Resa i tiden: Destination medeltiden II (svart väska A)
Producerad av Norrbottens museum
Bockstensmannen och hans dräkt
Vid midsommartid 1936 harvade lantbrukaren Albert Johansson och hans son Ture
torv på Bockstens mosse i Halland inför vinterns värmebehov. Ett tygstycke följde
med harvpinnarna. När de undersökte fyndet närmare upptäckte de fler tygstycken
och även huvudet av en död man! Polis tillkallades och fyndet visade sig vara
skelettet av en man från 1300-talet. Det anmärkningsvärda med fyndet var att
kläderna mannen bar på var nästan helt intakta. Torven hade bevarat både människa
och kläder.
Jag kallas inte Bockstensmannen för mitt
bockskägg, utanför att jag hittades i en mosse som
heter Bockstens mosse...
Men vad hade hänt med mannen? En undersökning visade
att han hade blivit mördad. Kroppen var genomborrad med
tre pålar. Kan detta ha hindrat mannen från att gå igen vakna från de döda? Folktron om att människor som gått en
våldsam död tillmötes inte fick ro i sin grav kanske gjorde att
mannen spetsades med pålarna.
Bockstensmannens dräkt består av en mantel, struthätta,
kjortel, hosor, fotlappar, pilkoger och tygpåse i ylletyg samt
bälte, svärdsgehäng, två knivslidor, ett tumskydd och ett par
skor i läder. Tyget är vävt med ullgarn, så även denna kopia
från Norrbottens museum.
Mantel
En mantel hade öppningen mitt fram eller i sidan. Den fästes ihop med ett spänne
eller med två band. Fint folk hade långa mantlar av dyrbara tyger. Den kunde fodras
eller kantas med päls. Kungar bar långa mantlar, det var ett tecken på värdighet.
Enkelt folk fick nöja sig med ofodrade mantlar av grovt ylle.
Kjortel
En kjortel kan man likna vid den stor skjorta och var det
vanligaste plagget under medeltiden. Både män och kvinnor
bar kjortlar. Den kunde vara fodrad med ylletyg eller
med skinn.
Kan kjortel vara ett gammalt ord för
skjorta eller kjol?
Resa i tiden: Destination medeltiden II (svart väska A)
Producerad av Norrbottens museum
Hätta
Hättan var under medeltiden mycket vanlig och användes av både män och kvinnor.
En del hättor knöt man under hakan, andra trädde man över huvudet. Materialet var
allt från finaste tyg till grövsta ylle.
Olika typer av hättor
Struthätta
I början av 1300-talet började man sätta en strut på hättan. Struthättan blev ett
modeplagg som man skröt med, ju längre desto finare. Det gick så långt att hättor
med för långa strutar förbjöds. I Italien instiftades en lag om att struten inte fick vara
längre än 4,5 meter lång, eftersom den då kunde orsaka trafikolyckor! I en
etikettsbok sägs att det är ofint att snyta sig i struten! Men struten var också en
praktisk detalj som i kallt väder kunde viras runt halsen.
Oj här hade struthättorna visst
blivit för långa...
Bockstensmannens struthätta hade en strut som var ungefär 90 centimeter lång,
därför man kan tänka sig att han var en ganska betydelsefull person.
Resa i tiden: Destination medeltiden II (svart väska A)
Producerad av Norrbottens museum
Hosor
Hosor är en sorts byxa gjordes av ylle. De
fästes vid ett bälte runt magen. De kunde
sys med eller utan skor. Ofta skinnskoddes
de på hälarna för att de inte skulle nötas lika
lätt. Bockstensmannens hosor har fötter som
är fastsydda vid skaften.
Brokar
Brokar var ett slags medeltida kalsonger
som männen använde. Brokarna hölls uppe
med ett bälte, rep eller snöre i midjan och
brokbenen stoppades ned i hosorna som i
sin tur knöts fast i bältet med läderband.
Skor
Från medeltiden har arkeologer hittat skor i
stora mängder. Skorna var sydda av läder.
Det gick åt ungefär fyra par skor om året.
Så här kunde ett par hosor
se ut. Under kjorteln band
man fast hosorna i bältet.
