Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation & språkinlärning hos djur
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation
•
•
”the infinite use of finite means” är även en egenskap hos vissa fåglars och sång
valars - åtminstone i den bemärkelsen att de har en uppsättning element som kan
kombineras fritt
•
rekursivitet tycks vara en egenskap hos vissa sånger
•
så även möjligheten att skapa nya element
man antar att majoriteten av djurläten inte är symboliska signaler
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Fågelsång
•
•
sången hos vissa fågelarter är kulturellt överförd
•
geografiska variationer (”dialekter”) är vanliga
•
många fågelarter måste höra fågelsång under en kritisk period i utvecklingen,
annars kommer de inte att utveckla normal sång
•
ev. har bengaliska finkar syntaxliknande mönster i sin sång (Okanoya 2002)
trots ev. likheter mellan (viss) fågelsång och mänskligt tal måste de ha uppkommit
genom skilda evolutionära processer
•
strukturerna i hjärnan och ljudorganen är helt olika hos fåglar och människor
•
ursprunget för mänskligt språk kan vi inte finna genom att studera fågelsång
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Däggdjur
•
•
•
valsång och andra läten är också kulturellt överförda
•
även här hävdar vissa att sången har grammatikliknande egenskaper
•
strukturen hos valsång liknar dock mer fågelsång än mänskligt tal
gibboners sång liknar också mer fågelsång än mänskligt tal, trots de relativt nära
släktskapsbanden
•
vissa hävdar dock att det finns paralleller mellan gibbonsång och mänskligt tal
delfiners läten är mer språkliknande, men det finns inte så många studier
•
det finns också praktiska svårigheter med att undersöka delfiners ”fonologi”
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Betyder djurläten något?
•
den traditionella inställningen har varit att djurläten enbart är affektiva, d.v.s. att de
endast uttrycker djurets känslor
•
detta har dock ändrats under de senaste 30 åren
•
mycket tyder på att i alla fall vissa djurläten är symboliska
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Betyder djurläten något? (2)
•
•
Seyfarth m.fl. (1980) studerade markattors varningsläten
•
markattorna har tre distinkta varningsljud: ett för ormar, ett för leoparder och
ett för örnar
•
vid sådana läten agerar andra markattor på bästa sätt, beroende på läte:
•
ställer sig upp och “skannar av” gräset (“ormläte”)
•
klättrar uppåt (“leopardläte”)
•
eller klättrar neråt (“örnläte”)
Marler (1998) märkte att unga apor övergeneraliserar användningen av
varningslätena, t.ex. användning av örnvarningen för allt som flyger eller rör sig
ovan (inkl. fallande löv)
•
vuxna kan däremot t.o.m. urskilja apätande örnar från andra rovfåglar och
använder bara varningen när det är nödvändigt
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Referens och intention
•
för att djurläten ska kunna klassas som symboliska krävs referentialitet och
intention
•
d.v.s. att t.ex. markattorna har intentionen att referera till en örn - inte helt lätt
att ta reda på (!)
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Referens och intention (2)
•
•
termen ”funktionellt referentiell” (”functionally referential”) används ofta i
samband med djurkommunikationsstudier
•
med detta menar man att lätena fungerar som om de var avsiktliga
(”intentionella”)
•
sådana studier har utförts på höns, småfåglar, murmeldjur, ekorrar, surikater,
och många olika primater
systemen ser olika ut:
•
ekorrar har olika varningsläten beroende på hur stor faran är
•
höns har olika varningsläten beroende på om hotet kommer från luften eller på
marken oavsett vad det är (i ett experiment fick en uppstoppad tvättbjörn
”attackera” från luften)
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Sociala läten
•
•
•
läten används lika ofta för sociala ändamål som för varningar
dessa är kanske mer relevanta för språkets uppkomst
sociala läten är dock svårare att analysera då funktion och ”avsikt” inte är lika
tydliga som hos varningsläten
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Mentala tillstånd hos djur?
•
djurläten kan knappast sägas ha något med språk att göra om inte ”talaren” har
avsikten att kommunicera
•
varningsläten skulle kunna vara fullt automatiserade (vilket säkert gäller de
flesta djurläten), i vilket fall det svårligen kan sägas finnas någon avsikt
•
avsikt förutsätter valmöjlighet, d.v.s. någon form av fri vilja att kommunicera
•
kommunikation kan enbart finnas om djuret frivilligt väljer att kommunicera!
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Affektiva och kommunikativa ljud
•
•
ett sätt att skilja på affektiva och kommunikativa ljud är om det finns någon som
lyssnar
detta tycks spela roll hos vissa av de ovan nämnda djuren
•
t.ex. hos schimpanser och orangutanger där även blick och gester används
samtidigt
•
schimpanser kommunicerar med ljud oavsett om någon tittar på dem eller inte,
men använder gester endast när mottagaren ser på dem
•
de anpassar också gesterna så de ska vara tydliga från mottagarens
synvinkel
•
Johansson ”Is it possible to explain such an audience effect without
communicative intent?”
•
schimpanser använder dessutom endast varningsljud när faran är dold för den
hotade individen, men inte när faran är helt synlig
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - ”Talarens” eller ”lyssnarens” perspektiv?
•
Martin (1998a) ”What does it mean to claim that a word (or…alarm call) is
representational?”
•
han menar att ett ljud är kommunikativt och referetiellt om t.ex. en apa som hör
ett varningsläten för en örn aktiverar en metal bild av en örn på samma sätt
som om apan själv sett örnen
•
detta kontrasterar mot triggning av ett automatiserat (instinktivt)
svarsbeteende, där ingen mental bearbetning av symboler förekommer
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Mentala bilder
•
•
•
Zuberbühler (2000a, b, c) har studerat och utfört en serie
experiment på dianamarkattor som tycks ha mer än bara
automatiserad, triggad respons till varningsläten
de reagerar inte bara på den egna artens varningsläten
utan också på pärlhöns, schimpansers och Campbells
markattors läten
Campbells markattor har olika varningsläten för
leoparder och örnar som dianamarkattor reagerar olika på
(som hos de vanliga markattorna)
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Mentala bilder (2)
•
•
pärlhönsens varningsläten är lika för leoparder och människor - dianamarkattorna
reagerar på dessa som om en leopard närmar sig, men bara om de inte redan vet att
det finns människor i närheten
interaktionen med schimpanser och deras läten är mer komplext
•
leoparder jagar både dianamarkattor och schimpanser och båda arterna har
specifika varningsläten för leopard
•
men schimpanser jagar och äter också dianamarkattor
•
dianamarkattor varnar dock inte när schimpanser är i närheten, utan de gömmer
sig i stället - kanske för att schimpanser är smarta nog att använda ett eventuellt
läte för att lokalisera markattorna
•
vad händer då om en schimpans varnar att en leopard närmar sig?
•
experiment indikerar att vissa grupper av dianamarkattor reagerar som om
de förstår schimpansernas leopardläte
•
medan andra bara reagerar på att det finns schimpanser i närheten
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Hjärnskador hos primater
•
•
skador i Brocas område påverkar inte vokalisering eller gester
•
vilket indikerar att den mänskliga användningen av Brocas är en senare
utveckling
•
delar av Brocas används hos apor för att kontrollera tuggande och andra
munrörelser
andra områden i hjärna som är homologa med mänskliga språkområden används
för t.ex. auditiv bearbetning och kontroll över muskler i ansiktet (vilket också kan
vara relaterat till språkförmågan)
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Evolutionen av djurkommunikation
•
varför uppstod varningsläten?
•
fördelen för den som mottar ett varningsläte är ju uppenbar
•
men vad är fördelen för den som ger ifrån sig lätet?
•
det borde öka risken att bli upptäckt och angripen
•
beteenden uppstår normalt sett inte för att hjälpa andra om det samtidigt är
skadligt för individen
•
kommunikativa beteenden borde bara uppstå om de är till gagn för båda parter
•
släktskap kan vara förklaringen - en viss risk för individen kan vara acceptabel
om det ökar chansen för de närmaste släktingarna, som för generna vidare, att
överleva
•
Johansson ”Still, the evolutionary pressures behind communicative behaviours
remain a non-trivial issue.”
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Evolutionen av djurkommunikation (2)
•
ett annat problem med evolutionen av kommunikation har med ärligheten hos
”talaren” att göra
•
varför inte varnar man inte för att lura en artfrände som äter på något riktigt
smaskigt?
Språkets uppkomst och språken idag
Djurkommunikation - Syntax i djurkommunikation?
•
•
vilda schimpanser och delfiner lyckas koordinera sina beteenden på sofistikerade
sätt, vilket borde vara svårt utan ett utvecklat kommunikationssystem
men det finns inget som tyder på att schimpanser har någonting som påminner om
mänskligt språk
•
även om vissa tycker sig se en syntaxliknande struktur
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk?
But the question whether [an ape] has a language faculty
is a meaningless question
and therefore nobody should talk about it
- Noam Chomsky (citerad i Belsack m.fl. 1999)
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk?
•
•
•
att man kan lära djur beteenden som de normalt inte har i det vilda är välkänt
försök att lära djur språk har en lång historia - med blandade resultat
•
många fåglar kan härma mänskligt tal - men för det mesta tycks det inte vara
mer än så
•
det finns ingen anledning att tro att hundars reaktion är något annat än
betingade reaktioner
mer intressant är sentida, systematiska försök med apor, delfiner och papegojor
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Tidiga försök
•
•
•
idén att lära apor språk går tillbaks till 1600-t
men de första försöken genomfördes i början av 1900-t med en orangutang som
tyvärr dog i unga år samt några schimpanser - utan några egentliga framsteg
1930-t: schimpansen Gua fostrades tillsammans med deras son, Donald, av
familjen Kellog
•
Guas utveckling höll överlag jämna steg med Donalds, men på vissa områden
utvecklades Gua t.o.m. snabbare an Donald, t.ex. när det gällde talförståelse
(men inte talproduktion)
•
(Donald lär också ha lärt sig en del schimpansläten av Gua)
•
experimentet avbröts dock innan två års ålder, innan någon grammatik hade
manifesterat sig (varken hos Donald eller Gua)
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor
•
•
•
schimpansen Washoe (1980-t)
•
lärdes teckenspråk från tidig ålder
•
hade tillslut ett stort teckenförråd
•
tycktes använda tecknen kommunikativt
•
intressant nog verkar Washoes adoptivson Loulis ha lärt sig teckenspråk från
henne utan mänsklig medverkan
andra samtida experiment gav liknande resultat
experimenten fick dock hård kritik av Terrace m.fl.
•
bl.a. för deras ovetenskapliga metodologi
•
Terrace m.fl. gjorde även egna experiment med schimpansen Nim Chimpsky
•
deras slutsats var att inlärningen i dessa experiment i själva verket var enkel
imitation med efterföljande belöning
•
och att de involverade gjorde en välvillig tolkning av resultaten
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (2)
•
schimpanserna Sherman och Austin
•
för första gången levde djuren i experimenten i en social miljö med andra djur
•
fokus i experimenten var att lära och att använda tecken - kommunikation var i
fokus
•
resultaten var lyckade
•
ex. när schimpanserna fick en ny typ av föda valde en av dem ett nytt tecken
för denna genom att peka fram och tillbaka mellan ett tecken (på ett keyboard)
och maten
•
de etablerade på detta sätt en gemensam korrespondens mellan referent och
symbol som de efter detta alltid använde
•
Sherman och Austin hade uppenbarligen en förmåga att hantera symboler, även
om det inte kan likställas med språk
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (3)
•
•
experiment med bonobon Matata gav inga särskilda resultat
•
men ungen Kanzi som hängt fast i mammans päls under experimenten började
spontant visa tecken på språkinlärning
Kanzis situation skiljde sig från andra
•
främst hans unga ålder
•
den informella miljön (eftersom ingen försökte lära Kanzi något) som
resulterat i att Kanzi interagerar ”naturligt” med människorna
•
Kanzis uppvisar ett beteende som, hade han varit människa, skulle tolkas som
att han förstår vad som sägs
•
precis som för människor tycks det finnas en kritisk ålder vid ”språkinlärning”
hos schimpanser
•
denna kritiska ålder har tolkats som ett attribut hos den chomskyanska
medfödda språkförmågan
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (4)
•
Varför skulle apor ha en medfödd språkförmåga när de aldrig tycks utveckla/
använda språk i det vilda?
•
en tänkbar hypotes är att den gemensamma anfadern till människan,
schimpansen och bonobon hade en speciell medfödd inlärningsförmåga
•
det ger oss fyra möjligheter:
1. schimpanser och bonoboer lär sig och använder språk i det vilda
2. den gemensamma anfadern hade språk men detta har senare försvunnit
hos schimpanser och bonoboer
3. språkinlärningsförmågan är egentligen en allmän inlärningsförmåga och
alltså inte specifik för språket
4. den kritiska åldern är endast en konsekvens av en allmän plasticitet hos
hjärnan under tidig utveckling
•
enl. Johansson är, så länge det inte finns bevis för språkinlärning hos vilda
apor, nr. 4 mest trolig
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Delfiner
•
•
•
•
experimenten med delfiner fokuserar helt på förståelse, snarare än produktion som
i experimenten med apor
Phoenix och Akeakamai lärdes att reagera på meningar i var sitt artificiellt språk det ena teckenspråk, det andra ett visselspråk
•
språken var i imperativ
•
Phoenix språk hade grundordföljden ”DO HANDLING IO”
•
Akeakamais språk hade ”IO DO HANDLING”
•
båda språken kunde skilja ut t.ex. pipa hämta ring ’Hämta pipan till ringen’
och ring hämta pipa ’Hämta ringen till pipan’
•
båda delfinerna utförde handlingarna korrekt
framgången med båda delfinerna i olika språkmedium och olika grammatisk
struktur indikerar att delfiner kan lära sig arbiträra symboler och ”regler”
detta oavsett om språkmediet är ”naturligt” (visslingar) eller inte (tecken)
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Språkinlärning hos djur
•
•
•
•
delfiners och papegojors förmågor har säkerligen uppstått genom parallell
evolution, och kan inte säga oss särskilt mycket om den mänskliga språkförmågan
man kan dock notera att alla djur som uppvisat språkliknande förmågor är djur
med högt utvecklade sociala beteenden
beträffande människoaporna är det mycket omstritt om deras språkförmågor är
relaterade till den mänskliga
experimenten med Kanzi och andra verkar tyda på att vissa aspekter av
språkförmågan är gemensam för oss alla
•
detta gäller i synnerhet för den symboliska förmågan
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - En rudimentär språkförmåga?
•
Om apor har en rudimentär språkförmåga, eller inte, vad kan vi lära oss av detta?
•
frånvaron en rudimentär språkförmåga skulle säga oss lite
•
det skulle kunna ge oss en indikation om när språkförmågan tidigast kan ha
uppstått/börjat utvecklas
•
närvaron skulle kunna ge oss en mängd kunskaper om språkets evolutionära
utveckling
Språkets uppkomst och språken idag
Kan man lära djur språk? - Sammanfattning
•
•
•
•
systematisk träning av apor har funkat dåligt - men inlärning i en socialt
kommunikativ kontext har varit mer framgångsrik
vuxna apor har svårt att lära sig ”språk” - unga är mer framgångsrika
i början lär sig djur ”språk” långsamt - men efter att en tröskel passerats ökar
inlärningstakten
när en apa (Kanzi) jämfördes med en språkligt och kognitiva jämförbart barn, var
barnet bättre på ”listmeningar” (t.ex. ’Hämta äpplet och apelsinen och bananen’) men Kanzi var bättre på ordföljdsförändringar (där syntax spelar större roll)
