Europaparlamentet
2014-2019
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
2016/2269(INI)
6.6.2017
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om bekämpning av ojämlikhet som ett sätt att stimulera sysselsättning och
tillväxt
(2016/2269(INI))
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande av yttrande: Javi López
PR\1127388SV.docx
SV
PE606.008v01-00
Förenade i mångfalden
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 3
MOTIVERING......................................................................................................................... 11
PE606.008v01-00
SV
2/12
PR\1127388SV.docx
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om bekämpning av ojämlikhet som ett sätt att stimulera sysselsättning och tillväxt
(2016/2269(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,
–
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 9,
–
med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan,
–
med beaktande av kommissionens EU Employment and Social Situation, Quarterly
Review från september 2015,
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2014 om en genomgång
av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),
–
med beaktande av kommissionens rapport Employment and Social Developments in
Europe 2012,
–
med beaktande av kommissionens åtgärdspaket för sociala investeringar av den
20 februari 2013,
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 om den
europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för
social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758),
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), samt parlamentets
resolution av den 16 juni 2010 om Europa 20201,
–
med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för
sociala rättigheter2,
–
med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om att uppnå målet för
fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader3,
–
med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet,
med särskilt fokus på barnfattigdom4,
–
med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta
gruppers tillgång till vård5,
–
med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2013 om kommissionens meddelande
1
EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.
Antagna texter, P8_TA(2017)0010.
3
Antagna texter, P8_TA(2016)0136.
4
Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
5
EUT C 75, 26.2.2016, s. 130.
2
PR\1127388SV.docx
3/12
PE606.008v01-00
SV
Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive
genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–20201,
–
med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska
plattformen mot fattigdom och social utestängning2,
–
med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om fattigdom bland kvinnor i
Europeiska unionen3,
–
med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i
EU4,
–
med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med
minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett öppet samhälle för alla i
Europa5,
–
med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om främjande av social
integration och bekämpning av fattigdom, inbegripet barnfattigdom, inom EU6,
–
med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000047/2016 om att minska
ojämlikheten för att ge nytt liv åt en hållbar ekonomisk tillväxt för alla i EU,
–
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10
december 2013 om en europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer,
–
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15
juni 2011 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en
europeisk ram för social och territoriell sammanhållning7,
–
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den
30 september 2009 Arbete och fattigdom: ett nödvändigt helhetsperspektiv,
–
med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 31 mars 2011 om den europeiska
plattformen mot fattigdom och social utestängning8,
–
med beaktande av årsrapporten från kommittén för socialt skydd av den 10 mars 2015
om den sociala situationen i EU (2014)9,
–
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd av den 15 februari 2011
Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning:
1
EUT C 65, 19.2.2016, s. 68.
EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
3
EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 77.
4
EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 25.
5
EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 8.
6
EUT C 9 E, 15.1.2010, s. 11.
7
EUT C 248, 25.8.2011, s. 130.
8
EUT C 166, 7.6.2011, s. 18.
9
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=7744&visible=0
2
PE606.008v01-00
SV
4/12
PR\1127388SV.docx
flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin1,
–
med beaktande av Eurofounds rapport Tredje europeiska undersökningen om
livskvalitet – Livskvaliteten i Europa: krisens effekter,
–
med beaktande av Eurofounds rapport Tredje europeiska undersökningen om
livskvalitet – Livskvaliteten i Europa: sociala skillnader,
–
med beaktande av Europeiska ekonomiska vårprognosen 2016, Institutional Paper 25,
från kommissionen,
–
med beaktande av FN:s rapport Report on the World Social Situation 2007: The
Employment Imperative,
–
med beaktande av OECD:s rapport av den 21 maj 2015 In It Together: Why less
inequality benefits all,
–
med beaktande av OECD:s rapport från december 2011 Divided We Stand: Why
Inequality Keeps Rising,
–
med beaktande av OECD:s rapport Growing Unequal? : Income Distribution and
Poverty in OECD countries, från oktober 2008,
–
med beaktande av det interna diskussionsunderlaget från IMF Redistribution, Inequality
and Growth, av Ostry, Berg och Tsangarides från april 2014,
–
med beaktande av det interna diskussionsunderlaget från IMF Inequality and
Unsustainable Growth: Two Sides of the Same Coin? av Berg och Ostry, från april
2011,
–
med beaktande av World of Work Report 2013: Repairing the economic and social
fabric, Snapshot of the United States, ILO 2013,
–
med beaktande av forskningsprojektet Drivers slutrapport Final Scientific Report:
Social Inequalities in early childhood health and development: a European-wide
systematic review, London, september 2014,
–
med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och
yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för kvinnors
rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0000/2017), och av följande
skäl:
A.
Ojämlikhet undergräver samhällets förtroende och urholkar stödet för de demokratiska
institutionerna.
B.
Stor ojämlikhet minskar den faktiska efterfrågan, hämmar innovationen och kan leda till
1
Yttrande från kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska unionens råd, 6491/11, SOC 124, av den 15
februari 2011.
PR\1127388SV.docx
5/12
PE606.008v01-00
SV
ökad finansiell sårbarhet.
C.
Ojämlikhet undergräver både tillväxten och skapandet av sysselsättning av god
kvalitet1, enligt internationella institutioner såsom IMF2 eller OECD3.
D.
Ökad ojämlikhet hör ihop med att både arbetstagarnas andel av nationalförmögenheten
och den fackliga organiseringsgraden minskar.
E.
Ökad ojämlikhet förknippas med minskad social rörlighet, inskränkt mänsklig kapacitet
och begränsningar för den individuella och kollektiva friheten.
F.
Ökad ojämlikhet förknippas med sämre hälsa och utbildningsresultat.
G.
Ekonomisk trygghet är en förutsättning för mänskligt självförverkligande och
medborgarskap på lika villkor.
H.
Mellan 2008 och 2014 blev ojämlikheten i medlemsstaterna större i fråga om hushållens
disponibla inkomst, huvudsakligen i Medelhavsländer såsom Spanien, Grekland,
Portugal eller Cypern4.
I.
Nivån i fråga om ojämlikhet utformas av institutioner och politiska ingripanden.
Att inrätta en europeisk politik mot ojämlikhet
1.
Europaparlamentet bekräftar att ökande ojämlikhet är ett hot mot det europeiska
projektets framtid, undergräver dess legitimitet och skadar förtroendet för EU som en
drivkraft för sociala framsteg.
2.
Europaparlamentet är fast övertygat om att arbetet med att minska ojämlikheten måste
prioriteras institutionellt på europeisk nivå, inte bara för att motverka fattigdom eller
främja konvergens, utan också för att det är en förutsättning för ekonomisk
återhämtning, skapande av arbetstillfällen med god kvalitet och delat välstånd.
3.
Europaparlamentet framhåller att ojämlikheten måste minska för att det ska gå att
främja demokratier som är rättvisare och stabilare, samt för att populism och extremism
ska förpassas ut i marginalen och för att säkerställa att alla unionsmedborgare sluter upp
bakom det europeiska projektet.
4.
Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att Europeiska
unionen måste fullgöra sina fördragsenliga åtaganden om att främja sina invånares
välbefinnande, tillsammans med full sysselsättning, sociala framsteg, social rättvisa och
socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna
1
IMF (2017) Working Paper 17/76 Inequality Overhang. Grigoli, Francesco; Robles, Adrian.
IMF (2015), Causes and Consequences of Income Inequality: A Global Perspective. Staff Discussion Note
SDN/15/13 Washington: International Monetary Fund.
http://www.imf.org/external/pubs/ft/sdn/2015/sdn1513.pdf
3
OECD (2015) In It Together. Why less inequality benefits all (sammanfattning tillgänglig på svenska). OECD
Publishing, Paris.
4
Eurofound (2017) Income inequalities and employment patterns in Europe before and after the Great
Recession.
2
PE606.008v01-00
SV
6/12
PR\1127388SV.docx
och skydd av barnets rättigheter1.
5.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera vad
man åstadkommit och uppnått med hjälp av samordningen av den ekonomiska
politiken, med hänsyn tagen till utvecklingen i EU i fråga om sociala framsteg och
social rättvisa. Parlamentet varnar för att den europeiska planeringsterminen inte
lyckats uppnå dessa mål, och inte heller kunnat minska ojämlikheten.
6.
Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvidga tillämpningsområdet
för den europeiska planeringsterminen och förfarandet vid makroekonomiska obalanser
genom tillägg av nya bindande indikatorer för uppskattning av individuella skillnader i
fråga om ojämlikhet, så att den ekonomiska samordningen kommer att anknytas till
sysselsättning och social prestanda.
7.
Europaparlamentet går än en gång ut med ett upprop om att det ska inrättas en verklig
europeisk pelare för sociala rättigheter och att EMU ska byggas ut med en mer
djupgående och rättvis social dimension, där nödvändiga lagstiftningsmässiga,
institutionella och ekonomiska resurser anslås till garanterandet av sociala framsteg.
8.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga räckvidden för Europa 2020strategin, så att dess mål också kommer att innefatta kampen mot ojämlikhet, vilket bör
avstämmas efter Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.
9.
Europaparlamentet går än en gång ut med ett upprop om ett europeiskt socialt protokoll
som ska säkerställa att grundläggande rättigheter tar företräde framför ekonomiska
friheter.
Att förbättra insatserna för att skapa arbetstillfällen med god kvalitet
10.
Europaparlamentet uttrycker oro över hur ojämlikheten utvecklats i Euopa efter krisen,
en utveckling som i mångt och mycket haft den växande arbetslösheten som drivkraft2.
11.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå utökade resurser till
ungdomssysselsättningsinitiativet för perioden 2017–2020, så att det beviljas minst
21 miljarder euro till det, och även ungdomar som inte fyllt 30 år kommer att beröras av
det. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett bättre genomförande av
ungdomssysselsättningsinitiativet och därvid ta hänsyn till vad Europeiska
revisionsrätten senast kommit fram till i sin rapport om användningen av detta initiativ.
12.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa, via ESF och den europeiska
planeringsterminen, ett fullständigt genomförande på nationell nivå av de reformer som
skisserats upp i rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på
arbetsmarknaden.
Att förbättra arbets- och levnadsvillkoren
13.
Europaparlamentet uttrycker oro över att det blir allt vanligare med atypiska
1
Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), samt ingressen till EUF-fördraget.
Eurofound (2017) Income inequalities and employment patterns in Europe before and after the Great
Recession.
2
PR\1127388SV.docx
7/12
PE606.008v01-00
SV
anställningsavtal och olika slag av atypiska anställningsformer, som hänger samman
med osäkra arbetsförhållanden, lägre löner, utnyttjande, sämre socialförsäkringsavgifter
och ökande ojämlikhet.
14.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett
ramdirektiv om att all anställning ska vara förenad med anständiga arbetsförhållanden,
så att alla arbetstagare tillförsäkras en grundläggande uppsättning rättigheter som de kan
göra gällande och det blir slut på diskrimineringen till följd av arbetsavtalstyp, samtidigt
som arbetstagarna tillförsäkras ett minimiantal arbetstimmar och skäliga arbetstider
underlättas, tillsammans med rätten att förhandla om arbetstidens uppläggning.
15.
Europaparlamentet är fast övertygat om att en exakt och gemensam klassificering av
olika anställningsformer, som utförs på europeisk nivå och bygger på arbetsprestandan,
kommer att minska bristen på anställningstrygghet.
16.
Europaparlamentet oroar sig för att den tilltagande automatiseringen får
skadeverkningar, i och med att lagstiftningen inte hinner anpassas i tid och
automatiseringen hotar att utsätta socialskyddssystemen och lönerna för press i riktning
nedåt, vilket särskilt drabbar arbetstagare med låga och medelhöga kvalifikationer.
17.
Europaparlamentet efterlyser ett gemensamt grepp från medlemsstaternas sida på frågan
om att införa ett system för minimiinkomst för att stödja personer med otillräckliga
inkomster, göra grundläggande tjänster mera åtkomliga, bekämpa fattigdomen och
sporra till integration i samhället.
18.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett
europeiskt system för arbetslöshetsförsäkring, såsom komplement till de nuvarande
nationella förmånssystemen. Parlamentet anser att en sådan automatisk
stabiliseringsfaktor kan spela en viktig roll för att minska ojämlikheten mellan olika
länder och neutralisera följderna av att länder råkar ut för asymmetriska chocker.
19.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för varje medlemsstat inrätta ett index
för en lön som går att leva på, och att rekommendera att det, antingen lagstiftningsvägen
eller genom kollektivförhandlingar och under medverkan av arbetsmarknadens parter,
inrättas nationella lönegolv som ska ligga till grund för bindande mål i nationella
reformplaner.
Att förstärka fackets och arbetstagarnas rättigheter
20.
Europaparlamentet anser att bakåtsträvande arbetsmarknadsreformer försvagat
arbetstagarnas representation och förhandlingsstyrka, skadat rättvisan i samband med
kollektivförhandlingar och gjort så att arbetstagarna blivit mera ojämlika jämfört med
kapitalet. Parlamentet uttrycker oro över vilka konsekvenser dessa
arbetsmarknadsreformer kommer att få i form av allt otryggare arbetsförhållanden och
lägre löner.
21.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka
arbetstagarnas rättigheter och förhandlingsstyrka genom att utföra strukturreformer på
arbetsmarknaderna, utvidga kollektivförhandlingarnas täckningsgrad och främja facklig
organisering.
PE606.008v01-00
SV
8/12
PR\1127388SV.docx
Att stärka välfärdsstaten och socialskyddet
22.
Europaparlamentet framhåller att åtstramningen i många länder blivit till stort förfång
för välfärden och socialskyddssystemen, med ofantliga konsekvenser i form av ojämlik
inkomstfördelning.
23.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna till reformer av sina välfärdssystem
(utbildning, hälso- och sjukvård, pensioner och inkomstöverföringar) så att
omfördelningen blir effektivare och inkomstfördelningen rättvisare, mot bakgrund av de
nya sociala riskerna och de nya utsatta grupper vi fått i samhället, som ett resultat av de
sociala och ekonomiska utmaningar som samhället ställs inför.
24.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som
följer andan i ILO:s rekommendation om hithörande frågor, för att garantera varje
invånare i EU en miniminivå av socialt skydd, med allmän tillgång till hälso- och
sjukvård, grundläggande inkomsttrygghet och tillgång till de varor och tjänster som
definierats såsom nödvändiga på nationell nivå.
25.
Europaparlamentet framhåller att det måste finnas en allmän, offentligt förvaltad,
solidaritetsbaserad och tillräcklig ålderspension för alla. Parlamentet uppmanar
kommissionen att stödja medlemsstaterna med att stärka systemen för folkpensioner och
arbetspensioner, så att pensionärer får en tillräcklig inkomst som rejält överstiger
fattigdomströskeln och låter dem ha kvar sin levnadsstandard.
26.
Europaparlamentet framhåller att de grundläggande rättigheterna för personer med
funktionsnedsättning bör garanteras, bland annat rätten till anständigt och obehindrat
arbete, tillgången till tjänster och grundläggande inkomsttrygghet anpassad efter den
enskildes behov, drägliga bostader och social delaktighet, tillsammans med särskilda
bestämmelser till skydd mot utnyttjande och tvångsarbete.
27.
Europaparlamentet anser att den internationella handeln varit en tillväxtdrivande kraft i
många länder, men att den också kan uppfattas som en källa till ojämlikhet. Parlamentet
uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för rättvisare internationella
handelsavtal som respekterar EU:s arbetsmarknadslagstiftning och samtidigt skyddar
såväl arbetstillfällen med god kvalitet som arbetstagarnas rättigheter och säkerställer att
det finns inomeuropeiska och nationella mekanismer för kompensation till arbetstagare
och sektorer som drabbats negativt.
Kamp mot fattigdom och social utestängning
28.
Europaparlamentet anser att dagens ojämlika möjligheter för barn och ungdomar blir till
skada för deras välbefinnande och framtida utveckling som individer, och således bidrar
till att Europas ungdomar alieneras, särskilt de som befinner sig på orätt sida av
möjlighetsklyftan.
29.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta kraftigare tag
mot barnfattigdomen, genom att säkerställa ett samordnat genomförande av initiativet
”Investera i barnen” via barngarantisystemet.
30.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta ett
PR\1127388SV.docx
9/12
PE606.008v01-00
SV
gemensamt grepp på frågan om en nationell grundläggande inkomst för barn, för att
varje barn ska få en minimiinkomst, vilket bidrar till uppnåendet av målen i
Europa 2020-strategin när det gäller att minska fattigdomen och risken för social
utestängning.
Att nå fram till en verklig könsbalans
31.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera sitt lagstiftningspaket om
balans mellan arbetsliv och privatliv med två nödvändiga initiativ, nämligen ett förslag
till ett nytt direktiv om mammaledighet, där dessa rättigheter förnyas, och ett nytt
förslag till direktiv om långtidsvård och omsorgsgivare.
32.
Europaparlamentet anser att det fortfarande finns ett lönegap mellan kvinnor och män,
trots den nuvarande lagstiftningen om lika lön för likvärdigt arbete, oavsett om det
utförs av manliga eller kvinnliga arbetstagare, och att pensionsgapet mellan kvinnor och
män är ännu större. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att
åtgärda den utmaning denna könsklyfta innebär, både i fråga om löner och pensioner.
Att modernisera skattesystemen
33.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa lagstiftning där medlemsstaterna
åläggs att inom en begränsad tidsfrist offentliggöra förhandsbesked i skattefrågor till
storföretag.
34.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett mellanstatligt
FN-organ för samarbete i skattefrågor.
35.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram förslag till ett europeiskt
finansregister och ta initiativ till diskussioner om ett världsomfattande finansregister.
°
°
36.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen.
PE606.008v01-00
SV
°
10/12
PR\1127388SV.docx
MOTIVERING
Ojämlikheten, i bemärkelsen av allt större inkomst- och förmögenhetsklyftor mellan dem som
har det sämst ställt respektive bäst ställt i ekonomiskt hänseende, har på senaste tiden blivit
ytterst relevant för förståelsen, inte bara av ekonomiska trender, utan också av den senaste
tidens sociala, politiska och institutionella förändringar.
Under efterkrigstiden kom välfärdsstaten och omfördelningspolitiken att växa fram och
befästas i västerlandets ekonomier, varefter utvecklingen slog om i riktning mot ojämlikhet.
Inom den akademiska forskningen har det offentliggjorts nya sätt att förstå denna utveckling,
både i och för sig och som en del av en allt snabbare globaliseringsprocess, och detta har lett
till att ojämlikheten som begrepp kommit att populariseras och tas med som en viktig faktor
för att man i den politiska diskussionen ska kunna förstå dagens och våra framtida
utmaningar.
Den stora ekonomiska tillbakagången som drabbade västerlandets utvecklade ekonomier har
spritt sig mer eller mindre till hela världen och den har bara förvärrat de skillnader som
iakttagits i fråga om ojämlikhet mellan och inom olika länder, framför allt i de utvecklade
ekonomier som drabbats hårdare av krisen och som mestadels ligger i Europa.
Slutligen kan det tänkas att de senaste årens djupgående och mycket snabba politiska
förändringar, med anknytning till framväxten av nationalism och främlingsfientlighet,
protektionism och ökad radikalisering jämte extremism, kan ha sitt ursprung bland annat i att
den faktiska eller upplevda ojämlikheten ökat, inte bara inom vissa länder (de fattiga och
arbetande samhällsklasserna känner ingen samhörighet med den politiska och ekonomiska
eliterna), utan också mellan olika länder (i och med att medelklassen relativt sett fått bättre
inkomster i de framväxande länderna, i en situation där hushållen i den lägre medelklassen
drabbats av sjunkande inkomster, i takt med att deras arbetstillfällen inom mogna
industrigrenar flyttar ut till andra länder).
Här blir det svårt att förklara varför EU:s institutioner och medlemsstater inte klarat av att
uttryckligen ge sig i kast med den utmaning som ökande ojämlikhet innebär, inte bara för
sammanhållning och social rättvisa, utan också för ekonomisk tillväxt och skapande av
arbetstillfällen med god kvalitet.
Därför syftar detta initiativ till att få den utmaning som ojämlikheten innebär att prioriteras
högst på europeisk nivå, mot bakgrund av den situation vi befinner oss i. Detta föreslås ske
med hjälp av den europeiska sammanhållnings- och investeringspolitiken och utvecklingen i
Europa i riktning mot en socialpolitisk samordning, framför allt när det gäller kampen mot
fattigdom och social utestängning, men också när det gäller att förbättra levnads- och
arbetsvillkoren, föra en aktiv arbetsmarknadspolitik eller stärka fackets och arbetstagarnas
rättigheter.
Vi föreslår först en omprövning av Europa i förhållande till den stora ekonomiska
tillbakagången som härjat sedan 2008 och av den politik som förs med tanke på ekonomisk
återhämtning. Först och främst behövs det en sådan ändring, att ojämlikheten faktiskt får bli
en av de huvudsakliga prioriteringarna som EU:s institutioner har att övervaka och lösa. Det
här föranleder oss till en kritisk diagnos av de resultat som hittills uppnåtts, både med hjälp av
den socioekonomiska agendan som lanserades 2010 med Europa 2020-strategin, och med hela
PR\1127388SV.docx
11/12
PE606.008v01-00
SV
det nya maskineri för ekonomisk samordning som drogs i gång 2011 med den europeiska
planeringsterminen.
Eftersom högre arbetslöshet varit en av huvudorsakerna till både att konvergensen på
europeisk nivå stannat av och till att inkomstklyftan vidgats sedan den stora ekonomiska
tillbakagången föreslås det att de mest relevanta formerna av sysselsättningspolitik inom
unionen under de senaste åren ska stärkas, med tyngdpunkten förlagd till två särskilt utsatta
grupper, nämligen ungdomarna och de långtidsarbetslösa.
Ett flertal ekonomiska och tekniska förändringar har gjort arbetslivet avsevärt annorlunda, allt
från att det blivit vanligare med atypiska anställningsavtal och okonventionella arbetsformer
till att digitaliseringen och automatiseringen fortskrider i allt snabbare takt och påverkar våra
produktionssystem. Det finns en rikhaltig litteratur där det fastställts att dessa fenomen
korrelerar med eventuella skadeverkningar i form av otrygg anställning och sänkta löner.
Arbetstagare som hamnat i ett utsatt läge till följd av dessa ändringar måste skyddas,
samtidigt som man måste verka för att Europa tar ett gemensamt grepp på frågan om hur de
arbetstagare som drabbats av omställningen till mera digitalintensivt arbete ska kunna
stödjas, liksom också hur man ska kunna värna om dem som tvingats ut ur förvärvslivet till
följd av denna omställning.
Den stora ekonomiska tillbakagången har helt uppenbart fört med sig stora strukturreformer,
framför allt i de länder som är mest utsatta för krisen och särskilt på arbetsmarknaden.
Reformerna har endast kommit att accentuera en företeelse som varit stadd i framväxt i
västerlandets utvecklade ekonomier, såsom att arbetstagarnas förhandlingsstyrka försvagats
till följd av att de inte är lika starkt fackligt företrädda som tidigare och
kollektivförhandlingarna inte längre förs centralt, vilket bara lett till att löntagarna fått sämre
möjligheter att uppnå väl avvägda avtal i förhållande till sina arbetsförhållanden och löner.
Att detta fått konsekvenser för ojämlikhetens vidkommande är självklart.
Fördelningspolitiken och välfärdsstaten har spelat en grundläggande roll, alltsedan sin första
början, för att minska klyftan mellan å ena sidan de fattigaste människorna och medelklassen
och å andra sidan dem som har de högsta inkomsterna. Ställda inför fenomenet ojämlikhet
måste vi stärka och modernisera den välfärdsstat och det socialskydd som vi i Europa vill att
våra medborgare ska få.
Kampen mot fattigdom, framför allt bland ungdomar och barn, förklarar ett av de främsta
orosmoment som ojämlikheten får som konsekvenser, inte bara socialt utan också i fråga om
framtida möjligheter.
Dessutom kommer ojämlikheten att minska om vi gör något åt klyftan mellan könen, så att
alla får likvärdiga villkor på arbetsmarknaden, något som i sin tur kommer att bli till nytta för
den hållbara tillväxten.
Avslutningsvis må sägas att skattesystemen spelar en central roll för omfördelningen, om de
utformats väl och fungerar ordentligt. Vikten av bedrägeribekämpning måste understrykas. I
dagens värld kräver detta internationell samordning och reglering, vilket också måste
prioriteras högre på den europeiska politiska agendan.
PE606.008v01-00
SV
12/12
PR\1127388SV.docx
