Promemoria
Sid. 1(8)
2015-07-23
Guatemala City
Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Panama 2014
Tendenser under 2014
Fortsatta investeringar i infrastruktur- och byggsektorn bidrog till en
fortsatt god ekonomisk utveckling, tillväxten uppgick till 6 procent
2014; två procentenheter lägre än 2013. Tillväxten mattas dock av eftersom de stora infrastrukturprojekt knutna till utvidgningen av Panamakanalen som pågått de senaste åren håller på att avslutas.
Utvidgningen av Panamakanalen beräknas stå klar i slutet av 2015 och
tas i bruk under våren 2016.
Nytillträdde president Juan Carlos Varela har fortsatt företrädaren
Ricardo Martinellis marknadsorienterade politik. Varela har samtidigt
sökt distansiera sig från Martinelli genom ambitionen att föra en mer
transparent politik, bekämpa korruptionen och stärka statliga
institutioner.
Regeringen Varela har ärvt ett stort budgetunderskott från förra regeringen. Målsättningen är att reducera underskottet från aktuella 4,1
procent till 0,5 procent vid slutet av mandatperioden 2019, vilket kan
bli svårt att uppfylla p g a ökade utgifter för välfärdsprogram och
subventioner.
Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika är
sedan hösten 2013 i kraft vad gäller handelsdelen i samtliga centralamerikanska länder men mycket återstår innan avtalet når sin fulla potential.
Beslutet om frysning av priser på 22 av 59 produkter i basvarukorgen
från juli 2014 har bidragit att hålla livsmedelspriserna under kontroll.
Beslutet löper ut i juli 2015.
Panama rankas fortfarande i toppen bland de latinamerikanska länderna i World Economic Forums årliga rapport om global konkurrenskraft, även om landet tappar åtta platser från plats 40 till plats 48.
Sveriges totala export till Panama uppgick till 314 miljoner kronor under 2014, medan importen under samma period var 168 miljoner kronor.
2(8)
Bakgrund
Panama är den starkast växande ekonomin i Centralamerika och har under det
senaste decenniet haft en genomsnittlig ekonomisk tillväxt på över åtta procent. Landets strategiska placering som länken mellan de båda amerikanska
kontinenterna samt kanalen som förbinder Stilla havet med Karibiska havet är
båda bidragande orsaker och har format Panamas historiska, och ekonomiska,
utveckling. BNP per person är högre än genomsnittet i regionen och landet
klassas som ett övre medelinkomstland av Världsbanken. Inkomstfördelningen är dock skev och den sociala och ekonomiska ojämlikheten är stor.
Trots den skeva fördelningen av resurser i landet har de senaste årens ekonomiska tillväxt haft positiva effekter på den utbredda fattigdomen; mellan 2002
och 2011 minskade antalet fattiga från 49 till 27 procent och andelen som
lever i extrem fattigdom minskade från 21 procent till 11 procent. Fattigdomen är som mest utbredd bland afropanamaner och landets urfolk. Officiella
siffror visar en arbetslöshet på fyra procent för 2014, men omkring 40 procent av arbetskraften i Panama sysselsätts inom den informella sektorn och
majoriteten av dessa tjänar långt under minimilönen.
Förutom Panamakanalen utgör frihandelszonen i Colón och den finansiella
sektorn viktiga delar av landets ekonomi. Panama betraktas överlag som ett
investeringsvänligt land och landets ekonomi är i stor utsträckning beroende
av den internationella ekonomiska utvecklingen.
Efter att militärmakten avskaffades 1989 har landet genomgått en liberalisering av arbetsmarknaden och en privatisering av statliga företag. Detta har
tillsammans med en varaktig makroekonomisk stabilitet och en hög andel
utländska investeringar skapat förutsättningar för det senaste decenniets ekonomiska tillväxt. Dock bromsas utvecklingen av bland annat straffrihet, korruption och svaga statliga institutioner. Panamas konkurrenskraft minskas
genom en utbredd social och ekonomisk ojämlikhet, och med ett skattetryck
om cirka 18 procent finns begränsade resurser för att reducera denna. Korruptionen är utbredd och 2013 hamnade Panama på plats 102 i Transparency
Internationals korruptionsindex, en försämring med 19 placeringar från året
innan. 2015 förbättrades positionen, till 94 av 175 undersökta länder.
Panama har goda mineraltillgångar, långa kuster med rikliga fiskevatten och
ett artrikt växt- och djurliv. Gruvdriften är en attraktiv marknad för utländska
investerare men har hittills varit förhållandevis begränsad på grund av motstånd från miljörörelser och urfolk. Skogsskövling och föroreningar utgör de
största miljöhoten. Vattenkraften är väl utbyggd och står för över hälften av
elproduktionen.
3(8)
Ekonomiska indikatorer
INDIKATOR
2011
2012
2013
2014
BNP (real tillväxt
i %)**
Nominell
BNP
(Miljarder USD)**
BNP/capita* (USD,
köpkraftsjusterad)
BNP/capita*(USD,
nominell, löpande
priser)
Statsskuld (% av
BNP)**
Budgetunderskott
(% av BNP)****
10,9
10,8
8,3
6,2
2015
(prognos)
5,5
33,2
38
42,6
46,2
50,7
14112 15617
16994
18257
19519
8722
9919
11150
12039
12887
39,8
38,8
37
38,3
40,8
-2,07
-1,51
-2,54
-4,1
Inflation %****
Export (miljarder
USD)**
Import (miljarder
USD)**
Handelsbalans (%
av BNP)**
Bytesbalans (% av
BNP) *
Utl. direktinvesteringar
(miljarder
USD)***
Valutareserv (miljarder USD)**
5,9
17
5,7
18,8
4
17,2
2,6
15,3
17,9
24,1
25,3
24,1
23,5
25,7
-21,4
-17,1
-16,2
-17,7
-15,4
-12,2
-9
-8,9
-8,7
3,1
3
4,7
4,7
2,3
2,5
2,8
3,3
-8,2
3,5
Källor för siffrorna i tabellen:
* IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU)*** Economic Commission for Latin America and the
Caribbean (ECLAC). ****Instituto Nacional de Estadística y Censo (Inec). Vissa siffror har avrundats.
Makroekonomisk utveckling
Den ekonomiska tillväxten i Panama är god och BNP per person har mer än
fördubblats på ett årtionde. I jämförelse med andra centralamerikanska länder
klarade sig Panama förhållandevis bra under finanskrisen 2008 – 2009, med en
ekonomisk tillväxt på drygt tre procent under 2009 som bottennotering. Där-
4(8)
efter vände ekonomin snabbt upp igen och ökade med 11 procent under
2012, med 8 procent under 2013 och med 6 procent 2014.
Regeringen Varela har ärvt ett stort budgetunderskott från förra regeringen
Martinelli, vars ekonomiska strategi inkluderade stora infrastrukturprojekt
värda över 5 miljarder USD där bland annat ett tunnelbanesystem i Panama
City ingår. Många bedömare menar att det kommer att blir en utmaning för
landet att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten när investeringarna sjunker
och ekonomin mattas av. Varela har aviserat att regeringens målsättning är att
reducera underskottet från aktuella 4,1 procent till 0,5 procent vid slutet av
mandatperioden 2019. Ökade statliga utgifter för välfärdsprogram och
subventioner riskerar emellertid att detta mål kan komma att bli svåruppfyllt.
Den ekonomiska strategi som fördes av Martinelli har även krävt kraftigt
ökade lån. Statsskulden har under de senaste fem åren ökat med nästan 40
procent och stannade vid utgången av 2014 på cirka 17,5 miljarder USD.
Dock har statsskulden i förhållande till landets BNP pressats ned rejält tack
vare den goda ekonomiska tillväxten och låg i december 2014 på 38 procent
av BNP, att jämföras med hela 66 procent år 2005. Varelaadministrationen
har satt upp målet att sänka statsskulden till 34 procent av BNP vid mandatperiodens slut. I valet i maj 2014 var frågan om ständigt stigande matpriser det
senaste decenniet en stor fråga. I samband med tillträdet på presidentposten i
juli 2014 införde regeringen ett dekret som tillfälligt fryste priserna på 22 av
basvarukorgens1 59 produkter. Beslutet förlängdes i slutet av 2014 till och
med juli 2015. Åtgärden har bidragit till att matvarupriserna och inflationen
har hållits nere tillfälligt men kritiker menar att frysningen bara är en kortsiktig
lösning som stör den fria marknaden och driver upp priser på andra basvaror.
I ett försök att stimulera den stagnerade inhemska jordbruksproduktionen och
stärka sektorn har regeringen nyligen infört höjda tullavgifter på importerade
matvaror.
Samtidigt som Juan Carlos Varela har fortsatt sin företrädares
marknadsorienterade politik har han sökt distansiera sig från Martinelli genom
ambitionen att föra en mer transparent politik, bekämpa korruptionen och
stärka statliga institutioner. Flera före detta ministrar är häktade eller sitter i
husarrest, inklusive en ledamot i högsta domstolen, för diverse korruptionsskandaler under förra regeringen. Förundersökningar har nyligen – april 2015
– också inletts mot en handfull kongressledamöter. Även f.d. president Martinelli själv utpekas som delaktig i korruptionshärvan men är ännu inte åtalad.
1
En månads förbrukning av 59 stapelvaror för ett hushåll på fyra personer.
5(8)
Både export och import sjönk med 12 respektive 3 procent 2014. Den minskade exporten beror främst på det ekonomiska läget i Venezuela och vissa
protektionistiska tendenser från Colombia, två av Panamas främsta handelspartner. Handelsunderskottet stannade på 17,7 procent av BNP medan bytesbalansen uppgick till -8,7 procent av BNP. De stora underskotten i handelsrespektive bytesbalansen väntas minska under de kommande åren när de
stora, importberoende infrastrukturprojekten i samband med kanalutvidgningen avslutas och tjänsteexportsektorn börjar rendera ökade inkomster genom utvidgningen. Summan av utländska direktinvesteringar uppgick till cirka
tio procent av landets totala BNP vilket är den högsta relativa siffran i Latinamerika. Nästan hälften av den centralamerikanska regionens direktinvesteringar gick till Panama. Den totala valutareserven uppgick i slutet av 2014 till
3,3 miljarder USD. Remissorna – penningförsändelser från migranter – ökade
med drygt 30 procent till cirka 1,5 miljarder USD och beräknas ha stått för 3
procent av BNP.
Finans- och budgetpolitik
Panama har ett skattetryck om cirka 18 procent, en siffra som har varit mer
eller mindre konstant sedan början på 1990-talet (att jämföras med ett genomsnittligt skattetryck på 35 procent för OECD-länder 2012). 2010 infördes nya
skattelagar som bland annat innebar en momshöjning från fem till sju procent,
vilket mottogs med högljudda protester. Man har också för första gången infört viss beskattning på företag i frihandelszonen Colón. Trots vissa förändringar för att uppnå en mer stabil och rättvis ekonomi går processen långsamt
och sittande regeringar har kritiserats för att relativt lite av landets ökade ekonomi investeras i grundläggande samhällstjänster. Panamas ekonomiska tillväxt de senaste åren kan till stor del tillskrivas de betydande investeringar,
framförallt inom infrastruktur, som genomförts. Eftersom Panamas ekonomi
är starkt beroende av världsmarknadens utveckling har varnande röster höjts
när internationellt erkända finanspolitiska regler åsidosatts av den panamanska
regeringen för att ytterligare påskynda den ekonomiska utvecklingen. Bland
annat har en lagändring drivits igenom för att tillåta ett budgetunderskott på
upp till tre procent, mot tidigare 1,5 procent. Än så länge bedöms dock tillväxten som stabil, om än inte lika stark som under 2011 och 2012 då BNP
växte med över tio procent per år.
Panama har länge haft omfattande problem med penningtvätt. Efter att lagstiftningen skärpts togs Panama under 2001 bort från OECD:s svarta lista
över länder som inte bedömts vara samarbetsvilliga i kampen mot penningtvätt. Landet fortsatte dock att anklagas för att möjliggöra både penningtvätt
och skatteflykt och sattes 2009 därför upp på OECD:s gråa lista. Sedan avtal
6(8)
om informationsutbyte i skatteärenden ingåtts med flera länder ströks Panama
från den listan 2011. Med Sverige har Panama ett sådant avtal som trädde i
kraft den 1 januari 2014.
Penningpolitik
Alltsedan år 1904 är landets valuta, – balboa – knuten till och fullt utbytbar
mot den amerikanska dollarn. Balboan finns endast i mynt, sedlar trycks inte
utan amerikanska dollarsedlar används. Som en konsekvens av detta har Panama inte någon egen centralbank varför räntor och penningflöde är avhängiga det internationella banksystemet. Detta medför att möjligheterna att föra
en självständig penningpolitik i princip är obefintliga. Den allt starkare amerikanska dollarn urholkar Panamas internationella konkurrenskraft gentemot
handelspartners utanför USA.
Inflationen stannade på 2,6 procent i slutet av 2014. Inflationstakten i Panama
har haft ett medelvärde på 4,5 procent 2008-2015, med en topp om 10 procent i september 2008 och en bottennotering med -0,4 procent i februari
2015. Den negativa inflationen beror delvis på åtgärden att frysa 22 av 59
produkter i basvarukorgen. När åtgärden lyfts, troligtvis i juli 2015, kommer
matpriserna att öka. Införandet av tullar på importerade matvaror kommer
ytterligare bidra till de högre priserna, under det att den inhemska produktionen ökar. Economist Intelligence Unit (EIU) förutspår en inflation på mellan 3,5-4
procent årligen 2016-2019, under förutsättningen att inhemsk efterfrågan,
som har överstigit utbudet de senaste åren, minskar något och att de internationella oljepriserna återhämtas.
Handel och handelspolitik
Panama bedriver en öppen och investeringsvänlig ekonomi och rankas som
nummer 48 (av 144) i World Economic Forum’s (WEF) rapport om global
konkurrenskraft – det tredje bästa resultatet i Latinamerika efter Chile och
Puerto Rico. Panama halkade emellertid några platser i WEF’s rapport, 2013
erhöll man plats 40 (av 148). Rapporten slår fast att Panama under senaste
åren förbättrat sin infrastruktur, har utmärkta internationella kommunikationer, såsom flygplatser och hamnar, samt bedriver en attraktiv finansiell marknad. Samtidigt utpekas korruptionen, det bristfälliga utbildningsväsendet och
ineffektiviteten inom statliga institutioner som de huvudsakliga faktorer som
inverkar negativt på konkurrenskraften. I Världsbankens Doing Businessrapport hamnade Panama på plats 52; den bästa placeringen av de centralamerikanska länderna och bland de fem bästa i Latinamerika. Panama har ingått
frihandelsavtal med Singapore, Taiwan, USA och Kanada samt med Mexiko,
7(8)
Chile, El Salvador, Honduras, Kuba, Costa Rica, Guatemala, Nicaragua, Dominikanska Republiken, Peru och Colombia i den latinamerikanska regionen.
Panama omfattas av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som sedan 1 december 2013 är i kraft rörande handelsdelen. Avtalet har tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Frihandelsdelen av avtalet är i kraft i samtliga centralamerikanska länder sedan 2013
men för att avtalet ska gälla i sin helhet måste det först ratificeras av EU:s
samtliga medlemsländers parlament. Den processen går framåt men långsamt.
Så kallade högnivådelegationer mellan EU och Centralamerika har börjat
sammanträda för att diskutera konkret implementering av associeringsavtalet.
Under 2013 ingick Panama ett frihandelsavtal med EFTA-länderna2 (även
Costa Rica och Guatemala omfattas av avtalet). Panama omfattas även av
SIECA (Det Centralamerikanska Ekonomiska Integrationssystemet).
Panama är starkt beroende av tjänstesektorn vilken utgör drygt tre fjärdedelar
av landets BNP. Två viktiga komponenter i denna sektor är Panamakanalen
och frihandelszonen i Colón som står för cirka sex respektive åtta procent av
landets BNP. Kanalen togs i bruk 1914 och är en av världens viktigaste handelsleder. 2007 påbörjades den största utbyggnaden i kanalens historia till ett
värde av 5,2 miljarder USD med syfte att anpassa kanalen till storleken på
dagens lastfartyg. Utbyggnaden beräknas vara klar i slutet av 2015 och kanalen
ska då ha tillräcklig kapacitet för fartyg med 12 000 containrar, att jämföra
med dagens 5 000.
Frihandelszonen i Colón är den näst största i världen i sitt slag och har funnits
sedan i slutet av 1940-talet. Idag opererar runt 1 600 företag i zonen som årligen registrerar varor för över fem miljarder USD. 2013 och 2014 var första
åren på över ett decennium som handeln minskade och frihandelszonen backade med över 10 procent per år. De två tydligaste orsakerna som dämpat
marknaden är dels ekonomisk turbulens i Venezuela, som står för 17 procent
av handeln i zonen, dels pålagda tullar som Colombia infört för att skydda
känsliga varor på den inhemska marknaden. Detta ledde i mitten av 2013 till
en WTO-tvist mellan Panama och Colombia, där Panama anklagade Colombia för att ha överträtt avtalade handelsvillkor. Hittills har ingen uppgörelse
nåtts. Venezolanska staten har en utestående skuld på drygt 1 miljard USD till
frihandelszonen i Colón och flygbolaget Copa Airlines. Skulden började ackumuleras 2007. Under regeringen Martinelli bröts de diplomatiska relationerna
med Venezuela under en period, men regeringen Varela har antagit en ickekonfrontativ strategi med syftet att framförhandla en avbetalningsplan.
2
European Free Trade Association: Norge, Island, Schweiz, Lichtenstein
8(8)
Industrisektorn står för knappt 17 procent av BNP och har bidragit till de
senaste årens ekonomiska utveckling genom de kraftiga satsningar som gjorts
på infrastruktur. Industrin är i huvudsak inriktad på den inhemska marknaden
vilket medför att Panamas främsta exportvaror fortfarande består av jordbruksprodukter och livsmedel, trots att jordbruket bidrar i allt lägre utsträckning till landets totala BNP, drygt fyra procent år 2014. Viktiga exportvaror är
fisk och räkor, ananas, bananer och socker. Även guld och konfektion har på
senare år blivit viktiga exportvaror. Viktiga handelspartners är USA, Colombia, Venezuela, Kanada, Costa Rica, Nederländerna och Kina.
I mitten av 2012 infördes en ny lag som innebar kraftig skattereducering för
företag inom turistnäringen som etablerar sig utanför Panama City. Turismen
är förhållandevis underutvecklad i Panama och bedöms ha stor tillväxtpotential. Branschen väntas också bidra med att öka tillväxten i hela landet, inte
bara i området kring Panama City som hittills varit centrum för landets ekonomiska boom. 2014 växte turismen med 4,7 procent jämfört med föregående
år.
Sveriges ekonomiska relationer med Panama
Sveriges totala export till Panama uppgick till 314 miljoner kronor under 2014,
medan importen under samma period var 168 miljoner kronor. Den svenska
exporten till Panama består huvudsakligen av maskiner för elektricitet- och
energidistribution, kemikalier och medicin, medan importen till största delen
utgörs av bananer.
Ett flertal svenska företag har kontor i Panama, av vilka Ericsson är det
största. Flera företag finns också representerade genom dotterbolag. 2008
undertecknades ett bilateralt investeringsskydd mellan Sverige och Panama
vilket syftar till att ge svenska investeringar i landet ett utökat juridiskt skydd.
