KLINIKFÖRBEREDANDE TENTAMEN 238

1
_________________________________________________________________________
KLINIKFÖRBEREDANDE TENTAMEN 238
29 MAJ 2002
ANVISNINGAR
Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett 'studentnummer', med vars hjälp
du senare kan hitta ditt skrivningsresultat på anslagstavlan i grupprumskorridoren,
HUS 75.
Skrivningspasset omfattar två temauppgifter med tillsammans 60 poäng.
Svaren lämnas i ett vitt respektive rosa svarshäfte. Det är viktigt att du skriver ditt
namn och studentnummer på dessa.
Efter skrivningen måste du lämna in de två svarshäftena!
Vänligen behåll frågehäftet!
Facit anslås vid skrivtidens slut på anslagstavlan i grupprumskorridoren,
HUS 75.
LYCKA TILL!
2
_________________________________________________________________________
238A1
EN BLODIG HISTORIA
Uppgift 1
11 frågor = max 30 poäng
Vitt svarshäfte
________________________________________________________________________
*********************************************************************
I samband med att du varit ute vid Vrakhamn och tränat för ditt dykarcertifikat
råkar du kliva på en rostig spik när du hoppande försöker kränga av dig våtdräktens byxor. Du skjutsas därför av en ledare till det närbelägna och nybyggda
"Kö-sjukhuset" där du tyvärr blir sittande ganska länge varvid du tänkte - det
kunde ju faktiskt vara mycket värre - det värkte inte mycket, och du verkade ha
full rörlighet i foten. Till sist får dock jourhavande stafettläkaren (Köstad var så
nytt att man inte hade hunnit rekrytera en fast stab av doktorer) doktor "Blodin"
tid med dig och din spik som han snabbt drar ut med resultat att ett formidabelt
blodbad uppstår, men eftersom du i övrigt är frisk så avtar blodflödet snabbt.
Efter omläggning avslutas behandlingen med att du får en stelkrampsspruta. Då
Blodin är en gammal vän till familjen och du är hans sista patient för dagen erbjuder han dig skjuts hem och ett privat inlärningstillfälle som ytterligare plåster
på såret för den långa väntetiden. I bilen utsatte han dig dock för ett formidabelt
korsförhör eftersom han visste att du skulle upp och tentera om några dagar.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
1 (3 p) Blodin inledde med att konstatera att ingen av fotens större anatomiska
strukturer verkade skadade och att jag hade haft en himla tur. Vid en infektion i
foten kan flera subtalara ledgångar engageras. De subtalara lederna har en gemensam rörelseaxel och kan därför betraktas som funktionell led. Deras gemensamma ledbandsapparat är den mest frekvent olycksdrabbade varför det är viktigt att känna till dess funktionella anatomi. Blodin inledde med en uppmaning
och några frågor:
Beskriv ledbandsapparaten kring vristen! Vilka ben ingår i de subtalara lederna? Vilka rörelser kan utföras över den gemensamma rörelseaxeln?
________________________________________________________________________
3
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Som du kanske såg så blödde det väldigt mycket när jag drog ut spiken och både
du och jag kunde då konstatera att du inte är speciellt adlig, skämtade han rått,
ditt blod var ju alldeles rött. Som du säkert vet beror blodets röda färg på förekomsten av en speciell molekyl i erytrocyterna och som basvetenskapligt intresserad måste jag bara få "kolla upp" vad ni nu får lära er om denna molekyl i dagens utbildning. Det här blir pinsamt tänker du - det var ju tre terminer sedan på
CSOF-kursen!
*********************************************************************
________________________________________________________________________
2 (4 p) Vilken är molekylen som ger upphov till den röda färgen frågar han initialt? Han ber dig dessutom att beskriva den aktuella molekylens tredimensionella uppbyggnad med hjälp av proteinkemiska begrepp, samt för nedbrytning,
transport och utsöndring av molekylens prostetiska grupp.
________________________________________________________________________
3 (4 p) Erytrocyten har en enklare energiomsättning än flertalet andra celler i
kroppen. Vad är bakgrunden till detta? Vilket substrat används huvudsakligen
av erytrocyten för att producera energi? Beskriv de energiproducerande reaktionerna genom att ange substrat och produkter i dessa reaktioner (formler erfordras ej). Vilken slutprodukt utsöndras i blodet och vad ”vinner” den röda
blodkroppen på att bilda denna förening.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Det där kunde du ju över förväntan skrockade Blodin. Som du såg upphörde
blödningen snabbt. Blodin ber dig redogöra för principerna för blodets koagulation och följer dessutom upp med ett antal kompletterande frågor.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
4 (4 p) Beskriv hur koagulationen kan initieras samt principerna för det fortsatta förloppet fram till bildningen av ett koagel. (Något fullständigt schema
över koagulationen fordras ej.) Hur stabiliseras koaglet? Syntesen av vissa koagulationsfaktorer är beroende av ett vitamin. Förklara!
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Som du säkert märkte så avslutade jag behandlingen med att du fick en rutinmässig injektion med stelkrampsvaccin, - ingen antibiotika om det inte behövs
eftersom resistensutveckling är ett stort problem som du säkert känner till.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
4
_________________________________________________________________________
5 (2 p) Med tanke på att du vaccinerats som barn (senast i 10-årsåldern), hur
kommmer antikroppssvaret att se ut efter dagens stelkrampsspruta jämfört med
hur det såg ut efter det första vaccinationstillfället? Förklara!
________________________________________________________________________
6 (1 p)
På vilket sätt skyddar de bildade antikropparna mot stelkramp?
________________________________________________________________________
7 (3 p) Förklara ur ett proteinstrukturellt perspektiv hur antikroppar av typen
IgG är uppbyggda och kan binda till ett antigen. Använd dig av strukturnivåer,
domäner o subenheter för att beskriva IgG molekylens uppbyggnad (Rita
gärna!) samt ange vilka bindningar som är involverade i att hålla ihop IgG-molekylen och vilka bindningar som är involverade i bindningen av antigenet.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Efter några dagar utvecklar sig dessvärre en besvärlig infektion i foten, som blir
röd och svullen. Du känner också en bultande värk och får feber, varför du ånyo
söker på akuten på När-sjukhuset och där råkar du faktiskt återigen träffa på
Blodin. Då han undersöker foten denna gång kan han palpera en "fluktuerande
resistens", som han säger till dig visar på att det finns en varbildning.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
8 (2 p) Två tillstånd som ofta förväxlas är granulationsvävnad och granulomatös inflammation (granulom). Förklara vad båda dessa tillstånd är.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Blodet är en flytande vävnad som är livsviktig på många andra sätt än att försvara oss mot inkräktande mikroorganismer, till exempel transport av molekyler
såsom andningsgaser, näringsämnen och nedbrytningsprodukter. Blodet fungerar också som lösningsmedel/ transportmedium för proteinerna involverade i
koagulation och fibrinolys. Många av dessa funktioner kräver proteiner som
syntetiseras i levern för att sedan frisättas till denna flytande vävnad.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
9 (2 p) Beskriv leverns blodcirkulation på makroanatomisk nivå samt vilka bypass möjligheter, så kallade porta-cava-shuntar, som finns. I din redogörelse
skall framgå varifrån blodet till levern kommer. Rita gärna!
________________________________________________________________________
5
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Nu är du snart hemma konstaterade Blodin men några frågor till hinner vi nog
med och han forsatte - "Stora skador med yttre blödningar kan ju naturligtvis
leda till blodbrist. När du som doktor träffar på en patient med anemi, så måste
du naturligtvis överväga en hel rad andra orsaker till detta tillstånd."
*********************************************************************
________________________________________________________________________
10 (2 p)
Ange fyra andra möjliga orsaker till anemi.
________________________________________________________________________
11 (3 p) Ange vilka tryck- och volymsreceptorer som finns i det kardiovaskulära
systemet och som kan tänkas aktiveras vid en akut stor blödning, som kan uppstå vid vardagsvåld i form av ett djupt knivstick som tar olyckligt. Via vilka
nerver signalerar dessa receptorer till CNS, och vad sker med signalaktiviteten
vid blodförlusten?
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Efter en vecka på antibiotika är du mycket bättre och det gör inte gör så ont i
foten längre och preklintentan och detta tema klara du med glans!
*********************************************************************
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
6
_________________________________________________________________________
238A2
HJÄRNAN ÄR EN FANTASTISK MASKIN
Uppgift 2
15 frågor = max 30 poäng
Rosa svarshäfte
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Hjärnan är en fantastisk maskin som innehåller ca 1012 neuron tillsammans med
ca 1013 gliaceller. Nervcellernas uppgift är att signalera över kortare eller längre
(> 1 meter!) avstånd. Glia-celler har till funktion att mekaniskt och immunologiskt skydda nervvävnaden, försörja och medverka i funktionen. Varje nervcell
mottager signaler från mellan 4.000 och 200.000 synapser, vilket innebär en
enorm mängd möjliga förbindelser (mellan 1016 till 1018; jämför med Avogadros
tal: 6*1023). Mot denna bakgrund kan man förundras över hur utvecklingsprocessen kan få allt på ”rätt plats” och ”testkört” inför födelsen.
Efter 1800-tals teckning. Kandell et al. Principles of neural science. 4:e upl, 2000
*********************************************************************
Nervsystemet utvecklas från det ektodermala groddbladet genom en så kallad
neuralisering. I denna tidiga process spelar en proteinfamilj: ”bone morphogenic
proteins” (BMPs) en central roll. BMPs är också väsentliga för ben-, brosk- och
bindvävsbildning.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
7
_________________________________________________________________________
1 (4 p) Elastisk bindväv har stor betydelse för flera kroppsfunktioner. Berätta
vad som karaktäriserar (funktionellt och molekylärt) denna typ av bindväv
(kontra annan typ av bindväv) och beskriv kortfattat vilken roll denna har i
andningsmekaniken och i fotvalvens funktion!
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Under utvecklingen av nervsystemet bildas ett överskott på nervceller. Det slutliga antalet bestäms genom programmerad celldöd. Skillnader i händelseutvecklingen i celldödsprocesser har föranlett indelning i apoptotisk respektive degenerativ celldöd.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
2 (2 p) Beskriv de viktigaste elementen i programmerad celldöd under nervsystemets utveckling!
________________________________________________________________________
3 (2 p)
Vad skiljer apoptos från nekros?
________________________________________________________________________
4 (1 p) Apoptosmekanismen har en central betydelse för kroppens försvar mot
cancer. I denna process spelar p53 proteinet en stor roll. Beskriv funktionen hos
detta protein.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
I mitokondrien sker huvuddelen av cellens energiproduktion. Mitokondrien är
unik genom att den är den enda cellorganell förutom cellkärnan som innehåller
eget DNA och ett separat maskineri för proteinsyntes. Mitokondriellt DNA saknar histoner och består av ca 16.500 baspar som kodar för 13 proteiner i elektrontransportkedjan plus tRNA och rRNA. Majoriteten av mitokondriens proteiner är dock kodade av DNA i cellkärnan. I varje mitokondrie finns 2-10 cirkulära DNA-molekyler och varje cell kan ha tusentals mitokondrier. Mutationsfrekvensen är ca 10 gånger högre i mtDNA än i kärn-DNA.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
5 (1 p) Hur kan man förklara att mitokondriella mutationer oftast ger upphov
till symtom från musklerna och/eller nervsystemet?
________________________________________________________________________
6 (2 p) Stabiliteten hos den mitokondriella arvsmassan är, som redan nämnts,
lägre än i kärnan. Detta kan troligen förklaras av den låga halten av DNA-reparationsenzymer i mitokondrien. DNA-reparation kan ske genom två huvudtyper
av mekanismer. Vilka? Beskriv kortfattat dessa.
________________________________________________________________________
8
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Substraten till mitokondriens maskineri kommer ursprungligen i huvudsak från
vår föda. Intaget av föda regleras av nervsystemet i samspel med återkopplingssignaler från ämnesomsättningen, matspjälkningsapparaten och energidepåer.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
7 (3 p) Nervus vagus deltar i styrningen av matsmältningsorganen. Vilken typ
av nerv är detta? Berätta också vilka organ denna nerv innerverar och vad en
ökad aktivitet i denna nerv medför för åtminstone två olika organfunktioner.
________________________________________________________________________
8 (2 p) Autonoma nerver påverkar den kapillära cirkulationen direkt och indirekt. Berätta vad du vet om dessa reglermekanismer!
________________________________________________________________________
9 (2 p) Vilka mekanismer ser normalt till att blodet från stortåns kapillärer når
höger förmak?
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Homoner påverkar nervsystemets utveckling såväl som dess funktion. Många
hormonreceptorer uttrycks i nervceller. Hjärnan spelar också en roll för styrningen av hormonsystemet. Östrogen, eller egentligen östradiol, signalerar över
östrogenreceptorer (alfa- och betareceptorn). Dessa receptorer finns rikligt uttryckta i flera regioner av nervsystemet (bland annat hippocampus) vilket väckt
stort intresse dels med tanke på den cykliska variationen av ligand under kvinnans fertila ålder men också för förståelsen av en del av de symtom som kan
uppstå efter menopaus.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
10 (2 p) Hur regleras östrogennivåerna hos den fertila kvinnan? Förklara
mekanismen bakom de stigande gonadotropinnivåerna i och med menopaus.
________________________________________________________________________
11 (1 p) Varför kan testosteron i vissa organ orsaka signalering via östrogenreceptorn?
________________________________________________________________________
12 (2 p) När man åldras drabbas man ofta av vitaminbrist. Brist på vitamin A
kan leda till nedsatt syn, i synnerhet mörkerseende. Redogör för de faktorer/mekanismer som ligger bakom detta förhållande och ange några födoämnen
som innehåller mycket vitamin A.
________________________________________________________________________
9
_________________________________________________________________________
13 (2 p) Synbanan från näthinna till cortex har ett komplicerat förlopp och skador utmed detta kan leda till olika typer av synfältsbortfall. Beskriv projektionen från näthinna till kortexregion för vänster ögas temporala synfält!
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Vi nämnde inledningsvis att nervsystemets stödjeceller (glia och ependymceller)
har stor betydelse för dess normala funktion.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
14 (1 p) En viktig funktion, som viss glia är associerad med, är blod-hjärnbarriären. Vad är blod-hjärn-barriären?
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Hjärnan är ett immunologiskt priviligierat område, till vilket kroppens immunförsvar normalt har ett begränsat tillträde. Trots detta uppstår ibland immunsystemrelaterade sjukdomar i CNS, till exempel multiple skleros (MS). MS brukar räknas till gruppen autoimmuna sjukdomar. Orsaken till att autoimmuna
sjukdomar uppkommer är inte helt klarlagd. Det finns en rad tänkbara förklaringar som troligen samverkar vid uppkomsten av dessa sjukdomar.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
15 (3p) Vad menas med begreppet autoimmun. Beskriv minst två olika
mekanismer för hur autoimmunitet kan uppkomma.
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
10
_________________________________________________________________________
ANVISNINGAR
Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett 'studentnummer', med vars hjälp
du senare kan hitta ditt skrivningsresultat på anslagstavlan i grupprumskorridoren,
HUS 75.
Skrivningspasset omfattar två temauppgifter med tillsammans 60 poäng.
Svaren lämnas i ett gult respektive grönt svarshäfte. Det är viktigt att du skriver ditt
namn och studentnummer på dessa.
Efter skrivningen måste du lämna in de två svarshäftena!
Vänligen behåll frågehäftet!
Facit anslås vid skrivtidens slut på anslagstavlan i grupprumskorridoren,
HUS 75.
LYCKA TILL!
11
_________________________________________________________________________
238B3
VITA ROCKEN
Uppgift 3
13 frågor = max 30 poäng
Gult svarshäfte
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Det var första dagen på kirurgavdelningen. Du hade redan klarat av att betala din
obol till kaffekassan, och du satt och väntade på att gå med på ronden. En tummad bok låg där på ett bord; ”Het puls på kirurgen”. Facklitteratur, ha, ha. I brist
på bättre bläddrar du igenom den. Den självuppoffrande kirurgen, som räddar
den kända skådespelerskan med sockersjuka och knöl i bröstet, beundrad av den
vackra sjuksystern med det svallande mörka håret… Bah, sånt skräp! Det där har
ju faktiskt inget med verkligheten att göra…
Apropå det; knöl i bröstet är ju ett ganska vanligt problem på en kirurgklinik.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
1 (2 p) Vad är ”accessorisk mammarvävnad”, var kan den finnas och vilka problem kan den skapa?
________________________________________________________________________
2 (2 p) Bröstkörteln påverkas också av de hormoner som varierar kraftigt med
menscykeln. Vilka hormoner rör det sig om och hur varierar de?
________________________________________________________________________
3 (3 p) Beskriv den mekanism med vilken dessa hormoner verkar på cellen och
hur receptorn är uppbyggd!
________________________________________________________________________
4 (2 p) En ”knöl i bröstet” stod det i novellen. Det kan ju vara en cancer, men
vad kan det annars vara?
________________________________________________________________________
5 (3 p) En primär bröstcancer kan sprida sig genom direkt överväxt (per
continuitatem), med lymfa eller med blod. Vad heter den struktur som bröstkörteln vilar mot och till vilken sådan överväxt sker? Berätta också vad du vet
om bröstkörtelns lymfdränage med avseende på primära lymfkörtelstationer!
________________________________________________________________________
6 (4 p) Bröstkörteln består till stor del av fettväv. Redogör för hur insulin påverkar lipidmetabolismen och ange verkningsmekanismen för insulin. Beskriv
också syntesen av triglycerider i fettväv?
________________________________________________________________________
12
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Äntligen kom den riktiga ronden igång. Första patienten var en äldre man som
just opererats för en koloncancer. Han mådde förhållandevis bra och stomin
verkade fungera utan anmärkning.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
7 (2 p) En stomi innebär att man låter tarmen tömmas i en påse på magen (för
att avlasta ett stopp senare i tarmen), varvid kolon ”kopplas bort”. Vilka för
kroppen viktiga funktioner kan lokaliseras till kolon?
________________________________________________________________________
8 (2 p) Redogör för kolons olika delar och beskriv delarnas relation till peritoneum! Beskriv också kolons arteriella försörjning kortfattat (det vill säga arteriella huvudstammar).
________________________________________________________________________
9 (1 p) När man opererar i buken kan det vara svårt att skilja de olika tarmstrukturerna åt i ett trångt operationssår. Kolon har dock vissa strukturer som
underlättar för att känna igen denna del av tarmen. Vilka är dessa?
________________________________________________________________________
10 (3 p) En koloncancer sprids hematogent till levern. Beskriv en leverlobulus
(gärna med skiss) och var i denna en koloncancermetastas först etableras.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
I nästa sal hade en medelålders kvinna med njursvikt lagts in för transplantation.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
11 (1 p) Var i kroppen är njurarna belägna? Rita in läget på svarsmallens figur
och ange läget i förhållande till peritoneum.
________________________________________________________________________
12 (3 p) Njurens fungerande enhet är nefronet. Beskriv kortfattat nefronets uppbyggnad (rita gärna en skiss), hur den slutliga koncentrationen av urin sker och
hur detta regleras hormonellt!
________________________________________________________________________
13 (2 p) Hur kan hennes njursjukdom påverka hennes blodtryck? Förklara mekanismerna.
________________________________________________________________________
13
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Skönt att vara igång med kirurgkursen. Intressant rond. På den här kursen verkade det vara action. Sen var det det här med den nya kurskompisen i gruppen.
Ett så vackert svallande mörkt hår……
*********************************************************************
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
14
_________________________________________________________________________
238B4
RIDLÄGER
Uppgift 4
12 frågor = max 30 poäng
Grönt svarshäfte
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Du är ledig från dina medicinska studier och tänker att du skall förena nytta med
nöje och få litet avkoppling som ledare på ett ridläger över sommaren. Men du
blir snart varse att du får anledning att fundera över dina prekliniska kunskaper.
*********************************************************************
Redan första dagen skall dina elever på ridlägret hjälpa till och mocka ut gödsel
ur stallet. En av dem använder tyvärr en högaffel och kör den igenom byxbenet
varvid en av spetsarna tränger in i knävecket och in i underbenet.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
1 (1 p) Ange vilken stor artär som riskerar att punkteras i knävecket, samt vilka
grenar och försörjningsområden som inte blir genomblödda om artären måste
komprimeras en längre tid, eller till och med måste ligeras.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Vid en skada i detta område kan en betydande mängd blod ansamlas som så
småningom trycker mot artären och minskar genomblödningen distalt.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
2 (2 p) Vilka är tecknen på en distal cirkulationspåverkan i detta fall och hur
undersöks detta?
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Det visade sig att ingen stor kärlskada förelåg. Då såret var djupt och smutsigt
uppsöktes distriktsläkaren. Med tanke på hur såret uppkommit gavs stelkrampsprofylax och profylaktisk antibiotikabehandling i form av vanligt penicillin
(PcV). På din fråga varför han inte satte in något medel med bredare spektrum
svarade distriktsläkaren att dom bakterier han fruktar mest i det här fallet är
Grampositiva vilka som regel är känsliga för PcV.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
15
_________________________________________________________________________
3 (2 p) Beskriv kortfattat penicillinets verkningsmekanism och förklara varför
Gramnegativa bakterier är mindre känsliga än Grampositiva.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Vid den första ridturen red ni genom skogen, och en av eleverna föll av och skadade handleden. Inget föreföll brutet, men det smärtade kraftigt över handleden
och du erinrade dig att du läst om något som kallas båtbensfraktur.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
4 (2 p) Redogör för vilka funktionella ledgångar som finns i övergång mellan
underarm-hand samt i handroten. Beskriv också vilka rörelser som kan utföras!
________________________________________________________________________
5 (2 p) Vid skador i ben uppkommer smärta i anslutning till periostet som är
speciellt smärtkänsligt. Smärta i inre organ/vävnader upplevs ibland som
mindre specifikt lokaliserade och förläggs ofta till hudytan (refererad smärta).
Förklara bakgrunden till detta!
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Efter ridturen hade flera av er ett antal myggbett och några fästingar, särskilt de
som vid en paus hade legat i gräset och vilat sig. Ni kom på kvällen i diskussion
om vilka sjukdomar som kan överföras med fästingbett, diskussionen dessutom
föranledd av en artikel i dagens tidning.
Fästinghonor.
(källa: http://darwin.biol.lu.se/systzool/zoomus/Fastingar/fastingar.html)
Du minns från mikrobiologikursen att i Sverige förekommer framför allt två
mikroorganismer (en bakterie och ett virus) som sprids av fästingar och som
båda angriper CNS. Den bakteriella formen av CNS-infektion kan effektivt
förebyggas genom att man tidigt behandlar patienten med antibiotikum. Mot
viruset finns ännu ingen behandling. Infektionen kan däremot förebyggas genom
vaccination.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
16
_________________________________________________________________________
6 (4 p) Vilket virus respektive vilken bakterie avses?
Vilket kliniskt tecken gör att man i de flesta fall kan avgöra om man infekterats
av bakterien eller viruset?
Beskriv vilken virusfamilj respektive grupp av bakterier de tillhör samt vad som
karaktäriserar dessa?
Om du känner till virusfamiljen bör du också kunna föreslå något virusspecifikt
enzym som skulle kunna utgöra målet för framtida terapi.
________________________________________________________________________
7 (2 p) Vid en meningit kan man få problem med liquorflödet. Beskriv hur
liquor cirkulerar (rita gärna!) och ange vad som kan hända vid stopp i denna
cirkulation.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
En eftermiddag blir en av instruktörerna ormbiten när ni skall hämta in hö från
slåttern. Ormen försvinner snabbt, men någon tycker att den ser ut som en grön
mamba. Alldeles intill fältet bor en person som flyttat från staden för att kunna
ha kvar en större samling ormar i sin bostad.
För vissa typer av ormgift finns fortfarande bara antiserum framställt i djur. Om
en person tidigare behandlats med serum från djur kan han ha utvecklat ett immunsvar som kan ge upphov till en häftig reaktion vid nästa behandling.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
8 (4 p) Beskriv schematiskt de fyra huvudtyperna av överkänslighetsreaktioner.
Ange vilken typ av reaktion det är fråga om när personen enligt ovan reagerar
kraftigt vid en andra behandling med antiserum, samt varför man blir så svårt
allmänpåverkad vid denna reaktion.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Stallförmannen kommer till dig och klagar över huvudvärk, samt säger att han
har ett konstaterat högt blodtryck. Eftersom han bor så långt från vårdcentralen
har han fått en blodtrycksmanschett med tillbehör för att själv försöka mäta
blodtrycket under början av behandlingen. Han vill nu ha din hjälp att komma
igång med mätningarna, samt en minneslapp hur han skall göra.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
9 (3 p) Ange på ett lättfattligt sätt två huvudmetoder att ”oblodigt” mäta blodtrycket, samt hur och vad som avläses vid mätmetoderna.
________________________________________________________________________
17
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Förmannen hade ordinerats beta-blockerare som behandling för det förhöjda
blodtrycket. Detta ger anledning att fundera över vilka beta-receptorer som finns
i olika vävnader.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
10 (3 p) Ange vilka typer av beta-receptorer som finns i hjärta, i skelettmuskelblodkärl, samt i luftvägar. Ange också vilken funktionell effekt som
kan erhållas vid en aktivering av betareceptorer i respektive vävnad.
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Mot slutet av ridlägret har ni en grillafton, tillsammans med föräldrarna. En
överentusiastisk pappa skall bättra på elden med tändvätska, men råkar ta en
T-spritflaska i stället. Spriten flammar upp och bränner honom på bålen och
armarna. Han förs till sjukhuset, och du följer med. Doktorn där förklarar kollegialt för dig att patienten har en väldig lipolys, på grund av sympatoadrenalt
påslag, samt intravasal koagulation och vätskeförlust.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
11 (3 p) Ange vad som menas med lipolys utlöst i fettväven på detta sätt. När
förekommer lipolys normalfysiologiskt, och vilka vävnader kan normalt utnyttja de bildade ämnena för sin energiomsättning?
________________________________________________________________________
*********************************************************************
Den brännskadade mannen klagar över andningsbesvär, men säger också att det
känns som hans vanliga astma. Redan vid ankomsten till sjukhuset blev han
uppkopplad mot en övervakningsenhet med saturationsmätare för hemoglobin,
vilken visade normala värden. Den ansvarige läkaren gör bedömningen att ingen
större brännskada finns i lungorna, men att det finns anledning att undersöka om
det föreligger en akut luftvägsobstruktion på grund av astma.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
12 (2 p) Ange vilken typ av spirometri som användes för att testa om en
luftvägsobstruktion föreligger, samt vad spirometrin visar. (Rita gärna!)
________________________________________________________________________
18
_________________________________________________________________________
*********************************************************************
Spirometrin visade normala värden, och mannens känsla av andningsbesvär var
sannolikt orsakade av oro.
Väl återkommen till ridlägret är grillfesten avslutad, men alla har väntat på dig
för den avslutande nattritten där en spännande simning över en stilla svalkande å
ingår. En oförglömlig upplevelse i den tysta ljusa sommarnatten.
*********************************************************************
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
19
_________________________________________________________________________
FACIT: 238A1 – ”EN BLODIG HISTORIA”
________________________________________________________________________
1 SVAR:
Laterala ledband [=de mest olyckdrabbade] är lig. talofibulare anterius och
posterius samt lig. calcaneofibulare. Medialt: lig. deltoideum. Talus, calcaneus
och os naviculare [+ cuboideum]. Vi utför supination-pronation över den sneda
rörelseaxeln.
________________________________________________________________________
2 SVAR:
Molekylen som det handlar om är hemoglobin som är uppbyggt av en proteindel och en prostetisk grupp - hem. Hem består av ett protoporfyrinskelett [typ
IX] samt ett komplexbundet Fe2+. Hemoglobin är ett globulärt protein, som består av 4 subenheter [2 α och 2 ß]. Varje subenhet är nästan sfärisk och
uppbyggd av [8] α−helixar. En hydrofob ficka återfinns ganska nära ytan av
varje subenhet och i denna sitter den prostetiska hemgruppen som hålls på plats
genom hydrofob interaktion och genom att den förankras med en kovalent
bindning till en histidin. När de röda blodkropparna blivit gamla (efter ca 120
dagar), fagocyteras de av makrofager. Hem omvandlas till biliverdin [i en
reaktion som kräver O2 och NADPH, samt bildar NADP+, CO (enda reaktionen
i kroppen som genererar kolmonooxid!)] och Fe3+. Biliverdin reduceras därefter
i ytterligare en NADPH-beroende reaktion till bilirubin. Bilirubinet frisätts från
makrofagerna till blodet, där det transporteras bundet till albumin. I levern tas
bilirubinet upp och konjugeras med 2 UDP-glukuronsyramolekyler till
bilirubin-diglukuronid. Detta konjugat utsöndras via gallan till tarmen. Efter
hydrolys till fritt bilirubin reduceras denna molekyl av tarmbakterierna till
urobilinogen, som är färglös. En liten del av urobilinogenet tas upp av mukosan
och går via portasystemet vidare med blodet till njurarna, där det omvandlas till
urobilin, som ger urinen dess gula färg. Huvuddelen av urobilinogenet
omvandlas i tarmen vidare till sterkobilin som utsöndras och ger avföringen
dess karakteristiska bruna färg.
________________________________________________________________________
3 SVAR:
Erytrocyten metaboliserar huvudsakligen glukos via anaerob glykolys. Anledningen till detta är att cellen saknar mitokondrier. ATP skapas uteslutande i
glykolysens två s.k. substratfosforyleringar, d.v.s.:
1) 1,3-DPG + ADP → 3-fosfoglycerat + ATP
2) fosfoenolpyruvat (PEP) + ADP → pyruvat +ATP
Slutprodukten i den röda blodkroppens anaeroba glykolys är laktat. Bildningen
av denna förening ger upphov till två metabola ”vinster”, dels sker vid omvandlingen av pyruvat till laktat en återoxidation av NADH till NAD+ , som behövs för att glykolysen ska kunna fortlöpa [omvandlingen av glyceraldehyd 3fosfat till 1,3-DPG är NAD+-beroende], dels kan det utsöndrade laktatet gå in i
Coris cykel, d.v.s. användas av levern för syntes av glukos som sedan åter kan
exporteras till de röda blodkropparna och metaboliseras.
________________________________________________________________________
20
_________________________________________________________________________
4 SVAR:
Blodkoagulationen är beroende av ett stort antal plasmaproteiner och består av
en kaskad av enzymreaktioner, där ett enzym aktiverar ett annat enzym i en
serie av proteinklyvningar. [Man brukar dela in koagulationen i tre faser. Den
första fasen tar flera minuter och ett litet antal molekyler deltar. Den andra
fasen tar 10-20 s och den tredje enbart några sekunder.] Enzymerna är serinproteaser med stor specificitet. De flesta koagulationsfaktorerna bildas i levern
och den posttranslatoriska modifikationen som sker hos vissa av dessa faktorer
är beroende av vitamin K. Modifikationen innebär att vissa glutamatrester
γ-karboxyleras. Dessa är negativt laddade och gör att koagulationsfaktorerna
via Ca2+-bryggor binds till likaså negativt laddade fosfolipider i membranmaterial. Detta gör att enzymerna och motsvarande substrat koncentreras och
reagerar med varandra. [På detta sätt aktiveras faktor X till Xa och faktor II till
IIa.] Koagulationen börjar ofta med att en specifik faktor [XII] aktiveras genom
kontakt med kollagen i en såryta. Man skiljer på ett inre ("intrinsic") system där
alla nödvändiga faktorer finns i blodet och ett yttre ("extrinsic") system [där den
inledande aktiveringen sker med hjälp av en vävnadsfaktor (vävnadstromboplastin)]. De båda systemen konvergerar vid aktiveringen av faktor X till Xa.
Koaguleringens sista steg är trombinets klyvning av fibrinogen och polymerisieringen av fibrinmonomerer till fibrin. Koaglet stabiliseras sedan genom tvärbindningar mellan fibrinmolekylerna. [Dessa tvärbindningar katalyseras av ett
transglutaminas (faktor XIII)].
________________________________________________________________________
5 SVAR:
Efter dagens injektion förväntas antikroppsbildningen komma igång efter 1-3
dygn och i huvudsak bestå av IgG, 100-1000 gånger mer än vid första vaccinationstillfället. Detta beror på att det finns ett stort antal minnes-B-celler sedan
tidigare kontakt med antigenet som genomgått skift från IgM- till IgG-produktion. Naiva B-celler kommer också att stimuleras och ge samma typ av antikroppssvar som vid det första vaccinationstillfället, d.v.s. antikroppsbildningen
börjar efter 5-7 dagar och består till att börja med av IgM och något senare av
IgG.
________________________________________________________________________
6 SVAR:
Antikropparna binder till stelkrampstoxinet och förhindrar att det tas upp av
nervceller. Det neutraliserade toxinet fagocyteras av "professionella" fagocyter
och bryts ner.
________________________________________________________________________
21
_________________________________________________________________________
7 SVAR:
IgG-molekylen som är Y-formad har två N-terminala antigenbindande ytor och
består av två likartade halvor som parvis består av en s.k. tung och lätt kedja
(protein), d.v.s. totalt 4 subenheter. Varje tung kedja består av 1 variabel och 3
konstanta domäner medan de lätta kedjorna består av en variabel och en konstant domän. De fyra subenheterna hålles ihop av hydrofoba interaktioner, (Hbindningar) och disulfidbryggor. Varje immunoglobulindomän består av något
som kan liknas vid en "ihoptryckt" ß-barrel (jfr med serinproteaser) som hålls
ihop i denna "sandwich"-konfiguration av en disulfidbrygga mellan två ß"sheat" [uppbyggda av 4 respektive 3 ß-trådar]. Mellan ß-trådarna finns det
loopar utan bestämd struktur. I de variabla domänernas loopar är primärstrukturen hypervariabel, för att ge IgG-molekylen specificitet för olika antigen.
IgG-molekylen binder sitt antigen med hjälp av icke kovalenta bindningar,
d.v.s. vätebindningar, jonbindningar och hydrofoba interaktioner.
________________________________________________________________________
8 SVAR:
Granulationsvävnad är den vävnad som bildas tidigt i sårläkningsprocessen.
Vävnaden byggs upp av en lucker bindväv med fibroblaster, inflammatoriska
celler och rikligt med kapillärer.
Ett granulom (en ”specifik inflammation”) är den härdformiga process som bildas när den akuta inflammatoriska reaktionen inte förmår att avlägsna orsaken
(exempelvis tuberkelbakterier, svamp, främmande kroppar). När makrofager
som rekryterats inte förmår digerera det infektiösa agens, tappar dessa sin rörlighet och omvandlas till epiteloidceller, vilka kan sammansmälta till histiocytära jätteceller. Denna härd omges ofta av en lymfocytvall och avkapslas så
småningom av bindväv.
________________________________________________________________________
9 SVAR:
Tillflöden via a. hepatica, från truncus coeliacus; a. cystica (till gallvägarna)
samt v. porta som dränerar hela magtarmpaketet ned till rectum distalt. Blodet
dräneras från levern till v. cava inferior. Porta-cava-shuntar finns över esophagus vener via azygos/hemiazygos till v. cava inf.; över rectalplexat, via v. rectalis inf. till v. iliaca interna; via bukväggens vensystem [caput meduse; lig.
falciforme]; samt via retroperitoneala vener till azygos/hemiazygossystemet.
________________________________________________________________________
10 SVAR:
Orsak
Njurskada
Tumör (GI, genitalt m. fl.)
Tumör i benmärg (primär eller sekundär)
Myelodysplastiskt syndrom / förgiftning
Dietärt
Atrofisk gastrit
Ärftliga sjd
Autoimmun hemolytisk anemi med mera
Verkningsmekanism
Erytropoietin etc.
Blödning i tumören (kronisk)
Undanträngande
Stamcellsskada
Fe, B12, folsyra m.m.
”Intrinsic factor” (B12)
Sickle cell anemi etc.
Antikroppsmedierat
________________________________________________________________________
22
_________________________________________________________________________
11 SVAR:
Receptorer på högtryckssidan (artärsidan) finns i sinus caroticus, samt i aortabågen, varav de förstnämnda är viktigast hos människa. Signaler går via
n. glossopharyngeus respektive n. vagus. Dessutom finns receptorer på
lågtryckssidan i förmaken, som sträcks vid ökad blodfyllnad respektive avlastas
vid minskad fyllnad. Impulsfrekvensen i de afferenta nerverna går ner vid en
blödning.
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
23
_________________________________________________________________________
FACIT: 238A2 – ”HJÄRNAN ÄR EN FANTASTISK MASKIN”
________________________________________________________________________
1 SVAR:
Elastisk bindväv [finns i ligament, blodkärlsväggar och lungvävnad och] karaktäriseras av låg draghållfasthet och hög tänjbarhet. Orsaken är att fibroblasterna
i denna typ av vävnad syntetiserar stora mängder av proteinet elastin [till skillnad från den bindväv som uppstår om fibroblasterna syntetiserar huvudsakligen
kollagen då vävnaden får hög draghållfasthet och låg tänjbarhet. Båda vävnaderna innehåller också proteoglykaner som bidrager till att upprätthålla turgor].
[Kollagen och elastin, är exempel på fibrösa proteiner med likartad sammansättning av aminosyrarester. Skillnaden i egenskaper beror på organsiation med
tripletter i primärstruktuten för kollagen medan] elastin är uppbyggt av omväxlande hydrofoba regioner (hydrofob interaktion) och basiska regioner som är
involverade i kovalenta korsbindningar mellan proteinmolekyler.
Fotvalven upprätthålls av ett stort antal elastiska ligament vilka tänjs när vi belastar foten (isättning); återfjädringen i samband med stegavvecklingen innebär
att ca. 17% av isättningsenergin konserveras under en stegcykel. Muskulaturen
sparas således.
Vid inandningen [som är aktiv även i vila] tänjs det stora antal elastiska trådar
som finns i den friska [unga] lungans stroma. Utandningen i vila är en passiv
process vilken åstadkoms genom att de elastiska trådarna drar ihop sig. [Vid
sänkt innehåll av elastiska komponenter (med eller utan andra lungförändringar) kommer utandningen att försvåras och kräva aktiv medverkan och sänkt
FEV% mm.]
________________________________________________________________________
2 SVAR:
Ett ’överskott’ på nervceller bildas under den tidiga utvecklingen och under
denna fas av nervsystemsutvecklingen är nervcellerna ”beroende” av neurotrofa
molekyler för att motverka induktion av cellernas nedärvda självmordsmaskineri: apoptos. Det antal nervceller som till slut blir kvar [t.ex. för innervationen av en muskel = målvävnad] beror således på tillgången till trofiska
molekyler, s.k. ”neurotrofiner” [vilka produceras av målvävnadens celler]. Normalt räcker inte denna produktion till för att vidmakthålla alla nervceller, varför
”tillgången” på s.k. neurotrofin bestämmer det slutliga antalet nervceller.
________________________________________________________________________
3 SVAR:
När en cell eller grupp celler påfrestas akut i sådan omfattning att den inte
längre kan anpassa sig, leder detta till celldöd. Vid nekros rör det sig om någon
form av skada som leder till att cellen förstörs (ischemi, strålning, extrema temperaturer, virus, kemikalier). Vid apoptos startas ett särskilt program i cellen
(fragmentering av DNA, caspasinducerad proteolys, ceramidinducerad mitokondrieskada), och detta har ofta en mer fysiologisk roll t.ex. vid morfogenes
och vid immunologiska reaktioner.
________________________________________________________________________
24
_________________________________________________________________________
4 SVAR:
Proteinet skall förhindra att cellen går in i S-fas, om den har ett defekt DNA.
Om defekten inte repareras initierar p53 apoptos. Hämmas denna funktion skapas genetisk instabilitet, vilket i sin tur ökar risken för utveckling av cancer.
________________________________________________________________________
5 SVAR:
Mitokondriella mutationer kan ge upphov till defekter i elektrontransportkedjan,
vilket medför en nedsatt energiproduktion. Detta leder till att celltyper med ett
högt energibehov kommer att drabbas i första hand.
________________________________________________________________________
6 SVAR:
DNA-reparation kan ske genom så kallade återställare (fotoreaktivering, demetyleringar) och excision-reparationer (bas-, nukleotid- och mismatch- reparation). [DNA-glykosylas] är nyckelenzymet som identifierar och tar bort felaktiga DNA baser under bas-excision reparation. Endonukleaser klyver DNAkedjan vid skadestället och fosfodiesteras tar bort deoxyribosresten. Gapet efter
bortklyven nukleotid fylls sedan i med hjälp av DNA-polymeras och DNA-ligas.
________________________________________________________________________
7 SVAR:
N. vagus (n. X) är en parasympatisk nerv, som innerverar samtliga inälvor från
gomseglet ned till distala colon transversum, inklusive hjärta och luftvägar.
En ökad aktivitet i n.vagus leder bl a till:
1. hämning av sinusknutan i hjärtat (=lägre frekvens), samt sänkt
överledningstid i AV-knutan (AV-block vid kraftig vagusaktivering);
2. ökad sekretion från körtlar i svalg och luftvägar;
3. ökad saltsyreproduktion från ventrikelslemhinnan;
4. ökad sekretion av seröst alkaliskt sekret i pankreas och gallvägar;
5. överordnat stimulerande effekt på motorik i magsäck och tarm till strax
innan vänster kolonflexur [men receptiv relaxation i magsäck blir följden
vid specifik aktivering vid afferens från oesophagusreceptorer].
________________________________________________________________________
8 SVAR:
Sympatiska fibrer har en vasokonstriktoreffekt på artärsystemet (frisättning av
noradrenalin som verkar på alfareceptorer) fram till de prekapillära sfinktrarna
och kapillärer, vilket leder till minskat flöde till vävnaden (kapillär genomblödning) och därmed minskat kapillärtryck. [Det senare ger upphov till absorption
av interstitiell vätska till blodbanan. Sympatiska fibrer innerverar också venösa
kärl (kapacitanskärl) och aktivering av dessa leder till en minskad blodvolym i
vensystemet.] Indirekt leder sympatikusaktivering till insöndring av adrenalin
(mest) och noradrenalin, vilket påverkar kärlen hormonellt.
________________________________________________________________________
25
_________________________________________________________________________
9 SVAR:
En tryckgradient driver blodet från perifera vener (20 mm Hg) till höger förmak
(0 mm Hg). Musklernas kontraktion tillsammans med klaffarna i de perifera
venerna driver blodet mot hjärtat (muskelpumpen). [Tonus i större vener spelar
roll för att reglera distributionsvolymen på vensidan (kapacitanskärl; se fråga
8].
________________________________________________________________________
10 SVAR:
Pulsatiliteten i GnRH (”Gonadotropin releasing hormone”) från hypothalamus
styr sekretionen av FSH och LH från hypofysen. De varierande nivåerna av
FSH och LH leder till fluktuerande östrogenproduktion från ovarialfollikeln
under menstruationscykeln. Med stigande ålder hos kvinnan mognar färre ovarialfolliklar och östrogenproduktionen avtar. Den minskande feed-back hämningen på hypothalamus-hypofys leder till ökande nivåer av FSH och LH.
________________________________________________________________________
11 SVAR:
Celler i sådana organ innehåller aromatas, som omvandlar testosteron till östradiol, vilket är receptorns ligand. [Detta enzym uttrycks bl.a. i flera nervcellsgrupper!]
________________________________________________________________________
12 SVAR:
Vitamin A är väsentligt för syntesen av vitamin A-aldehyden som ingår som
prostetisk grupp i rhodopsin. Rhodopsin är den molekyl som reagerar när fotoner träffar stavar och tappar, och som via G-protein (transducin) och fosfodiesteras reglerar halten av c-GMP. c-GMP styr Na+-kanalerna i fotoreceptorns
plasmamembran.
Vitamin A finns i smör, viss mjölk och morötter (som karoten).
________________________________________________________________________
26
_________________________________________________________________________
13 SVAR:
________________________________________________________________________
14 SVAR:
Purves 2001
________________________________________________________________________
27
_________________________________________________________________________
15 SVAR:
En B- och/eller T-cellsreaktivitet riktad mot kroppsegen vävnad.
1. Skyddande barriärer (tex blod-hjärn-barriären) förstörs så att skyddade antigen exponeras för immunsystemet.
2. Antikroppar mot mikrobiella antigen reagerar med värden; korsreagerande
antikroppar pga "molecular mimicry".
3. Infektioner kan inducera co-stimulatoriska molekyler som felaktigt aktiverar
autoreaktiva lymfocyter.
4. Polyklonal stimulering av T-lymfocyter genom mikrobiella proteiner som
fungerar som superantigen.
5. Mikrobiella substanser (tex endotoxin) kan orsaka polyklonal B-cellsaktivering.
6. Felaktig selektion i thymus. T-celler som känner igen "själv" genomgår ej
apoptos.
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
28
_________________________________________________________________________
FACIT: 238B3 – ”VITA ROCKEN”
________________________________________________________________________
1 SVAR:
Utveckling av bröstkörtelvävnad utanför bröstet. Sker utefter ”mjölklisten” som
går från ljumskarna upp mot axillerna, ses oftast i axillen. Reagerar som ordinär
bröstkörtelvävnad på hormonellt stimulus och kan svälla och simulera tumör, t
ex under graviditet. Kan också vara utgångspunkt för en äkta tumör.
________________________________________________________________________
2 SVAR:
Östrogenproduktionen når en topp straxt innan ovulationen och östrogen
stimulerar tillväxt av vävnaden [ökning av antalet gångar och fettdepositionen].
Efter ovulation ökar mängden progesteron kraftigt, vilket ökar den sekretoriska
potentialen och mängden vätska i bröstvävnaden, [vilket kan leda till
spänningskänsla och ömhet strax innan menstruationen].
________________________________________________________________________
3 SVAR:
Steroidhormoner verkar via intracellulära receptorer, som kan finnas fritt i
cytoplasman. Receptor-hormonkomplexen transporteras till kärnan där de
fungerar, som transkriptionsfaktorer. Receptorerna binder hormonet med en
domän, binder till DNA med en annan domän, och det basala
transkriptionsmaskineriet med ytterligare en domän. Det funktionella
komplexet består av två steroidmolekyler och två receptormolekyler.
________________________________________________________________________
4 SVAR:
Fibroadenomatos (fibrocystisk sjukdom), mastit, fibroadenom, lipom, cysta,
mm. Full poäng för 3 rimliga förslag.
________________________________________________________________________
5 SVAR:
Bröstkörteln ligger mot m. pectoralis major och dess fascia [och vid komplett
mastektomi tas som regel även denna muskel med en bloc]. Lymfan kan
dräneras direkt till axillära knutor (laterala delen av körteln), supraklavikulära
knutor (övre delen av körteln) samt parasternala knutor (mediala delen av
körteln).
________________________________________________________________________
29
_________________________________________________________________________
6 SVAR:
Insulin stimulerar till ett ökat glukosupptag i fettväven, något som är
nödvändigt för att fettväven skall kunna bilda triacylglycerol (TAG eller
triglycerid, TG; fett). Dessutom behöver fettcellen ta upp fettsyror och aktivera
dessa. Mekanismen för det insulinstimulerade glukosupptaget involverar
bindning av insulin till insulinreceptorer (dimera tyrosinkinas-receptorer),
autofosforylering, intracellulär fosforylering av IRS ("insulin response
substrate") och vidare aktivering av 2:nd messenger mekanismer vilka leder till
rekrytering av Glut 4-transportörer från intracellulära vesiklar till
plasmamembranet. Det upptagna glukoset metaboliseras av fettcellen via
glykolysen till dihydroxyaceton-fosfat följt av reduktion [mha enzymet
glycerol-fosfat-dehydrogenas] till glycerol-3-fosfat som behövs för nysyntesen
av TG. För TG-syntesen behöver fettcellen också ta upp fettsyror från
chylomikroner och/eller VLDL partiklar som transporterar TG. Mekanismen
för detta är att det extracellulärt belägna enzymet lipoproteinlipas [hänger i ett
GPI-ankare], som förekommer i många kapillärväggar, klyver
esterbindningarna i TG varvid fettsyrorna kan upptas av fettcellen. Insulin
aktiverar lipoproteinlipas i fettväven. Intracellulärt måste dessa fettsyror (FA)
aktiveras mha av enzymet tiokinas ("fatty acyl cosynthetase") till FA-CoA.
Med hjälp av ett acyltransferas adderas två sådana aktiverade fettsyror till
glycerol-3-fosfat varvid fosfatidsyra bildas. I ett sista steg defosforyleras
fosfatidsyra och den tredje fettsyran adderas m.h.a. acyltransferas och ger
slutprodukten TG.
________________________________________________________________________
7 SVAR:
Viss vattenresorption (den sista intorkningen) från faeces och bildning (genom
bakterier) av vitamin K. [Även andra funktioner som att göra utsöndrade ämnen
icke resorberbara, exempelvis omvandling av urobilinogen till sterkobilin.]
________________________________________________________________________
8 SVAR:
Caecum med appendix vermiformis; intraperitonealt; colon ascendens,
retroperitonealt; colon transversum, intraperitonealt; colon descendens,
retroperitonealt; colon sigmoideum, intraperitonealt; rectum, i huvudsak
retroperitonealt belägen. Den arteriella försörjningen erhålls via a. mesenterica
superior, a. mesenterica inferior samt a. iliaca interna (aa rectales media et
inferior).
________________________________________________________________________
9 SVAR:
Taenier samt haustrae och plicae; 3 bindvävsband med glatt muskulatur som
löper längs tjocktarmen och som ger tarmen karaktäristiska veckbildningar och
utbuktningar.
________________________________________________________________________
30
_________________________________________________________________________
10 SVAR:
En skiss kan visa leverceller och sinusoider, centralven och portatriad med
förklaring av alla kärl. Metastas från colon hamnar i portazonen.
Guyton & Hall 2000 9:e uppl.
________________________________________________________________________
11 SVAR:
Retroperitonealt. Paravertebralt, med översta delen ca 1/3 belägen ovanför
nedre revbenskanten. [Höger njure något lägre än vänster njure; pga levern.]
________________________________________________________________________
12 SVAR:
Ganong 1999 18:e uppl.
Processerna i Henles slynga och vasa recta bygger upp den osmotiska
gradienten i medulla. Samlingsrörens permeabilitet avgör den slutliga
koncentrationen genom reglerade vattenkanaler (aquaporiner). Regleras av
vasopressin/ADH.
________________________________________________________________________
31
_________________________________________________________________________
13 SVAR:
Olika njursjukdomar kan hindra blodflödet till juxtaglomerulära apparaten.
Detta stimulerar till insöndring av renin, som i sin tur aktiverar angiotensinogen
till angiotensin I, vilket sedan [i kärlendotel, bl a lungan] omvandlas till angiotensin II, vilket är kärlkontraherande och aldosteronfrisättande och därmed
blodtrycksstegrande.
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦
32
_________________________________________________________________________
FACIT: 238B4 – ”RIDLÄGER”
________________________________________________________________________
1 SVAR:
A. poplitea som avger a. tibialis anterior och posterior (som i sin tur avger a.
fibularis). Hela underbenet straxt nedom knät samt foten är kritiskt beroende av
intakt a. poplitea.
________________________________________________________________________
2 SVAR:
Palpation av a. dorsalis pedis på fotryggen samt a. tibialis posterior bakom
mediala malleolen, samt bedömning av hudtemperatur, nagelbäddsfärg och återfyllnad, samt muskelfunktion i underbens/fotmuskulatur.
________________________________________________________________________
3 SVAR:
Penicillin hämmar syntesen av cellväggspeptidoglykanen genom att binda till
och hämma de enzymer (PBPn) som sammanlänkar peptidkedjorna i peptidoglykanen. Hos Gramnegativa bakterier sker denna reaktion innanför det yttre
membranet, genom vilket vanligt penicillin (PcV) inte kan penetrera.
________________________________________________________________________
4 SVAR:
Proximalt art. radiocarpea mellan radius distala ände och ossa scaphoideum/lunatum/triquetrum [ledhuvud]; distalt art. mediocarpea som är en sammansatt ledgång mellan den proximala och den distal raden av handrotsben. I
bägge ledgångarna kan radial/ulnar flexion (deviation) och dorsal/palmar flexion utföras.
________________________________________________________________________
5 SVAR:
Förklaras oftast med att smärtfibrer från inre organ och smärtfibrer från hudytan
konvergerar på samma neuron i ryggmärgen (konvergensteorin). Normalt är
detta spinalneuron aktiverat av smärtfibrer från hudytan och leder alltså till en
perception av smärta från detta område. När inre organ aktiverar spinalneuronet
leder detta till smärtperception av samma hudområde.
________________________________________________________________________
6 SVAR:
TBE virus (”tick-borne encephalitis virus”) och Borrelia burgdorferi.
Vid Borrelia-infektion ses i många fall en radiellt växande rodnad (erythema
migrans) runt fästingbettet. [Rodnaden bleknar centralt].
Borrelia är en spirochet (spiralformad) [med längsgående flageller som ligger
mellan cytoplasmamebranet och det yttre membranet]. TBE tillhör flavi-viridae
som har plus-sträng, kodande RNA (fungerar direkt som mRNA) och är försedda med hölje. Potentiella mål för terapi är virusspecifikt RNA-beroende
RNA-polymeras eller proteas som krävs för mognad av virus.
________________________________________________________________________
33
_________________________________________________________________________
7 SVAR:
Liquor bildas i plexus choroideus (i samtliga fyra ventriklar). Vätskan rinner via
aqueducten till 4:e ventrikeln och passerar där [via apertura mediana och apertura lateralis dx. och sin.] ut i subarachnoidalrummet. Från subarachnoidalrummet dräneras liquor till dura maters sinussystem vilket tömmer sig till vä.
och hö. sidas v. jugularis interna. Vid stopp kan tryckstegring och hydrocephalus uppstå.
________________________________________________________________________
8 SVAR:
Det finns fyra typer av allergi/överkänslighetsreaktioner, de tre första beroende
av antikroppar och den fjärde av T-celler:
Typ I Snabb överkänslighetsreaktion (t ex allergisk astma)
Typ II Cytotoxisk reaktion (t ex Rh-inkompatibilitet)
Typ III Immunkomplex-utlöst (t ex vaskulit)
Typ IV Fördröjda T-cellsreaktionen (t ex granulom)
Vid reaktion mot antiserum är det fråga om en typ III-reaktion. Cirkulerande
antikroppar, bildade efter tidigare behandling med djurserumet, bildar
immunkomplex när de reagerar med lösligt antigen, i detta fall serumproteiner
från djurslaget ifråga (värden där antiserum mot ormgiftet framställts).
Cirkulerande immunkomplex leder i sin tur till komplementaktivering. Detta i
sin tur leder till kärlläckage, plasmavolymförlust, vasodilatation samt kraftigt
blodtrycksfall, till slut chock.
________________________________________________________________________
9 SVAR:
Korrekt redogörelse för auskultatorisk och palpatorisk metod för mätning av
systoliskt + diastoliskt blodtryck (Korotkoffs ljud) respektive systoliskt blodtryck. Se lärobok och laborationskompendier för detaljer.
________________________________________________________________________
10 SVAR:
Hjärta: huvudsakligen beta1-receptorer. Aktivering av dessa leder till ökad
hjärtfrekvens och kontraktionskraft.
Skelettmuskelkärl: beta2-receptorer. Aktivering av dessa leder till kärldilatation.
Luftvägar: beta2-receptorer. Aktivering av dessa leder till luftvägsdilatation.
________________________________________________________________________
11 SVAR:
Med lipolys menas spjälkning av triacylglyceroler (triglycerider, TG) i fettväv
till fria fettsyror och glycerol samt frisättning till blodbanan av dessa. Förekommer vid långvarigt muskelarbete samt vid fasta. Används bland annat [genom betaoxidation] som substrat i muskulatur och lever. Visst fettutnyttjande i
framför allt hjärtmuskulatur i vila.
________________________________________________________________________
34
_________________________________________________________________________
12 SVAR:
Dynamisk spirometri med bestämning av FEV1.0, där ”lutningen” på utandningskurvan är försämrad, resulterande i ett sänkt FEV1.0 [med nyare apparatur
fås även volyms-flödesdiagram].
________________________________________________________________________
♦♦♦♦♦