Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2015-2016
Segeltorp-Utsälje förskoleområde
Förskolan Gräshoppan
Grunduppgifter och vision
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen: Förskolechef, Segeltorp-Utsälje förskoleområde
Planen gäller från 2015.05.01- 2016.05.01
Syftet med planen är att främja likabehandling – att alla ges lika rättigheter och lika
möjligheter utifrån olika utgångspunkter.
Kommunala mål
Verksamhetsplan 2015
Förskolechefens ansvar i förskolans läroplan
98/2010
Normer och värden
Alla barn är trygga i sin förskolemiljö
Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera
Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, förskolans handlingsprogram för att förebygga
och motverka alla former av diskriminering och
etnisk tillhörighet, religion eller annan
kränkande behandling, såsom mobbning och
trosuppfattning, funktionshinder eller
rasistiska beteenden bland barn och anställda
livsvillkor
Vår vision är att det inte ska förekomma diskriminering och kränkande behandling på
våra förskolor. Genom systematisk och regelbunden kartläggning och utvärdering har
vi god och aktuell kunskap om och insikt i vår verksamhet. Vi har ett medvetet
arbetssätt, både främjande och förebyggande.
Skollagen ålägger utbildningsanordnaren att årligen upprätta en plan mot kränkande
behandling, för att motverka kränkande behandling. Diskrimineringslagen kräver en årlig
likabehandlingsplan för åtgärder som främjar lika rättigheter och möjligheter samt som
förebygger och förhindrar trakasserier. Dessa två sammanförs i detta gemensamma dokument:
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftningen (DL) säger
också att verksamheten skall ha de åtgärder som behövs, d.v.s. att åtgärderna är anpassade
efter verkligheten och aktuella kartläggningar.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha
samma rättigheter – oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla
barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Denna plan och arbetet med lika rättigheter och möjligheter genomsyras av FN:s
konventioner om mänskliga rättigheter i allmänhet och Barnkonventionen i synnerhet.
Hänsynen till barnens bästa är grundläggande. Detta speglas också i förskolans läroplan:
Verksamheten ska syfta till att barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns
behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra
skall stödjas
2
FAKTARUTA
Diskriminering, trakasserier & kränkande behandling
DISKRIMINERING innebär att behandlas sämre, att missgynnas eller på annat sätt
särbehandlas med ett samband till någon av diskrimineringsgrunderna. För att klassas som
diskriminering måste det finnas någon typ av förskjutning i maktförhållandet mellan parterna
eller en beroendeställning.
Något som kränker en människas värdighet och har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna benämns TRAKASSERIER.
Något som kränker en människas värdighet som inte har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna benämns KRÄNKANDE BEHANDLING
Diskrimineringsskyddet gäller alla barn och vuxna
För utbildningsanordnaren gäller diskrimineringsförbud
Det finns inget krav på uppsåt. (t.ex. en elak avsikt) Det är effekten hos mottagaren som avgör.
För att klassas som trakasserier eller kränkning måste den som trakasserar eller kränker dock ha
viss INSIKT i och om att någon blir kränkt. Att det till exempel:
 är uppenbart kränkande -det är alltså inte upp till var och en att använda vissa
ord/begrepp som generellt anses vara kränkande
 syns på reaktionen hos den utsatte - blir ledsen., arg, går sin väg eller liknande
 påtalas av tredje part – en annan person säger att den utsatte blir kränkt eller trakasserad
Diskrimineringsgrunderna:
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder/funktionsnedsättning
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet eller uttryck/könsuttryck och könsidentitet
 ålder
 bristande tillgänglighet
Grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt
sexuell läggning måste finnas med i planen.
Diskrimineringsgrunden Bristande tillgänglighet är ny fr.o.m. januari 2015
3
FAKTARUTA
Normkritiskt förhållningssätt
Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge Kommun arbetar med projektet
Jämställdhetsintegrerad förskola. Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå en högre
medvetenhet om jämställdhet och likabehandling hos personalen i förskolan. Projektet fokuserar
på ett Normkritiskt förhållningssätt för att synliggöra och utmana begränsande normer samt
att undersöka hur olika aspekter och diskrimineringsgrunder kan samverka och skapa dubbel
utsatthet eller öka risken för diskriminering.
Ett Normkritiskt förhållningssätt är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och
kränkande behandling, som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder, och ett verktyg
för likabehandling.
Syftet med ett Normkritiskt perspektiv är att synliggöra, medvetandegöra och förändra
hindrande eller begränsande föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Om normen är osynlig, om vi inte tränar på att synliggöra den genom att rikta en kritisk och
granskande blick mot oss själva, tenderar även de maktstrukturer som upprätthåller normen att
bli osynliga. Ett Normkritiskt perspektiv går därmed ut på att
 synliggöra och
 ifrågasätta
Det handlar inte om normupplösning. Tvärtom. Vi behöver normer och gemensamma regler för
att fungera tillsammans som människor. Men vi behöver få syn på normerna. Se hur de styr oss
med målet att öka vårt handlingsutrymme och i förlängningen också handlingsutrymmet hos de
barn och vuxna vi möter.
Vad ska vi göra?
 Förstärk alltid normbrytande beteenden (de kan aldrig nog överskugga de
normbevarande praktikerna)
 Undvik att kategorisera. t.ex. efter kön eller ålder
 Bli medveten om ditt språkbruk
 Uppmärksamma och se till att det finns en mångfald i litteratur och material kring kön
(biologiskt, identitet samt uttryck), etnicitet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionalitet, sexuell läggning och ålder.
 Lek med pronomen och variera.
 Se över miljö, material och rum. Lägg till (ta inte bara bort)
4
Bakgrund och begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när utbildningsanordnaren på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än
andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det finns
inget krav på uppsåt.
Direkt eller indirekt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre eller missgynnas och det har
en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka
nekas plats på en förskola med anledning av att det redan finns många flickor just där. Man
kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering är när ett barn
missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, regel eller kriterium som särskilt
missgynnar en viss grupp individer. Ett exempel kan vara att förskolan som regel ger
vårdnadshavarna blanketter att fylla i med rubrikerna ”mammas namn, pappas namn”. Att
formulera sig så, missgynnar barn med samkönade föräldrar eller föräldrar med
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker någons värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
 fysiska (slag, knuffar, dra någon i håret)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, och meddelanden på olika
sociala medier)
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet eller uttryck
 ålder
 bristande tillgänglighet (ny diskrimineringsgrund from 2015-01-01)
Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett
barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning
etc.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon,
knuffas eller att rycka någon i håret. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
5
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna
uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har
den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta
situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt.
Innebörd
Kön: Med kön menas pojke eller flicka. I förskolan betyder det att pojkar och flickor får lika
möjligheter och har lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: könsidentitet och könsuttryck är ett mer
passande begrepp för att komma ifrån grundantagandet kring att det rör sig om något
avvikande. Det är identitet eller uttryck i form av kläder, kroppspråk, beteende eller liknande
med avseende på kön. Barn får heller inte diskrimineras på grund av könsidentitet/uttryck hos
en familjemedlem eller annan närstående, vilket är viktigt att erinra sig vid identitetsarbete på
förskolan.
Etnisk tillhörighet: här avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Varje person har själv rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet.
Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn har rätt till religionsfrihet. Religionsfriheten
är grundlagsskyddad. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.
Annan trosuppfattning omfattar uppfattningar som har ett naturligt samband med eller är
jämförbara med religion.
Funktionsnedsättning: Från och med 2015.01.01 Används begreppet funktionsnedsättning
istället för funktionshinder. Funktionsnedsättning avser en varaktig nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tillfällig nedsättning i funktionalitet omfattas ej.
Funktionsförmågan varierar beroende på miljö och situation. Funktionshinder är de hinder
som en icke-funktionell miljö medför för någon med funktionsnedsättning.
Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning. Barn får heller inte diskrimineras på grund av sexuell läggning hos en
familjemedlem eller annan närstående, vilket är viktigt att erinra sig vid identitetsarbete på
förskolan.
Utrednings- och åtgärdsskyldighet
Förskolan har enlig lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att
ett barn är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan ska omgående utreda
vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Anmälan görs till
förskolechefen. Förskolechef informerar huvudman.
Repressalier
(hämnd, straff) Personal får inte utsätta ett barn för straff eller negativ behandling på grund av
att barnet eller förälder anmält förskolan för diskriminering eller berättat att det förekommer
trakasserier eller kränkande behandling.
Plan
(beskrivning, genomtänkt förslag)
Förskolan ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels
främja lika rättigheter och möjligheter och dels förebygga och förhindra trakasserier, sexuella
trakasserier och kränkande behandling.
6
Framjande insatser Vardegrundsarbete
Förskolan har skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn.
Värdegrundsarbetet går ut på att främja likabehandling. Det främjande arbetet är det man gör i
det dagliga som är positivt. T.ex. att föregå med gott exempel, visa på och tala om mänskliga
rättigheter, förmedla barnkonventionen och demokratiska värderingar. Detta ska vara en del
av förskolans värdegrund. Förskoleområdet ska ha ett levande och positivt värdegrundsarbete
som inriktas på att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten.
Främjande arbete
 syftar till att förstärka respekten för allas lika värde,
 omfattar alla diskrimineringsgrunderna,
 riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
 är en naturlig del i det vardagliga arbetet
 bedrivs systematiskt och långsiktigt
 ska baseras på kunskap
 omfattar kompetensutveckling
 innebär diskussioner om normer och attityder hos både personal och barn
 är att ha god organisation och mötesstruktur
 är att ha goda rutiner med reflektion, och handledning
 stödjer sig på stabilt arbetssätt med uppföljning, utvärdering och utveckling av
verksamheten.
Alla vuxna i förskolan ska vara medvetna om att främjande insatser kan vara:
 barns behov av en vuxens stöd för att reda ut situationer
 barns behov av att få träna förmåga till empati och respekt för allas lika värde
 barns behov av att lära sig uttrycka och föra dialog om sina och andras känslor
 att barnen ges möjlighet till självreflektion
 att barnen stärkas i att värna om sin integritet, emotionellt och kroppsligt
 att barnen ges konkreta redskap för att lösa konflikter
 att pedagogerna har förståelse för att barn kan vara begränsad i att inse
konsekvenserna av sitt eget beteende
 att pedagogerna på olika sätt ger konkret stöd för allt detta genom rollekar, filmer,
IKT, litteratur, dramatiseringar, livskunskap och andra verktyg och arbetssätt
 att pedagogerna aktivt söker kunskap och utveckling genom aktuell information
t.ex genom att bidra med litteratur och artiklar i gemensam arbetslagsreflektion som
leder till ett ökat kollegialt lärande
 att pedagogerna övar på att reflektera kring gränsen mellan en egen åsikt och
yrkesrollens uppdrag
7
Mål för förskolans värdegrundsarbete:

Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling.

Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande agerande som
kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.

Alla vuxna är medvetna om vad kränkning eller trakasserier är och kan identifiera och
avvärja risker.

Alla barn och vuxna vet att kränkningar och trakasserier inte accepteras.

Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga.

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen.

Alla barn är trygga i sin förskolemiljö

Vi har en god organisation och arbetssätt som gör alla pedagoger delaktiga och
ansvariga
Vad som ska göras och dokumenteras:
(Insatser)
Alla arbetslag ansvarar för att lyfta in sin kartläggning i Årplansdokumentet och där
följa upp sina egna förebyggande åtgärder samt beskriva insatserna för ett främjande
likabehandlingsarbete.
1) Vi har god kännedom om planen och agerar därefter.
Att ha kunskap om planen innebär bland annat att ha kunskaper om diskriminering och
kränkande behandling, främjande insatser, förebyggande åtgärder samt att tillägna sig ett
normkritiskt förhållningssätt.
Vem som ska göra det: Förskolechef, ledning och pedagoger
När det ska vara klart: Påbörjas i samband med att planen färdigställs och implementeras
och fortgår som en del i möteskulturen.
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling.
Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen
dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation.
Spela in eller filma då och då för att själv dokumentera och utvärdera det egna
förhållningssättet.
Löpande under året, samt i samband med att planen utvärderas.
8
2) Vi ser, benämner och uppmuntrar ett medmänskligt sätt och goda exempel i
vardagssituationer genom att tydligt och ofta lyfta det som är positivt.
Vem som ska göra det: Pedagogerna i arbetslagen i synnerhet och alla vuxna i förskolan i
allmänhet.
När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband
med att planen utvärderas samt
Vilka mål uppnås: Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är
delaktiga.
Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen
dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation. Tips:
Spela in eller filma då och då för att själv dokumentera och utvärdera ditt förhållningssätt.
3) Alla arbetslag har ett levande arbete om målen, om etik och moral samt om
normer och värden där barnen inkluderas och medvetandegörs. Sagor,
dramatiseringar, lekar, maskotar och rekvisita, samtal och dialog, lyssna och berätta,
litteratur, film, media och IKT är exempel på arbetssätt som förekommer. Detta
dokumenteras i arbetslagens ordinarie dokumentationsarbete och i befintliga underlag
för kvalitetsarbetet.
Vem som ska göra det: Pedagogerna i arbetslagen
När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband
med att planen utvärderas.
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn och vuxna vet att kränkningar och trakasserier inte accepteras.
Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga
Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen
dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation samt i
gemensamma reflektioner genom att ge exempel på dessa aktiviteter.
4) Vi synliggör och dokumenterar hur barnens tankar, idéer och uppfattning
används som grund i verksamheten. Detta görs genom att t.ex. använda
reflektionsprotokoll, dokumentation och barnknappar för att synliggöra barns
delaktighet i likbehandlingsarbetet.
Vem som ska göra det: Arbetslagen
När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband
med att planen utvärderas.
Aktuellt mål: Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är
delaktiga.
Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen
dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation samt i
gemensamma reflektioner.
5) Förskolans lärmiljö ska ge förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och
intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Det ska finnas och användas
litteratur (t.ex. böcker från Olika förlag) och material (bilder, utklädningskläder,
sånger, IKT mm) som visar på och möjliggör olika nyanser i könsroller och
familjekonstellationer.
Vem som ska göra det: Varje arbetslag ansvarar för lärmiljön på/i den egna
avdelningen/gruppen.
När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året.
9
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling.
Hur det ska utvärderas: Sker löpande under året t.ex. i reflektionsgrupper. Vi stämmer av att
detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas.
6) Alla arbetslag lyfter ett mångkulturellt perspektiv, t.ex. högtider och traditioner
knutna till de stora världsreligionerna, exempelvis genom att använda olika sorters
omvärldsinformation. Exempelvis den Mångkulturella almanackan.
Vem som ska göra det: Alla arbetslag
När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året.
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Hur det ska utvärderas: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i
samband med att planen utvärderas.
7) Förskolans lärmiljö ska spegla en mångfald kring etnisk tillhörighet, religion och
trosuppfattning. Detta genomförs med ett kritiskt och granskande förhållningssätt.
Förslagsvis används ”Normkritisk checklista” som grund för vidare diskussion.
Vem som ska göra det: Arbetslagen
När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året.
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Hur det ska utvärderas: I slutet av vårterminen och i samband med att planen utvärderas
samt i samband med det löpande kvalitetsarbetet.
8) Förskolans lärmiljö ska spegla en mångfald kring funktionshinder. Detta sker
bl.a. genom att vi samtalar och har ett förhållningssätt som ger barnen möjlighet att
möta frågor och fundera kring olika funktionalitet samt att noga se till att
funktionshinder aldrig framställs på ett stigmatiserande, förminskande eller
schablonartat sätt.
Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt
stöd.
När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året.
Aktuellt mål: Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande
agerande som kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Hur det ska utvärderas: I samband med barnkonferenser el dyl under året och i samband
med att planen utvärderas.
9) Alla som arbetar i förskolan har kunskap om och förståelse för att både fysisk som
kognitiv funktionalitet avses i begreppet funktionshinder och anpassar sin verksamhet
och lärmiljö efter detta.
Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt
stöd.
När det ska vara klart: Löpande under året.
10
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande agerande
som kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Hur det ska utvärderas: I samband med barnkonferenser el. dyl. under året och i samband
med att planen utvärderas.
10) Alla i förskolan arbetar medvetet efter inställningen att barn inte är utan blir i
olika sammanhang och miljöer. Speciellt viktigt blir detta i arbetet med barn med
funktionshinder. Vi poängterar att det är verksamheten som ska tillrättaläggas och
organiseras (pedagogik, strukturer och verksamhetens ramar) så alla kan delta på lika
villkor utan att brister i tillgänglighet uppstår.
Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt
stöd.
När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året.
Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Observera att bristande tillgänglighet är en ny diskrimineringsgrund fr.o m.
2015.01.01(se sista sidan i denna plan)
Hur det ska utvärderas: Löpande och i samband med barnkonferenser el. dyl. under året och
i samband med att planen utvärderas.
11
Forebyggande atgarder
Förebyggande åtgärder ska förhindra att de risker man sett i kartläggningen sker. Förskolan
ska arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för trakasserier och kränkande
behandling.
Förskolans förebyggande arbete
 syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling
 omfattar områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer
Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling. Ingen ska bli
diskriminerad. Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier.
Vår vision är att det inte ska förekomma diskriminering och kränkande behandling på
våra förskolor. Genom systematisk och regelbunden kartläggning och utvärdering har
vi god och aktuell kunskap om och insikt i vår verksamhet. Vi har ett medvetet
arbetssätt, både främjande och förebyggande.
Mål för förskolans förebyggande åtgärder:

Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling.

Alla barn är trygga i sin förskolemiljö

Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för trakasserier på grund av
o kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
o etnisk tillhörighet
o sexuell läggning
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionshinder
o ålder
o bristande tillgänglighet (ny diskrimineringsgrund from 2015-01-01)
Åtgärder för att avvärja de risker som upptäckts
Alla arbetslag ansvarar för att lyfta in sin kartläggning i Årplansdokumentet och där
följa upp sina egna förebyggande åtgärder samt beskriva insatserna för ett främjande
likabehandlingsarbete.
1) Vad som ska göras: Närvarande och aktiva vuxna som kan förhindra att
kränkningar sker. Alla pedagoger måste röra sig på större ytor utomhus och
följa barnen.
Vem som ska göra det: Alla vuxna som befinner sig i verksamheten med barnen
När det ska vara klart: Sker fortlöpande under året,
12
Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö.
Enligt kartläggningen: Pedagogerna ser en risk vid utevistelse på gården. Det är viktigt med
god överblick och att all personal är rörlig över hela gården. Som en åtgärd relaterat till
riskområdet att kränkningar barn-barn kan ske när vuxna inte är lyhörda och engagerade i
barns aktiviteter.
Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker löpande samt i slutet planens giltighetstid
2) Vad som ska göras: Ofta dela barngruppen i mindre grupper inom- och
utomhus.
Vem som ska göra det: Arbetslagen i det dagliga arbetet
När det ska vara klart: Sker fortlöpande
Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö.
Enligt kartläggningen: Arbetslagen uttrycker i kartläggningarna att stora grupper är en
riskfaktor. Färre barn i en aktivitet minskar risken för kränkningar
Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker också löpande samt i slutet av året.
3) Vad som ska göras: Organisera verksamheten så att moment där många barn på
egen hand samtidigt ska köa eller vänta på sin tur minimeras.
Vem som ska göra det: Arbetslagen i det dagliga arbetet
När det ska vara klart: Sker fortlöpande
Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö.
Enligt kartläggningen: Arbetslagen uttrycker i kartläggningarna att det uppstår fysiska
kontroverser och verbala kränkningar när många barn samtidigt t.ex. ska köa eller vänta på sin
tur för att gå ut, klä på sig eller gå på toaletten. Färre barn i en aktivitet minskar risken för
kränkningar
Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker också löpande samt i slutet av året.
4) Vad som ska göras: Organisera verksamheten så att barn inte lämnas utan
uppsikt från en vuxen, t.ex. i ett rum med stängd dörr utan möjlighet till insyn.
Vilan, lek inomhus och vid utgång är exempel.
Vem som ska göra det: Arbetslagen ser över sin struktur och sina rutiner och vidtar de
åtgärder som är nödvändiga
När det ska vara klart: Sker löpande under året.
Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö.
Enligt kartläggningen: Många arbetslag har identifierat moment i rutinerna där barn stänger
om sig eller att vuxna stänger en dörr om barnen (t.ex. vid vila)
Hur det ska utvärderas: Arbetslagen dokumenterar i sitt kvalitetsdokument.
5) Vad som ska göras: Tänd belysningen inomhus t.ex. på toaletter, redan då
förskolan öppnar.
13
Vem som ska göra det: I första hand ska den som öppnar förskolan på morgonen tända upp
och i andra hand ska den som kommer först på varje avdelning göra det samma..
När det ska vara klart: Rutinen genomförs direkt
Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande
behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö.
Enligt kartläggningen: De nya lågenergilamporna tar en stund på sig för att nå full ljusstyrka
och barn har uttryckt att de upplever det är läskigt att gå in i dåligt upplysta utrymmen.
Hur det ska utvärderas: Utvärderas och aktualiseras vid höstterminens början
14
Delaktighet och forankring
Barnens delaktighet
För att få kunskap kring och vetskap om barnens upplevelser kring diskriminering och
kränkande behandling använder vi oss av ett flertal metoder så som; observationer, reflektion
i barngrupp, intervjuer, samtal i t.ex. samlingar, dokumentation av olika slag (bilder, IKT,
film) mm
En gemensam utgångspunkt i arbetet är att barnen i tanken befinner sig i nuet. Detta kräver att
även pedagogerna finns i deras ”nu”. Många arbetslag beskriver sitt likabehandlingsarbete
som något de bedriver i ögonblicket. Det är genom att agera i stunden som barnen görs
delaktiga i arbetet med planen. Det som hänt avhandlas direkt, i samtal eller i dramatiseringar
med dockor. Konkreta exempel är bland annat ”Tilda med Is och Sol”, ”Det ingen såg…och
Knyst var tyst”, Snick & Snack, Livskunskap. Många grupper har också en s.k. Kompissol där
barnen själva utformar och sätter ord på trivselregler och annat de tycker är viktigt i samspelet
med kompisarna.
Reflektion i barngrupp är ett av flera sätt att arbeta för att på ett systematiserat sätt göra
barnen delaktiga i planen och i likabehandlingsarbetet. Genom att organisera forum där
barnen blir lyssnade på kring vad de uppskattar eller tycker är mindre bra i verksamheten, i
rutiner och i den fysiska miljön, visar vi i handling allas lika värde och barnens delaktighet.
Pedagogisk dokumentation är ett annat exempel på en sådan arbetsmetod.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Genom god information om planen finns också goda förutsättningar för delaktighet i
likabehandlingsarbetet. I de sammanhang vi lyfter planen och dess innehåll ges föräldrarna
möjlighet att fråga om innehållet. På så sätt görs föräldrarna delaktiga i utvärderingen och i
skrivandet av nästa års nya plan. (se vidare om förankring)
Personalens delaktighet
Personalen skall vara delaktig i att:
 Upprätta planen
 Följa upp planen
 Se över planen
Personalens delaktighet i upprättandet av planen sker fortlöpande. Genom dialog i arbetslagen
ser vi vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras för att personalen skall kunna
följa upp planen. Alla reflektioner och samtal är med och påverkar innehållet i planen. I
likabehandlingsarbetet är personalen aktiva i dialog om innehållet i planen i olika
sammanhang. Arbetslagens årliga kartläggning av verksamheten utifrån risk för trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling är det mest påtagliga sätt på vilket personalen (och
barnen i viss mån) görs delaktiga i utformandet av planen. I det löpande kvalitetsarbetet finns
arbetet utifrån kartläggningens analys samt en löpande dokumentation av förskolans
likabehandlingsarbete. All personal engageras också i utvärdering en av planen vilket ger en
aktiv delaktighet i planen.
15
Förankring av planen
Hur planen görs känd och förankras hos personal, vårdnadshavare och barn.
 Barn
Hos barnen förankras planen genom förskolans dagliga likabehandlingsarbete och genom att
personalen har goda kunskaper om innehållet. Pedagogerna omvandlar innehållet till ett
synbart och vardagsnära arbete. Vi möter alla barn med respekt och visar att alla är lika värda
och värdefulla. Alla barn ska vara väl förtrogna med och trygga i vetskapen om att
trakasserier och kränkningar inte accepteras. Alla barn ska alltså veta att det inte är okej att
behandla någon sämre och att det är fel att själv bli behandlad på ett sätt som känns
kränkande.
 Personal
Planen bör ständigt vara aktuell och användas. I samband med att en ny plan skrivs har alla
pedagoger ett eget ansvar i att sätta sig in i planen. I vårt systematiska kvalitetsarbete sker en
löpande dokumentation av verksamheten, där även likabehandlingsarbetet ingår, då alla
arbetslag ska följa upp analysen av sin kartläggning samt beskriva sitt likabehandlingsarbete
på en specifik nivå. För att personalen skall kunna ta till sig planen måste den vara
lättillgänglig och närvarande i vardagen. Förskoleområdets ledning ansvarar för att påtala
vikten av att ha god kännedom om planen och dess innehåll.
 Vårdnadshavare
Denna plan finns tillgänglig för alla vårdnadshavare. Vi gör planen känd för alla
vårdnadshavare på många sätt. En enklare folder delas ut för att ge vårdnadshavare kännedom
om planen. Den nya Planen kan vid intresse mailas ut i samband med ordinarie veckobrev så
att de som vill får ett exemplar. Planen finns tillgänglig på förskolans webbplats. Vi gör
vårdnadshavarna medvetna om planen i samband med introduktion, på föräldramöten,
utvecklingssamtal, föräldrabrev samt i det dagliga mötet. På detta sätt förankras planen hos
vårdnadshavarna.
Alla vårdnadshavare informeras också om att alla vuxna som vistas på förskolan har ett
ansvar att uppmärksamma och förhindra diskriminering och kränkande behandling samt
vikten av att agera som förebilder på förskolans område.
16
17
Kartlaggning infor 2015 ars Plan
Personal:
Kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
har genomförts av personalen.
Både inomhusmiljö och utomhusmiljö har kartlagts. Kartläggningen har utgått från en tidsram
för att synliggöra organisation och struktur. Arbetslagen har i kartläggningen valt ut sex
relevanta tidpunkter att studera närmare. Det som valts ut är dels återkommande rutin- och
omsorgssituationer samt mer sällan förekommande verksamhetsmoment som ändå är av värde
att se över och analysera. Ett APT ägandes åt att genomföra och eller påbörja kartläggningen.
Arbetet fortsatte i arbetslagen en tid efteråt. Arbetslagen fickhjälp och material, t.ex.
handledning, en mall som underlag och case att diskutera.
Kompletterande kartläggning genom rutinmässiga samtal, barnobservationer, intervjuer med
barn och en generell översikt av förskolans lärmiljö (såväl fysisk miljö som innehåll) har
gjorts genom det löpande systematiskt kvalitetsarbete under året.
Barn:
Under utvecklingssamtalen har förskolan fortsatt med det gemensamma intervjuunderlaget till
barnen. Frågorna som ställs är under rubrikerna tryggt, roligt, lärorikt. Barnens svar har legat
till grund för samtal med vårdnadshavare och kollegor. All kunskap som pedagogerna har om
barnen och barngruppen tas självklart med i kartläggningen som en helhetsbedömning.
Föräldrar:
Vid möten med föräldrar diskuterar vi, föräldrar och pedagoger, olika frågor som rör den
specifika gruppen samt förskolans verksamhet i stort och vi strävar alltid efter att vara
tillmötesgående och lyhörda. Synpunkter som föräldrar framför på olika sätt (muntligen vid
dagliga möten, föräldrabrev, på föräldramöten och liknande) tar vi till oss av och åtgärdar vid
behov. De berättelser som framkommer i mötet mellan förskolan och hemmen har tagits med
för att skapa en mångfasetterad bild av verksamheten vid kartläggningen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder.
Resultat och analys
Analys av sammanställningen: Kombinationen av att alla arbetslag varit med och gjort en
kartläggning samt varit med i att utvärdera planen har varit ett lyckat grepp. Pedagogerna
beskriver själva hur de lärt sig mycket och fått en högre medvetenhet kring begrepp och
riskområden.
I och med att kartläggningen gjordes med en tidsram som utgångspunkt inkluderades
organisationen som stort och rutiner och regler som kan riskera att osynliggöras när den
fysiska miljön, står som utgångspunkt för kartläggningen, synliggörs. Med ett fokus på den
18
dagliga verksamhetens organisation lyfter vi istället det som vi kan påverka och personalen
blir aktiva i kartläggning och i genomförandet av åtgärderna.
Exempel på identifierade riskområden kopplat till kränkande behandling är leken. Här har
personalen nämnt "retas och utesluta" som riskfaktorer. Samt om barnen är utom synhåll,
även om det bara är för ett kort ögonblick.
Ett annat riskområde, enligt kartläggningen, är då många barn deltar gemensamt i ett moment
t.ex. utgång och påklädning. Att ofta dela barngrupperna i mindre delar återfinns därför som
en åtgärd.
Ett nytt riskområde som påtalats i år, är mörka utrymmen inomhus. I och med att förskolorna
använder en stor andel lågenergilampor, som tar lite tid på sig att nå full ljusstyrka, har några
barn uttryckt en oro för att gå in i mörka rum. Det är viktigt att ha en rutin om att tända upp.
Ett annat riskområde för kränkningar/trakasserier, som i år påtalas för första gången, är barn
som har svårigheter med sitt tal. Några pedagoger vill lyfta att det finns en risk att bli retad för
ett nedsatt tal (ett tal som tex begränsas av munmotorisk färdighet) jämfört med risken att bli
utsatt för trakasserier för barn som har svenska som ett andraspråk. Detta måste synliggöras
och åtgärdas.
Andra kartläggningsmetoder, än de som arbetslagen själva utfört, (som arbetslagens
systematiska kvalitetsarbete, samtal och verksamhetsbesök) visar att det saknas ett samarbete
i förskolan kring modersmål för de barn som har ett annat modersmål än svenska i hemmen.
De åsikter och synpunkter som fortlöpande och vid mötestillfällen inkommer från föräldrarna
tar vi till oss och reflekterar över kontinuerligt. Frågorna från föräldrarna kan t.ex. tas upp på
arbetsplatsträffar. I föräldradiskussioner har det framkommit att det för föräldrarna är
tryggheten som är viktigast. Barnens trygghet och en fungerande personalsituation
(bemanning) anser föräldrarna vara grundläggande i arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
19
Bristande tillgänglighet
Eftersom denna diskrimineringsgrund är ny har den ännu inte hunnit implementeras och den
finns ännu inte med i någon kartlägganing av samma orsak.
Denna diskrimineringsgrund vill arbeta för att samhället ska stå tillgängligt oavsett en
individs funktionsförmåga.
Att diskrimineras utifrån bristande tillgänglighet är att missgynnas av att verksamheten inte
vidtar skäliga åtgärder för att verksamheten och innehållet tillgängliggörs för en person med
funktionsnedsättning på samma sätt som för personer utan denna funktionsnedsättning.
Det kan vara att mötas av okunskap och fördomar som medför att en person tillskrivs
kollektiva föreställningar utifrån ett nedsättande sätt att beskriva funktionsnedsättning.
Diskrimineringsombudsmannen tydliggör lagändringen bl.a genom en rapport om
anmälningar och exempel. Ett exempel från skolan om bristande tillgänglighet är att planera
aktiviteter så barnet inte har möjlighet att delta, be barnets vårdnadshavare följa med på
utflykt eftersom pedagogen inte kan ta ansvar för barnet under utflykten. Flera av de barn som
anmälningarna gäller har svårigheter med sociala relationer och det blir bråk runt omkring
dem.
DO’s rapport redovisar anmälningar som stödjer lagförslaget som t.ex. rör behovet av
hjälpmedel, men där det förekommer att en person med behov nekas få eller nekas använda
sitt hjälpmedel. Anmälarna upplever ett hinder i frånvaron av hjälpmedel och i otillgänglighet
i den fysiska miljön. Ett annat exempel är frånvaron av att erbjudas hjälpmedel. Det kan vara
personer med hörselnedsättning som inte erbjuds hjälp eller hjälpmedel, allergiker som inte
erbjuds noggrann städning/ parfymfritt/ god ventilation. Med ”skäliga åtgärder” menas att
verksamheten ska tillgodose dessa behov utan att personen/personerna som berörs ska behöva
påtala eller be om detta.
Olika diagnoser och funktionsnedsättningar bemöts på olika sätt av omgivningen. Vissa
accepteras på ett sätt som andra inte gör, ex psykiska funktionsnedsättningar betraktas många
gånger som stigmatiserande vilket i sin tur kan påverka hur omgivningen upplevs som
tillgänglig eller otillgänglig. Detta är ytterligare en viktig aspekt. I detta avseende är det
främjande arbetet viktigt. Brister i tillgängligheten ska inte behöva uppstå.
Denna nya diskrimineringsgrund ska givetvis föras in i verksamhetens främjande arbete och
förebyggande åtgärder
20
Rutiner for akuta situationer
Förskolans åtgärdande arbete
 kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
 ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad,
trakasserad eller kränkt
 innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för
att förhindra att kränkningar upprepas.
Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i
förskoleenheten.
Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling.
Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för trakasserier.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Alla vuxna på förskolan tar ansvar för att reagera på tecken att utsatthet finns.
Vi är väl medvetna om betydelsen av att vara fysiskt och mentalt närvarande för att förhindra
trakasserier och kränkande behandling.
Om kränkning eller trakasserier sker skall förskolan agera skyndsamt och strukturstödet
användas. Den vuxne som bevittnat det inträffade informerar förskolechefen och tar hjälp av
denna och av sina kollegor för att skriva en incidentrapport. Den strukturen är beskriven
nedan.
Såväl personal som barn och föräldrar kan vända sig till förskolechef, men även all personal
på förskolan skall kunna ta emot information från barn och föräldrar och vara behjälplig.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Vi använder kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid diskriminering, trakasserier
eller kränkning.
Även om en incidentrapport är skriven/ska skrivas är det samtal med berörda som är grunden.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Vi använder kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid diskriminering, trakasserier
eller kränkning.
Även om en incidentrapport är skriven/ska skrivas är det samtal med berörda som är grunden.
Rutiner för uppföljning
Vid utredningen görs det upp om uppföljning samt datum och vilka som ska delta.
Rutiner för dokumentation: Dokumentationen sparas i låsbart arkivskåp.
Ansvarsförhållande
All personal ansvarar för att inget barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Till hjälp tas alla vuxna i förskolan.
21
Så fungerar Huddinge kommuns strukturstöd för
incidentrapportering
1. Dokumentation vid misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Dokumentationsblankett nr 1. Skickas till förskolechef. (kopia till
huvudman).
 Händelsebeskrivning
 Klassificering (diskrimineringsgrunderna och/eller kränkande behandling)
2. Beslut om vidare utredning tas av förskolechefen.
 Utredningen förs inte vidare om den rapporterade händelsen saknar bäring på
diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.
Kopia till huvudman
 Om missförhållanden upptäckts: Handlingsplikt och vidare utredning. Kopia
till huvudman.
3. Utredning och sammanfattande slutsatser. Dokumentationsblankett 2.
 Vem/ vilka är inblandade?
 Hur fick verksamheten kännedom?
 Vad har hänt?
 Hur länge har det pågått/kan misstänkas pågått?
Kopia till verksamhetschef.
4. Samtal med vårdnadshavare till den utsatte. Dokumentationsblankett 2a.
5. Samtal med vårdnadshavare till den som upplevs utsätta. Dokumentationsblankett
2b
Att tänka på vid dessa samtal:
 Förskolans arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
 Information om systematiskt kvalitetsarbete
 Beskrivning av det inträffade
 Information om att uppföljning av att kränkningarna/trakasserierna upphör
görs, om inte så sker, vidtas ytterligare åtgärder.
 Återkoppling till vårdnadshavare, var och när, bestäms.
6. Åtgärd efter utredning. Dokumentationsblankett 3 Varje åtgärd har en egen
dokumentationsblankett. Beakta behov hos såväl den utsatte som den som upplevs
utsätta samt att det kan vara aktuellt att upprätta en Handlingsplan. (se kommunens
blankettstöd)
 Åtgärd
 Analys som grund för åtgärd
 Åtgärd, syfte och för vem?
 När åtgärden skall utföras
 Hur?
 Vems ansvar?
 Datum för återrapportering till förskolechef
7. Avslutning av ärende. Dokumentationsblankett 4
 Beskriv uppföljning av åtgärder
 Analys av nuläge och motivering till avslutande av ärende
 Information till berörda om avslutning av ärende
Särskilt underlag finns för situationer där personal påstås ha kränkt eller trakasserat barn
eller elever. Chefen ska i samtal med sin medarbetare reda ut vad som hänt. För det fall
medarbetaren har uppträtt olämpligt ska chefen i samtalet markera för medarbetaren att
22
beteendet inte är acceptabelt. Om chefen bedömer att en disciplinär åtgärd behöver vidtas är
det möjligt att utfärda en skriftlig varning enligt Allmänna bestämmelser (AB) § 11
23