Nya antikoagulantia är effektiva vid förmaksflimmer – men Waran

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Nr 178
OK TOB E R – 2 0 1 1
I N N E H Å L L
25-26
Nya antikoagulantia är effektiva vid förmaksflimmer – men Waran gäller fortfarande som förstahandsmedel
26 Biverkningsrapportering
27
Blå-gröna kortet!
27 Mellansvenskt läkemedelsforum 1-2 februari 2012 i Västerås
28-30 Kan vi minska antibiotikaför-
skrivningen?
30
Influensasäsongen 2011-2012
31
Nya medarbetare och nya
lokaler
31
Läkemedelsinformation på våra villkor – Antibiotika – till vem?
När kan jag låta bli?
32
Läkemedelsboken 2011-2012
32
Ny utgåva av FAS UT
Text: Espen Fengsrud och Kjeld Christensen, Kardiologkliniken, USÖ
Nya antikoagulantia är effektiva vid
förmaksflimmer – men Waran gäller
fortfarande som förstahandsmedel
Bakgrund
Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste behandlingskrävande hjärtarytmin. Förekomsten ökar med stigande
ålder, 8-10 % av befolkningen över 80 år har FF, vilket
motsvarar ca 150 000 patienter i Sverige.
FF ökar risken för trombosbildning i vänster förmaksöra. Senare embolisering kan orsaka stroke eller
systemisk emboli. FF har visat sig ge en femfaldigt ökad
risk för stroke och fördubblad mortalitet på sikt. För
att minska risken för stroke behandlas många patienter med antikoagulantia i form av warfarin (Waran)
varvid strokeincidensen reduceras med 65 %. Största
problemet är dock att mindre än hälften av patienterna
med FF behandlas med antikoagulantia enligt gällande
riktlinjer.
Dabigatran (Pradaxa)
Dabigatran är en direkt trombinhämmare som har funnits tillgänglig sedan 2009 med indikationen profylax
mot venös tromboembolisk sjukdom vid knä- och
höftledsplastik.
Arbetsutskott för
läkemedelskommittén:
Överläkare
Maria Palmetun Ekbäck
Läkemedelskommitténs
hemsida:
www.orebroll.se/lakemedel
Överläkare
Mårten Prag
Apotekare
Leif Kronberg
Informationsläkare
Gunnar Carlsson
Apotekare
Magnus Olsson
Apotekare
Sara Fors
Redaktör:
Apotekare
Birgitta Lernhage
e-post:
[email protected]
Adress:
Läkemedelskommittén
Universitetssjukhuset
701 85 ÖREBRO
Tel. 019-602 23 10
Fax 019-602 35 10
341 321
Trycksak
Layout
Tomas Müller
Tel. 0581-884 47
Tryck och distribution:
Strands Grafiska i Norden AB
Box 145, 711 23 Lindesberg
Tel. 0581-838 80 (vx)
www.strandsgrafiska.se
[email protected]
Läkemedlet har nyligen registrerats på indikationen
profylax mot tromboembolier hos patienter med FF
med ytterligare minst en riskfaktor för stroke utifrån
resultatet av RE-LY studien (NEJM 2009). Detta var en
randomiserad non-inferioritystudie med drygt 18 000 patienter.
Medianuppföljningstiden var två
år. Patienterna randomiserades
till dabigatran 110 mg eller 150
mg två gånger dagligen, jämfört
med warfarinbehandling, med
målvärde 2-3 för INR (PK).
Primärt effektmått i studien
var förekomst av stroke eller
systemisk embolisering. För den
lägre dosen dabigatran sågs ingen
skillnad i primärt effektmått
jämfört med warfarin, men
lägre blödningsrisk. Den högre
dosen dabigatran visade statistisk
signifikant reduktion i kardioemRAP PORT OM LÄK E M E DE L
25
OK TOB E R
– 2011
bolisk stroke jämfört med warfarin och blödningsrisken
var jämförbar. Trend mot ökad risk för hjärtinfarkt
fanns i dabigatrangruppen vilket också observerats
för en annan direkt trombinhämmare, bivalirudin
(Angiox).
Det är betydelsefullt med warfarinbehandlingens kvalitet. Ett mått på detta är ”Time in therapeutic range”
(TTR), med ett INR-värde på 2-3. I denna studie var
TTR i genomsnitt 64 %. Detta är ungefär som i tidigare warfarinstudier. I Sverige var TTR 77 ​%. En subgruppsanalys visade ingen skillnad i primärt effektmått
mellan dabigatran och välinställda warfarinbehandlade
patienter med TTR > 72,6 %.
Ett problem med dabigatranbehandling är att ingen
specifik antidot finns vid blödning, dock har en antikropp testats i djurmodell. Aferes och dialysbehandling
har prövats. Man har förespråkat användning av faktorkoncentrat (Confidex) men inga studier finns. Kliniskt
har dock patienter som överlever en blödningskomplikation oftare en bättre prognos än patienter som överlever det akuta stadiet av en stroke. Ett annat problem
är vid elkonvertering då inget tillförlitligt test finns
för kontroll av patientens compliance. Dokumentation
saknas hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion
(eGFR<30ml/min).
fort sid 26
>>
>>
från sid 25
Rivaroxaban (Xarelto) och apixaban (Eliquis)
Rivaroxaban och apixaban är direktverkande faktor Xa-hämmare och är
godkända på indikationen profylax mot venös tromboembolisk sjukdom vid
knä- och höftledsplastik.
Rekommendationer
lWarfarin är fortfarande förstahandsmedel som profylax mot trom-
boembolier vid förmaksflimmer.
Resultat av fas III-studier beträffande trombosprofylax hos patienter med
förmaksflimmer har presenterats för båda läkemedlen, men inget av preparaten har ännu fått denna indikation godkänd. Studierna är ROCKET AF
(rivaroxaban) och ARISTOTLE (apixaban).
lInsättning av nya antikoagulantia vid förmaksflimmer ska tills vidare göras endast av specialister inom neurologi eller kardiologi.
ROCKET AF med 14 000 patienter visade ingen statistisk signifikant
skillnad jämfört med warfarin beträffande risk för systemisk emboli, men
däremot noterades en signifikant reduktion i intracerebral blödning i rivaroxabangruppen.
lBehandlingsriktlinjer vid blödningskomplikationer måste utarbetas så att patienterna snabbt och säkert kan omhändertas.
ARISTOTLE var en non-inferioritystudie med drygt 18 000 patienter och en
genomsnittlig uppföljningstid på 1,8 år. Patienterna randomiserades till
apixaban 5 mg x 2 eller till warfarin (INR 2-3) och TTR var 66 %. Förekomsten av stroke eller systemisk embolisering var 1,27 % per år i apixabangruppen
och 1,6 % per år i warfaringruppen (p<0,001 för non-inferiority samt p=0,01
för superiority). Säkerhetsprofilen var bättre för apixaban då förekomsten av
större blödning var 2,13 % per år för apixaban jämfört med 3,09 % per år för
warfarin. Förekomsten av intracerebral blödning var halverad i apixabangruppen jämfört med warfaringruppen (0,24 % per år vs 0,47 % per år, p<0,001).
Mortalitetsfrekvensen var 3,94 % i warfaringruppen och 3,52 % i apixabangruppen (p=0,047). Viktigt att notera är att apixaban har ett snävt terapeutiskt
index (APPRAISE-studien).
En arbetsgrupp för nya antikoagulantia kommer i slutet av oktober att träffas
under två dagar för att utarbeta lokala riktlinjer för ÖLL. I arbetsgruppen
ingår från USÖ: ordförande Clas Göran Axelsson, Espen Fengsrud, Kjeld
Christensen, Peter Appelros, Thomas Kellerth, Anil Gupta, Lars Ryttberg,
Maria Åström, Bengt Curman, från Lindesbergs lasarett: Peter Kragsbjerg,
från Karlskoga lasarett: Vincent Carpenter, Håkan Stålhammar, från Primär-
lEn analysmetod för att mäta behandlingseffekt bör vara tillgänglig.
lMot bakgrund av den osäkerhet som alltid finns med nya läkeme-
del bör införande och uppföljning ske på ett strukturerat sätt.
vården: Anders Lundström och från Läkemedelskommittén Maria Palmetun
Ekbäck. Vi återkommer således med mer konkreta riktlinjer och råd.
Läs även artikeln ”Nu kommer alternativen till Waran, hur gör vi?” i Rapport
om läkemedel nr 174, december 2010.
På Hemostasgruppens hemsida på ÖLL´s intranät som är nåbar under
”Snabbval USÖ” görs fortlöpande uppdateringar med nyttiga dokument
under rubriken ”Aktuellt”.
Biverkningsrapportering
Ulf Rothelius, Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga har skickat in nedanstående patientfall. Läkemedelskommittén sänder biobiljett som tack
för det intressanta fallet.
Kvinna född 1927 med ”kolestatisk leverreaktion
på Furadantin”
Den 17:e mars påbörjade patienten en behandling för urinvägsinfektion
med Furadantin (nitrofurantoin) tabl 50 mg, 1 tablett tre gånger dagligen. Patienten började den 19:e mars må illa och klaga över magont.
Dagen efter såg patienten ”solbränd ut” (ikterus). Furadantin sattes ut
den 21:a mars. Patologiska leverprover med ALP- och ALAT-stegring
sågs vid provtagning den 23:e mars. Leverproverna har därefter successivt normaliserats.
Fallet är bedömt av Biverkningsenheten i Uppsala/Örebroregionen. De
anser att ett samband föreligger mellan reaktion och läkemedel. I det
svenska biverkningsregistret finns sedan tidigare rapporterat 135 leverreaktioner på nitrofurantoin som inkluderar 17 med transaminasstegring,
10 med transaminas ALP/GT-stegring samt 2 med ALP-stegring.
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
Rapportera läkemedelsbiverkningar
Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel, förutom de som återfinns som ”vanliga” i FASS-texten samt
lDödsfall
lLivshotande reaktioner
lBiverkningar som leder till permanent skada eller
långvarig funktionsnedsättning
lBiverkningar som leder till sjukhusvård
lNya oväntade biverkningar och interaktioner
lBiverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad
Biverkningsrapporter skickas till:
Biverkningsenheten, Avd för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala
Läkemedelskommittén tar även fortsättningsvis gärna emot lärorika
patientfall för publicering i Rapport om läkemedel. Detta är ett sätt
att sprida information kring biverkningsproblem. Skicka en kopia
av Biverkningsenhetens bedömning samt en kort beskrivning av
patientfallet. För besväret tackar vi med en biobiljett.
26
OK TOB E R
– 2011
Text: Mikael Rizell, ordförande i Läkemedelskommitténs expertgrupp ”Äldre och läkemedel” och medlem i Läkemedelskommittén
Blå-gröna kortet!
Förhoppningsvis har ni någon gång tagit del av det gul-röda kortet ”Äldre och läkemedel”
som tar upp mediciner vilka är riskabla att ge till äldre.
Nu finns det ett nytt blå-grönt kort som tar upp läkemedel som är
lämpliga att i första hand välja vid behandling av äldre. Läkemedelskommittén har utgått från symtom som är vanliga hos äldre och där
ett läkemedel kan ha nytta. Begrunda den blå delen av kortet vilken tar
upp vad du ska tänka på vid varje ”läkemedelskontakt” med den äldre
patienten.
g
l behandlin
förslag til
Äldre
sYMtOM hOs
a
ig
nl
Va
d
Vi
Läkemedelskommittén har stött och blött detta i nästan ett år och försökt vaska fram det viktigaste. Det är nu viktigt att få synpunkter från
er – bra, dåligt, glömt något, fel val av läkemedel osv.
g hos äldre
elsbehandlin
vid läkemed
Att tänka på
ng
ehandli
elsb
ående läkemed
GFR
l Ompröva påg
tion – räkna ut
aktuella njurfunk
l Patientens
(regelbundet) som
nde
ståe
k
tryc
nde läkemedel
v?
l Aktuellt blod
ring, minst tre ståe
själ
gen
ov, stabil medicine
n medicinerin
Medicinskt beh
l Klarar patiente
påsarna.
dos
i
?
eras
Dos
ens
Apo
disp
l Indikation för
Kommentar
Behandling
Akut smärta
Den noggranne läsaren ser genast att Tryptizol finns med på både det
röda och det gröna kortet. Det är en dosfråga och tät uppföljning krävs.
Neurogen smärta är svårt och särskilt hos äldre som är mer biverkningskänsliga för aktuella läkemedel.
ellt
ntu
dospåse x 1 eve
Tillägg av Forlax
d Cilaxoral.
i kombination me
d.
g x 3 i första han
Paracetamol 1
s
av Morfin, startdo
Vid behov tillägg
mg x 2.
5
tin
con
Dol
tivt
5 mg x 4 alterna
mt.
rfindosen långsa
Titrera upp mo
Symtom
Överväg alltid
ärta
Långvarig sm
Nociceptiv
.
isk behandling
icke-famakolog
ntuellt
ta hand.
dospåse x 1 eve
till 1 g x 3 i förs
Tillägg av Forlax
Paracetamol upp
n med Cilaxoral.
ett långverkande
atio
av
bin
gg
kom
tillä
i
d
I andra han
dos och
Börja med lägsta
morfinpreparat.
n.
mt.
ligaste biverka
titrera upp långsa
Trötthet är van
n
mg till natten.
OBS! Njurfunktio
retention
Gabapentin 100
mt.
urin
gsa
fusion och
en mycket lån
Muntorrhet, kon
Titrera upp dos
rkningarna.
till högst
till natten, upp
de vanligaste bive
är
mg
10
ol
mt.
ptiz
gsa
Try
t lån
upp dosen mycke
25 mg. Titrera
Neuropatisk
Kortet bifogas till läsarna med detta nummer av Rapport om läkemedel.
Ytterligare exemplar kan beställas av Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12,
[email protected]
Maila dina synpunkter till [email protected] för att få ett
ännu bättre instrument.
Mellansvenskt läkemedelsforum
1-2 februari 2012 i Västerås
Läkemedelskommittéerna i Uppsala/Örebroregionen anordnar för fjärde
gången ”Mellansvenskt läkemedelsforum” - gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen.
Läkemedelsforum ger möjlighet att träffa kollegor och lyssna till korta
föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården med
aktuell evidensbaserad kunskap. Läkemedelsforum är ej företagssponsrat
Anmäl dig på www.orebroll.se/lakemedelsforum senast den 9 december! Där hittar du även ytterligare information om utbildningsdagarna.
Programmets huvudrubriker är:
lHjärta-kärl (Förmaksflimmer och antikoagulantia. Hypertoni.
Lipider vid hjärtinfarkt.)
lÄldre och läkemedel (Alzheimerbehandling – mer än piller. Läke-
medel och psykisk hälsa hos äldre. Läkemedelsmottagning.)
lInfektion (Clostridium difficile. Tuberkulos. Antibiotikaresistens – konsekvenser i praktiken.)
lHud (Eksem-atopi. Akne. Psoriasis.)
lEtik och läkemedel (Vad får en behandling kosta? När initiera res-
pektive avsluta behandling?)
lSmärta (Muskel-ledvärk. Annorlunda uttryck för smärta. Smärta vid livets slut.)
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
27
Tid: Onsdagen den 1 februari 2012 kl 8.30 till torsdag kl 15.15
Plats: Västerås
Pris: 1 500 kronor, (1 000 kr för en dag). I avgiften ingår kaffe, luncher
samt middag.
Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften.
AT-läkare anmäler sig till Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12,
[email protected]
Detaljerat program bifogas till länets läkare med detta nummer av
Rapport om läkemedel.
Välkomna!
OK TOB E R
– 2011
Text: Mårten Prag och Magnus Olsson, Läkemedelskommittén ÖLL
Kan vi minska antibiotikaförskrivningen?
I Örebro län förskrev vi 332 antibiotikarecept per 1000 invånare under ettårsperioden 1 oktober 2009 – 30 september 2010. Regeringens mål är att förskrivningen skall vara mindre än 250 recept/1000 inv/år. Man hamnar då
på den nivå Holland har. Om 10 % av målet uppfylls till 30 september 2011 utgår en ekonomisk ersättning. Det
förefaller dock ytterst osannolikt att något landsting/region klarar detta. Oavsett detta bör, för att inte säga
måste, antibiotikaanvändningen minska. Detta mot bakgrund av den resistensutveckling som sker.
Vi bör alltså minska vår förskrivning generellt. Men finns det områden som särskilt bör beaktas? Skiljer sig antibiotikavalet i vårt län från riket?
Några viktiga punkter att ta hänsyn till när det gäller antibiotikaval:
lMan eftersträvar en hög andel pcV.
lAnvändningen av cefalosporiner bör minimeras eftersom de driver resistens, man kan särskilt räkna med en ökning av ESBL-producerande bakterier. Dessutom är dessa medel ofta sämre på grund av svårighet att per os komma upp i tillräckligt höga serumkoncentrationer.
lAnvändningen av kinoloner bör minska eftersom de driver resistens. De är dessutom mycket svårnedbrytbara i naturen.
lAnvändningen av amoxicillin/klavulansyra (Spektramox, Bioclavid) bör vara låg. Mycket brett spektrum som sällan är befogat att använda.
Den totala försäljningen 2010 av antibiotika i öppenvård (grupp J01 undantaget Hiprex/metenamin) ligger lägre i vårt län jämfört med riket 11,6 DDD/
TIND* respektive 12,7 DDD/TIND. Fördelningen mellan olika antibiotika framgår av figur 1.
Vi använder en mindre andel pcV än övriga landet vilket bör ändras. Andelen pcV bör vara ännu större än rikssiffran.
4,5
Figur 1.
Försäljningen i
öppenvård år 2010
av olika antibiotikagrupper i Örebro
län jämfört med
riket.
4
3,5
3
2,5
* DDD/TIND –
definierade dygnsdoser per tusen
invånare och dag,
ej ålders- och könsstandardiserat.
2
1,5
1
Örebro län
n
Riket
n
0,5
r
t
c
v
in
m
at
er
cV
at
er
er
er
ide eriva
kla
a-p xicill
na
riv
- p yklin
i
x
riv
l
e
m
rin
+
lid amid
l
2
o
e
i
a
d
d
i
o
o
o
s
c
0
c
s
d
i
x
r
n
n
sp
n
k
a
ra
h
CE
ko
lo
am
me amo
Foc
fur
ma sulfo efalo
tet
lin
J01
1C
ino - piv
4o
0
r
k
m
0
i
c
J
t
R
A
r
FF
FA
av
ni
CA
08 J01C
M
J01
top
J01 XE 1D
J01 ner
e
J01
0
J01 01CA
J
o
m
ti
J
tri
J01
ina
b
AE
om
J01
-k
E
E
J01
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
28
OK TOB E R – 2 0 1 1
Figur 2.
DDD/TIND
16
Utvecklingen 2007-2010 för alla antibiotika, J01
exklusive Hiprex (figur 2). Minskningstakten har varit
ungefär som i riket, men vi ligger totalt sett på en lägre
nivå.
14
12
10
8
6
4
2
Örebro län n
Riket
n
2007
Förskrivningen av isoxazolylpenicilliner (huvudsakligen Heracillin/flukloxacillin) är proportionellt högre
i Örebro län än i riket och har ökat sedan 2007. Det
är oklart varför, det finns en motsvarande minskad
trend när det gäller pcV. Har vi möjligen blivit mer
benägna att behandla hud- och mjukdelsinfektioner
med stafylokockantibiotika? (figur 3).
2008
2009
2010
2
Figur 3.
DDD/TIND
1,8
1,6
1,4
1,2
1
2007
n
0,8
0,6
2008
n
0,4
2009
n
0,2
2010
n
Örebro län
0,7
Figur 4.
DDD/TIND
0,6
0,5
0,4
0,3
n
2008 n
2009 n
2010 n
2007
0,2
0,1
Örebro län
Riket
När det gäller penicillin med betalaktamashämmare (Spektramox, Bioclavid/amoxicillin och
klavulansyra) får länsinvånarna mer än dubbelt så
många DDD/TIND jämfört med riket. Här finns
ingen rimlig förklaring och förskrivningen bör
minska (figur 4).
I vårt län förskrivs hälften så många DDD/TIND
som i riket av övriga betalaktamer (cefalosporiner).
Detta är bra och i linje med rekommendationerna.
Riket
Figur 5.
DDD/TIND
1,2
1
0,8
0,6
0,4
n
2008 n
2009 n
2010 n
Kinoloner, huvudsakligen ciprofloxacin - en
minskning har skett både lokalt och nationellt
men Örebro län ligger lite högre än riket (figur 5).
Här eftersträvas en påtaglig minskning både lokalt
och nationellt. Orsaken är dels ekologisk, dels
miljömässig eftersom dessa substanser är svårnedbrytbara. De bör inte användas vid cystiter.
2007
0,2
Örebro län
Riket
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
29
OK TOB E R – 2 0 1 1
fort sid 30
>>
>>
från sid 29
Trimetoprimförskrivningen ligger något högre i vårt län än i riket. Det
har varit en ganska stor minskning både hos oss och i landet. Man har
från centralt håll önskat minska trimetoprimanvändningen på grund av
resistensutveckling. I vårt län var 20,6 % av isolerade E coli från primärvården trimetoprimresistenta första halvåret 2011. Man kan dock räkna
med att den verkliga siffran ute i samhället är lägre, det är ju i allmänhet
problempatienter som odlas, recidiv etc. Vi inom Strama-ÖLL anser därför
att trimetoprim fortfarande är ett bra alternativ vid cystit, framför allt vid
måttliga symtom.
Hur bör vår antibiotikaförskrivning förändras?
lAntibiotikaförskrivningen bör, och kan, minskas.
lAndelen pcV bör i vårt län öka.
lAnvändningen av Spektramox/Bioclavid i länet bör minska
radikalt.
Makrolider (erytromycin m fl) – Örebro län ligger lägre än riket. Detta är
bra eftersom det finns flera exempel på mycket snabb resistensutveckling
hos grupp A-streptokocker vid överanvändning.
lGlöm inte bort Furadantin och Trimetoprim vid cystit.
lDen totala kinolonanvändningen bör minska.
Nitrofurantoin. Örebro län har tidigare varit föregångare, med en ökning
av Furadantinförskrivningen på bekostnad av kinolonerna. De senaste åren
används dock Furadantin mer i riket än i länet.
Text: Hans Fredlund, Smittskyddsläkare
Influensasäsongen 2011-2012
Riskgrupperna för svår influensa som bör vaccineras
är samma som tidigare år:
En stor andel av svenska folket vaccinerade sig 2009 mot pandemiinfluensan A (H1N1) med Pandemrix-vaccinet. Detta gjordes lite olika i olika
åldersgrupper men sammantaget cirka 60 % vaccinationstäckning och
med högre täckning hos de yngsta och de äldsta. I Örebro län var vaccinationstäckningen något högre än genomsnittet. Pandemin gick snabbt över
2009 och i Sverige blev få sjuka och mortaliteten var låg. Belastningen på
sjukvården var inte dramatisk, enbart ett hundratal patienter behövde intensivvård. Medianåldern för sjukhusvård var 26 år vilket skiljer sig helt från
den vanliga säsongsinfluensan som främst brukar drabba våra äldre. Den
sammanlagda bedömningen är att vaccinerandet 2009 bidrog till det milda
förloppet i Sverige. Uppföljningen av immunitetsläget visar att det fortfarande finns en god immunitet hos stora befolkningsgrupper mot just denna typ
av influensa. Detta har vi sannolikt glädje av även den kommande influensasäsongen då det på södra halvklotet nu mest har spridits influensa A (H1N1)
och då förväntar vi oss det också under vår säsong. Sen kan vi få influensa
B liksom i fjol. Oftast kommer influensa B
något senare under säsongen än influensa
A. Det som inte är lika roligt är att barn
och ungdomar under 20 år har större risk
att få svår biverkan av 2009 års Pandemrixvaccin i form av den ovanliga biverkan
narkolepsi. Pandemrix-vaccinet får nu ej
ges till personer under 20 års ålder. Denna
biverkan verkar främst ha drabbat Sverige
och Finland. Verkningsmekanismen bakom
denna biverkan är ännu inte klarlagd.
Säsongsvaccinerna mot influensa skiljer
sig helt från Pandemrix-vaccinet som gavs
2009. Årets vaccin för Örebro läns landsting heter Vaxigrip och består som vanligt
av tre komponenter (influensa A (H1N1),
influensa A (H3N2), influensa B) vilket
tycks stämma väl med de virus som nu
rör sig på södra halvklotet och som vi kan
förvänta oss nu under vintersäsongen.
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
lPersoner från 65 års ålder.
lPersoner med kroniska sjukdomar oberoende av ålder: hjärt-lungsjuk-
dom, instabil diabetes, gravt nedsatt immunförsvar, kronisk lever- njur-
svikt, astma med funktionsnedsättning, extrem fetma, flerfunktionshin-
der hos barn.
lÄven gravida som inte har skydd mot influensa A (H1N1), dvs inte har vaccinerats med Pandemrix-vaccinet, har ökad risk för komplikationer under andra och tredje trimestern och bör vaccineras med säsongsvac-
cinet.
Personer som ingår i riskgrupperna för att få svår influensa får vaccinationen
utan kostnad i Örebro läns landsting, övriga får betala 180 kr.
30
OK TOB E R – 2 0 1 1
Text: Maria Palmetun Ekbäck, ordförande Läkemedelskommittén ÖLL
Nya
medarbetare
och
nya
lokaler
Sara Fors, Magnus Olsson, Agneta Nilsson och Birgitta Lernhage är från 1 september anställda av
Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting.
Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting har nu anställt egna apotekare. Det är Sara Fors, Birgitta Lernhage och Magnus Olsson. Som administratör är Agneta Nilsson också landstingsanställd.
Vi i kommittén är mycket glada för att vi nu har egen personal och hälsar
samtliga välkomna till landstinget!
Sedan 1/9 finns vi i nya lokaler i F-huset/USÖ, ingång F1 plan 2 (bredvid
Arbets- och Miljömedicin). Vi bor fortfarande i ”flyttkartonger”, men planerar ett öppet hus när lokalerna är klara. Vi återkommer med en inbjudan via
nätet.
I Läkemedelskommitténs nya lokaler kommer också Läkemedelsenheten att
ha en arbetsplats. Syftet är att vi ska kunna samarbeta och samutnyttja våra
kompetenser på ett enklare sätt.
Vi som arbetar här är:
Läkemedelskommittén: ordförande och funktionschef Maria Palmetun
Ekbäck, vice ordförande Mårten Prag, informationsläkare Gunnar Carlsson,
apotekare och seniorkonsult Leif Kronberg, apotekare Sara Fors, apotekare
Birgitta Lernhage, apotekare Magnus Olsson och administratör Agneta Nilsson.
Läkemedelsenheten: läkemedelsansvarig läkare Bengt Curman, läkemedelscontroller Erik Svantesson.
Nu är det återigen dags för revidering av Läkemedelskommitténs rekommendationer. Arbetet har startat och kommer att pågå under hela hösten. Revideringen beräknas vara klar i februari och boken finns klar i mitten av mars.
>> Läkemedelsinformation på våra villkor – LIVV <<
Tema:
Tid:
ANTIBIOTIKA – till vem? När kan jag låta bli?
Onsdagen den 7 december 2011 kl 13.15–16.30
i Wilandersalen, M-huset USÖ
Lunch serveras från kl 12.30
Moderator: Hans Fredlund
Program:
Programmet kommer att belysa handläggning av infektioner i öppen vård med riskvärdering –
”När ska jag låta bli antibiotika ?” respektive ”När ska jag misstänka en allvarlig infektion?”
Globala och lokala trender när det gäller antibiotikaresistens kommer att avhandlas, liksom vårt förskrivningsmönster.
Programmet passar alla läkare som ordinerar antibiotika men även sköterskor, speciellt vid patientrådgivning.
Program och anmälningsblankett till utbildningsdagen kommer att skickas ut.
Du kan även anmäla dig via mail: [email protected]
Anmälan senast 1 december. Glöm inte att ange om lunch önskas.
Bekräftelse på anmälan skickas ej ut.
Välkommen!
Läkemedelskommittén / Strama
RAPPORT OM L ÄK E M E DE L
31
OK TOB E R – 2 0 1 1
Läkemedelsboken 2011-2012
Nu finns en ny utgåva av Läkemedelsboken (LB 2011-2012) tillgänglig. Boken produceras av Läkemedelsverket i samarbete med erfarna läkare. Syftet
med boken är att i olika terapikapitel ge producentobunden information
om läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomstillstånd. Dessutom finns
ett antal specialkapitel som tar upp mer övergripande aktuella aspekter om
läkemedelsanvändning samt olika regelverk inom läkemedelsområdet.
Nyheter
Boken har genomgått en omfattande revidering och vissa kaptiel har fått nya
författare. Läkemedel till barn har fått ett större utrymme än tidigare och en
särskild granskning ur pediatrisk synvinkel har gjorts av samtliga terapikapitel.
Nya kapitel som tillkommit är:
lNya krav vid utveckling av läkemedel till barn
lPraktiska aspekter vid läkemedelsbehandling av barn
lTransplantationsimmunologi och organtransplantationer
lLäkemedelsbehandling av äldre på särskilt boende och i hemsjukvård
lTrafik, riskfyllt arbete och läkemedel
lOlagliga läkemedel
lBehandling med hyperbar syrgas (HBO)
LB på internet och i interaktiv version –
www.lakemedelsboken.se
För att LB i sin tryckta form inte ska bli alltför omfångsrik, finns vissa av
specialkapitlen samt alla kapitel som behandlar regelverket bara tillgängliga
i webbutgåvan. Boken innehåller dock korta sammanfattningar av dessa
webbkapitel.
Från www.lakemedelsboken.se kan hela boken laddas ner till den egna
datorn. Den interaktiva versionen innehåller länkar från t ex innehållsförteckning och sökordsregister. Från referenslistor finns länkar till refererade
tidskriftsartiklar och webbplatser.
Distribution av boken
Läkare, tandläkare och annan sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt
kan erhålla boken kostnadsfritt. Läkemedelskommittéerna i landet sköter
distributionen av boken. I Örebro län kan ovannämnda yrkesgrupper som ej
erhållit boken beställa den från Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén,
tel 019-602 35 12, [email protected]
Ny utgåva av FAS UT
Handboken FAS UT om att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling har nu getts ut i en tredje utgåva. Allmänläkaren Claes Lundgren har
skrivit boken på uppdrag av Läkemedelskommittén i Västerbotten.
Det är svårt att hitta tydliga råd om att avsluta läkemedelsterapier eller hur man byter
till ett annat läkemedel eller en annan behandling. I handboken har Läkemedelskommittén i Västerbotten försökt samla kunskap och erfarenheter om utvärdering
och förändring av de läkemedelsterapier som ofta används i den svenska sjukvården.
Expertgrupper från fjorton läkemedelskommittéer i landet har bidragit med kliniska
erfarenheter och kompletteringar av det vetenskapliga underlaget.
Den nya utgåvan har utökats och innehåller 36 läkemedelskapitel.
FAS UT i digital form
Inloggningsuppgifter för att nå den nya utgåvan av boken finns på
http://intra.orebroll.se/fasut De som inte kommer åt intranätet kan få inloggningsuppgifter av Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén, tel 019-602 3512,
[email protected]
RAP PORT OM L ÄK E M E DE L
32
OK TOB E R
– 2011