DASH – vägledning för dietister

DASH
– Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
www.mjolkframjandet.se
Feb 2007
Vägledning för dietister
Innehållsförteckning
Inledning – För vem passar DASH?
3
Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Beskrivning av DASH-studierna
4
DASH i praktiken – jämförelse DASH och SNÖ
8
Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna?
9
Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna?
10
Hur ser en SNÖ-dag ut för en man?
12
Hur ser en DASH-dag ut för en man?
DASH-pyramiden
12
Referenser
16
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
15
Vägledning för dietister
Inledning
För vem passar DASH?
DASH-kosten är en kost rik på frukt, grönt och magra mjölkprodukter som visats kunna sänka
blodtrycket. Kosten passar t ex yngre personer med högt blodtryck som enda riskfaktor och som
ännu inte börjat med medicinering. Den kan också vara ett bra komplement för patienter som
redan börjat medicinering mot högt blodtryck. Kosten är utformad så att patienten ska hållas
viktstabil, och resultat på blodtrycket kan förväntas efter ca 8 veckor. Det är viktigt att påpeka
att även små förändringar i livsstil kan hjälpa till att hålla blodkärlen i hjärnan friska och hålla
blodtrycket nere vilket medför en minskad risk för stroke. DASH-kosten är dessutom snarlik de
kostråd som ges i Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel, SNÖ.
Detta material är framtaget av Mjölkfrämjandet och faktagranskat av Dietisternas Riksförbund
(DRF) referensgrupp inom kardiologi.
Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus
samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi.
Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett
samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi.
Maja Erlandsson, livsmedelsagronom Mjölkfrämjandet
Vad är högt blodtryck?
Högt blodtryck innebär ett blodtryck högre än 140 mmHg i systoliskt tryck och 90 mmHg i
diastoliskt tryck (för patienter med diabetes och/eller njursjukdom gäller högre än 130/80 mmHg).
År 2004 uppskattades förekomsten av högt blodtryck i Sverige till 1,8 miljoner personer, vilket
motsvarar ca 27 % av den vuxna befolkningen, dvs 20 år och äldre. Hypertoni är lika vanligt
bland kvinnor som bland män. (1)
Varför är högt blodtryck farligt?
Förhöjt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-/
kärlsjukdom. En systolisk blodtrycksökning på 20 mmHg eller en diastolisk blodtrycksökning på
10 mmHg över nivån 115/75 mmHg fördubblar risken att dö i hjärt-/kärlsjukdom. Riskökningen är
oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom och är likartad för kvinnor och män. (1)
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Hur kan man påverka blodtrycket med kosten?
Enligt SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) är ändrad livsstil grunden
för att kunna behandla högt blodtryck. (1) Att ändra livsstil kan innebära ökad fysisk
aktivitet, viktminskning, rökstopp, minskat alkoholintag eller kostförändring. Ett sätt
att förändra kosten är att börja äta enligt DASH-modellen.
I många studier har man försökt fastställa vilka kostkomponenter som påverkar blodtrycket. I
studier har man gett supplement, t ex kalcium och magnesium, av enskilda näringsämnen för
att se deras effekt på blodtrycket. Det har dock varit svårt att fastställa hur dessa fungerar i en
sammansatt kost. Därför genomförde forskare ett projekt med stöd från the National Heart,
Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA, där man tog fram en kost rik på de mineraler man
sett haft blodtryckssänkande effekt. Mineralerna i kosten kom framför allt från frukt och grönt,
spannmål och magra mjölkprodukter och kosten fick namnet DASH, Dietary Approaches to Stop
Hypertension.
Fakta
Vem genomförde DASH-studierna?
DASH-studierna bekostades av National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA
och genomfördes vid fyra olika sjukhus; Brigham and Women’s Hospital, Boston, MA; Duke
Hypertension Center and the Sarah W. Stedman Nutrition and Metabolism Center, Durham,
NC; Johns Hopkins Medical Institutions, Baltimore, MD; and Pennington Biomedical Research
Center, Baton Rouge, LA. Man hade också ett samordningscenter vid Kaiser Permanente
Center for Health and Research in Portland, OR.
Hur genomfördes den första studien, DASH?
I den första DASH-studien (2) ingick 459 vuxna personer med systoliskt blodtryck på max
160mmHg, och diastoliskt blodtryck på 80–95 mmHg. Ca 27 % av deltagarna hade högt
blodtryck (hypertension). Ca 50 % var kvinnor och ca 60 % var afroamerikaner. Under tre
veckor lät man alla personerna äta en kontrollkost (run-in diet) med lågt intag av frukt, grönsaker
och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7
E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett).
Försökspersonerna delades sedan in i grupper där de fick äta en av tre olika dieter under åtta
veckor.
1) Kontrollkost – lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll
likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E%
enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Kalium-, magnesium- och kalciuminnehållet var
lågt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen.
2) Frukt- och gröntkost- Denna kost gav mer frukt och grönsaker men mindre snacks och godis
än kontrollkosten. Kalium- och magnesiuminnehållet var högt i förhållande till den genomsnittliga
amerikanska befolkningen.
3) Kombinationskost (DASH) – Denna kost var rik på frukt, grönsaker och magra
mjölkprodukter och hade lägre nivåer mättat fett, totalt fett och kolesterol än kontrollkosten.
Innehållet av kalium, magnesium och kalcium var högt i förhållande till den genomsnittliga
amerikanska befolkningen.
Natriuminnehållet i de olika kosterna var lika, omkring 3 g per dag (dvs 7,5 g salt per dag),
personerna var viktstabila och fick dricka max två alkoholhaltiga drycker per dag.
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Resultat
Vid studiens start var medelvärdet på det systoliska blodtrycket i gruppen 131,3 ±10,8
mm Hg och det diastoliska blodtrycket 84,7±4,7 mm Hg. Resultaten blev dramatiska
blodtryckssänkningar. Personer som ätit kombinationskosten (DASH-kosten) minskade sitt
blodtryck med i genomsnitt 5,5 och 3,0 mm Hg mer än kontrollgruppen. Personer som ätit fruktoch gröntkosten minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 2,8 mm Hg resp. 1,1 mm Hg mer än
kontrollpersonerna. Se fig 1 och 2.
Bland personerna som från början hade förhöjt blodtryck (systoliskt tryck på ≥ 140 mm Hg eller
diastoliskt tryck på ≥ 90 mm Hg eller båda) sänktes trycket med 11,4 resp. 5,5 mm Hg mer av
DASH-kosten än kontrollkosten och 7,2 resp. 2,8 mm Hg mer av frukt- och gröntkosten än av
kontrollkosten . Bland personerna med normalt blodtryck var motsvarande blodtryckssänkningar
3,5 resp. 2,1 mm Hg med DASH-kosten och 0,8 resp. 0,3 mm Hg med frukt- och gröntkosten. Se
fig 1 och 2.
De olika blodtryckssänkande läkemedel som används i Sverige ger en sänkning av blodtrycket på
ca 10/5 mm Hg då de används separat (1). Att äta DASH-kost kan alltså ge en blodtryckssänkning
motsvarande de vanligaste medicinerna. I okomplicerad steg 1 hypertension (systoliskt tryck:
140-159 mm Hg, diastoliskt tryck: 90–99 mm Hg) kan kostförändringar göras som inledande
behandling istället för blodtryckssänkande medicin (8).
Ett annat fynd ur studien var att personerna som ätit DASH-kost minskade sitt blodtryck utan
att de tappade vikt. Blodtryckssänkningen infann sig redan efter två veckor på DASH-kosten och
behölls sedan ytterligare sex veckor till studiens slut. Man fann också att blodtryckssänkningen
var lika för män och kvinnor samt att den var oberoende av vikt, alkoholintag och saltintag.
Försökspersonerna rapporterade heller inga gastrointestinala problem.
Vad är orsaken till DASH-effekten
Fortfarande är det oklart exakt vad i DASH-kosten som ger den blodtryckssänkande effekten. I många
studier har man undersökt effekten av kalcium, magnesium och kalium på blodtryck (8). Bevisen kring
kalcium (13, 14, 15) och magnesium (19, 20) är tvetydiga. Oftast är studierna supplementeringsstudier där
man gett tillskott av kalcium eller magnesium till försökspersoner. Man har inte kunnat se någon konsekvent
blodtrycksförändring. Vad gäller kalium är bevisningen starkare och flera meta-analyser har visat samband
mellan ett högt kaliumintag och lägre blodtryck (10, 11, 12).
Eftersom DASH-kosten är fiberrik har även fiberinnehållet i kosten föreslagits som en av
orsakerna bakom blodtryckssänkningen. Ett flertal studier har genomförts för att undersöka
effekten av fiber, antingen i kosten eller som supplement, på blodtryck (17, 18). Inga konsekventa
resultat har dock framkommit.
Inte heller DASH-kostens låga fettinnehåll eller låga innehåll av mättat fett har kunnat förklara
den blodtryckssänkande effekten. I flera studier har man undersökt effekten av kostens totala
fettinnehåll resp. innehåll av mättat fett på blodtryck men inga konsekventa resultat har funnits
(19).
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Fig 1
Förändring systoliskt blodtryck
0
Alla deltagare
(n=459)
Män
(n=235)
Kvinnor
(n=225)
Normalt
blodtryck
Förhöjt
blodtryck
Blodtryckminskning
DASH-kost jmf
kontroll
2
4
6
Blodtryckminskning
frukt- och gröntkost
jmf kontroll
8
10
12 mm Hg
Fig 1. Genomsnittlig förändring av systoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med
kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost.
Fig 2
Förändring diastoliskt tryck
0
Alla deltagare
(n=459)
Män
(n=234)
Kvinnor
(n=225)
Normalt
blodtryck
Förhöjt
blodtryck
Blodtryckminskning
DASH-kost jmf
kontroll
1
2
3
Blodtryckminskning
frukt- och gröntkost
jmf kontroll
4
5
6 mm Hg
Fig 2. Genomsnittlig förändring av diastoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med
kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost.
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Hur genomfördes den andra studien, DASH-sodium?
I en andra studie undersöktes DASH-kostens betydelse för blodtrycket i kombination med ett
reducerat saltintag (3).
412 personer med systoliskt blodtryck på 120–159 mm Hg och diastoliskt blodtryck på 80–95
mm Hg ingick i studien. Ca 41 % av försökspersonerna hade högt blodtryck vid studiens start. Ca
57% var kvinnor och ca 57% var afroamerikaner. Personerna fick äta antingen DASH-kost med
tre olika nivåer av salt eller typisk amerikansk kost med tre olika nivåer av salt. Varje period med
en viss saltnivå pågick under en månad. De olika saltnivåerna var hög- 3300 mg Na/dag; medel2400 mg Na/dag och låg- 1500 mg Na/dag (dvs 8,25, 6,0 och 3,75 g salt per dag).
Resultat
Man fann att alla personer som åt DASH-kosten hade lägre blodtryck än personerna i
kontrollgruppen, oavsett salthalt i maten. Man fann även att blodtrycket sjönk mer ju lägre
salthalt man hade i maten. Den största blodtryckssänkningen fick de personer som åt DASH-kost
och reducerade natriumhalten till 1500 mg/dag (dvs 3,75 g salt/dag). Personer som från början
hade högt blodtryck fick den största sänkningen, men även personer med normalt blodtryck
sänkte blodtrycket med DASH-kost i kombination med lågt saltinnehåll.
Salt (NaCl)
Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2004, begränsas
till 6 g per dag för kvinnor och 7 g per dag för män (6). Enligt Livsmedelsverkets senaste
kostundersökning Riksmaten (7) äter kvinnor ca 7 g salt per dag och män ca 9 g salt per dag.
Slutsats
DASH-studien visar att man med en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter
kan sänka blodtrycket lika mycket som vid medicinering med ett blodtryckssänkande läkemedel.
Vid medicinering ska dock kosten ses som ett komplement. DASH-kosten sänker blodtrycket
effektivast hos personer med högt blodtryck men även hos personer med normalt blodtryck (2).
Även små minskningar av blodtrycket är viktiga eftersom de kan ha stor betydelse för risken att
utveckla kardiovaskulära sjukdomar, stroke och hjärtinfarkt (9). DASH har också visat sig ha
flera fördelar förutom den blodtryckssänkande effekten. Man har exempelvis sett samband mellan
DASH-kost och lägre förekomst av metabola syndromet (5) och mellan DASH-kost och bättre
benhälsa (4).
Att äta DASH-kost i kombination med minskat saltintag gör att blodtryckssänkningen blir ännu
effektivare. Personer som både äter en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter
samt reducerar sitt saltintag sänker sitt blodtryck effektivt.
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
DASH i praktiken
I USA rekommenderas DASH som komplement till deras motsvarighet till de nordiska
näringsrekommendationerna NNR. I Sverige finns sedan 2003 SNÖ, Svenska Närings­
rekommendationerna Översatta till livsmedel. Vid en jämförelse mellan SNÖ och DASH-kosten
vid olika energinivåer ser man vissa skillnader som redovisas nedan.
Alla uträkningar är gjorda av Viveca Annell, leg. dietist. Näringsberäkningsprogrammet
”Kostdata” har använts.
Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2100 kcal.
Hur mycket av varje livsmedel blir det?
S N Ö 2 180 kcal
Gram/dag
DAS H 2 100 kcal
Gram/dag
Frukt, bär, juice*
300
400–500
Grönsaker
250
300–400
Potatis
175
175
Bröd
165
100–180 (största del fullkorn)
Pasta, ris, flingor
couscous, torr
85
60–150 (största del fullkorn)
Kött, fågel, ägg
116
max 90 (magert kött)
Fisk, skaldjur
45
max 100
Chark, korv, blodmat
34
–
Mjölk, fil, yoghurt
320
500–750 (magra)
Keso, grädde
5
keso kan användas i mindre mängder
Ost
20
20 (10% fetthalt)
Matfett inkl olja
38
35–40
Baljväxter, torr
10
20
Nötter
ej angivet
15
* Grammängden beräknad på färsk frukt och juice
Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2800 kcal.
Hur mycket av varje livsmedel blir det?
S N Ö 2760 kcal
Gram/dag
DAS H 2800 kcal
Gram/dag
Frukt, bär, juice*
365
500–600
Grönsaker
310
350–500
Potatis
210
250
Bröd
205
200–250
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Pasta, ris, flingor,
couscous, torr
110
100–200
Kött, fågel, ägg
146
max 100 (magert kött)
Fisk, skaldjur
64
max 125
Chark, korv, blodmat
41
–
Mjölk, fil, yoghurt
375
750–1 000 (endast magra)
Keso, grädde
25
keso kan användas i mindre mängder
Ost
22
20 (10% fetthalt)
Matfett inkl olja
47
50–65
Baljväxter, torr
13
20
Nötter, frön
ingen uppgift
20
* Grammängden beräknad på färsk frukt och juice
Att tänka på
– Det är viktigt att välja livsmedel med lågt saltinnehåll.
– Det är svårt att hålla mättat fett på nivån 6 E%. I DASH-studierna har man inte undersökt olika
mängd mättat fett så det finns mycket lite evidens för att nivåerna måste hållas så låga. Det viktiga
är de stora förändringarna mer frukt och grönt och mer magra mjölkprodukter för att få upp
nivåerna av mineraler.
– Utrymmet för godis, läsk, snacks och alkohol är mycket litet i DASH-kosten.
Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna?
Exempel dagsmeny S N Ö/Greta 2180 kcal
Frukost
1 glas lättmjölk (2 dl)
2 rågbröd (60 g) med leverpastej 14% (30 g), paprika (15 g)
1 vitt bröd (25 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (20 g),
apelsinmarmelad (15 g)
Mellanmål
te
1 äpple
Lunch
Biff Stroganoff (250 g), ris (50 g okokt), broccoli (100 g)
grönsallad, tomat, gurka (100 g), vinägrett (10 g)
2 vita bröd, smörgåsfett 40% (10 g)
Mellanmål
te
2 skorpor
1 banan
DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Middag blodpudding 13% (150 g), lingonsylt 2 msk (34 g)
vitkål (70 g), morot (70 g)
1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g)
Utrymme
1 glas cider 1% (2 dl)
4 rutor choklad (20 g)
Dagen ger:
Kcal 2181
Gram
E%
Mineraler
Kolhydrater
Protein
Fett
– Mfet
Fiber
288
91
71
26,5
27
54%
17%
29%
11%
Kalcium 832 mg
Kalium 3 306 mg
Magnesium 287 mg
Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna?
Exempel DAS H 2100
Frukost
Två smörgåsar med mager ost, mjölk, frukt, juice:
1 glas lättmjölk (2 dl), 2 rågbröd (60 g), 2 port smörgåsfett 40% (8 g),
två skivor ost 10% (20 g), gurka (20 g), paprika (20 g)
en banan (110 g), litet glas apelsinjuice (120 g)
Mellanmål
Kaffe med mjölk, grahamsskorpa, frukt:
lättmjölk (40 g), två grahamsskorpor (26 g), äpple (125 g)
Lunch
Rostbiffsallad med potatis, grönsaker och bröd:
rostbiff (95 g), kokt kall potatis (175 g), gröna bönor (45 g), ättiksgurka (40 g), grönsallad (30 g), paprika (30 g), vinägrett (15 g),
två skivor fiberfranska (50 g)
Mellanmål
Bärsmoothie:
frysta blåbär (50 g), frysta hallon (50 g), naturell lättyoghurt (150 g),
lättmjölk (50 g), strösocker (4 g)
Middag
Blodpudding med lingon-vitkålssallad, morot, bröd, mjölk:
blodpudding 8% (100 g), lingonsylt (15 g), vitkål (100 g), morot (100 g),
rapsolja (0,5 msk), en skiva fiberfranska (25 g), ett knäckebröd (12 g), smörgåsfett (8 g)
Kväll
Fruktsallad med nötter:
en halv banan (55 g), 1 kiwi (65 g), 1 clementin (60 g), hasselnötter (15 g)
10 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Dagen ger:
Kcal 2101
Gram
E%
Mineraler
Kolhydrater Protein Fett - Mfet Fiber 288 95
62
15 38
56%
18%
26%
6,4%
Kalcium
Kalium
Magnesium 1 319 mg
5 195 mg
504 mg
Förändringar i DASH-dag
jämfört med SNÖ 2100 kcal
Förändringar i DAS H-menyn i förhållande till S N Ö på 2 100 kcal-nivå
Frukost
något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden
magrare ost 10%, en skiva per bröd
gurka + paprika på smörgåsen
ej vitt bröd, leverpastej eller marmelad
tillägg; ett litet glas apelsinjuice och en banan
Mellanmål
mjölk i te/kaffe
tillägg: grahamsskorpor
Lunch
rostbiffsallad istället för Biff Stroganoff
fiberfranska istället för vitt bröd
inget fett på bröden
Mellanmål
smoothie istället för te, skorpa och banan
Middag
magrare blodpudding och mindre mängd
mindre mängd lingonsylt
större portion vitkål och morot + lite dressing med rapsolja
något mindre mängd smörgåsfett på bröden
tillägg; en skiva fiberfranska och ett glas lättmjölk
Kväll
fruktsallad med nötter istället för cider och chokladbit
11 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Hur ser en SNÖ-dag ut för en man?
Exempel dag S N Ö/Hans 2800 kcal
Frukost
havregrynsgröt (225 g), lättmjölk (2,5 dl), lingonsylt (2 msk)
2 rågbröd (60 g), leverpastej 14% (15 g), smörgåsfett 40% (5 g),
ost 17% (22 g), apelsinjuice (2 dl )
Mellanmål
kaffe, lättmjölk (40 g)
1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g)
1 apelsin
Lunch
Fiskgryta med saffransgräddfil:
torsk (150 g), räkor (50 g) potatis (210 g), flyt matfett (15 g)
lök (30 g), tomater (100 g), fänkål (50 g),
gräddfil (40 g)
sallad, gurka, tomat (100 g), vinägrett (10 g)
2 vita bröd (50 g), smörgåsfett 40% (10 g)
Mellanmål
1 rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), gurka (20 g)
Middag
ärtsoppa med fläsk (300 g), senap (1 msk)
2 rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (10 g)
1 morot (70 g)
3 pannkakor på lättmjölk (270 g), lingonsylt (3 msk)
Kväll
Te, 1 rågsiktsbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g)
Dagen ger:
Kcal 2795
Gram
E%
Mineraler
Kolhydrater
Protein
Fett
– Mfet
Fiber
370
130
86
28,7
38
54%
19%
27% 9,2%
Kalcium 1528 mg
Kalium 5121 mg
Magnesium 511 mg
Hur ser en DASH-dag ut för en man?
Exempel DAS H 2800
Frukost
Havregrynsgröt, mjölk och sylt, två grova smörgåsar med messmör,
banan och apelsinjuice:
havregrynsgröt (225 g), lättmjölk, (250 g), lingonsylt (15 g),
rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g),
messmör (20 g), banan (105 g), apelsinjuice (120 g)
12 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Mellanmål
Caffe latte, grahamsskorpa och apelsin:
lättmjölk (150 g), grahamsskorpa (13 g), apelsin (110 g)
Lunch
Fiskgryta med potatis, gräddfil, grönsaker, vinägrett,
bröd med smörgåsfett 40%:
torsk (100 g), räkor (50 g), potatis (250 g), lök (30 g), kross tomater (100 g), fänkål (50 g), flytande matfett (15 g), gräddfil (30 g), sallad, tomat och gurka
(100 g), vinägrett (15 g), två skivor vitt bröd (50 g), smörgåsfett 40% (8 g)
Mellanmål
Kaffe med mjölk, grov smörgås med matfett och paprika
lättmjölk (40 g), rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (4 g), paprika (20 g)
Middag
Ärtsoppa med fläsk, pannkaka med sylt och extra blåbär och hallon, morot, två grova bröd med smörgåsfett, ett glas mjölk:
ärtsoppa (250 g), senap (15 g), två pannkakor (180 g), blåbärssylt (15 g), blåbär (50 g), hallon (50 g), två morötter (140 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett (8 g), lättmjölk (200 g)
Kväll
Kiwi (65 g), sötmandel (20 g)
Dagen ger:
Kcal 2785
Gram
E%
Mineraler
Kolhydrater Protein Fett - Mfet Fiber 379 129
82
21
46
55%
19%
26%
6,8%
Kalcium
Kalium
Magnesium 1 781 mg
6 671 mg
656 mg
Förändringar i DASH-dag
jämfört med SNÖ 2800 kcal
Förändringar i DAS H-menyn i förhållande till S N Ö på 2800 kcal-nivå
Frukost
mindre mängd lingonsylt
något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden
magrare ost 10%
mager messmör istället för leverpastej
mindre mängd juice
tillägg; banan
Mellanmål
caffe latte istället för kaffe med lite mjölk
grahamsskorpa utan smörgåsfett istället för knäckebröd med smörgåsfett
13 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
Lunch
mindre mängd torsk
större portion potatis
mindre mängd gräddfil
något större mängd vinägrett
något mindre mängd smörgåsfett på bröden
Mellanmål
tillägg; kaffe med lättmjölk och paprika på smörgåsen
något mindre mängd smörgåsfett på rågbrödet
Middag
mindre mängd ärtsoppa med fläsk
något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden
två morötter istället för en
mindre mängd pannkaka
färska bär blandas med en mindre mängd sylt
tillägg: 1 glas mjölk
Kväll
kiwi och några sötmandlar istället för ostsmörgås
14 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Vägledning för dietister
DASH-pyramiden (2100 kcal)
Livsmedelsmängder för en dag.
Sötsaker, 1 port:
t ex 1 tsk socker, 1 tsk
marmelad, 1 msk sylt
Nötter, 1 port:
t ex 15 sötmandlar, 15
hasselnötter, 10 cashewnötter,
1,5 msk linfrö
Fett, 7–8 port:
t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk
olja, 0,5 msk flytande margarin,
1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs
80 %
Baljväxter, 1 port:
t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor,
linser
Kött, fågel, fisk, 2 port:
t ex 90 g magert kött,
100 g fisk, 1 ägg
Mjölkprodukt, 2–3 port:
t ex 2,5 dl naturell mjölk,
fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor
ost 10% fett
Spannmål, 7–8 port:
t ex 1 skiva bröd fiberrikt,
30 g flingor, gryn, 1,25 dl
kokt pasta, ris, couscous
Grönsaker, 3–4 port:
t ex 1 morot, 1 dl majs,
1 port broccoli, 0,5 port
spenat, ½ paprika, 1,25 dl
grönsaksjuice,
Frukt, 4–5 port:
t ex 1 färsk frukt, 2
torkade aprikoser, 2 dl
bär, 1,25 dl juice
Potatis, 1 port:
2 potatisar
DASH-pyramiden (2800 kcal)
Livsmedelsmängder för en dag.
Nötter, 1 port:
t ex 20 sötmandlar, 20
hasselnötter, 15 cashewnötter,
2 msk linfrö
Baljväxter, 1 port:
t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor,
linser
Mjölkprodukt, 3–4 port:
t ex 2,5 dl naturell mjölk,
fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor
ost 10% fett
Grönsaker, 4–5 port:
t ex 1 morot, 1 dl majs,
1 port broccoli, 0,5 port
spenat, ½ paprika, 1,25 dl
grönsaksjuice,
Potatis, 1 port:
2 potatisar
15 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension
Sötsaker, 2 port:
t ex 1 tsk socker, 1 tsk
marmelad, 1 msk sylt
Fett, 10–11 port:
t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk
olja, 0,5 msk flytande margarin,
1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs
80 %
Kött, fågel, fisk, 2 port:
t ex 90 g magert kött,
100 g fisk, 1 ägg
Spannmål, 9–11 port:
t ex 1 skiva bröd fiberrikt,
30 g flingor, gryn, 1,25 dl
kokt pasta, ris, couscous
Frukt, 5–6 port:
t ex 1 färsk frukt, 2
torkade aprikoser, 2 dl
bär, 1,25 dl juice
Vägledning för dietister
Referenser:
1)
Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturgenomgång. SBU-rapport nr 170/1, 2004.
2)
Appel LJ et al 1997 A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. N Eng J Med 336(16): 1117-1124.
3)
Sacks FM et al. 2001 Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches to stop
hypertension (DASH) diet. N Eng J Med 344 (1): 3-10.
4)
Doyle L & Cashman KD 2004 The DASH diet may have beneficial effects on bone health. Nutr Rev 62(5):215-20.
5)
Azadbakht L et al. 2005 Beneficial effects of a Dietary Approaches to Stop Hypertension eating plan on features of the
metabolic syndrome. Diabetes Care 28(12):2823-31.
6)
Nordic Nutrition Recommendations, 2004, 4th edition. Nordic council of minister nord 2004:13, Copenhagen 2004.
7)
Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket 2002.
8)
Appel L et al. 2006 Dietary Approaches to Prevent and Treat Hypertension: A Scientific Statement From the American
Heart Association. Hypertension 47:296-308.
9)
Cook NR et al. 1995 Implications of small reductions in diastolic blood pressure for primary prevention. Arch Intern
Med 155 (7): 701-9.
10)
Cappucio FP & Mac Gregor GA 1991 Does potassium supplementation lower blood pressure? A meta-analysis of
published trials. J Hypertens. 9: 465-473.
11)
Whelton PK et al. 1997 Effects of oral potassium on blood pressure: a meta-analysis of randomised controlled trials.
JAMA 277:1624-1632.
12)
Geleijnse JM et al. 2003 Blood pressure response to changes in sodium and potassium intake: a metaregression
analysis of randomised trials. J Hum Hypertens. 17:471-480.
13)
Allender PS et al. 1996 Dietary calcium and blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Ann Intern
Med 124: 825-831.
14)
Bucher HC et al. 1996 Effects of dietary calcium supplementation on blood pressure. A meta-analysis of randomized
controlled trials. JAMA 275(13):1016-22.
15)
Griffith LE et al. 1999 The influence of dietary and nondietary calcium supplementation on blood pressure: an updated
metaanalysis of randomized controlled trials. Am J Hypertens. 12:84-92.
16)
He J & Whelton PK 1999 Effect of dietary fiber and protein intake on blood pressure: a review of epidemiologic
evidence. Clin Exp Hypertens. 21(5-6):785-96.
17)
He J et al. 2004 Effect of dietary fiber intake on blood pressure: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J
Hypertens. 22(1):73-80.
18)
Morris MC 1994 Dietary fats and blood pressure. J Cardiovasc Risk 1(1):21-30.
19)
Mizushima S et al. 1998 Dietary magnesium intake and blood pressure: a qualitative overview of the observational
studies. J Hum Hypertens. 12:447-453.
20)
Jee SH et al. 2002 The effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis of randomized
clinical trials. Am J Hypertens. 15:691–696.
Detta material är faktagranskat av:
Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus
samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi.
Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett
samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi.
16 DASH – Dietary Approaches to Stop Hypertension