2016-09-26
Plan mot Diskriminering
och Kränkande Behandling
2016
För Ugglan
En del av Innerby förskoleområde
1
2016-09-26
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot
diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från
BEO, Barn- och Elevombudsmannen.
1.
Förskolechefens Vision
I Innerby förskoleområde arbetar vi tillsammans för att alla barn skall vara trygga, välkomna,
respekterade, sedda och hörda. Barnperspektivet dvs. barnets bästa, skall alltid vara vårt
främsta mål.
2.
Syfte
Planen syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Den syftar också till att motverka all
kränkande behandling.
2.1
Ansvarsfördelning
Förskolechefen ansvarar för:
Att ett målinriktat arbete sker för att motverka diskriminering och kränkande
behandling.
Att all personal känner till att kränkande behandling och diskriminering inte är tillåten
på förskolan.
Att kontinuerligt följa upp att planer upprättas, målen i dem utvärderas och revideras
samt att detta sker i samverkan mellan personal, barn och vårdnadshavare.
Att utredning görs och att åtgärd vidtas när förskolan får kännedom om att
diskriminering eller kränkande behandling förekommer.
All Personal ansvarar för:
Att kartlägga verksamhetens behov och att upprätta målen och dess handlingsplan.
Att aktivt arbeta i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
Att ta ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och kränkande
behandling.
Att anmäla till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
2
2016-09-26
Att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
Vårdnadshavare ansvarar för:
Att vid misstanke om att det egna barnet eller någon annans barn utsätts eller utsätter
andra för kränkande behandling, kontakta personal på ditt barns avdelning eller
förskolechef.
2.2
Styrdokument och begrepp
Styrdokument
Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling regleras av lagstiftningen i
skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av den reviderade läroplanen Lpfö
98.
Skollagen (2010:800 kapitel 6: Åtgärder mot kränkande behandling) förbjuder huvudman och
personal att utsätta barn och elever för kränkande behandling. Förskolan måste ha ett
förebyggande arbete mot detta. Om ett barn upplever att sig kränkt i förskolan, eller om en
förälder upplever sitt barn kränkt, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet)
som finns på Skolinspektionen. Av BEO kan barnet bland annat få hjälp med att kräva
skadestånd.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) förbjuder huvudman och personal att diskriminera
barn på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Förskolan ska också bedriva
förebyggande arbete för att diskriminering inte ska uppstå.
Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra
utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och
levnadssätt (Lpfö 98).
Definitioner av begrepp
Diskrimineringsgrunderna
kön: att någon är kvinna eller man
etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Gäller även de nationella minoritetsgrupperna.
religion eller annan trosuppfattning: kan beskrivas som en religiös, livsfilosofisk,
eller annan motsvarande livsåskådning
funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd även skada eller sjukdom
fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
3
2016-09-26
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (HBTQ).
könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön
ålder: uppnådd levnadslängd
Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Förskolan skall
förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av var och en av
nedanstående grunder. Förutom aktiva handlingar kan diskriminering ske genom
ordningsregler, planerade aktiviteter, lekmaterial, böcker etc.
Direkt diskriminering
Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller
skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med
ovanstående diskrimineringsgrunder.
Indirekt diskriminering
Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer enligt
diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
T.ex. när alla barn alltid behandlas lika oavsett egna behov.
Instruktioner att diskriminera
Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som beskrivs i ovan och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna. T.ex. slag, knuffar, gester osv.
Sexuella trakasserier
Uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Kränkande behandling
Kränkande behandling kan utföras på olika vis och är ett uppträdande som inte har någon
koppling till en särskild diskrimineringsgrund. Tillsägelser för att upprätthålla ordningen är
dock inte kränkande behandling.
Fysiska så som slag och knuffar
Verbala så som hot, svordomar och öknamn
Psykosociala så som utfrysning, blickar och att alla går när man kommer
4
2016-09-26
Kränkningar kan vara både enstaka och upprepade handlingar
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling och uppstår vid en upprepad negativ handling
när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en individ
skada eller obehag.
Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck och
förekomma i alla sammanhang.
Tidsplan
Myran
Resultat av utvärdering
Målet var att få barnen att känna sig trygga i leksituationen i hemvrån.
Genom observationer ser vi att den nya barngruppen är mer aktiv o tar för sig i
leksituationerna i hemvrån.
Då vi har två barn i gruppen som helt plötsligt kan bitas utan anledning, är vi aktivt
närvarande i alla leksituationer, för att försöka förhindra bitningar.
Vi har också jobbat med stopphanden för att ge barnen ett redskap för att säga stopp och nej
jag vill inte att du gör så mot mej.
Stopphanden har blivit ett bra redskap för flera av barnen att skapa sig en ”trygg zon” runt sig.
Vi ser nu en bra lek i hemvrån utan så mycket konflikter. Det kan till och med bli lite rollek
barnen emellan!
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i december 2015
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner och arbetssätt
• Husmodellen – i vissa delar
Kartläggningens mål
Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
Att involvera barn och föräldrar
5
2016-09-26
Mål/ Åtgärder
Vi ser att barnen har svårt att vänta på sin tur vid blöjbyte och handtvätt.De går gärna före och
tränger undan kompisen som står o tvättar sig eller vill upp på skötbordet fast det redan ligger
ett barn på skötbordet och får blöjan bytt. Vi vill träna barnen på turtagning i detta för att
främja allas lika värde. Detta mål gäller under 2016. Föräldrarna har haft tillgång till vårt
förslag på likabehandlingsmål (uppsatt i tamburen) och möjlighet att lämna synpunkter på
målet och hur vi ska jobba med det.
Nyckelpigan
Resultat av utvärdering
Vårt mål på Nyckelpigan 2015:
Vi vill att två barn ska kunna stå bredvid varandra vid fönstret i tamburen. Att de ska visa
hänsyn mot varandra och inte knuffas.
Vi har utarbetat en metod vid påklädningen med ett varierat resultat. Vi har ändå sett en
positiv utveckling men vi måste fortsätta att arbeta vidare på målet så att det blir en väl
inarbetad metod.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i januari 2016
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
• Husmodellen – i vissa delar
Kartläggningens mål
Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
Att involvera barn och föräldrar
Mål/ Åtgärder
Vad vi såg vid kartläggningen:
Vi såg att i leksituationen i lekrum, bygg rum och matrum förekom en hel del fysiska
kränkningar som tex knuffar och slag. Detta skedde främst när barnen tyckte att någon kom
för nära eller när någon tog en leksak för dem. Vi såg att både de barn som inte har ett
utvecklat språk och de som kommit längre i sin språkutveckling knuffade till eller slog till de
andra barnen i leksituationen. Därför känner vi att vi vill ge barnen verktyg (stopphanden)
som de kan använda sig av när någon kommer för nära eller när någon tar en leksak för dem.
Detta för att skapa en tryggare leksituation på Nyckelpigan.
6
2016-09-26
Humlan
Resultat av utvärdering
Vårt mål under 2015 var att alla barn skulle känna att de hade flera kamrater att leka med på
Humlan. Att ”alla får vara med”. Vi hörde under en period många barn säga att han/hon inte
får vara med, jag vill inte leka med det barnet eller vi vill leka själva. När vi tittade närmare
på barnens lek var det ofta samma barn som inte fick vara med eller vissa barn som alltid fick
vara den som jagar o.s.v. Vi började jobba i mindre grupper där barnen blev uppdelade både
på förmiddagen, vid läsning och utevistelsen. Det kunde innebära att man fick vara i skogen
med barn som inte vanligtvis valde att leka tillsammans. Barnen började söka nya kamrater
och nya lekar uppstod. Vi har under slutet av året sett att barnen leker fler regellekar där
många barn får vara med och att de kan välja en aktivitet de vill göra snarare än vilken
kompis de vill leka med. Vi pedagoger fick också se att några av de nya grupperna gav
möjlighet till olika lekar. I visa grupper fungerade barnen bra ihop när de fick konstruera och
ihop med andra barn passade de bättre med en rollek eller regellek. I den nya barngruppen vi
har nu, har vi valt att gå vidare med att ge barnen möjlighet att möta olikheter och reflektera
över dessa. Att skapa en förståelse över att vi är olika.
Kartläggning
Kartläggning har skett kontinuerligt under året som gått, med utgångspunkt från observationer
i leken, utvecklingssamtalsamtal med föräldrar och diskussioner i personalgruppen.
Utifrån barnobservationer har vi uppmärksammat att barngruppen fortfarande behöver nya
verktyg för att berika det sociala samspelet. Kommentarer om att få vara med eller beteende
där barnen själva bjuder in till lek har uppmuntrats av pedagoger och diskussioner kring mer
negativa situationer har gjorts, där barnen får reflektera över vad som hände, och vad alla
kände.
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Planerade samtal/intervjuer med barn
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
Kartläggningens mål
Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
Att involvera barn och föräldrar
Att alla får möjlighet att se att vi är olika utan att värdera detta.
Mål/ Åtgärder
Efter att arbetat med ”alla får vara med” förra året såg vi att barnen också lade en stor
värdering i varandras olikheter (ofta negativa). Någon kunde vara för långsam för spelet eller
en som ofta inte leker en lek inte kan förstå. Barnen väljer att exkludera barn utifrån förmågor
och att olika barn har olika status i en lek.
7
2016-09-26
Resultatet av kartläggningen har bearbetats och förslag på mål/åtgärder har tagits fram med
början i mars. Dessa har diskuterats av personal, specialpedagog och förskolechef innan
beslut togs om vad som skulle skrivas in i planen.
Åtgärderna tidsbestämdes till att gälla t.o.m. mars 2017 och avdelningens personal ansvarar
för att arbetet genomförs.
Gräshoppan
Resultat av utvärdering
Förra årets mål var att alla barn skulle veta varandras namn och använda vid tilltal. Målet
nåddes.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och i
slutet av november 2015 uppnåddes målet. Då började vi intervjua barn i barngruppen inför
det nya målet.
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
• Husmodellen blir aktuell
• Intervjuer
Kartläggningens mål
Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
Att involvera barn och föräldrar
Hur leken i hemvrån upplevs av barnen?
Mål/ Åtgärder
Vi har under kartläggningen uppmärksammat att det blir ofta konflikter i hemvrån och även
att inte alla barn deltar i lek där. Vi har frågat barnen vad de tycker är roligt i hemvrån, vad de
tycker är tråkigt, vem de helst vill leka med.
Vårt mål är att barnen ska få fler valbara lekkamrater och att alla barn ska accepteras.
Utvärderas i slutet av maj 2016
Barnen intervjuas även i början av maj 2016.
Föräldrarna ges möjlighet att ta del och lämna synpunkter på planen.
Remiss och färdigställande
Föräldrarna har tillgång till vad respektive avdelningen satt upp för mål utifrån sin
kartläggning och har möjlighet att lämna synpunkter på arbetet och planen under vecka 6.
Personalen har också tagit till sig synpunkter som inkommit utifrån utvecklingssamtal och
liknande.
Den färdiga planen kommer till en början att hänga i tryckt form i avdelningens tambur. När
den hemsidan reviderats med ett nytt upplägg kommer man också att kunna hitta alla planer
8
2016-09-26
där. Denna information kommer att delges föräldrarna genom avdelningarnas månadsbrev
samt vid inskolningssamtal.
Årets färdigställda plan presenteras Utbildningsnämnden i september.
Mål och åtgärder
Främjande arbete
All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling
.
Myran
Förebyggande arbete
Mål
Att skapa en
lugnare miljö
kring blöjbyte
och handtvätt.
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Vi ser att en
del barn har
svårt att vänta
på sin tur vid
blöjbyte och
försöker
klättra upp till
skötbordet
trots att det är
upptaget.
Barnen
knuffar på den
som står och
tvättar sina
händer för att
få tvätta sina
egna händer
först.
Vi kommer att
träna på
turtagning
genom att
barnen får
sätta sig ner
vid väggen
och vänta på
att vi säger att
det just deras
tur ( benämna
vid
namn).Barnen
slussas in i
mindre
grupper åt
gången. Vi
byter blöja o
hjälper barnet
sen med
handtvätten
innan man
hjälper nästa
barn. Det
Under 2016
All personal
på Myran
Diskutera vid
varje
planering.
Diskutera om
det är nåt vi
behöver ändra
eller utveckla.
9
2016-09-26
barnet som är
färdigt får
sätta sig o
vänta på att de
andra barnen
blir färdiga
innan vi går
vidare till tex
matbordet
eller utgång.
Nyckelpigan
Förebyggande arbete
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Vi vill ge
barnen
verktyg för att
skapa en
tryggare
leksituation.
En
leksituation
där vi
motverkar
fysiska
kränkningar.
Genom
observationer
har vi sett att
barnen utsätter
varandra för
kränkande
fysisk
behandling,
t.ex. knuffar
och slag. Detta
sker främst vid
den fria leken,
då någon
kommer för
nära eller tar
en leksak.
För att få en
lugnare
leksituation
kommer vi
använda
stopphanden
som en metod.
Vi delar upp
oss vuxna mer
medvetet och
ser till att det
alltid är en
vuxen i varje
rum
tillsammans
med barnen.
Detta för att
finnas nära
och stötta och
visa dem hur
man använder
stopphanden.
Vt-16 Ht-16
All personal
på
Nyckelpigan
Regelbundet
vid våra
planeringar
och vid våroch
höstterminens
slut.
10
2016-09-26
Humlan
Förebyggande arbete
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Genom vår
verksamhet
”vill vi ge
barnen
möjlighet att
möta olikheter
och reflektera
över detta”
Vi har
observerat på
Humlan att det
i barngruppen
är förekommer
exkludering av
barn. Vi ser att
olika barn har
olika status.
Jobba med vikänslan på
avdelningen.
”här är jagsån är jag- vi
är här”.
Jobba med
material som
låter barn
fundera och
reflektera över
olikheter och
situationer.
Läsa böcker
med liknande
situationer.
Start mars
2016
All personal är
ansvarig för
att barnobservationer
och intervjuer
genomförs.
Dialog sker
kontinuerligt
med föräldrar
genom bl.a
utv. samtal
Barnobservati
oner sker
kontinuerligt.
Dessa tas upp
som en
stående punkt
vid
planeringar för
diskussion och
reflektion.
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
I
kartläggningen
har vi
uppmärksammat att det
blir konflikter
och att inte
alla barn deltar
i lek i
hemvrån.
Vi gör
lekgrupper
med mellan 24 barn och en
deltagande
vuxen.
Vi utvärderar
målet i slutet
av maj.
Samtliga
pedagoger på
Gräshoppan.
Vi följer upp
regelbundet
vid våra
planeringar.
Upprepar
intervjufrågorn
a i början av
maj 2016
Gräshoppan
Förebyggande arbete
Mål
I vår
verksamhet
vill vi ge
barnen en
möjlighet att
utvidga sin
kompiskrets
och att alla ska
känna sig
accepterade
11
2016-09-26
Handlingsplan och arbetsgång för hantering av kränkande
behandling och/eller diskriminering.
Varje misstanke om att kränkande behandling förekommer skall tas på fullt allvar.
Barn kan berätta för föräldrar eller personal på avdelningen att de känner sig kränkta. Förälder
eller personalrepresentant anmäler då kränkningen till förskolechef.
Vuxen-barn
Vid misstanke om kränkning från vuxens sida, görs en anmälan till förskolechef. Den vuxne
kallas till samtal där företrädare för den vuxnes fackliga organisation kan inbjudas.
Barn-barn
Den som kränker eller trakasserar skall också ha insikt i att den kränker eller trakasserar. T.ex.
förstår inte en ettåring som biter ett annat barn att det kan upplevas kränkande.
Vid misstanke om kränkningar mellan barn skrivs en anmälan som lämnas till
förskolechef. Så snart diskriminering eller kränkande behandling mellan barn
uppmärksammas skall rutinen som beskrivs nedan, följas.
Utredning
Ansvarig personal (ev. tillsammans med annan personal) samtalar med det utsatta
barnet och snarast därefter med det barn som utsätter. Samtalen dokumenteras och
förvaras tillsammans med anmälan hos förskolechefen. Personalen informerar
vårdnadshavarna.
Ett aktivt arbete för att öka barnens förståelse för varför aktuell händelse varit fel
påbörjas. T.ex. diskussioner i barngruppen, barnböcker som belyser händelsen etc. En
uppföljning av arbetet efter 1-2 veckor. Arbetet dokumenteras av personalen och
förvaras hos förskolechef.
Akuta åtgärder
Den som ser en händelse stoppar det som pågår. Ta hjälp av den personal som finns
närmast, om situationen kräver det. Ta hand om både det/de barn som har drabbats,
och det/de barn som har orsakat skadan (fysiskt/psykiskt). Dokumentera barnens
beskrivning av händelseförloppet och bakomliggande orsaker och meddela
förskolechef.
När den akuta situationen är stoppad och barnen har fått lämna sina redogörelser av
händelseförloppet ska vårdnadshavarna informeras. Det bör ske så snart som möjligt,
senast samma dag som incidenten inträffade. Det är viktigt att den personal som varit
med om händelsen tar kontakten. Dokumentera dag och tid för samtalet, vem du har
12
2016-09-26
talat med och viktig information om samtalets innehåll och meddela sedan
förskolechef.
Om flera vuxna ansvarar för samtal med såväl barn som föräldrar, så beslutar man om
vem som skall kontakta förskolechef. Se till att all dokumentation om vad som sagts
från inblandade barn samt deras vårdnadshavare förs vidare till förskolechef.
Förskolechef anmäler utredningar enligt delegationsordning till Bildningsnämnden.
Dokumentation
Personal som är inblandad i pågående utredning ansvarar för all dokumentation och att dess
originalhandlingar överlämnas till förskolechef för arkivering.
Originalhandlingar arkiveras enligt gällande dokumenthanteringsplan.
13
