Tankar som kan uppstå
”Jag håller på att bli galen”
Många människor som upplever de fysiologiska symtomen av fly/fäkta responsen tror att de
håller på att ”bli galna”. De refererar förmodligen till en allvarlig psykisk sjukdom som heter
schizofreni. Låt oss titta på schizofreni och se hur sannolikt det är.
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom karakteriserad av symtom såsom
osammanhängande tankar och tal, ibland förlängt till ”babblande”, vanföreställningar eller
konstiga föreställningar (t ex att de får meddelanden från rymden) och hallucinationer (t ex att
det är röster i ens huvud). Dessutom förefaller det som om schizofreni är en genetisk sjukdom
som ”går” i familjer.
Schizofreni börjar generellt gradvis och inte plötsligt (som en panikattack). Dessutom, p g a
schizofreni ofta är en ärftlig sjukdom, så är det bara en del av befolkningen som kan bli
schizofrena, och hos andra människor så kan ingen stress, hur stor den än är, frambringa
schizofreni. En tredje viktig poäng är att människor som utvecklar schizofreni oftast visar
milda symtom under hela sitt liv ( t ex ovanliga tankar eller ett ”målande” språk). Alltså, om
detta inte har upptäckts hos dig ännu så är chanserna att du skall utveckla schizofreni
minimala. Detta är ännu mindre sannolikt om du är över 25 år eftersom schizofreni vanligast
debuterar under de sena tonåren. Slutligen, om du har talat med psykologer och psykiater, så
kan du vara tämligen säker på att de skulle ha uppmärksammat om du var på väg att utveckla
schizofreni.
”Jag kommer att förlora kontrollen”
Vissa människor tror att de kommer att ”förlora kontrollen” när de får panik. Förmodligen
menar de att de antingen kommer att bli totalt paralyserade och inte kommer att kunna röra
sig, eller att de inte kommer att veta vad de gör och springa omkring och döda människor eller
skrika obsceniteter och förödmjuka sig själva. Alternativt kanske de inte vet vad de förväntar
sig men att de känner en överväldigande känsla av en ”hotande undergång”.
Från vår tidigare diskussion vet vi vad känslan kommer ifrån. När man har ångest blir hela
kroppen beredd att handla och en överhängande känsla av att vilja fly uppstår. Men fly/fäkta
responsen är inte riktad mot att skada andra människor (som inte är ett hot) och den kommer
inte att resultera i att du blir paralyserad. Istället är responsen inriktad på att få organismen
iväg därifrån. Dessutom finns det ingen händelse rapporterad att någon har gått bärsärkargång
under en panikattack. Trots att fly/fäkta responsen får dig att bli förvirrad, overklig och
distraherad, så klarar du ändå av att tänka och att fungera normalt. Känslan av att tappa
kontrollen är bara fula spratt av vår känsla och vår fantasi. Det inträffar inte i verkligheten.
Det är viktigt att skilja känslan av att tappa kontrollen från att verkligen tappa kontrollen över
sina handlingar. Människor har inte så mycket kontroll över vad de känner, men de har
kontroll över sitt handlande, även om de i sitt sinne kan luras att tänka ”Jag kommer att tappa
kontrollen”. Fundera över hur ofta andra människor har märkt att du har en panikattack....
Thomas Jernhag, efter bl a D. Barlow, C. Weekes, R Baker och E. Zuercher-White.
”Min kropp kommer att kollapsa”
Många människor är rädda för vad som kommer att hände dem p g a deras symtom, ibland
kanske för att de tror att deras nerver kommer att bli överbelastade eller att de kommer att
kollapsa. Som vi diskuterat tidigare så är fly/fäkta responsen huvudsakligen orsakad av
aktivitet i det sympatiska nervsystemet, som kontrolleras av det parasympatiska systemet. Det
parasympatiska systemet är på ett sätt en säkerhetsvakt mot möjligheten att det sympatiska
systemet kan bli ”utnött”. Nerver är inte som elektriska ledningar och ångest kan inte slita ut
eller skada nerver. Då skulle det sympatiska nervsystemet upphöra med sin aktivitet och
personen skulle återfå medvetandet inom ett par sekunder. Emellertid är svimning till följd av
en fly/fäkta respons extremt ovanlig, och om det skulle uppstå, är det ett bra sätt att stoppa det
sympatiska nervsystemet.
”Jag kommer att få en hjärtinfarkt”
Många människor feltolkar symtomen av fly/fäkta responsen och tror att de håller på att dö av
en hjärtinfarkt. Detta sker förmodligen för att människor inte har tillräckligt med kunskap om
hjärtattacker. Låt oss titta på fakta om hjärtsjukdomar och se hur de skiljer sig från
panikattacker.
Huvudsymtomen vid hjärtsjukdomar är andnöd och bröstsmärtor och endast i sällsynta fall av
hjärtklappning och svimningar. Symtomen är oftast direkt kopplade till ansträngning. D v s, ju
hårdare du motionerar, ju värre blir symtomen, och ju mindre du motionerar ju bättre blir det.
Symtomen försvinner oftast snabbt med vila. Detta är väldigt olikt mot symtomen som
uppstår vid en panikattack; den uppstår ofta vid vila och verkar ha ett eget liv. Givetvis kan
paniksymtom uppstå när man motionerar (eller kan t o m bli värre) men de är annorlunda från
symtomen vid en hjärtattack eftersom de lika ofta uppstår vid vila. Paniksymtomen försvinner
inte heller vid vila, vilket sker med symtomen vid en hjärtinfarkt. Vad som är viktigt att
komma ihåg är att hjärtsjukdom producerar så gott som alltid stora elektriska förändringar i
hjärtat som kan uppfångas av ett EKG. När det gäller panikattacker så är det enda som kan
uppfångas av ett EKG en liten ökning i hjärtfrekvensen. Om du någon gång har tagit EKG och
läkaren säger att allt är OK, så kan du säkert anta att du inte har en hjärtsjukdom. Dessutom,
om dina symtom uppstår när som helst och inte enbart efter ansträngning så är det ytterligare
bevis mot en hjärtattack.
Många människor känner att hjärtat hoppar över ett slag, eller att det slår ett extra slag. Detta
är helt ofarligt och endast en tillfällig störning av hjärtslagens rytm. ”Överhoppade” hjärtslag
är egentligen inte överhoppade utan slag som kommer oregelbundet därför att hjärtrytmen är
störd. Hjärtat kompenserar ett ovanligt snabbt slag med att ta en vilopaus, så att det slag som
följer på en paus naturligt blir kraftigare och hjärtat liksom dunkar till. Så trots att det ”ivriga
hjärtat” dunkar och rusar så är det ändå alltid under kontroll,. Det kommer inte att sluta slå
och det kommer alltid att återgå till sin normala rytm.
”Jag kommer att svimma”
Många feltolkar symtomen från fly/fäkta responsen och tror att de skall svimma. De tolkar
yrseln som om de är på väg att svimma. Låt oss se vad som händer i kroppen när man
svimmar.
Thomas Jernhag, efter bl a D. Barlow, C. Weekes, R Baker och E. Zuercher-White.
Vad som oftast orsakar svimning är att blodtrycket snabbt sjunker. Men vad är det som händer
i kroppen när man känner stark ångest? Jo när man är orolig och fly/fäkta responsen har
startat så ökar både blodtrycket och hjärtfrekvensen. Detta märks framförallt genom att man
känner att hjärtat slår fortare och hårdare. Så fly/fäkta responsen ser faktiskt till att
benägenheten är mindre än vid vanligt sinnestillstånd att svimma. Om man betänker vad
fly/fäkta responsen är till för är det helt logiskt. Den förbereder kroppen för handling,
antingen flyr man eller så stannar man kvar och slåss, och är inriktad på att ta organismen från
den hotfulla situationen. Att fly/fäkta responsen skulle leda till svimning vore inte särskilt bra
för organismen. Det finns endast en betingelse som skulle kunna leda till svimning: det är om
det sympatiska nervsystemet skulle gå överstyr och vara skadligt för kroppen. Då skulle det
parasympatiska nervsystemet ta över och du kanske skulle förlora medvetandet någon sekund.
Detta är mer en teoretisk möjlighet en än verklig möjlighet. Kroppen tål betydligt mycket mer
än vi anar. Fundera över hur många panikattacker du har haft och hur ofta du verkligen har
svimmat…
”Jag får inte tillräckligt med luft och kommer att kvävas”
Många människor som lider av panikångest känner ofta att de inte får tillräckligt med luft när
de har panikångest. De känner ett tryck över bröstet och/eller att de inte kan vidga bröstet
tillräckligt för att kunna ta ett djupt andetag, eller t o m påtagliga kvävningskänslor. Låt oss
se på orsaker till detta.
I fly/fäkta responsen ingår att man börjar andas häftigt. Detta för att förbereda kroppen för att
fly eller fäkta, genom att ta in mer syre för förbrukning av kroppens celler. Så att ”dra efter
andan” när man blir skrämd och känner sig hotad är helt normalt. Att känna att man behöver
mer luft när man känner panik är således en helt naturlig respons. Man känner inte andnöd
under en panikattack för att man just då behöver syret, utan för att kroppen förbereder sig för
att fly eller fäkta. Om man inte gör något aktivt och faktiskt använder syret, så hyperventilerar
man. Hyperventilering kan paradoxalt nog i sig frammana känslor av andnöd, som du kanske
har märkt om du frivilligt har hyperventilerat någon gång. Så trots att man känner att man inte
får tillräckligt med syre, så är syretillförseln med all sannolikhet helt tillräcklig, och man
kanske t o m andas för mycket för kroppens behov vid den specifika tidpunkten. Ju mer man
försöker att andas, desto större blir chansen att man hyperventilerar och därigenom känner
andnöd. Dessutom kan man ju fråga sig om naturen vore så dum att den helt ställde andningen
under vår medvetna kontroll; hur skulle vi då kunna andas när vi sover eller under narkos?
Försök att hålla andan i mer än en minut om du kan….
Thomas Jernhag, efter bl a D. Barlow, C. Weekes, R Baker och E. Zuercher-White.
