning5
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning6
4
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap,
livskunskap.
Relationsvecka på
höstterminen.
Litteratur och diskussioner
kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap
om andra människors högtider.
Allergianpassad inredning.
Lektionspass med korta pauser
emellan.
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap,
livskunskap.
Relationsvecka på
höstterminen.
Litteratur och diskussioner
kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
6
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
5
7
om andra människors högtider.
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Allergianpassad inredning.
Kartläggningsmetoder
Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ta reda på om det förekommer
diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår.
Metoderna för kartläggningen väljs av verksamheten men barn/elever och deras
vårdnadshavare samt förskolans/skolans samtliga personal som arbetar bland barn/elever
ska innefattas i kartläggningen.
Kartläggningsmetoder i Sofiebergs förskola:
Metod
Genomförd (datum)
Barnobservationer
Barnintervjuer
Samlingar
Föräldramöten
Brukarenkät
Utvecklingssamtal
med barn och
förälder
8
Kontinuerligt under
läsåret.
Kontinuerligt under
läsåret.
Kontinuerligt under
läsåret
I början av
höstterminen
I februari
1 gång på hösten och
1 gång på våren
Kartläggningsmetoder i Sofiebergs förskoleklass:
Metod
Genomförd (datum)
Barnobservationer
Ht 2014
Barnintervjuer
Ht 2014
Samlingar
Löpande
Föräldraenkät
Lära känna-samtal
Utvecklingssamtal
Föräldramöte
Huvudmannens
ansvar
HT 2014
VT 2015
HT 2014
Klassråd
1 gång/månad
Elevråd
1 gång/månad
Kartläggningsmetoder i Sofiebergs skola:
Metod
Genomförd (datum)
Elevenkäter
Klassråd
Kontinuerligt under
läsåret
1 gång per månad
Elevråd
1 gång per månad
Föräldramöten
Höstterminens början
Brukarenkät
Huvudmannens
ansvar
1 gång på hösten och
1 gång på våren
Utvecklingssamtal
med barn och
förälder
Diskussioner i
arbetslagen,
elevvårdsteam och
trygghetsråd
Samtal med
föräldrarådet
9
Kontinuerligt under
läsåret
Kontinuerligt under
läsåret
Kartläggningsmetoder i Sofiebergs fritidshem:
Metod
Genomförd (datum)
Elevenkäter
Fritidsråd
Deltar på
föräldramöten
Brukarenkät
Diskussioner i
arbetslagen,
elevvårdsteam och
trygghetsråd.
Samtal med
föräldrarådet.
Kontinuerligt under
läsåret
Kontinuerligt under
läsåret
Höstterminens början
Huvudmannens
ansvar
Kontinuerligt under
läsåret
Kontinuerligt under
läsåret
Analys av kartläggningen
När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det
risker? Blir något barn/någon elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar?
Sofiebergs förskoleklass och skola:
Vad visade kartläggningen?
1 Hårda ord och könsord.
2. Brist på förståelse för allas lika värde och respekt för
varandra
3 Alla tar inte ansvar för sina handlingar.
4 Personalen saknar tillräcklig medvetenhet om hur vi
behandlar eleverna utifrån t.ex. kön, religion
Sofiebergs fritidshem:
Vad visade kartläggningen?
1 Hårda ord och könsord.
2 Utagerande barn.
3 Ta ansvar för sina handlingar.
4 Barn som känner sig utanför och utsatta av andra barn.
10
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande
behandling
Alla förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem ska arbeta förebyggande och på sätt
avvärja att risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Det
förebyggande arbetet ska utgå från de riskfaktorer som visat sig i verksamhetens
kartläggning.
Sofiebergs förskoleklass och skola:
Riskfaktor
Vad gör vi?
enligt
kartläggning
Elever
Vi arbetar
använder
förebyggande med att
ovårdat språk, visa nolltolerans och
könsord vilket genom diskussioner
föranleder ett
med eleverna. Vi
hårt klimat på använder oss av
skolan.
livskunskap,
värderingsövningar,
relationsvecka v.39.
Arbete utifrån
diskrimineringsgrunder
runt FN-dagen
Diskussioner om etik
på nätet/mobilerna
Brist på
Se ovan
förståelse för
allas lika värde
och respekt för
varandra
Alla tar inte
Se ovan
ansvar för sina
handlingar.
Personalen
Tar hjälp av forskare
saknar
för inkluderande
tillräcklig
arbetssätt
medvetenhet
Gudrun tar fram mtr.
om hur vi
Kollegiala
behandlar
observationer och
elever utifrån
övningar
11
När gör vi det?
Vem ser till att det
sker?
Kontinuerligt och vi
diskuterar i början på
terminerna och under
läsåret.
Temavecka v.39
Diskrimineringsgrunder
vid FN-dagen.
Klasslärare samt ansvarig
för livskunskap
Relationsvecka planeras
på en fredag så att alla
kan delta (Annika,
Gudrun….sammanställer)
Se ovan
All personal
Se ovan
All personal
En lärarträff/månad
Gudrun
t.ex. kön,
religion
Sofiebergs fritidshem:
Riskfaktor enligt
Vad gör vi?
kartläggning
Eleverna använder
Vi arbetar
ovårdat språk,
förebyggande med
könsord vilket
att visa nolltolerans
föranleder ett hårt
och genom
klimat på
diskussioner med
fritidshemmet.
eleverna. Vi
använder oss av
Livskunskap,
värderingsövningar,
relationsvecka och
tema vänskap.
Barn som upplever
utanförskap och
utsatthet av andra
barn.
När gör vi det?
Diskuterar i början
på terminen och
kontinuerligt under
läsåret.
Relationsveckan är i
början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan.
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
Allvarsamtal i
trygghetsgruppen
med barn som utsatt
andra. Skarp
avståndsmarkering
av vuxna att detta är
oacceptabelt,
föräldrasamtal,
stöttning runt barnet
som har blivit utsatt
samt den/de som har
utsatt.
Så fort vi
uppmärksammar att
det pågår.
Vem ser till att det
sker?
Pedagogerna på
fritidshemmet.
Pedagogerna på
fritidshemmet.
Åtgärdsplan
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkommit signaler om att ett barn/elev
känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta
åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Vi arbetar enligt modellen Anmälningsrutiner som finns under flik 4 i denna
Likabehandlingsplan.
Sofiebergs fritidshem:
Arbetsområde
Vad gör vi?
Utagerande barn.
12
Kartläggning, tät
dialog med
föräldrar, upprätta
När gör vi det?
Samtal med barn
och föräldrar i
början veckovis och
Vem ser till att
det sker?
Pedagogerna på
fritidshemmet.
Barn som upplever
en utsatthet av
andra barn.
Elever använder
ovårdat språk,
könsord vilket
föranleder ett hårt
klimat på
fritidshemmet.
handlingsplan,
samarbeta med
berörd lärare,
enskilda samtal med
barnet.
Värderingsövningar,
kompissamtal.
sedan var 14:de dag
så länge som
problemet kvarstår.
Vi arbetar
förebyggande med
att visa nolltolerans
och genom
diskussioner med
eleverna.
Vi använder oss av
livskunskap,
värderingsövningar,
relationsvecka och
tema vänskap.
Diskuterar i början
Pedagogerna på
på terminen och
fritidshemmet.
kontinuerligt under
läsåret.
Relationsveckan är i
början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan.
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
Kontinuerligt på
fritidsråd.
Pedagogerna på
fritidshemmet.
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan
Besvara med JA, NEJ eller DELVIS.
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan
Läsåret 2013/14
13
Fsk klass
Skola
Fritidshem
Har samtliga
arbetsområden i
planen hunnits med?
Har insatserna
uppnått avsett syfte?
Finns det fortfarande
områden i planen att
arbeta med?
Är de områdena
medtagna i årets
plan?
Har
barnens/elevernas
delaktighet varit
tillräcklig?
Nej
Nej
Ja se skolan
Delvis
Delvis
ja
ja
ja
ja
ja
Det är ett
pågående
arbete
ja
delvis
delvis
ja
Kommentarer till kursiverade svar ovan:
Skola
Samtliga arbetsområden har inte hunnits med.
Fsk: inte kultur och religion.
1-5: inte relationsvecka, inte allergianpassad inredning (damm), inget elevråd varje månad,
Fritids
Vi arbetar på samma sätt hela dagen med alla barn se skolans svar
Nya risker som identifierats:
Skola:
Vad visade kartläggningen?
1 Hårda ord och könsord.
2. Brist på förståelse för allas lika värde och respekt för
varandra
3 Alla tar inte ansvar för sina handlingar.
4 Personalen saknar tillräcklig medvetenhet om hur vi
behandlar eleverna utifrån t.ex. kön, religion
Fritids
Förslag på åtgärder för nya risker
Skola:
Sofiebergs skola:
Riskfaktor enligt
kartläggning
Elever använder
ovårdat språk,
könsord vilket
14
Vad gör vi?
När gör vi det?
Vi arbetar
förebyggande med att
visa nolltolerans och
Diskuterar i början på
terminerna och
kontinuerligt under
Vem ser till att det
sker?
Klasslärare.
föranleder ett hårt
klimat på skolan.
Brist på förståelse
för allas lika värde
och respekt för
varandra
Alla tar inte ansvar
för sina handlingar.
Personalen saknar
tillräcklig
medvetenhet om hur
vi behandlar elever
utifrån t.ex. kön,
religion
genom diskussioner
med eleverna. Vi
använder oss av
livskunskap,
värderingsövningar,
relationsvecka v.39.
Arbete utifrån
diskrimineringsgrunder
runt FN-dagen
Se ovan
läsåret.
Temavecka v.39
Diskrimineringsgrunder
vid FN-dagen.
Se ovan
Klasslärare
Se ovan
Se ovan
Klasslärare
Tar hjälp av forskare
för inkluderande
arbetssätt
Gudrun tar fram mtr.
Kollegiala
observationer och
övningar
En lärarträff/månad
Gudrun
Sofiebergs skola:
-
elevenkäter
klassråd
elevråd
brukarenkät
utvecklingssamtal med barn och förälder
diskussioner i arbetslagen, på fredagsmöten, EHT-teamet
samtal med föräldrarådet
Sofiebergs fritidshem:
-
15
elevenkäter
fritidsråd
brukarenkät
diskussioner i arbetslagen, på fredagsmöten, EHT-teamet
samtal med föräldrarådet.
Bilaga 1 Lagtexter
Skollagen (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt
denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt
denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt
25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan
verkan.
16
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta
kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.
17
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i
diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en
skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som
huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på
grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller
påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11
§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta
innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för
kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den
part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9
§ eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller
hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa
att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan
för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får
18
myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller
hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen
för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig
inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för
barnet eller eleven om samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev
får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte
prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
Diskrimineringslag (2008:567)
3 kap. Aktiva åtgärder
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt
skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan
leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska
inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till
verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella
trakasserier.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn,
elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det
kommande året.
19
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas
in i efterföljande års plan.
4 kap. Tillsyn
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen
ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.
Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:568) om
Diskrimineringsombudsmannen.
2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en
enskild som medger det.
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att
utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna
lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen
1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,
2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2
kap. 4 eller 8 §,
3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs
för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och
4. komma till överläggningar med ombudsmannen.
Skyldigheten enligt 1-3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar
däremot.
Vite
4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen
föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas
hos Nämnden mot diskriminering.
Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979).
5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8,
9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 § kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant
föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av
Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare
eller som huvudman för utbildningsverksamhet.
Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om
vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren
är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt
3 kap. 4-13 §§.
I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas
mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.
Överklagandeförbud
6 § Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om
vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas.
20
21
Bilaga 2 Kontakter
Kontaktlista till stödgrupper i skolan
Krisgrupp: Fornudden
Krisgrupp: Sofieberg
Rektor Fredrik Plahn
Bost: 0761881605
Mobil: 073 688 7801
Arb: 5782 7801
Rektor Fredrik Plahn
Bost: 0761881605
Mobil: 073 688 7801
Arb: 5782 7801
Bitr rektor Camilla Lindblad
Bitr Erika Köster
Bost: 070 648 6866 Mobil 073 688 7808 Bost: 0706747562 Mob:073-688 73 51
Arb: 5782 7808
Arb: 5782 73 51
Administratör Britt-Mari Jonsson
Bost: 742 82 17 Mob: 0708-229 795
Arb: 5782 78 00
Administratör Susanne Widén
Bost: 742 83 72 Mob: 073-721 33 28
Arb: 5782 73 50
Lärare Merete Bomark
Bost: 798 48 09 Mob: 0731-41 12 62
Arb: 5782 78 00
Fritidspedagog Annika Almberg
Bost: 742 78 95 Mob 076-206 87 85
Arb: 5782 73 62
Bitr. förskolechef Liza Lundberg
Bost:073-672 28 11 Mob:073-688 7370
Arb: 08-5782 7370
Specialpedagog Elin Almvärn
Bost: 0704912610 Mob: 0701698694
Förskolan Helene Edman Carlsson
Bost:798063033 Mobil: 070 5798 66 99
Arbete 5782 78 17
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 7988998 Mob: 070-488 9443
Fornudden 5782 9443 (tis-fre)
Sofieberg: 5782 9443 (mån)
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
22
Förskollärare Carina Sundqvist
Bost: 742 35 82 Mob: 0739-38 54 85
Arb: 5782 73 66
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 7988998 Mob: 070-488 9443
Fornudden 5782 9443 (tis-fre)
Sofieberg: 5782 9443 (mån)
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
Bilaga 3
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer
Viktiga telefonnummer
SOS
112
POSOM
5782 95 54
Psykologiska och sociala omhändertaganden vid krissituationer
Tyresö Kommun vxl
Förvaltningschef Barn o Utb
Verksamhetsstrateg
1 eller 08-5782 91 00
5782 91 78 Mobil: 070- 488 91 78
5782 90 59 Mobil: 070- 488 90 59
Tolkförmedlingen
Socialförvaltningen
Prima barn i Handen
BUP Akut, Saxgatan 10 i Sthlm
5782 91 70
5782 94 66
514 527 00
616 69 00
Vårdcentral, Trollbäcken
20
Vårdcentral, Bollmora
00
Folktandvården, Bollmora
50
Läkare Jourmottagning Handen
55
SÖS
00
Huddinge sjukhus
00
Astrid Lindgrens
02
St:Eriks ögonakut
00
Taxi
Brandkåren
00
Nacka Polisen
00
718 71
Trollbäckens kyrka
47
23
Mobil: 070-488 95 54
718 72
712 03
606 12
616 10
585 800
517 701
672 30
020-20 20 20
721 22
401 60
682 66
Bilaga 4 Skolornas trivselregler
Trivselregler vid Sofiebergs skola lå. 2014-2015
För eleverna gäller den Gyllene Regeln dvs. behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Skolan i sin helhet ska genomsyras av att vi alla hjälps åt att:
1. Skapa ett öppet och positivt klimat
2. Ser möjligheter, snarare än hinder
3. Ser varandra och hälsar på varandra
4. Är snälla mot varandra
5. Uppmuntrar varandra och ger varandra feedback
6. Tar upp aktuella frågeställningar direkt med den det berör
7. Respekterar gemensamt fattade beslut
24
Bilaga 5
2014-06-19
Åtgärdsplan mot kränkande behandling/trakasserier och mobbning –
Trollbäckens skolor
Rubriker:
1. Skollagen och läroplanen
2. Målsättning och definitioner
3. Förebyggande insatser
4. Anmälningsrutiner
5. Elevhälsoteamet och dess arbetsplan
6. Uppföljande arbete
25
1.
Skollagen och läroplanen
Utdrag ur läroplanen:
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i
skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.”
Utdrag ur skollagen:
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att
hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.”
Skolverkets definitioner:
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det
diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot
en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras
inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier
och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota
någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
(ur Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling)
26
2.
Målsättning och definitioner
Målsättning:
Skolans uppdrag är att motverka och förhindra all form av mobbning eller annan kränkande
behandling. Alla barn och vuxna har rätt att bli accepterade som de är. Vi skall sträva mot ett
klimat där mobbning eller annan kränkande behandling inte förekommer.
Definition av mobbning:
En person är mobbad när hen, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer. Detta innefattar även kränkningar på nätet utanför
skoltid.
Definition av negativ handling/kränkning:
Beteende som har till syfte att tillfoga den annan person skada eller obehag.
Kan utföras genom:
-
Fysisk kontakt, ord, handlingar eller annat sätt (grimaser, gester, utfrysning m.m.).
-
Direkt mobbning – förhållandevis öppna angrepp på offret.
-
Indirekt mobbning – social isolering, utfrysning.
Enstaka trakasserier är inte tillåtet men definieras inte som mobbning.
3.
Förebyggande insatser mot mobbning och annan kränkande behandling
På Trollbäckens skolor arbetar vi med förebyggande insatser genom
27

Att alla som arbetar på skolan ska tydliggöra skolans inställning till mobbning och
med kraft reagera mot alla dess former

Att vid läsårets start i samband med välkomstsamlingen presenterar elevhälsoteamet
sig och informerar alla elever om gruppens arbete.

Att alla vuxna och barn skall reagera kraftfullt och säga ifrån när vi ser bråk,
trakasserier, retningar m.m. Vid misstanke om mobbning skall klasslärare och EHTteamet kontaktas.

Att eleverna skall uppmanas att lämna varandras tillhörigheter i fred.

Schemalagd livskunskap/EQ, vilket innebär jag-stärkande övningar, relationsövningar,
etik och moral, samarbetsövningar, värderingsövningar

Att hantera konflikter, stora som små, direkt

Varje fredagsmöte mellan fritids och skola är elevvård en stående punkt

Att rastvärdar cirkulerar på skolgården

Att ha trivselsamtal varje termin

Att skolan ger allmän information till föräldrarna på första föräldramötet i
förskoleklassen angående vårt antimobbningsarbete.
4.
Anmälningsrutiner
Lärare och annan personal som får kännedom om misstänkta kränkningar anmäler omedelbart
detta till rektor och använder mallen för orosanmälan. Rektor anmäler i sin tur de misstänkta
kränkningarna till Barn- och utbildningsförvaltningen. För detta ändamål används en särskild
blankett, se bilaga och länk:
”Anmäla till huvudman http://intranat/Mallar/Barn-och-utbildning/”
Elevhälsoteamet och dess arbetsplan
Elevhälsoteamet består av personal med olika kompetens på skolan vars ansvar är att utreda
och förebygga mobbning, kränkningar och trakasserier.
För närvarande är gruppens medlemmar: Rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog,
speciallärare, specialpedagog samt biträdande rektor. Vid behov kallas även annan personal
in.
Vid misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling arbetar Elevhälsoteamet enligt
följande modell:
1. Orosanmälan görs skriftligen till rektor/biträdande rektor. Vid akuta fall/händelser
meddelas rektor/biträdande rektor omedelbart.
2. Rektor sammankallar elevhälsotemaet som vanligtvis träffas en gång i veckan.
3. På mötet fördelas ansvaret att undersöka ärendet genom följande åtgärder för att ta
reda på händelseförlopp samt orsaker (utredning)
28

Kontakta mentor/klasslärare (Information om att berörda elever kommer att kallas
till samtal. Påminn om sekretess).

Kontakta fritidspersonal

Kontakta ämneslärare, idrott, musik och slöjd.

Observera den utsatte och klasskamrater under raster, i matsalen o.dyl.

Genomför enskilda intervjuer med elever

Kontakta berörda föräldrar samma dag

Dokumentera!
Detta görs snarast!
4. Elevhälsoteamet träffas igen och stämmer av alla insamlade uppgifter. Rektor fattar
beslut om åtgärder
Tänkbara åtgärder/metoder

Den utsatte elevens föräldrar kontaktas

Den utsättande elevens föräldrar kontaktas
o Alternativ 1: Barnet får möjligheten att berätta för sina föräldrar själv och
mentor kontaktar föräldrarna dagen efter.
o Alternativ 2: Mentor ringer föräldrarna efter samtalet, ibland tillsammans
med barnet.
5.

Barnen får sedan beskriva hur de kan agera nästa gång. Vi löser större konflikter
genom att samla de inblandade. Eleverna får i tur och ordning säga sitt utan att bli
avbrutna. Syftet är att eleverna ska få syn på varandras upplevelser och få
förståelse för varandras reaktioner. Den vuxne sammanfattar och eleverna får
fundera ut hur de ska göra för att undvika att problemet uppstår igen.

Samtal i klassen med tydlig markering om nolltolerans

Riktat arbete (Livskunskap/EQ) i klassen utifrån problematiken

Ett datum för uppföljning inom närtid bestäms

Erbjuda samtal med elevvård

Vid fortsatt kränkning kallar rektor till elevhälsomöte

Anmälan till annan myndighet
Uppföljande arbete
Dokumentera och utvärdera för att förhindra att samma sak händer igen. Anpassa
åtgärderna efter de behov som finns vid ett visst tillfälle.
Denna handlingsplan utvärderas årligen (senast reviderad 2013-11-22).
29
Bilaga 7 Riktlinjer för skolornas handlingsplaner mot nätmobbning
Bakgrund
Skollagen 2010:800 kap 6 och diskrimineringslagen 2008:567 föreskriver nolltolerans mot alla
former av kränkning, såväl fysisk som digital.
Mobbning på nätet handlar som all annan mobbning om kränkningar, falska rykten och hot.
Samma lag (diskrimineringslagen 2008: 567) gäller på nätet som i skolan, på fritiden eller i övriga
delar av samhället.
Med dagens digitala teknik kan nätmobbningen nå vem som helst när som helst, genom sms, mms,
chat och mejl. Det går snabbt och enkelt.
Mobbaren behöver inte stå ansikte mot ansikte med den som blir utsatt. Många unga har
uppfattningen att man är anonym på nätet, att man kan bära sig åt hur som helst, men mobbningen
är sällan anonym. Den börjar i skolan eller på fritiden. Ofta är det samma personer, vilka mobbas och
som mobbar på nätet, som i den reella världen.
Skola & hem
I enlighet med skollag och diskrimineringslag måste skolan kunna hantera och förebygga
nätmobbning.
Många anser att nätmobbningen är föräldrarnas ansvar. Nätmobbning liksom all annan mobbning
sker i ett sammanhang. Den börjar i skolan eller på fritiden i den reella världen och följer sedan ofta
med barnet in i skolans vardag. På så sätt blir mobbningen på nätet även ett problem för skolan att
hantera.
För barnens skull bör skiljelinjen skola & hem inte vara så skarp; gränsen behöver överbryggas och
hemmen delges information och kunskap om vad vårdnadshavarna kan bidra med.
Skolans anmälningsskyldighet
Nytt i skollagen sedan 2010 är att skolan har anmälningsskyldighet. Skolpersonal är enligt lagen
skyldig att underrätta rektor/förskolechef* om eventuell kränkning/diskriminering. Utöver
anmälningsskyldigheten ger detta vidare att skolans personal har skyldighet att utreda
nätmobbning. Lagen innebär också ett krav på att skolan arbetar aktivt med förebyggande
verksamhet.
Vad kan skolan göra?
Ur skolans perspektiv handlar det om att visa vuxenvärldens nolltolerans och civilkurage: att
markera att mobbning inte är acceptabelt och att visa hur man ska bete sig – att hjälpa de unga att
resonera och reflektera kring vad olika handlingar kan leda till. Barn och ungdomar behöver
vägledning och stöd av vuxna för att lära sig förstå och hantera sin tillvaro även på nätet.
30
*Rektor/förskolechef är vidare skyldig att informera huvudmannen.
Handlingsplanen mot nätmobbning
Handlingsplanen mot nätmobbning ska vara en del av skolans likabehandlingsplan.
Handlingsplanen ska steg för steg ge tydliga anvisningar om hur skolpersonalen ska agera när det
kommit till skolans kännedom att en elev nätmobbas eller misstänks bli nätmobbad.
Planen mot nätmobbning ska ha det tydliga syftet att lära eleverna hur man agerar i digitala miljöer
och klargöra att diskrimineringslagen (SFS 2008: 567) gäller i den fysiska såväl som den digitala
världen.
Innehåll:
Nolltolerans
Planen ska uttrycka hur man förhåller sig till och behandlar andra människor. Den ska tydligt
uttrycka skolans värdegrund. Förhållningssättet ska spegla sig i skolpersonalens hantering av de
eventuella problem som uppstår till följd av elevernas aktiviteter i den digitala världen.
Utreda
I planen ska det bland annat tydligt framgå vem/vilka elever som berörs av händelsen, kort
beskrivning av den samma, vem/vilka elever, personal, föräldrar som ska kontaktas, av vem, när
och hur händelsen kommer att följas upp.
Anmäla
I planen ska det framgå hur och av vem samt när rektor informerades om händelsen.
Förebyggande arbete
I planen ska det framgå hur skolan avser arbeta förebyggande. Planen ska ge eleverna kunskap om
att det är brottsligt att utöva alla former av kränkande behandling på nätet (inklusive att fotografera
andra och lägga ut dessa bilder på nätet). Planen ska också skapa förutsättningar för elever att
diskutera sina upplevelser på nätet.
Vidare ska konkreta exempel ges på vad elever kan göra om de eller någon kamrat blir mobbad på
nätet och hur de kan få bort oönskat material som finns utlagt (för tips:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/saker/reportage/2011/pul-1.153138)
Skola & hem
Planen ska beskriva hur skolan samarbetar med hemmen avseende elevernas nätanvändning och vad
föräldrarna kan bidra med samt vikten av att de är delaktiga i sina barns nätvanor. Informera
föräldrar om att man måste vara fyllda 13 år för att skaffa ett Facebookkonto!
Uppföljning och utvärdering
Som del i skolans plan mot kränkande behandling görs uppföljning och utvärdering en gång per år.
Barn- och utbildningsförvaltningen, april 2012
31
32