Muskler och rörelse

Muskler och rörelse
Muskler och rörelse 1
9–11 år: grundläggande
• Kroppen är i ständig rörelse
• Muskler, rörelser och energi
• Skelettmuskulatur
• Glatt muskulatur
12–18 år: avancerad
• Skelettmuskelns uppbyggnad
• Skelettmusklernas histologi och funktion
• Andra muskeltyper
Muskler och rörelse 2
12-18 år: avancerad
• Tre muskeltyper – en jämförelse
• Skelettmusklernas histologi
• Muskelkontraktion
• Muskler, energi och muskelvärk
INLEDNING
Muskel är en vävnad i människokroppen vilken är byggd för
sammandragning (kontraktion) och som utför kroppens rörelser
samt formförändring av kroppens organ.
Fakta
Produktion: GIDA GmbH
Längd: 26+27 min
Från: 9-18 år
Ämne: Biologi, Människan
Filmnr: 70508 och 70518
Hos människor och ryggradsdjur finns tre typer av muskler:
skelettmuskler, hjärtmuskler och glatta muskler. Muskelvävnadens
funktionellt viktigaste beståndsdel är muskelcellerna
(muskelfibrer), som i skelett- och hjärtmuskulatur mikroskopiskt
är tvärstrimmiga, medan de glatta muskelcellerna saknar
tvärstrimmighet. Glatt muskulatur finns i bl.a. blodkärl,
tarm och livmoder; den styrs liksom hjärtmuskeln av det
autonoma nervsystemet och kan inte påverkas viljemässigt.
Skelettmusklernas kontraktioner kan däremot styras medvetet.
Den glatta muskelcellen har bara en cellkärna, till skillnad från
skelettmuskelcellen som innehåller flera cellkärnor.
Muskeln får sin röda färg av myoglobin, som fungerar som depå
för syre, vilket diffunderar in i muskelcellen från blodkärlen på
muskelcellens yta.
SÅ DRAR MUSKELN IHOP SIG
Kontraktionen i en skelettmuskelcell styrs via en nervtråd som
utgår från en motorisk nervcell i ryggmärgens framhorn och som
når skelettmuskelcellen i en motorisk ändplatta (muskeländplatta).
En motorisk nervcell och de muskelfibrer som försörjs med nerver
från denna nervcell kallas en motorisk enhet.
Från den motoriska nerven till muskelcellen frisätts
en signalsubstans, acetylkolin, som reagerar med en
receptormolekyl i muskeländplattan, vilket medför att jonkanaler,
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: [email protected] • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Muskler och rörelse
AKTIVITETER FÖRE VISNING
framför allt för natrium, öppnas och den elektriska
spänningen över muskelns cellvägg (cellmembran)
minskar.
Ta reda på vad de muskeltyper heter som vi
människor använder oss av.
När spänningen når ett tröskelvärde uppstår
en aktionspotential som sprider sig längs
muskelfiberns cellmembran och når muskelfiberns
inre via T-kanaler. Aktionspotentialen orsakar
frisättning av kalcium från det sarkotubulära
systemet. Kalcium binder sig till troponin, vilket i sin
tur leder till en samverkan mellan myosin och aktin.
De tunna aktinfilamenten glider mellan de tjocka
myosinfilamenten, som består av en ”svans” och
ett rörligt ”huvud”. Myosinhuvudet bildar en aktin–
myosinbrygga (aktomyosinkomplex). Eftersom de
tunna filamenten är förankrade i Z-bandet kommer
sarkomeren att förkortas, vilket innebär att hela
myofibrillen kontraherar.
I denna process krävs energi i form av ATP som
hydrolyseras till ADP och fritt fosfat. I muskelceller
finns dessutom en extra ”energireserv” i form av
fosfokreatin, som direkt kan bilda ATP från ADP.
En annan viktig energikälla för muskelarbete är fria
fettsyror från kroppens fettdepåer. ATP-produktion
kan ske utan tillgång till syre (anaerobt) eller
med tillgång till syre (aerobt). Vid anaerobt och
mycket intensivt aerobt arbete bildas mjölksyra
(se muskelvärk). Vid muskelavslappning tas
kalcium upp av det sarkotubulära systemet, vilket
är en energikrävande process. Energi krävs alltså
inte bara för muskelkontraktion utan också för
muskelavslappning.
NYCKELORD/TEMAN
Tvärstrimmig skelettmuskulatur
Glatt muskulatur
Hjärtmuskulatur
Rörelse
Muskelkontraktion
Energi
Muskelvärk
Mjölksyra
T-kanal
Joner
Muskelfiber
ATP
Cellandning
Ta reda på var på kroppen det finns flest muskler.
AKTIVITETER EFTER VISNING
Temaövning
Välj ett tema utifrån det avsnitt om muskler som ni
just sett. Det kan t.ex. vara ”Muskelkontraktion – så
fungerar det”, ”Vad är skelettmuskulatur?”, ”Därför
får man träningsvärk” etc.
Nu är det dags att ta reda på mer. Gör en
grundläggande research och lär dig allt du behöver
veta! När du är tillräckligt insatt och förstår alla
processer så är det dags att välja målgrupp: Du
ska antingen förklara temat för en tonåring eller en
vuxen. Beroende på vilken målgrupp du valt får du
anpassa språk, svårighetsgrad och innehåll.
Dela in er två och två, där den ene förklarar och
den andra lyssnar. Sen byter ni. Lycka till!
Tidningsartikel
Du är reporter på en populärvetenskaplig tidning
med en liten redaktion. Du och din kollega
(valfri klasskompis) har precis fått i uppgift av er
chefredaktör att skriva en vetenskaplig artikel om
de senaste forskningsrönen kring … ja, vadå..?
Er första uppgift blir att tänka ut en läsvärd,
populärvetenskaplig och spännande reportageidé
som handlar om muskler på något sätt. Be er
lärare om råd ifall ni fastnar.
Eftersom tidningen inte har så stor budget så
kommer ni att få göra allt själva: Research,
artikelskrivande, ta fram kringmaterial i form av
faktarutor, leta bilder samt göra layouten m.m. Hela
artikeln ska få plats på ett uppslag.
Då är det bara att köra igång! När ni är klara
ska ni kunna presentera ett printat uppslag om
muskler, där det förutom själva artikeln ska finnas
med minst en faktaruta. Sätt upp alla de färdiga
reportagen på klassrumsväggen och diskutera
dem tillsammans i klassen. Lycka till!
INTERNETKÄLLOR
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.
asp?CategoryID=17665 - om muskler
http://www.muskel.se/ - sökbar databas över
människans muskler
http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.
aspx?id=3012 - om muskler, stress och
belastningsskador
http://www.apoteket.se/rd/d/4187 - om skelett,
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: [email protected] • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Muskler och rörelse
muskler och leder
http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel - Wikipedia om
muskler
http://ki.se/ - Karolinska institutet
http://www.uu.se/ - Uppsala universitet
http://www.lu.se/ - Lunds universitet
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.
asp?CategoryID=18401 - Sjukvårdsrådgivningen
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.forskning.se - den mesta om mycket
http://lankskafferiet.skolutveckling.se länkskafferiet
http://www.filmo.se
Konsumentverket ger råd och tips om miljön
http://lankskafferiet.skolutveckling.se/sidor/0_0.html
- länkskafferiet tipsar!
http://www.naturvardsverket.se/ -
Naturvårdsverkets hemsida
http://www.greenpeace.org/sweden - Greenpeace
hemsida
http://www.dnsy.se/lfm/Globala_miljofragor/ - om
globala miljöfrågor
http://www.mls.miljo.gu.se/agenda21/ - om Agenda
21
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.forskning.se - den mesta om mycket
http://www.kunskapsbanken.su.se/FragorSelect.
asp - uppslagsverk med frågor om det mesta
http://lankskafferiet.skolutveckling.se länkskafferiet
http://www.filmo.se
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: [email protected] • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925