Instuderingsfrågor
1. Nämn fyra typer av svenska rättsregler.
2. Nämn två tillfällen då riksdagen fattar beslut med kvalificerad majoritet
3. Var finns den s.k. legalitetsprincipen uttryckt i grundlagstexten?
4. Vilken bestämmelse anger den s.k. restkompetensen?
5. Föreskrifter om skatt och straff är exempel på vilken typ av rättsregler?
6. Nämn tre typer av EU-rättsliga rättsregler.
7. I vilket rättsfall fastslås att EG-rätten har s.k. direkt effekt?
8. På vilket sätt håller sig den svenska riksdagen informerad om
lagstiftningen inom EU?
9. Vad innebär förbudet mot ministerstyre och var i grundlagen uttrycks det?
10. Nämn tre viktiga inslag i beredningen av ett lagstiftningsärende.
11. Saklighet och opartiskhet är viktiga ideal för den offentliga makten – var
stadgas om detta i grundlagen?
12. Var stadgas att TF är exklusivt tillämplig i tryckfrihetsrättsliga
sammanhang?
13. Vilka två bestämmelser i TF anger tryckfrihetsbrotten?
14. Vid konflikter mellan nationell rätt och EU-rätt gäller den s.k.
företrädesprincipen. Vad innebär den?
15. Nämn tre sätt på vilka staten kan styra sina myndigheter samt hänvisa till
aktuella grundlagsbestämmelser.
16. Direkt horisontal effekt godtas inte av EU-domstolen – varför?
17. Europakonventionen (EKMR) har ställning som grundlag i Sverige –
sant eller falskt?
18. Vad stadgas i artikel 35 i EKMR?
19. Var stadgas om skydd mot diskriminering i EKMR och vad innebär
skyddet?
20. Bestämmelsen i 2 kap. 18 § andra stycket är omstridd – varför?
21. Var regleras offentlighetsprincipen?
22. Vad menar Europadomstolen att kravet på ”stöd i lag” i konventionens
rättighetsbestämmelser innebär?
23. Ensamansvaret är en vikig princip – inom vilken grundlagsreglering?
24. Artikel 4.3 fördraget om Europeiska unionen stadgar en fundamental
EU-rättslig regel: vilken?
25. Var har Europadomstolen respektive EU-domstolen sina säten?
26. Vad innebär radioprogram i YGL:s mening?
27. Vad är censur?
28. Artikel 6 i EKMR gäller i två olika typer av processer – vilka?
29. Varför sägs att TF och YGL är teknikberoende?
30. RF sägs bygga på folksuveränitetens ideal – vad betyder det?
KOMMENTAR
1. Grundlagar, lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Framgår
indirekt genom t.ex. 8 kap. RF 15, 2, 3, 7, 11 och 13 §§ RF.
2. I t.ex. fall då beslutanderätt överlåts till EU enligt 10 kap. 5 § första
stycket RF och beslut om att inte medge ett års fördröjning vid
rättighetsbegränsningar, 2 kap. 12 § tredje stycket RF.
3. 1 kap. 1 § tredje stycket RF.
4. 8 kap. 13 § första stycket p. 2 RF.
5. Betungande offentligrättsliga föreskrifter som enligt 8 kap. 3 § RF skall
beslutas genom lag.
6. Förordningar, direktiv och beslut.
7. Van Gend & Loos.
8. Främst genom EU-nämnden, se RO kap. 10.
9. Att enskilda ministrar (statsråd) inte kan fatta beslut å regeringens vägnar,
sådana beslut fattas av regeringen med minst fem statsråd närvarande, 7 kap.
3 och 4 §§ RF.
10. Utredningsväsendet och då särskilt SOU-serien, skyldigheten att skicka
utredningsförslag på remiss, propositionsskrivande i regeringskansliet (alla
med stöd i 7 kap. 2 § RF) och utskottsbehandlingen i riksdagen med t.ex.
möjlighet för minoriteten att begära ytterligare utredning/yttranden, 4 kap.
11 § RO, vilket ledar fram till ett utskottsbetänkande och till sist ett
riksdagsbeslut om att anta lagen.
11. 1 kap. 9 § RF.
12. 1 kap. 3 § TF.
13. I 7 kap. 4 och 5 §§ TF.
14. Att EU-rätten har företräde (dvs. ”vinner”) om den kommer i konflikt
med nationell rätt, nationella domstolar och myndigheter skall bortse från
den egna regleringen och i stället tillämpa EU-rättens regler.
15. Genom lagstiftning och annan reglering (8 kap. RF) som styr
myndigheternas agerande, genom tilldelningen av ekonomiska resurser (9
kap. RF) och genom att utse chefer för myndigheterna (11 kap. 6 och 9 §§
RF)
16. En sådan verkan av EU-rätten skulle drabba enskilda som inte har någon
skuld till att EU-rätten inte implementerats (korrekt), varför det skulle bli en
börda för någon annan än den som begått felet (nämligen staten, som inte
implementerat (korrekt)). Detta vore därför såväl orättvist som oförutsebart
från den enskildes synpunkt och EU-domstolen har därför valt att inte
utsträcka doktrinen om direkt effekt till dessa situationer. Enskilda som
drabbas kan däremot få skadestånd om kraven i fallet Francovich (se
studiematerial i EU-rätt) uppfylls.
17. Falskt – se 2 kap. 23 § RF och lagen om inkorporering av EKMR.
18. Att nationella rättsmedel måste vara uttömda för att en enskild skall ha
klagorätt inför Europadomstolen samt att vissa andra krav ställs på en sådan
ansökan (tid, innehåll m.m.)
19. Artikel 14, som innebär att konventionens skydd mot särbehandling
endast är tillämpligt om det kan kopplas till en annan rättighet i
konventionen – dvs. särbehandling t.ex. i relation till rätt till
domstolsprövning (art 6), rätten till familjeliv (art 8) eller skyddet av
egendom (tilläggsprotokoll 1 art 1).
20. Därför att ordalydelsen ger intryck av att varje ingrepp ger rätt till
ersättning, men detta var aldrig avsikten med regleringen av rätten till
ersättning – se Holmberg, m.fl., Grundlagarna, s. 170 och 172 och NJA 2007
s. 695.
21. I 2 kap. TF
22. Dels att det krävs någon form av tydlig rättsregel som ger stöd för
ingreppet – denna måste dock inte vara en ”lag” i formell mening
(förordningar och rättspraxis kan duga). Å andra sidan måste denna
rättsregel vara så pass klart och tydlig att enskilda har en rimlig chans att
förutse hur den kommer att tillämpas – ett visst krav på lagstiftningens
kvalité kan således sägas utgå från konventionen.
23. I TF, reglernas återfinns i 8kap. TF.
24. Lojalitetsförpliktelsen, dvs. att medlemsstaterna lojalt skall följa sina
förpliktelser enligt EU-rätten. Med stöd av denna har EU-domstolen dragit
slutsatser om nationella myndigheter förpliktelser gällande bl.a. företräde,
skadeståndsansvar och EU-rättskonform tolkning av nationell rätt.
25. Strasbourg och Luxembourg.
26. Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket avses med radioprogram ljudradio (1),
television (2) samt andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med
elektromagnetiska vågor (3).
27. Ingrepp i förhand för att stoppa eller granska ett material innan det
sprids (tex. filmcensuren).
28. Anklagelser om brott och prövning av civila rättigheter. Det sistnämnda
har lett till störst svårigheter i Sverige, eftersom det enligt Europadomstolens
praxis kommit att omfatta betydligt mer än ”civilrättsliga” tvister.
29. Därför att de främst kopplas till yttranden som sker i viss form, med
hjälp av vissa tekniska hjälpmedel, såsom tryckta skrifter och radioprogram
(se ovan).
30. Att den svenska grundlagen vill ge uttryck för att någon maktdelning
(såsom i 1809 års RF) inte längre gäller, utan det är den av folket direkt
valda riksdagen som är det främsta organet för demokratiskt beslutsfattande.
Inga olika kammare i riksdagen, ingen regering som har mandat utför
riskdagen, ingen egentlig roll för statschefen och ingen författningsdomstol
eller liknande som kan ”utmana” riksdagen finns och på så sätt betonas
riksdagens ställning som det primära statsorganet.
