Biologi
Uno Wennergren -professor teoretisk biologi
• Har läst biologi och matematik.
• Forskar på:
– Djurtransporter till slakterier – djurvälfärd
– Smittspridning mellan gårdar – mul och
klövsjuka mm (Sverige , Europa, USA)
– Biologisk mångfald och klimatförändringar.
(Sverige och Europa)
– Ekologisk odling – effektiva odlingssystem som
minskar på användning av konstgödsel och
bekämpningsmedel
Biologi
• Ett ämne som ofta ställer frågor kring människan – direkt
eller indirekt.
– Liv: hur uppkom liv på jorden och hur har det
utvecklats till dagens arter och bl a människan
– Beteende
– Medicin/fysiologi
– Genetik
– Naturvård
– Miljöproblem
– Djurvälfärd
– Biologisk mångfald
– Livsmedelsproduktion
Spelar det någon roll om man
är kille eller tjej?
Genus?
Jämställdhet?
Studier?
Utdrag ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan Utfärdad: 2001-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:311, 1 juli
2003
• 1 § Denna lag har till ändamål att på högskoleområdet främja
lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka
diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning.
• 3 § En högskola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva
ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika
rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Närmare föreskrifter om högskolans
skyldigheter enligt första stycket finns i 4 och 5 §§. Lag
(2003:311)
Genus?
Jämställdhet?
Studier?
Utdrag ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan Utfärdad: 2001-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:311, 1 juli
2003
• 4 § En högskola skall vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra att studenter eller sökande utsätts för trakasserier.
Med trakasserier avses i denna lag ett uppträdande som
kränker en students eller en sökandes värdighet i
högskolestudierna, om uppträdandet har samband med
– etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),
– religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av
religion eller annan trosuppfattning),
– sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),
– funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),
eller
– könstillhörighet eller är av sexuell natur (sexuella
trakasserier). Lag (2003:311).
Genus?
Jämställdhet?
Studier?
Utdrag ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan Utfärdad: 2001-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:311, 1 juli
2003
• FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
Direkt diskriminering
•
7 § En högskola får inte missgynna en student eller en
sökande genom att behandla honom eller henne sämre
än högskolan behandlar, har behandlat eller skulle ha
behandlat någon annan i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Genus?
Jämställdhet?
Studier?
Utdrag ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan Utfärdad: 2001-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:311, 1 juli
2003
• FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
Indirekt diskriminering
•
8 § En högskola får inte missgynna en student eller en sökande
genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
särskilt missgynnar personer med viss könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, eller sexuell
läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan
motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå målet. Lag (2003:311).
Genus?
Jämställdhet?
Studier?
Utdrag ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan Utfärdad: 2001-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:311, 1 juli
2003
•
FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
När förbuden gäller
•
9 § Förbuden mot diskriminering i 7-8 b §§ skall gälla, när en högskola
•
1. beslutar om tillträde till högskoleutbildning eller vidtar någon annan
åtgärd som har betydelse för tillträdet,
•
2. beslutar om examination eller gör någon annan bedömning av en
studieprestation,
•
3. …..
Hur?
• Lagen
• Social konstruktion – kultur
• Individer
Studier – undervisningsformer
Strategi?
• Relevanta (för studier) skillnader mellan
kvinnor och män. De finns idag.
– Hur göra?
• Göra inget medför diskriminering
• Göra något kan medföra förstärkning av skillnader
• Vad vill universitetet? Fakulteten? Institutionen?
Arbetsgruppen? Du?
Utgå från dagens skillnader?
eller
Medverka till att minska skillnaderna som finns idag?
Vad vet man om orsaker till
skillnader?
• Biologi och medicin – kunskaper kring
genetik och beteende hos djur/människor
• Psykologi, sociala vetenskaper – studier
på beteende hos människor
Struktur resten av föreläsningen
• Är det ett problem i studiemiljön?
– Exempel, undersökningar
• Vilka fakta finns kring arv-miljö och kön?
– Exempel, undersökningar
• Vad kan vi förbättra i studiemiljön?
– Konkreta åtgärder och lite tips
Är det ett problem i studiemiljön?
(Utifrån vetenskapliga studier)
• Föreläsning, lektioner och seminarier: Manliga
studenter får relativt sett mer tid och utrymme för frågor
och svar. Bemötandet av frågorna skiljer sig också.
Denna fördelning av tid och resurser har osaklig grund,
dvs samma fråga kan ställas av individer av olika kön
och blir då bemött på olika sätt.
• Laborationer och projektarbeten: Studenterna delar
tyvärr ofta upp arbetsuppgiften emellan sig utifrån
stereotypa rollfördelningar. Kvinnliga studenter tar oftare
på sig rollen av sekreterare och gruppsammanhållare
och de manliga studenterna antar rollen av den kreativa
problemlösaren och presentatören.
• Examination: Ett klassiskt exempel är en uppsats av
Ingvor/Ingvar. En och samma uppsats men för en grupp
presenterad som författade av Ingvor och för en annan
grupp presenterad som skriven av Ingvar. Ingvors
uppsats fick lägre betyg och bedömning. Detta oavsett
kön på dem som bedömde uppsatsen.
Är det ett problem i studiemiljön?
Exempel, undersökningar
• Examination: Kvinnor bedöms inte lika
välformulerade mm
– Ingvor- Ingvar. Uppsats som bedömdes. Enda
skillnad var namn på författare. Grupp som
bedömde Ingvors uppsats gav lägre betyg på
argumentation mm än den grupp som
bedömde Ingvars
Slutsats: Vi kan förvänta oss, som ett resultat
av social konstruktion, att kvinnliga studenter
kommer överlag få lägre betyg för samma
prestation som manliga studenter.
Är det ett problem i studiemiljön?
Exempel, undersökningar
Some studies claim that men outperform women on
average by 3-4 IQ points. Studies illustrate
consistently greater variance in the performance
of men compared to that of women (i.e., men are
more represented at the extremes of
performance), and that men and women have
statistically significant differences in average
scores on tests of particular abilities, which even
out when the overall IQ scores are weighted.
/Wikipedia
Kanske biologiska/genetiska skillnader som ger
avtryck i beteenden eller…
Struktur resten av föreläsningen
• Är det ett problem i studiemiljön?
– Exempel, undersökningar
• Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
• Vad kan vi förbättra i studiemiljön?
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
• Stöd för skillnader mellan kön till följd av
genetik – arv
– Tvillingstudier vanliga för statistiskt korrelera genetiska
skillnader till fenotypiska uttryck. Dock inget
orsakssamband man bestämmer.
• Ej tillämpad på manligt kvinnligt. Anses inte klokt att göra.
Troligen för att män kvinnor påverkas så olika socialt.
– Gen-hormon-effekt-beteende studier
– Enbart hormon effekt. Hormonella skillnader korrelerat till
IQ, matte, mm
– Beteendestudier: social påverkan
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
– Gen-hormon-effekt-beteende studier. Svåra att finna!
För människor.
– Enbart hormon effekt. Hormonella skillnader
korrelerat till IQ, matte, mm
Our results have revealed the differences in salivary
testosterone levels in boys grouped according to
IQ, intellectually gifted and mentally challenged
boys having lower salivary testosterone levels
than their peers characterized by average intelligence
proposing the common biological characteristic of
minority IQ groups on both ends of the Gauss curve.
In girls, no differences in salivary testosterone levels
were found among IQ groups.
/Neuropsychologia 2007. Ostatníkováa et al
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
– Gen-hormon-effekt-beteende studier. Svåra att finna! – för
människor.
– Enbart hormon effekt. Hormonella skillnader korrelerat till IQ,
matte, mm
– The importance of testosterone and other androgens as a cause
of sex differences has been a subject of study. Adult women who
were exposed to unusually high levels of androgens in the womb
due to a condition called congenital adrenal hyperplasia score
significantly higher on tests of spatial ability.Girls with this
condition play more with "boys' toys" and less with "girls' toys"
than unaffected controls. Many studies find positive correlations
between testosterone levels in normal males and measures of
spatial ability. However, the relationship is complex. /Wikipedia
– Testosterone påverkas negativt av: ålder, stress, allvarliga
sjukdomar, fetma,…
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
– Statistik kvinnor-män och matematik
– Samma medel – men högre varians för män.
Kan betyda att relativt sett fler topp
presterande män. Men förklara det dagens
skillnader i arbetslivet? Och vad är orsaken till
ökad varians?
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
– Statistik kvinnor-män och matematik
– Samma medel – men högre varians för män.
Kan betyda att relativt sett fler topp presterande män. Men
förklara det dagens skillnader i arbetslivet? Och vad är orsaken
till ökad varians?
– If a particular speciality required mathematical
skills at the 99th percentile, and the gender
ratio is 2.0, we would expect 67% men in the
occupation and 33% women. Yet today, for
example, Ph.D. programs in engineering
average only about 15% women.
Science 25 July 2008. Gender Similarities Characterize Math
Performance
Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
– Statistik kvinnor-män och matematik
– Samma medel – men högre varians för män.
Kan betyda att relativt sett fler topp presterande män. Men
förklara det dagens skillnader i arbetslivet? Och vad är orsaken
till ökad varians?
Even at the 99th percentile, the gender ratio
favoring males is small for whites and is
reversed for Asian Americans.
Science 25 July 2008. Gender Similarities Characterize Math
Performance
Struktur resten av föreläsningen
• Är det ett problem i studiemiljön?
– Exempel, undersökningar
• Vilka fakta finns kring arv-miljö och
kön?
• Vad kan vi förbättra i studiemiljön?
Skillnad
mellan kön i
matematik
har ändrats
över åren
och har stark
korrelation tíll
grad av
jämställdhet/
frigörelse
Lite svenska data
• Eleverna väljer utifrån traditionella könsroller,
där tekniska utbildningar är typiskt manliga.
• Det krävs stark självkänsla och mycket stöd
hemifrån för att vara könsbrytare
• En allt större andel av de studerande är kvinnor
• Att kvinnor är mer beredda att vara könsbrytare
• Sambandet mellan lön och utbildningsort
starkast för män
• Kvinnor 83% av mans lön inom samma yrke
Struktur resten av föreläsningen
• Är det ett problem i studiemiljön?
– Exempel, undersökningar
• Vilka fakta finns kring arv-miljö och kön?
• Vad kan vi förbättra i studiemiljön?
Biologi
• Ett ämne som ofta ställer frågor kring människan – direkt
eller indirekt.
– Liv: hur uppkom liv på jorden och hur har det
utvecklats till dagens arter och bl a människan
– Beteende
– Medicin/fysiologi
– Genetik
– Naturvård
– Miljöproblem
– Djurvälfärd
– Biologisk mångfald
– Livsmedelsproduktion
Vad kan vi förbättra i studiemiljön?
• Innehåll i kurser. Kursmaterial.
Genusperspektiv – exempel, struktur
• Form: Föreläsningar, lektioner, seminarier,
laborationer och examination.
– lärare-student,
– student-student.
Medvetet bemötande
• Examination: anonyma tentor, vid muntlig
examination om möjligt fler examinatorer.
Upplysning.
• Seminarier lektioner: styra vilka som
ställer frågor och kommenterar.
Papperslappstricket. ’Tre lappar var’
• Laborationer: rotera i ansvar och roller.
Redovisa vilka roller de senaste ggr.
Biologi
• Genus föreläsning termin 1 (denna)
• Ansvars fördelning i grupper termin 2.
• Kritiskt tänkande termin 2
