Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Segeltorp-Utsälje förskoleområde Förskolan Gräshoppan Grunduppgifter och vision Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, Segeltorp-Utsälje förskoleområde Planen gäller från 2015.05.01- 2016.05.01 Syftet med planen är att främja likabehandling – att alla ges lika rättigheter och lika möjligheter utifrån olika utgångspunkter. Kommunala mål Verksamhetsplan 2015 Förskolechefens ansvar i förskolans läroplan 98/2010 Normer och värden Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och etnisk tillhörighet, religion eller annan kränkande behandling, såsom mobbning och trosuppfattning, funktionshinder eller rasistiska beteenden bland barn och anställda livsvillkor Vår vision är att det inte ska förekomma diskriminering och kränkande behandling på våra förskolor. Genom systematisk och regelbunden kartläggning och utvärdering har vi god och aktuell kunskap om och insikt i vår verksamhet. Vi har ett medvetet arbetssätt, både främjande och förebyggande. Skollagen ålägger utbildningsanordnaren att årligen upprätta en plan mot kränkande behandling, för att motverka kränkande behandling. Diskrimineringslagen kräver en årlig likabehandlingsplan för åtgärder som främjar lika rättigheter och möjligheter samt som förebygger och förhindrar trakasserier. Dessa två sammanförs i detta gemensamma dokument: Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftningen (DL) säger också att verksamheten skall ha de åtgärder som behövs, d.v.s. att åtgärderna är anpassade efter verkligheten och aktuella kartläggningar. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Denna plan och arbetet med lika rättigheter och möjligheter genomsyras av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter i allmänhet och Barnkonventionen i synnerhet. Hänsynen till barnens bästa är grundläggande. Detta speglas också i förskolans läroplan: Verksamheten ska syfta till att barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas 2 FAKTARUTA Diskriminering, trakasserier & kränkande behandling DISKRIMINERING innebär att behandlas sämre, att missgynnas eller på annat sätt särbehandlas med ett samband till någon av diskrimineringsgrunderna. För att klassas som diskriminering måste det finnas någon typ av förskjutning i maktförhållandet mellan parterna eller en beroendeställning. Något som kränker en människas värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna benämns TRAKASSERIER. Något som kränker en människas värdighet som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna benämns KRÄNKANDE BEHANDLING Diskrimineringsskyddet gäller alla barn och vuxna För utbildningsanordnaren gäller diskrimineringsförbud Det finns inget krav på uppsåt. (t.ex. en elak avsikt) Det är effekten hos mottagaren som avgör. För att klassas som trakasserier eller kränkning måste den som trakasserar eller kränker dock ha viss INSIKT i och om att någon blir kränkt. Att det till exempel: är uppenbart kränkande -det är alltså inte upp till var och en att använda vissa ord/begrepp som generellt anses vara kränkande syns på reaktionen hos den utsatte - blir ledsen., arg, går sin väg eller liknande påtalas av tredje part – en annan person säger att den utsatte blir kränkt eller trakasserad Diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder/funktionsnedsättning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck/könsuttryck och könsidentitet ålder bristande tillgänglighet Grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning måste finnas med i planen. Diskrimineringsgrunden Bristande tillgänglighet är ny fr.o.m. januari 2015 3 FAKTARUTA Normkritiskt förhållningssätt Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge Kommun arbetar med projektet Jämställdhetsintegrerad förskola. Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå en högre medvetenhet om jämställdhet och likabehandling hos personalen i förskolan. Projektet fokuserar på ett Normkritiskt förhållningssätt för att synliggöra och utmana begränsande normer samt att undersöka hur olika aspekter och diskrimineringsgrunder kan samverka och skapa dubbel utsatthet eller öka risken för diskriminering. Ett Normkritiskt förhållningssätt är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling, som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder, och ett verktyg för likabehandling. Syftet med ett Normkritiskt perspektiv är att synliggöra, medvetandegöra och förändra hindrande eller begränsande föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om normen är osynlig, om vi inte tränar på att synliggöra den genom att rikta en kritisk och granskande blick mot oss själva, tenderar även de maktstrukturer som upprätthåller normen att bli osynliga. Ett Normkritiskt perspektiv går därmed ut på att synliggöra och ifrågasätta Det handlar inte om normupplösning. Tvärtom. Vi behöver normer och gemensamma regler för att fungera tillsammans som människor. Men vi behöver få syn på normerna. Se hur de styr oss med målet att öka vårt handlingsutrymme och i förlängningen också handlingsutrymmet hos de barn och vuxna vi möter. Vad ska vi göra? Förstärk alltid normbrytande beteenden (de kan aldrig nog överskugga de normbevarande praktikerna) Undvik att kategorisera. t.ex. efter kön eller ålder Bli medveten om ditt språkbruk Uppmärksamma och se till att det finns en mångfald i litteratur och material kring kön (biologiskt, identitet samt uttryck), etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning och ålder. Lek med pronomen och variera. Se över miljö, material och rum. Lägg till (ta inte bara bort) 4 Bakgrund och begrepp Diskriminering Diskriminering är när utbildningsanordnaren på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det finns inget krav på uppsåt. Direkt eller indirekt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre eller missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas plats på en förskola med anledning av att det redan finns många flickor just där. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering är när ett barn missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, regel eller kriterium som särskilt missgynnar en viss grupp individer. Ett exempel kan vara att förskolan som regel ger vårdnadshavarna blanketter att fylla i med rubrikerna ”mammas namn, pappas namn”. Att formulera sig så, missgynnar barn med samkönade föräldrar eller föräldrar med könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker någons värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar, dra någon i håret) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, och meddelanden på olika sociala medier) Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder bristande tillgänglighet (ny diskrimineringsgrund from 2015-01-01) Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning etc. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 5 Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt. Innebörd Kön: Med kön menas pojke eller flicka. I förskolan betyder det att pojkar och flickor får lika möjligheter och har lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck: könsidentitet och könsuttryck är ett mer passande begrepp för att komma ifrån grundantagandet kring att det rör sig om något avvikande. Det är identitet eller uttryck i form av kläder, kroppspråk, beteende eller liknande med avseende på kön. Barn får heller inte diskrimineras på grund av könsidentitet/uttryck hos en familjemedlem eller annan närstående, vilket är viktigt att erinra sig vid identitetsarbete på förskolan. Etnisk tillhörighet: här avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Varje person har själv rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn har rätt till religionsfrihet. Religionsfriheten är grundlagsskyddad. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Annan trosuppfattning omfattar uppfattningar som har ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Funktionsnedsättning: Från och med 2015.01.01 Används begreppet funktionsnedsättning istället för funktionshinder. Funktionsnedsättning avser en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tillfällig nedsättning i funktionalitet omfattas ej. Funktionsförmågan varierar beroende på miljö och situation. Funktionshinder är de hinder som en icke-funktionell miljö medför för någon med funktionsnedsättning. Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Barn får heller inte diskrimineras på grund av sexuell läggning hos en familjemedlem eller annan närstående, vilket är viktigt att erinra sig vid identitetsarbete på förskolan. Utrednings- och åtgärdsskyldighet Förskolan har enlig lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan ska omgående utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Anmälan görs till förskolechefen. Förskolechef informerar huvudman. Repressalier (hämnd, straff) Personal får inte utsätta ett barn för straff eller negativ behandling på grund av att barnet eller förälder anmält förskolan för diskriminering eller berättat att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Plan (beskrivning, genomtänkt förslag) Förskolan ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter och dels förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. 6 Framjande insatser Vardegrundsarbete Förskolan har skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn. Värdegrundsarbetet går ut på att främja likabehandling. Det främjande arbetet är det man gör i det dagliga som är positivt. T.ex. att föregå med gott exempel, visa på och tala om mänskliga rättigheter, förmedla barnkonventionen och demokratiska värderingar. Detta ska vara en del av förskolans värdegrund. Förskoleområdet ska ha ett levande och positivt värdegrundsarbete som inriktas på att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet bedrivs systematiskt och långsiktigt ska baseras på kunskap omfattar kompetensutveckling innebär diskussioner om normer och attityder hos både personal och barn är att ha god organisation och mötesstruktur är att ha goda rutiner med reflektion, och handledning stödjer sig på stabilt arbetssätt med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Alla vuxna i förskolan ska vara medvetna om att främjande insatser kan vara: barns behov av en vuxens stöd för att reda ut situationer barns behov av att få träna förmåga till empati och respekt för allas lika värde barns behov av att lära sig uttrycka och föra dialog om sina och andras känslor att barnen ges möjlighet till självreflektion att barnen stärkas i att värna om sin integritet, emotionellt och kroppsligt att barnen ges konkreta redskap för att lösa konflikter att pedagogerna har förståelse för att barn kan vara begränsad i att inse konsekvenserna av sitt eget beteende att pedagogerna på olika sätt ger konkret stöd för allt detta genom rollekar, filmer, IKT, litteratur, dramatiseringar, livskunskap och andra verktyg och arbetssätt att pedagogerna aktivt söker kunskap och utveckling genom aktuell information t.ex genom att bidra med litteratur och artiklar i gemensam arbetslagsreflektion som leder till ett ökat kollegialt lärande att pedagogerna övar på att reflektera kring gränsen mellan en egen åsikt och yrkesrollens uppdrag 7 Mål för förskolans värdegrundsarbete: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande agerande som kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Alla vuxna är medvetna om vad kränkning eller trakasserier är och kan identifiera och avvärja risker. Alla barn och vuxna vet att kränkningar och trakasserier inte accepteras. Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Vi har en god organisation och arbetssätt som gör alla pedagoger delaktiga och ansvariga Vad som ska göras och dokumenteras: (Insatser) Alla arbetslag ansvarar för att lyfta in sin kartläggning i Årplansdokumentet och där följa upp sina egna förebyggande åtgärder samt beskriva insatserna för ett främjande likabehandlingsarbete. 1) Vi har god kännedom om planen och agerar därefter. Att ha kunskap om planen innebär bland annat att ha kunskaper om diskriminering och kränkande behandling, främjande insatser, förebyggande åtgärder samt att tillägna sig ett normkritiskt förhållningssätt. Vem som ska göra det: Förskolechef, ledning och pedagoger När det ska vara klart: Påbörjas i samband med att planen färdigställs och implementeras och fortgår som en del i möteskulturen. Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation. Spela in eller filma då och då för att själv dokumentera och utvärdera det egna förhållningssättet. Löpande under året, samt i samband med att planen utvärderas. 8 2) Vi ser, benämner och uppmuntrar ett medmänskligt sätt och goda exempel i vardagssituationer genom att tydligt och ofta lyfta det som är positivt. Vem som ska göra det: Pedagogerna i arbetslagen i synnerhet och alla vuxna i förskolan i allmänhet. När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas samt Vilka mål uppnås: Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga. Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation. Tips: Spela in eller filma då och då för att själv dokumentera och utvärdera ditt förhållningssätt. 3) Alla arbetslag har ett levande arbete om målen, om etik och moral samt om normer och värden där barnen inkluderas och medvetandegörs. Sagor, dramatiseringar, lekar, maskotar och rekvisita, samtal och dialog, lyssna och berätta, litteratur, film, media och IKT är exempel på arbetssätt som förekommer. Detta dokumenteras i arbetslagens ordinarie dokumentationsarbete och i befintliga underlag för kvalitetsarbetet. Vem som ska göra det: Pedagogerna i arbetslagen När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas. Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn och vuxna vet att kränkningar och trakasserier inte accepteras. Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation samt i gemensamma reflektioner genom att ge exempel på dessa aktiviteter. 4) Vi synliggör och dokumenterar hur barnens tankar, idéer och uppfattning används som grund i verksamheten. Detta görs genom att t.ex. använda reflektionsprotokoll, dokumentation och barnknappar för att synliggöra barns delaktighet i likbehandlingsarbetet. Vem som ska göra det: Arbetslagen När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas. Aktuellt mål: Alla pedagoger bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete där barnen är delaktiga. Hur det ska utvärderas: Löpande samt i slutet av året då planen utvärderas. Arbetslagen dokumenterar i det systematiska kvalitetsarbetet och i övrig verksamhetsdokumentation samt i gemensamma reflektioner. 5) Förskolans lärmiljö ska ge förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Det ska finnas och användas litteratur (t.ex. böcker från Olika förlag) och material (bilder, utklädningskläder, sånger, IKT mm) som visar på och möjliggör olika nyanser i könsroller och familjekonstellationer. Vem som ska göra det: Varje arbetslag ansvarar för lärmiljön på/i den egna avdelningen/gruppen. När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året. 9 Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Hur det ska utvärderas: Sker löpande under året t.ex. i reflektionsgrupper. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas. 6) Alla arbetslag lyfter ett mångkulturellt perspektiv, t.ex. högtider och traditioner knutna till de stora världsreligionerna, exempelvis genom att använda olika sorters omvärldsinformation. Exempelvis den Mångkulturella almanackan. Vem som ska göra det: Alla arbetslag När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året. Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Hur det ska utvärderas: Sker löpande under året. Vi stämmer av att detta uppnåtts i samband med att planen utvärderas. 7) Förskolans lärmiljö ska spegla en mångfald kring etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning. Detta genomförs med ett kritiskt och granskande förhållningssätt. Förslagsvis används ”Normkritisk checklista” som grund för vidare diskussion. Vem som ska göra det: Arbetslagen När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året. Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Hur det ska utvärderas: I slutet av vårterminen och i samband med att planen utvärderas samt i samband med det löpande kvalitetsarbetet. 8) Förskolans lärmiljö ska spegla en mångfald kring funktionshinder. Detta sker bl.a. genom att vi samtalar och har ett förhållningssätt som ger barnen möjlighet att möta frågor och fundera kring olika funktionalitet samt att noga se till att funktionshinder aldrig framställs på ett stigmatiserande, förminskande eller schablonartat sätt. Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt stöd. När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året. Aktuellt mål: Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande agerande som kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Hur det ska utvärderas: I samband med barnkonferenser el dyl under året och i samband med att planen utvärderas. 9) Alla som arbetar i förskolan har kunskap om och förståelse för att både fysisk som kognitiv funktionalitet avses i begreppet funktionshinder och anpassar sin verksamhet och lärmiljö efter detta. Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt stöd. När det ska vara klart: Löpande under året. 10 Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk och nedsättande agerande som kränker eller som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Hur det ska utvärderas: I samband med barnkonferenser el. dyl. under året och i samband med att planen utvärderas. 10) Alla i förskolan arbetar medvetet efter inställningen att barn inte är utan blir i olika sammanhang och miljöer. Speciellt viktigt blir detta i arbetet med barn med funktionshinder. Vi poängterar att det är verksamheten som ska tillrättaläggas och organiseras (pedagogik, strukturer och verksamhetens ramar) så alla kan delta på lika villkor utan att brister i tillgänglighet uppstår. Vem som ska göra det: Hela arbetslaget. Förskolechefen ansvarar för barn i behov av särskilt stöd. När det ska vara klart: Utvecklas löpande under året. Aktuellt mål: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Observera att bristande tillgänglighet är en ny diskrimineringsgrund fr.o m. 2015.01.01(se sista sidan i denna plan) Hur det ska utvärderas: Löpande och i samband med barnkonferenser el. dyl. under året och i samband med att planen utvärderas. 11 Forebyggande atgarder Förebyggande åtgärder ska förhindra att de risker man sett i kartläggningen sker. Förskolan ska arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för trakasserier och kränkande behandling. Förskolans förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling omfattar områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling. Ingen ska bli diskriminerad. Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier. Vår vision är att det inte ska förekomma diskriminering och kränkande behandling på våra förskolor. Genom systematisk och regelbunden kartläggning och utvärdering har vi god och aktuell kunskap om och insikt i vår verksamhet. Vi har ett medvetet arbetssätt, både främjande och förebyggande. Mål för förskolans förebyggande åtgärder: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för trakasserier på grund av o kön, könsöverskridande identitet eller uttryck o etnisk tillhörighet o sexuell läggning o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o ålder o bristande tillgänglighet (ny diskrimineringsgrund from 2015-01-01) Åtgärder för att avvärja de risker som upptäckts Alla arbetslag ansvarar för att lyfta in sin kartläggning i Årplansdokumentet och där följa upp sina egna förebyggande åtgärder samt beskriva insatserna för ett främjande likabehandlingsarbete. 1) Vad som ska göras: Närvarande och aktiva vuxna som kan förhindra att kränkningar sker. Alla pedagoger måste röra sig på större ytor utomhus och följa barnen. Vem som ska göra det: Alla vuxna som befinner sig i verksamheten med barnen När det ska vara klart: Sker fortlöpande under året, 12 Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Enligt kartläggningen: Pedagogerna ser en risk vid utevistelse på gården. Det är viktigt med god överblick och att all personal är rörlig över hela gården. Som en åtgärd relaterat till riskområdet att kränkningar barn-barn kan ske när vuxna inte är lyhörda och engagerade i barns aktiviteter. Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker löpande samt i slutet planens giltighetstid 2) Vad som ska göras: Ofta dela barngruppen i mindre grupper inom- och utomhus. Vem som ska göra det: Arbetslagen i det dagliga arbetet När det ska vara klart: Sker fortlöpande Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Enligt kartläggningen: Arbetslagen uttrycker i kartläggningarna att stora grupper är en riskfaktor. Färre barn i en aktivitet minskar risken för kränkningar Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker också löpande samt i slutet av året. 3) Vad som ska göras: Organisera verksamheten så att moment där många barn på egen hand samtidigt ska köa eller vänta på sin tur minimeras. Vem som ska göra det: Arbetslagen i det dagliga arbetet När det ska vara klart: Sker fortlöpande Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Enligt kartläggningen: Arbetslagen uttrycker i kartläggningarna att det uppstår fysiska kontroverser och verbala kränkningar när många barn samtidigt t.ex. ska köa eller vänta på sin tur för att gå ut, klä på sig eller gå på toaletten. Färre barn i en aktivitet minskar risken för kränkningar Hur det ska utvärderas: Utvärdering sker också löpande samt i slutet av året. 4) Vad som ska göras: Organisera verksamheten så att barn inte lämnas utan uppsikt från en vuxen, t.ex. i ett rum med stängd dörr utan möjlighet till insyn. Vilan, lek inomhus och vid utgång är exempel. Vem som ska göra det: Arbetslagen ser över sin struktur och sina rutiner och vidtar de åtgärder som är nödvändiga När det ska vara klart: Sker löpande under året. Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Enligt kartläggningen: Många arbetslag har identifierat moment i rutinerna där barn stänger om sig eller att vuxna stänger en dörr om barnen (t.ex. vid vila) Hur det ska utvärderas: Arbetslagen dokumenterar i sitt kvalitetsdokument. 5) Vad som ska göras: Tänd belysningen inomhus t.ex. på toaletter, redan då förskolan öppnar. 13 Vem som ska göra det: I första hand ska den som öppnar förskolan på morgonen tända upp och i andra hand ska den som kommer först på varje avdelning göra det samma.. När det ska vara klart: Rutinen genomförs direkt Vilka mål uppnås: Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Enligt kartläggningen: De nya lågenergilamporna tar en stund på sig för att nå full ljusstyrka och barn har uttryckt att de upplever det är läskigt att gå in i dåligt upplysta utrymmen. Hur det ska utvärderas: Utvärderas och aktualiseras vid höstterminens början 14 Delaktighet och forankring Barnens delaktighet För att få kunskap kring och vetskap om barnens upplevelser kring diskriminering och kränkande behandling använder vi oss av ett flertal metoder så som; observationer, reflektion i barngrupp, intervjuer, samtal i t.ex. samlingar, dokumentation av olika slag (bilder, IKT, film) mm En gemensam utgångspunkt i arbetet är att barnen i tanken befinner sig i nuet. Detta kräver att även pedagogerna finns i deras ”nu”. Många arbetslag beskriver sitt likabehandlingsarbete som något de bedriver i ögonblicket. Det är genom att agera i stunden som barnen görs delaktiga i arbetet med planen. Det som hänt avhandlas direkt, i samtal eller i dramatiseringar med dockor. Konkreta exempel är bland annat ”Tilda med Is och Sol”, ”Det ingen såg…och Knyst var tyst”, Snick & Snack, Livskunskap. Många grupper har också en s.k. Kompissol där barnen själva utformar och sätter ord på trivselregler och annat de tycker är viktigt i samspelet med kompisarna. Reflektion i barngrupp är ett av flera sätt att arbeta för att på ett systematiserat sätt göra barnen delaktiga i planen och i likabehandlingsarbetet. Genom att organisera forum där barnen blir lyssnade på kring vad de uppskattar eller tycker är mindre bra i verksamheten, i rutiner och i den fysiska miljön, visar vi i handling allas lika värde och barnens delaktighet. Pedagogisk dokumentation är ett annat exempel på en sådan arbetsmetod. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom god information om planen finns också goda förutsättningar för delaktighet i likabehandlingsarbetet. I de sammanhang vi lyfter planen och dess innehåll ges föräldrarna möjlighet att fråga om innehållet. På så sätt görs föräldrarna delaktiga i utvärderingen och i skrivandet av nästa års nya plan. (se vidare om förankring) Personalens delaktighet Personalen skall vara delaktig i att: Upprätta planen Följa upp planen Se över planen Personalens delaktighet i upprättandet av planen sker fortlöpande. Genom dialog i arbetslagen ser vi vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras för att personalen skall kunna följa upp planen. Alla reflektioner och samtal är med och påverkar innehållet i planen. I likabehandlingsarbetet är personalen aktiva i dialog om innehållet i planen i olika sammanhang. Arbetslagens årliga kartläggning av verksamheten utifrån risk för trakasserier, diskriminering och kränkande behandling är det mest påtagliga sätt på vilket personalen (och barnen i viss mån) görs delaktiga i utformandet av planen. I det löpande kvalitetsarbetet finns arbetet utifrån kartläggningens analys samt en löpande dokumentation av förskolans likabehandlingsarbete. All personal engageras också i utvärdering en av planen vilket ger en aktiv delaktighet i planen. 15 Förankring av planen Hur planen görs känd och förankras hos personal, vårdnadshavare och barn. Barn Hos barnen förankras planen genom förskolans dagliga likabehandlingsarbete och genom att personalen har goda kunskaper om innehållet. Pedagogerna omvandlar innehållet till ett synbart och vardagsnära arbete. Vi möter alla barn med respekt och visar att alla är lika värda och värdefulla. Alla barn ska vara väl förtrogna med och trygga i vetskapen om att trakasserier och kränkningar inte accepteras. Alla barn ska alltså veta att det inte är okej att behandla någon sämre och att det är fel att själv bli behandlad på ett sätt som känns kränkande. Personal Planen bör ständigt vara aktuell och användas. I samband med att en ny plan skrivs har alla pedagoger ett eget ansvar i att sätta sig in i planen. I vårt systematiska kvalitetsarbete sker en löpande dokumentation av verksamheten, där även likabehandlingsarbetet ingår, då alla arbetslag ska följa upp analysen av sin kartläggning samt beskriva sitt likabehandlingsarbete på en specifik nivå. För att personalen skall kunna ta till sig planen måste den vara lättillgänglig och närvarande i vardagen. Förskoleområdets ledning ansvarar för att påtala vikten av att ha god kännedom om planen och dess innehåll. Vårdnadshavare Denna plan finns tillgänglig för alla vårdnadshavare. Vi gör planen känd för alla vårdnadshavare på många sätt. En enklare folder delas ut för att ge vårdnadshavare kännedom om planen. Den nya Planen kan vid intresse mailas ut i samband med ordinarie veckobrev så att de som vill får ett exemplar. Planen finns tillgänglig på förskolans webbplats. Vi gör vårdnadshavarna medvetna om planen i samband med introduktion, på föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrabrev samt i det dagliga mötet. På detta sätt förankras planen hos vårdnadshavarna. Alla vårdnadshavare informeras också om att alla vuxna som vistas på förskolan har ett ansvar att uppmärksamma och förhindra diskriminering och kränkande behandling samt vikten av att agera som förebilder på förskolans område. 16 17 Kartlaggning infor 2015 ars Plan Personal: Kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck har genomförts av personalen. Både inomhusmiljö och utomhusmiljö har kartlagts. Kartläggningen har utgått från en tidsram för att synliggöra organisation och struktur. Arbetslagen har i kartläggningen valt ut sex relevanta tidpunkter att studera närmare. Det som valts ut är dels återkommande rutin- och omsorgssituationer samt mer sällan förekommande verksamhetsmoment som ändå är av värde att se över och analysera. Ett APT ägandes åt att genomföra och eller påbörja kartläggningen. Arbetet fortsatte i arbetslagen en tid efteråt. Arbetslagen fickhjälp och material, t.ex. handledning, en mall som underlag och case att diskutera. Kompletterande kartläggning genom rutinmässiga samtal, barnobservationer, intervjuer med barn och en generell översikt av förskolans lärmiljö (såväl fysisk miljö som innehåll) har gjorts genom det löpande systematiskt kvalitetsarbete under året. Barn: Under utvecklingssamtalen har förskolan fortsatt med det gemensamma intervjuunderlaget till barnen. Frågorna som ställs är under rubrikerna tryggt, roligt, lärorikt. Barnens svar har legat till grund för samtal med vårdnadshavare och kollegor. All kunskap som pedagogerna har om barnen och barngruppen tas självklart med i kartläggningen som en helhetsbedömning. Föräldrar: Vid möten med föräldrar diskuterar vi, föräldrar och pedagoger, olika frågor som rör den specifika gruppen samt förskolans verksamhet i stort och vi strävar alltid efter att vara tillmötesgående och lyhörda. Synpunkter som föräldrar framför på olika sätt (muntligen vid dagliga möten, föräldrabrev, på föräldramöten och liknande) tar vi till oss av och åtgärdar vid behov. De berättelser som framkommer i mötet mellan förskolan och hemmen har tagits med för att skapa en mångfasetterad bild av verksamheten vid kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder. Resultat och analys Analys av sammanställningen: Kombinationen av att alla arbetslag varit med och gjort en kartläggning samt varit med i att utvärdera planen har varit ett lyckat grepp. Pedagogerna beskriver själva hur de lärt sig mycket och fått en högre medvetenhet kring begrepp och riskområden. I och med att kartläggningen gjordes med en tidsram som utgångspunkt inkluderades organisationen som stort och rutiner och regler som kan riskera att osynliggöras när den fysiska miljön, står som utgångspunkt för kartläggningen, synliggörs. Med ett fokus på den 18 dagliga verksamhetens organisation lyfter vi istället det som vi kan påverka och personalen blir aktiva i kartläggning och i genomförandet av åtgärderna. Exempel på identifierade riskområden kopplat till kränkande behandling är leken. Här har personalen nämnt "retas och utesluta" som riskfaktorer. Samt om barnen är utom synhåll, även om det bara är för ett kort ögonblick. Ett annat riskområde, enligt kartläggningen, är då många barn deltar gemensamt i ett moment t.ex. utgång och påklädning. Att ofta dela barngrupperna i mindre delar återfinns därför som en åtgärd. Ett nytt riskområde som påtalats i år, är mörka utrymmen inomhus. I och med att förskolorna använder en stor andel lågenergilampor, som tar lite tid på sig att nå full ljusstyrka, har några barn uttryckt en oro för att gå in i mörka rum. Det är viktigt att ha en rutin om att tända upp. Ett annat riskområde för kränkningar/trakasserier, som i år påtalas för första gången, är barn som har svårigheter med sitt tal. Några pedagoger vill lyfta att det finns en risk att bli retad för ett nedsatt tal (ett tal som tex begränsas av munmotorisk färdighet) jämfört med risken att bli utsatt för trakasserier för barn som har svenska som ett andraspråk. Detta måste synliggöras och åtgärdas. Andra kartläggningsmetoder, än de som arbetslagen själva utfört, (som arbetslagens systematiska kvalitetsarbete, samtal och verksamhetsbesök) visar att det saknas ett samarbete i förskolan kring modersmål för de barn som har ett annat modersmål än svenska i hemmen. De åsikter och synpunkter som fortlöpande och vid mötestillfällen inkommer från föräldrarna tar vi till oss och reflekterar över kontinuerligt. Frågorna från föräldrarna kan t.ex. tas upp på arbetsplatsträffar. I föräldradiskussioner har det framkommit att det för föräldrarna är tryggheten som är viktigast. Barnens trygghet och en fungerande personalsituation (bemanning) anser föräldrarna vara grundläggande i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 19 Bristande tillgänglighet Eftersom denna diskrimineringsgrund är ny har den ännu inte hunnit implementeras och den finns ännu inte med i någon kartlägganing av samma orsak. Denna diskrimineringsgrund vill arbeta för att samhället ska stå tillgängligt oavsett en individs funktionsförmåga. Att diskrimineras utifrån bristande tillgänglighet är att missgynnas av att verksamheten inte vidtar skäliga åtgärder för att verksamheten och innehållet tillgängliggörs för en person med funktionsnedsättning på samma sätt som för personer utan denna funktionsnedsättning. Det kan vara att mötas av okunskap och fördomar som medför att en person tillskrivs kollektiva föreställningar utifrån ett nedsättande sätt att beskriva funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen tydliggör lagändringen bl.a genom en rapport om anmälningar och exempel. Ett exempel från skolan om bristande tillgänglighet är att planera aktiviteter så barnet inte har möjlighet att delta, be barnets vårdnadshavare följa med på utflykt eftersom pedagogen inte kan ta ansvar för barnet under utflykten. Flera av de barn som anmälningarna gäller har svårigheter med sociala relationer och det blir bråk runt omkring dem. DO’s rapport redovisar anmälningar som stödjer lagförslaget som t.ex. rör behovet av hjälpmedel, men där det förekommer att en person med behov nekas få eller nekas använda sitt hjälpmedel. Anmälarna upplever ett hinder i frånvaron av hjälpmedel och i otillgänglighet i den fysiska miljön. Ett annat exempel är frånvaron av att erbjudas hjälpmedel. Det kan vara personer med hörselnedsättning som inte erbjuds hjälp eller hjälpmedel, allergiker som inte erbjuds noggrann städning/ parfymfritt/ god ventilation. Med ”skäliga åtgärder” menas att verksamheten ska tillgodose dessa behov utan att personen/personerna som berörs ska behöva påtala eller be om detta. Olika diagnoser och funktionsnedsättningar bemöts på olika sätt av omgivningen. Vissa accepteras på ett sätt som andra inte gör, ex psykiska funktionsnedsättningar betraktas många gånger som stigmatiserande vilket i sin tur kan påverka hur omgivningen upplevs som tillgänglig eller otillgänglig. Detta är ytterligare en viktig aspekt. I detta avseende är det främjande arbetet viktigt. Brister i tillgängligheten ska inte behöva uppstå. Denna nya diskrimineringsgrund ska givetvis föras in i verksamhetens främjande arbete och förebyggande åtgärder 20 Rutiner for akuta situationer Förskolans åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas. Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskoleenheten. Ingen ska bli utsatt för eller utsätta andra för kränkande behandling. Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla vuxna på förskolan tar ansvar för att reagera på tecken att utsatthet finns. Vi är väl medvetna om betydelsen av att vara fysiskt och mentalt närvarande för att förhindra trakasserier och kränkande behandling. Om kränkning eller trakasserier sker skall förskolan agera skyndsamt och strukturstödet användas. Den vuxne som bevittnat det inträffade informerar förskolechefen och tar hjälp av denna och av sina kollegor för att skriva en incidentrapport. Den strukturen är beskriven nedan. Såväl personal som barn och föräldrar kan vända sig till förskolechef, men även all personal på förskolan skall kunna ta emot information från barn och föräldrar och vara behjälplig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi använder kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid diskriminering, trakasserier eller kränkning. Även om en incidentrapport är skriven/ska skrivas är det samtal med berörda som är grunden. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi använder kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid diskriminering, trakasserier eller kränkning. Även om en incidentrapport är skriven/ska skrivas är det samtal med berörda som är grunden. Rutiner för uppföljning Vid utredningen görs det upp om uppföljning samt datum och vilka som ska delta. Rutiner för dokumentation: Dokumentationen sparas i låsbart arkivskåp. Ansvarsförhållande All personal ansvarar för att inget barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Till hjälp tas alla vuxna i förskolan. 21 Så fungerar Huddinge kommuns strukturstöd för incidentrapportering 1. Dokumentation vid misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dokumentationsblankett nr 1. Skickas till förskolechef. (kopia till huvudman). Händelsebeskrivning Klassificering (diskrimineringsgrunderna och/eller kränkande behandling) 2. Beslut om vidare utredning tas av förskolechefen. Utredningen förs inte vidare om den rapporterade händelsen saknar bäring på diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Kopia till huvudman Om missförhållanden upptäckts: Handlingsplikt och vidare utredning. Kopia till huvudman. 3. Utredning och sammanfattande slutsatser. Dokumentationsblankett 2. Vem/ vilka är inblandade? Hur fick verksamheten kännedom? Vad har hänt? Hur länge har det pågått/kan misstänkas pågått? Kopia till verksamhetschef. 4. Samtal med vårdnadshavare till den utsatte. Dokumentationsblankett 2a. 5. Samtal med vårdnadshavare till den som upplevs utsätta. Dokumentationsblankett 2b Att tänka på vid dessa samtal: Förskolans arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Information om systematiskt kvalitetsarbete Beskrivning av det inträffade Information om att uppföljning av att kränkningarna/trakasserierna upphör görs, om inte så sker, vidtas ytterligare åtgärder. Återkoppling till vårdnadshavare, var och när, bestäms. 6. Åtgärd efter utredning. Dokumentationsblankett 3 Varje åtgärd har en egen dokumentationsblankett. Beakta behov hos såväl den utsatte som den som upplevs utsätta samt att det kan vara aktuellt att upprätta en Handlingsplan. (se kommunens blankettstöd) Åtgärd Analys som grund för åtgärd Åtgärd, syfte och för vem? När åtgärden skall utföras Hur? Vems ansvar? Datum för återrapportering till förskolechef 7. Avslutning av ärende. Dokumentationsblankett 4 Beskriv uppföljning av åtgärder Analys av nuläge och motivering till avslutande av ärende Information till berörda om avslutning av ärende Särskilt underlag finns för situationer där personal påstås ha kränkt eller trakasserat barn eller elever. Chefen ska i samtal med sin medarbetare reda ut vad som hänt. För det fall medarbetaren har uppträtt olämpligt ska chefen i samtalet markera för medarbetaren att 22 beteendet inte är acceptabelt. Om chefen bedömer att en disciplinär åtgärd behöver vidtas är det möjligt att utfärda en skriftlig varning enligt Allmänna bestämmelser (AB) § 11 23