Kunskap vidgar världen

advertisement
Kunskap vidgar världen
– Globaliseringens inverkan på skola och lärande
Elisabet Nihlfors
Underlagsrapport nr 26 till Globaliseringsrådet
Tillit ett underbart ord.
Att lita till vad det nyfikna ögat kan avslöja, vad det lyssnande örat kan uppfatta,
vad kroppen kan erfara och omvandla till nya erfarenheter i teori och praktik.
Lyft blicken.
Vad finns att se däruppe? Sänk den och upptäck det lilla.
Se rakt in i en annans blick och möt det du aldrig sett förut.
Vad är det som gör att vi tror att vi vet?
Hur etablerar vi vår tolkning av världen?
Vad är det att förstå?
Efva Lilja1
Rektor för Danshögskolan
Lilja, E. (2006): Tankar efter en seminariedag kring estetisk reflektion och praxis i skola och lärarutbildning.
1
UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
© GLOBALISERINGSRÅDET 2008
FÖRFATTARE Elisabet Nihlfors
GRAFISK FORM Nina Gergi
ORIGINAL Susan Berg
FOTO OMSLAG Colourbox
TRYCK Edita, Västerås 2008
ISBN 978-91-85935-25-3
ISSN 1654-6245
BESTÄLLNING Globaliseringsrådet
TFN 08-405 10 00
E-POST [email protected]
www.regeringen.se/globaliseringsradet
Förord
Tillväxten i dagens globaliserade värld drivs i allt högre utsträckning av kunskap. Utbildning och kunskap får därmed en allt mer strategisk roll för samhällsutvecklingen.
Därför har Globaliseringsrådet beställt en underlagsrapport för att belysa globaliseringens inverkan på skolan och
dess roll för samhällets framtida utveckling.
Författaren lämnar ett flertal rekommendationer för ett
konkurrenskraftigt svenskt utbildningssystem. Bland annat
lyfts behovet av skolan som en viktig mötesplats där olikhet
och mångfald utgör en förutsättning för aktivt lärande och
kunskapsutveckling, att alla barn oavsett ursprung ska ha
möjlighet att bli flerspråkiga samt att skolan måste vara anpassad för att ta vara på allas kompetenser och talanger.
Enligt författaren bygger ett välfungerande utbildningssystem på kvalificerade lärare och skolledare som verkar i en
professionell arbetsorganisation med utrymme för långsiktig
planering av skolverksamheten. Likaså måste forskningen
långsiktigt följa och utveckla utbildningsverksamheten.
Rapporten har författats av fil. dr. Elisabet Nihlfors som
har arbetat som lärare, skolchef, rektorsutbildare samt författat böcker om skolledning, skolutveckling och utvärdering. Hon arbetar för närvarande som huvudsekreterare på
Vetenskapsrådet/Utbildningsvetenskap. Författaren svarar
helt och hållet för de analyser och rekommendationer som
lämnas i rapporten.
Stockholm i december 2008
Pontus Braunerhjelm
Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet
Globaliseringsrådets ledamöter
I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska
kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog
med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet
kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i
god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med
rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken.
Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med
djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten.
Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är:
• Kristina Alsér, Mercatus Engineering AB och
landshövding i Kronobergs län
• Hans Bergström, kolumnist, docent statsvetenskap
• Carl Bildt, utrikesminister
• Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv
• Lars Calmfors, professor internationell ekonomi
• Per Carstedt, koncernchef SEKAB-gruppen
• Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare
• Anna Ekström, ordförande Saco
• Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister
• Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO
• Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola
• Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret
• Aina Nilsson Ström, designchef Volvo AB
• Sture Nordh, ordförande TCO
• Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister
• Maud Olofsson, näringsminister, vice statsminister
• Carl-Henric Svanberg, VD Ericsson
• Lena Treschow Torell, tillträdande ordförande IVA
• Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet
• Marcus Wallenberg, ordförande
Internationella Handelskammaren (ICC)
• Olle Wästberg, GD Svenska Institutet
Innehåll
1. Inledning
7
2. Utbildning och bildning lägger grunden
11
3. Skolsystemet förändras – effekter tar tid 26
4. Olika perspektiv
47
5. Kunskap och kompetens i alla led
79
2.1 Globaliseringen och skolan 2.2 Att klara sig i världen
2.3 Några exempel på globaliseringens effekter
2.4 Avslutande kommentarer: styrkor och svagheter
3.1 Utbildningssystemets expansion
3.2 Styrning av skolan
3.3 Likvärdighet och ekonomiska resurser
3.4 Ting tar tid
3.5 Avslutande kommentarer
4.1 Flexibla arbetsmönster 4.2 En global arbetsmarknad 4.3 Barns välfärd
4.4 Flerspråkighet
4.5 Skolans resultat 4.6 Avslutande kommentarer
5.1 Lärares och lärarutbildningens betydelse 5.2 Skolledningens betydelse 5.3 Forskningens betydelse
5.4 Avslutande kommentarer
12
15
19
24
26
29
33
40
45
47
50
52
54
62
77
80
85
91
95
6. Framtida utmaningar - rekommendationer 98
6.1 Demokratiska värden
– interkulturell undervisning
6.2 Flerspråkighet 6.3 Talang
6.4 Kvalificerade lärare
6.5 Kvalificerade skolledare
6.6 En professionell kärna
6.7 Forskning 6.8 Styrning och ledning 6.9 Dialog och beredskap för framtiden
100
101
102
103
105
106
107
108
108
7. Tabeller och figurer
110
8. Referenser
111
9. Referensgrupp 119
6 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
1. Inledning
Denna rapport belyser några tänkbara effekter av hur globaliseringen
inverkar på skolan samt skolans inverkan på globaliseringen. Betoningen ligger på förskola – gymnasieskola men i perspektivet av det
livslånga och livsvida lärandet. Den högre utbildningen behandlas i
en annan underlagsrapport.2 Globalisering är inte något nytt, men nu
är vi inne i en period där flera olika effekter som kan hänföras till
globaliseringen diskuteras.3 Definitioner av olika ingående termer och
begrepp, olika erfarenheter och förståelse av såväl globalisering som
skola kan i varje del diskuteras och problematiseras, vilket inte fullt ut
är möjligt att göra här. Avsikten med rapporten är att ge ett underlag
till globaliseringsrådets ställningstaganden och formulera ett antal rekommendationer för att möta några av framtidens utmaningar.
Skola pågår i olika former och intensitet, från förskola till vuxenutbildning. Lärande sker ständigt formellt och informellt, i miljöer som vi
inte alltid räknar med. Dessutom pågår livet självt i det vi kallar skola;
livet i skolan och skolan i livet.4 Skola är inte enbart organiserade lektioner, ämnen, timmar, betyg, examen – det är också att lära känna sig
själv och möta andra och att leva demokrati. Det handlar om självtillit
och självförtroende. Att motivera och förklara så att förståelsen ökar,
är en stor utmaning för dagens lärare.5 Låt det få vara komplicerat och
till dels oförutsägbart, trots eller tack vare individuella utvecklingsplaner och andra sätt att försöka skapa de allra bästa förutsättningar
för varje individ.6 Vill vi finna det geniala, det ännu inte prövade, det
”entreprenöriella”, spets och djup och när allt annat är glömt, finna
att det finns en bildning som lagt grunden för framtiden – då måste vi
erbjuda mer än vad som alltid går att ”räkna” hem. Så har till exempel
mänskliga rättigheter ett egenvärde som inte behöver motiveras men
etableras i och genom undervisning.
Andersson, T. (2008): Globaliseringen och den högre utbildningen.
SvD (2008): Professor i ekonomisk historia Magnusson, L. kommenterar Findlay och O´Rourkes bok
Power and Plenty: Trade, War and the World Economy in the Second Millennium.Princeton University
Press.
4
Skolverket (1999a): Den rimliga skolan. Livet i skolan och skolan i livet. Slutrapport från projektet
Elever som medforskare.
5
SOU 1997:121: Om skola i ny tid. Slutbetänkande från Skolkommittén problematiserar detta. De la
även fram underlag kring elev- och föräldrainflytande (SOU 1996:22): Inflytande på riktigt samt om den
mångkulturella skolan (SOU 1996:143): Krock eller möte. En antologi togs fram: Hultinger & Wallentin
(red.) 1996: Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.
6
För en kritisk reflektion av individuella utvecklingsplaner se Nihlfors, E. (2008): Verordnete Individualität? Samt Vallberg Roth & Månsson (2008): Individuella utvecklingsplaner.
2
3
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 7
Friheten till politiskt deltagande eller till möjligheten att få grundläggande
utbildning eller hälsovård tillhör utvecklingens ofrånkomliga beståndsdelar. Deras relevans för utveckling behöver inte bevisas på nytt genom deras
indirekta bidrag till BNP-tillväxten eller till underlättandet av industrialiseringen. Nu råkar det vara så att dessa fri- och rättigheter också mycket
effektivt bidrar till ekonomiska framsteg…7
Utbildning och bildning handlar om att kombinera motivation/nyfikenhet, kunskap/förståelse, entreprenörskap/mod i en värld som för
många är svåröverblickbar och utmanande på gott och ont. En värld
där jag inte alltid utgör ”normen” där jag måste lära mig leva med ”den
andre” för att klara mig i världen och samtidigt kunna bidrar till att
världen klarar sig.8 Det är svårt att skilja mellan vad globaliseringen
åstadkommer och vad som ideologiskt tillskrivs globaliseringen. Det
är också svårt att skilja ut beslut som bör fattas för att främja utvecklingen här och nu och beslut som bör fattas nu, för att ge möjligheter
till en utveckling vi tror oss vilja se ett par decennier framåt. Denna
rapport skrivs i en tid när ett mycket stort antal beslut inom utbildningssektorn, som togs på 1990-talet, ännu inte hunnit bli till ny praktik eftersom sådana processer tar minst tio till femton år. Dessutom
är samma sakområden nu på nytt föremål för utredning, remissbehandling och/eller nya beslut i regering/riksdag med ikraftträdande i
en nära framtid. Att idag uttala sig om effekter av 1990-talets beslut9
utifrån ett helhetsperspektiv, samtidigt som en rad nya beslut förväntas, är i det här sammanhanget inte meningsfullt.
Uppdraget från globaliseringsrådet är att belysa globaliseringens
inverkan på skolan och dess roll för samhällets framtida utveckling.
Detta rymmer frågor om utbildningens uppgifter, associationsformer,
struktur och innehåll, skolans förmåga att utveckla och använda nya
arbetssätt. Lärares kompetens och kompetensutveckling samt olika incitament för lärande hos den enskilde med särskilda svårigheter och/
Sen, A. (2002): Utveckling som frihet.
Ett uttryck från Kemp, P. (2005) som utifrån dagens utmaning att tänka kosmopolitiskt ställer frågan
vad det betyder att fostras till världsmedborgare.
9
Se sid 42.
7
8
8 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
eller särskild talang. Forskningen inom dessa områden lämnar många
resultat som inte alltid är entydiga då såväl kunskaps- som studieobjekt
varierar. Därför vore det önskvärt att arrangera en typ av koncensusseminarier där forskare från olika discipliner träffas för att formulera
vår samlade vetskap om utbildning 2008.10 Det krävs mycket vetenskap men också förmåga till perspektivbyte för att allsidigt belysa den
spänning som ligger i skolans uppdrag att dels fostra till dugliga samhällsmedborgare, dels ge varje individ förutsättningar att fungera i ett
samhälle som vill hävda sig i den internationella konkurrensen. Ett
sådant samhälle måste ha en stabil demokrati och en utbildning av
högsta kvalitet.
Mitt sätt att närma mig frågeställningen har varit att först identifiera det jag ser som styrkor och svagheter i dagens utbildningssystem, utifrån globaliseringens möjliga effekter. Därefter välja de delar
som, enligt min mening, behöver lyftas högre upp på agendan och
samtidigt visa på att åtgärder behövs inom flera olika områden för
att utbildningsuppdraget ska ha förutsättningar att lyckas. Mot den
bakgrunden tar jag bl.a. upp frågor om skolans fostrande roll i och för
ett demokratiskt samhälle och frågor om språk och kultur som viktiga
framgångsfaktorer i det arbetet. Två tunga uppgifter för att långsiktigt
stärka Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld.
Det har inte varit möjligt, eller kanske ens önskvärt, på det utrymme
som här ges att ge problembeskrivningar, bakgrunder och hänvisa till
forskningsöversikter inom varje sakområde som berörs. Det är dock något som krävs för att lägga konkreta förslag på åtgärder lokalt, regionalt
och nationellt. Rekommendationerna i kapitel sex anger en inriktning
där flera förslag kan konkretiseras ytterligare bl.a.utifrån aktuella forskningsrön. Utbildningens betydelse för Sveriges möjligheter att delta i
det globala sammanhanget skulle avsevärt kunna förbättras om:
Jmfr Myrberg, M. red. (2003):Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.
10
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 9
•
•
•
Forskare via konsensusseminarium eller motsvarande regelbundet redovisar den samlade kunskapen inom olika områden utifrån
forskningsresultat nationellt och internationellt.
En eller flera ”standing committe” tillskapas inom kommittéväsendet med uppgift att kontinuerligt ta fram lägesanalyser och
förslag till åtgärder inom utbildningsområdet i vid bemärkelse
utifrån globaliserings effekter.11
Policymakers regelbundet möts i dialog i syfte att åstadkomma
prioriteringar inom befintliga ramar och samtidigt peka på nödvändiga förändringar.12
Efter en idé av prof. U. P. Lundgren.
Efter en idé från Sydafrika www.cepd.org se även Odora Hoppers (1997) Public Policy Dialogue. Se
även OECD (2007a): Evidence in Education Linking Research and Policy.
11
12
10 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
2. Utbildning och bildning lägger
grunden
När Svenska Institutet presenterar hur omvärlden ser på Sverige beskrivs Sverige som ett demokratiskt och öppet samhälle. Det är ett av
de mest attraktiva länderna att bo, arbeta och studera i.13 De konstaterar också att det är först när förtroendet för Sverige är högt som effektiva och långsiktiga samarbeten kan inledas. Att bli känd för demokrati
och öppenhet, att skapa förtroende tar lång tid. Det vi idag ser som
styrkor har byggts upp under flera decennier. Utbildningssystemets
betydelse som en grund för detta kan inte överskattas. Samtidigt som
det måste understrykas att skolan inte ensam kan klara allt.
Sverige är en liten nation om man ser till antalet invånare men samtidigt till ytan ett av de större länderna i Västeuropa. Flertalet bor i
södra Sverige medan 60 procent av Sveriges yta bebos av mindre än
en miljon av landets ca nio miljoner. Ett faktum som attraherar turister
och ett faktum som synliggör att samtalet om skolan i bestämd form
har sina begränsningar eftersom olika förutsättningar råder.
Konkurrensen är i vissa fall knivskarp om kunnig arbetskraft världen
över. Många länder satsar idag mycket medvetet på utbildning och
forskning, länder med betydligt större folkmängd än Sverige. Länder
som blir kända för sin elit samtidigt som de har långt kvar innan alla
invånare har tillgång till såväl grund- som vidareutbildning. Det senare är en av grundförutsättningarna för ett jämställt och demokratiskt land. Att kunna arbeta för en fortsatt demokratisk utveckling och
samtidigt delta i den internationella konkurrensen kräver skicklighet.
Det vill säga att kunna organisera för ett lärande med såväl bredd som
djup samt för generalist- och spetskunskap. En styrka Sverige har är
tillgängligheten till utbildning oavsett var i landet man bor, eller som
det uttrycks i skollagen:
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist
samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning
i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom
varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.14
13
14
Svenska Institutet (2007): Sverigebilder 07.
Skollagen 1 kap §2 första stycket.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 11
Utvecklingen ställer fortsatt höga kvalitetskrav på utbildning och lärande samtidigt som utbildningens längd och dess kostnader medför
begränsningar. De demografiska förändringarna kan påverka det ekonomiska utrymmet och olika prioriteringar kraftigt de kommande decennierna. Sist i detta kapitel lyfts några exempel på globaliseringens
effekter fram som grund för den övriga framställningen.
2.1 Globaliseringen och skolan
Globaliseringsrådet definierar globalisering som något som …syftar i
vid mening på handel, gräsöverskridande investeringar och kapitalflöden
samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare
begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av
begreppet globalisering. Globalisering har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska
framsteg och politiska beslut. /…/ Globaliseringen har således intensifierats
och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet.15
Definitionen har fokus på tekniska frågor även om mjukare frågor
kan ingå. Min utgångspunkt är att lyfta fram dessa så kallade mjukare
frågor som hårdvara, det vill säga likvärdiga med det övriga, kanske
rentav en förutsättning för dessa. Frågor om mänskliga relationer, samexistens trots olikheter, möjlighet att kunna och vilja kommunicera på
djupet, förmågan att leda och arbeta i interkulturella verksamheter.
Detta är endast ett par exempel på förutsättningar och motivation
för lärande och utveckling som i sin tur skapar möjligheter för gränsöverskridande aktiviteter. Kunskap är en förutsättning för att kunna
fungera som medborgare i ett kunskapssamhälle. Kunskapsutveckling
15
Globaliseringsrådets webbplats: http://www.regeringen.se/globaliseringsradet.
12 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
som en grund för ekonomisk och social utveckling ökar betydelsen av
denna förutsättning.
Vissa frågor – som forskning, utbildning, kompetensutveckling, statens
egen kompetens och hederlighet, ett tillväxtfrämjande skattesystem – blir
viktigare än förr, därför att de direkt påverkar det egna landets attraktion
i förhållande till andra.16
Kompetens och hederlighet och kanske framför allt förtroende och tillit tar lång tid att bygga upp men kan tämligen snabbt raseras. Demokratin måste ständigt erövras på nytt. Det är viktigt att i de möjligheter
som globaliseringen kan sägas medföra se såväl rättigheter som skyldigheter, för den enskilde, mellan generationer, inom och mellan grupper i
vårt eget land såväl som i andra länder. Yttrandefrihet och mötesfrihet
är, även om de är skyddade i svensk grundlag, något som ständigt måste
värnas. Etiska frågor måste finnas högt på dagordningen.17
…den skandinaviska demokratin har kvaliteter som borgar för en förtröstansfull vidareutveckling när vi ska lösa de konflikter som nu pockar
på vår uppfinningsrikedom. Jag tänker framför allt på utmaningen att
lokalt, nationellt och globalt utveckla tolerans och respekt tillsammans
med medmänniskor som inte är vår spegelbild. Det har vi egentligen väldigt litet träning för historiskt sett. Det är därför den största demokratiska
uppgiften av dem alla. Vår stolta demokratiska historia har trots allt mestadels varit en fråga om att öva tolerans inom en jämförelsevis homogen
medborgarkrets.18
Amnå lyfter fram demokrati som ett frihetsprojekt, ett jämställdhetsprojekt och ett utvecklingsprojekt där skolan, bildnings- och folkbildningsverksamhet samt välfärdsstaten är viktiga hörnstenar. Han
Ds 2007:38: Kunskapsdriven tillväxt.
Jmfr Nomadic University for Art, Philosophy and Entreprise in Europé som menar att etiska och estetiska värden är själva essensen i Europa. www.nurope.eu.
18
Amnå, E. (2008): Jourhavande medborgare.
16
17
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 13
understryker vikten av att förvaltningssystem och beslutsprocesser
präglas av genomskinlighet, dialog och att arbetet inriktas på att eliminera allt som hindrar medborgare från att delta. Så är frågor om
utbildning och bildning frågor för hela samhället, lokalt som globalt.
It takes a village to raise a child.19 Skolan är en av flera vägar till utbildning och bildning i ett livslångt och livsvitt perspektiv. Internet är ett
påtagligt exempel på hur jag som individ, om jag har tillgång till nätet,
kan söka information på egen hand och få kontakt med andra. Att omvandla information och fakta till kunskaper kräver dock handledning
och vägledning vilket det finns fler aktörer än skolan som medverkar
till; bibliotek, museer med flera. Konkurrensen om barn och ungas
uppmärksamhet är stor och börjar tidigt. Att skolan inte har monopol
på utbildning är nu en gammal sanning. Men uppdraget i skollagen att
skapa ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar kvarstår
och är ett uppdrag av intresse för hela samhället.
Ett stort antal institutioner – marknader, förvaltning, lagstiftande församlingar, politiska partier, ideella organisationer, domstolar, media och den
sociala gemenskapen i största allmänhet – bidrar till utvecklingsprocessen just genom det inflytande de har på ökningen och vidmakthållandet
av individuella friheter. En utvecklingsanalys förutsätter en genomtänkt
helhetssyn på de roller som dessa olika institutioner fyller liksom på samspelet dem emellan. Formandet av värden och framväxten av socialetiska
hållningar är också en del av utvecklingsprocessen som kräver uppmärksamhet, tillsammans med marknadernas och andra institutioners funktionssätt.20
Förskola och skola är mötesplatser för formandet av värden och socialetiska hållningar. De är mötesplatser för dialog och lärande samt
för utveckling av medborgarkompetens. Attityder grundläggs tidigt
och behöver ständigt utmanas i möten med andra. Våra värderingar
19
20
Ett gammalt Afrikanskt talesätt.
Sen, A. (2002): Utveckling som frihet.
14 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
förändras över tid. Så har alltid skett, men kanske har en ökad internationalisering, ökad rörlighet, migration, tillgång till information och
ökade kontakter med individer över hela världen inneburit att förändringar i våra grundläggande värderingar blivit tydligare. Vilken roll
spelar kunskapen om olika religioner, hur förflyttar sig gränsen mellan
det allmänmänskliga och religiösa?21 Gränskonflikter likväl som gränsöverskridande möten kan ske i klassrum, i bostadsområden och på
arbetsplatsen. En aktion i ett land kan omedelbart utlösa en reaktion
i ett annat. En aktion kan starta genom att information snabbt sprids
via sms. Vem har modet att möta ”den andre” innan en negativ konflikt
är ett faktum? Vilka kunskaper krävs i praktik och teori för att möta
en gemensam framtid i en tid som starkt fokuserar på individen och
individens möjligheter? Detta i en global värld som blir allt mindre
och där allt angår alla. Det behövs en öppenhet för en mängd olika
perspektiv och ju större bredd och variation vi har för att göra våra
tolkningar, desto bättre blir våra kunskaper och vår förståelse.22 Något
som ett livslångt lärande kan medverka till.
2.2 Att klara sig i världen
Utbildning och bildning kan medverka till att vidga möjligheter för
den enskilde att röra sig i och mellan olika kulturer, genom att ha respekt för sig själv och andra kunna vara en aktiv medborgare, kanske en
världsmedborgare.23 Många lever och rör sig i och mellan olika kulturer, i den nära familjen, på arbetsplatser, i föreningsliv etc. Det är inte
ovanligt att bo i ett land och arbeta i ett annat, fysiskt eller med stöd
av Internet. Valfriheten är stor inom flera områden. Vi gör ständiga
21
22
23
Fahlgren (2008): Det nya folkhemmet.
Gustavsson, B. (2000): Kunskapsfilosofi – tre kunskapsformer i historisk belysning.
Kemp, P. (2005): Världsmedborgaren.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 15
val ofta utifrån kulturella influenser utan att reflektera då de utgör en
del av vårt eget tänkande. Många äger idag en djup kunskap om vad
som krävs i olika miljöer inte minst genom egna erfarenheter. Vi har
lärt oss, frivilligt eller ofrivilligt, att möta olikheter. Det är i mötet jag i
bästa fall kan bli styrkt och lär mig förstå andra. Samtidigt är det också
i mötet jag kan få möjlighet att pröva nytt och kunna förändra mig.
För att kunna bearbeta erfarenheter och för att kunna förstå behövs
vägledning. En av skolans många uppgifter är att utmana och bryta
invanda mönster genom kunskap och förståelse. Det kan till exempel
gälla traditionella könsmönster;
…Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt
och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms
i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att
forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan
har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.24
FN har i sin millenniedeklaration fokuserat på arbetet med global
hållbar utveckling och understryker betydelsen av att se sambanden
mellan fred, säkerhet, avrustning, utveckling, fattigdomsbekämpning,
miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning. Att utbildning har en avgörande betydelse för detta är givet25
men kanske handlar det om delvis nya krav på kunskaper och lärande?
Ökad grad av internationalisering, fler fördjupade kontakter med omvärlden, forsknings- och utbildningssamarbete över gränserna kan förhoppningsvis leda till kulturell mångfald och ökad jämlikhet.
Vilken kunskap kan förbereda för ett liv präglat av nya situationer som
hotar det hållbara samhället? Den kunskapen är kopplad till den egna
identiteten, till självtillit och självförtroende, som skapar mod att stå kvar
24
25
Lpo 94; Läroplanen för grundskolan, 1994.
Johannesburg deklarationen (2002).
16 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
i det annorlunda mötet, som ger olika perspektiv på kunskaper och ökar
förståelsen för varandra.26
Förskolan och skolan är idag en av få möjliga mötesplatser där alla
skulle kunna mötas. En viktig mötesplats där olikheter bryts och kan
brytas mot varandra. Eller är det en illusion?
Skolan är en institution som oftare återspeglar än förändrar tillståndet i
det omgivande samhället. I det samhället saknas det naturliga mötesplatser för människor med olika kulturella ursprung och erfarenheter. Arbetslösheten bland invandrare är mångdubbelt så hög som bland svenskar
och diskriminering på arbets- och bostadsmarknad är en tämligen vanligt
förekommande företeelse. Därtill är marginaliseringen och känslan av utanförskap, i synnerhet bland de flyktinggrupper som anlänt till Sverige
under de senaste tio åren, betungande och präglar i stor utsträckning
ungdomarnas skol- och familjevardag. Att förvänta sig att skolan under
betingelser som dessa ska stå för en annan social representation och erbjuda en vardagsverklighet som till fullo svarar mot policydokument och
formella målsättningar är orimligt och illusoriskt.27
Förskola och skola är viktiga platser där möten kan ske, där värdegrunden kan tolkas som en grund för värden som kan ge barn och unga en
tilltro till en sådan grund.28 Lärare och skolledning behöver stöd från
närsamhället för att, med stöd i skollag och läroplaner, skapa möten
inte minst med det okända …främja förståelse för andra människor
och förmåga till inlevelse.29 Dessa mötesplatser måste skapas även om
skolan finns i ett område som är segregerat beroende på bostadsområdets utformning, klass, kön, etnicitet eller val av skola.
Sandahl, P. (2006): Från ord till handling. Lärande och utbildning och globala frågor.
Bunar, N. & Trondman, M. red. (2001): Varken ung eller vuxen.
28
Olsson, A. (1997): En grund för värden.
29
Lpo94; Läroplan för grundskolan.
26
27
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 17
Förskola och skola arbetar inte i ett isolat. I vissa skolor finns hela
världen i klassrummet, i andra inte, men globaliseringens effekter är
ändå närvarande.
…arbetskraften påverkas av globaliseringen även om denna inte innefattar
arbetskraftsrörlighet. Det faktum att varor och tjänster samt kapital är rörligt räcker för att göra arbetskraften utsatt för internationell konkurrens.30
Arbetskraften som direkt berör skolans verksamhet är inte enbart lärare, skolledare och all annan personal utan framför allt barn och ungas
föräldrar, målsmän och släktingar!
Vad är det som skapas och återskapas genom läroplaner och kursplaner samt därtill hörande test, prov och examination? Vad är syftet
med skolan och hur blir den en del av det vi kan kalla globalisering
och internationalisering? Hur skapar vi möjligheter för unga människor att med utbildning och bildning som grund vara motiverade att
fortsätta det livslånga lärandet i en mångkulturell värld där maktens
centra kan ligga långt från den enskilde samtidigt som allt bygger på
att den enskilde är med och vet att det jag gör kan göra skillnad. Hur
ser det omgivande samhället, barn och ungas föräldrar och släktingar
likväl som politikerna på framtidsutsikterna? Vad är det vi strävar efter
att uppnå? När man frågar svenskar om de tror att vi kommer att leva i
ett bättre land i framtiden svarar på sin höjd en tredjedel ja. I Kina räcker
folk upp bägge händerna, reser sig och börjar applådera.31
Vilka framtidsmöjligheter vill vi medverka till att våra barn och unga
får i en globaliserad värld de närmsta tre decennierna på 2000-talet?
Det handlar om att skapa/ha framtidstro, vilja till lärande och tillåta
kreativitet som utmanar gränserna. Källan till rikedom och fattigdom
består, enligt ekonomijournalisten Wolf, kanske av …de genom historien ackumulerade sederna, värderingarna och den uttalade eller outtalade
kunskapen hos en befolkning – ett lands sociala och mänskliga kapital.32
Ekholm, K. (2008): Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser.
DN 080629 Barnets århundrade. Signerad ledare Ekdal, N.
32
Ds 2007:38: Kunskapsdriven tillväxt.
30
31
18 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Utbildning lägger grunden, men vilken grund? Vilka kunskaper efterfrågar vi, vad värderar vi i morgondagens demokrati? Kan det afrikanska uttrycket ubunto hjälpa oss att se saken från ett annat perspektiv; Ubuntu – refers to an ontology and a way of living or being in the
world that differ significantly from Western paradigms. Romanticized but
not unique to Africa, ubuntu not only shapes experience but is a resource
for creating knowledge and developing potential.33 Desmond Tutu förklarar innebörden av ubunto på följande sätt:
Ubunto really means that I am because you are. We belong together. Our
humanity is bound up with one another. We say in our languages, a person is a person through other persons. A solitary human being is a contradiction in terms. I learn how to become a human being through association
with other human being.34
2.3 Några exempel på globaliseringens effekter
Några få exempel på globalisering ska här lyftas upp då de, enligt min
mening, är exempel som ofta återkommer som argument eller förklaring till pågående förändringar med hänvisning till globaliseringen. Det är viktigt att understryka att samtliga områden har positiva
och negativa sidor. Det mest drastiska exemplet på detta är kanske
att ökad rörlighet för individer över gränser samtidigt öppnar för att
terrordåd kan ske som i sin tur snabbt åter kan stänga gränser. I det
följande är det framför allt möjligheterna som kommer att fokuseras
som underlag för att belysa globaliseringens effekter på utbildningen
och vice versa.
33
34
Keane, M. (2008): Science learning and research in a framework of ubunto.
Uttalandet finns återgivet i Hallencreutz, C. m fl (1991): Religion and Politics in South Africa.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 19
Ökad rörlighet av varor och tjänster. Integrationen av marknader
för varor, tjänster och kapital har gått längre än integrationen av marknaden för arbetskraft.35 En anledning kan vara att …kulturbunden
kommunikation har blivit allt viktigare, vilket skapat hög rörlighet hos en
mindre krets av specialister, men begränsad rörlighet på arbetsmarknaden
för flertalet…36
I kursplanen för svenska framhålls också att kultur och språk är
oupplösligt förenade med varandra då det i språket finns ett lands
historia och kulturella identitet. Språket speglar också den mångfald
av kulturer som berikar och formar samhället.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten
över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. /…/ Skolan
skall bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och
innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte
med utlandet och praktik i andra länder skall främjas.37
Kunskaper och kompetenser kan underlätta en ökad rörlighet. En bred
interkulturell38 kunskap är möjlig att förvärva i Sverige, om befintliga
resurser används fullt ut. Med en sådan bas kan olika typer av kunskaper inom olika områden, inklusive det interkulturella, lättare kompletteras och förnyas. Detta kommer att behövas då en annan anledning
till bristande rörlighet på arbetsmarknaden, trots ökad efterfrågan på
kunskaper, kan vara att …gammal sådan snabbt kan falla i värde.39
Förändringar på arbetsmarknaden är en del av den ökade eller förväntat ökade rörligheten. Svenska företag med verksamhet i andra länder har en miljon anställda utomlands och hälften så många i Sverige.
För 20 år sedan var det tvärtom, enligt Global Special 2007.40 ArbetsEkholm, K. (2008): Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser.
Schön, L. (2000): En modern svensk ekonomisk historia.
37
Lpf94; Läroplanen för de frivilliga skolformerna.
38
Med interkulturell avses här de processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar
med och påverkar varandra.
39
Schön, L. (2000): En modern svensk historia.
40
Global Special ges ut av Svenskt Näringsliv 2007.
35
36
20 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
kraft söks på en global marknad. Kompetens som svarar mot specificerade behov efterfrågas. Det här innebär också att barn följer med sina
föräldrar utomlands, till eller från Sverige, för kortare eller längre tid.
Kultur och språk blandas. Andra barn följer med sina föräldrar som
tvingas flytta, inom eller mellan länder, på grund av arbetsmarknaden
och/eller på grund av personliga, politiska eller andra skäl. Många barn
och unga tvingas se att även välutbildade föräldrar kan hamna i arbetslöshet. Andra barn kan ha en förälder som arbetar hemifrån för företag
på andra sidan jordklotet. Morgondagens arbete kan sökas lokalt och
globalt. Möjligheterna är stora för många men den yttre motivationen
för utbildning är inte lika stark för den som ser en osäker framtid. Den
inre motivationen kommer att betyda mer än tidigare – och det ökar trycket
på att skolans läromiljöer är så utformade att eleverna vill vara i skolan och
lära sig.41 Även här har skolan en uppgift, att bibehålla och stärka framtidstron, utveckla alla efter sin förmåga dvs både talanger med särskild
fallenhet för något och/eller särskilda svårigheter i något avseende.
Den ökade rörligheten och förändringen på arbetsmarknaden skapar fler möten mellan människor, frivilligt eller ofrivilligt. Möten som,
om de ska bidra till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling
av demokratier, bör kännetecknas av tolerans och respekt. Vilken värdegrund ska gälla och vilka kunskaper… ska man ha för att kunna anses
vara integrerad i en modern demokrati? … Därmed kommer det kanske
också att ställas krav på verkliga universella principer för hur medborgarskap kan förverkligas.42 Skolan kan via utbildning skapa en beredskap
för att möta det okända, ge barn och unga förebilder. Det kräver en
allsidig sammansättning av lärarkåren; etniskt, socialt och könsmässigt.
En utmaning, eftersom könssegregationen är ovanligt markerad inom
till exempel vården och bland lärare i förskola och grundskola.43
Ökad konkurrens kräver samarbete. Inom alla områden ökar konkurrensen, om än av olika skäl; folkmängd, demografi, geografiskt läge,
Holmberg, O. (2008): En berättelse om lärarutbildningen i Malmö.
Rooth, D-O. & Strömblad, P. (2008): Språk och krav på medborgarskap.
43
Jmfr Lindh, T. (2008): Sverige i en åldrande värld – framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen.
41
42
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 21
utbildningsnivå etc. Lojaliteten på arbetsmarknaden minskar och … de
anställda har andra förväntningar än förr på arbetsgivaren när det gäller
karriärplanering, ledarskapsstil, belöningar, motivation och arbetstid.44
En ny arbetsdelning talar Castells om; den värdeskapande, de faktiska
uppgifter som utförs i en process, den relationsskapande, relationen
mellan en organisation och dess omgivning, och den beslutsfattande,
förhållandet mellan företagsledning och anställda i en organisation eller nätverk.45 Vilka förväntningar finns hos dem som vill arbeta som
lärare i framtiden? Hur väl konkurrerar skolan som arbetsplats med
andra arbetsplatser?
Svensk utbildning efterfrågas utomlands, det gäller även själva skolsystemet med förskola och vuxenutbildning som två flaggskepp. The
Economist46 beskriver den, som de uttrycker det, revolutionerande
förändring som skett i Sverige genom etableringen av fristående skolor
och noterar att intresse finns för utbildningsanordnare att etablera sig
utomlands, alternativt länder som vill handla upp eller ta efter olika
sätt att organisera skolan.
Ökad konkurrens kan även skapa samarbete. När Sverige tillrädde
som ordförande för det Nordiska forskningsrådet 2008 underströks t.ex.
att många utmaningar som globaliseringen skapar inte kan lösas av ett
enskilt land. Det krävs att länder, regioner samarbetar och samordnar sina
styrkor. Med gemensam grund av bland annat kunskap, kompetens och kreativitet har Norden en möjlighet att vara föregångare och skapa lösningar
för de utmaningar globaliseringen innebär.47 Skolor konkurrerar idag, i synnerhet i storstadsområdena, samtidigt som behovet av ”benchmarking”
är stort för att kunna fortsätta att hävda sig i konkurrensen.
Klimatfrågor är ett exempel där globalt samarbete är nödvändigt.
Det gäller även andra frågor om atmosfären, vatten, jord, biologisk
mångfald som är viktiga för en hållbar utveckling. Långsiktiga och
uthålliga insatser krävs världen över. Dialog för kreativa lösningar är
Nützman, H. (2007): Nyckelkompetens på svenska arbetsplatser.
Castells, M. (2000): Informationsåldern - Nätverkssamhällets framväxt.
46
The Economist 080612.
47
Norden (2008): Om Utbildnings- och forskningssamarbete inför Sveriges ordförandeskap i Nordiska
Ministerrådet 2008.
44
45
22 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
nödvändig. För att detta ska vara möjligt krävs kunskaper av olika slag.
Som framgår av FN:s millenniedeklaration ska vi gemensamt söka
möta människors grundläggande behov utan att äventyra planetens
framtid. Kunskaper inom en rad olika områden, som t.ex. sociala, ekonomiska och ekologiska, behöver kopplas till delvis ändrade attityder
och beteendemönster i vardagen. Detta är kunskapsmål väl värda att
sträva mot, inte enbart för utbildningssektorn! Hållbar utveckling ur
ett utbildningsperspektiv kräver såväl specialisering som helhetssyn.48
För att en helhetssyn ska vara möjlig, måste invanda mönster för organisering av kunskap och lärande ifrågasättas och utmanas. Detsamma
gäller forskning som ligger till grund för lärares yrkesutövning. En
fortsatt utveckling av den ämnesöverskridande, den mång- och tvärvetenskapliga forskningen, i likhet med den utbildningsvetenskapliga
forskningen, behövs.
Värdet av kunskap ökar och med det borde även värdet av den
som är bärare av kunskap öka. Eftersom kunskapen förändras, nya
forskningsrön kommer fram, den tekniska utvecklingen skapar nya
praktiker etc., måste individen ständigt lära nytt. På en rörligare arbetsmarknad inom och mellan länder kommer fler att behöva byta,
eller själva välja att byta, både arbetsplats och arbetsuppgifter. I båda
fallen är möjligheten till förkovran, förnyelse via olika typer av vuxenutbildning, lärande i arbetslivet och kompetensutveckling en överlevnadsfråga även för samhället. Olika kunskaper efterfrågas i olika
tider. Det svenska ”musikundret” har under flera år uppmärksammats
internationellt. Idag är bristen på ingenjörer och naturvetare en allvarlig fråga som diskuteras samtidigt som det konstateras att bristen på
förskollärare är mycket stor det kommande decenniet.49 En fråga som
sällan lyfts upp är betydelsen av välutbildade förskollärare inom t.ex.
matematik och naturvetenskap för att grundlägga barns intresse för
detta senare i livet.
Olsson, L. (2005): Hållbar utveckling – vad är det egentligen? I rapport 2005:47R från Högskoleverket.
Forskarskola Uppsala universitet: Utbildning och hållbar utveckling (Östman, L. m fl).
49
Se Skolverket (2008d): Prognos över behov av och tillgång på personal.
48
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 23
Skola och utbildning står inför utmaningar på flera plan långt bortom det direkt mätbara men ändå utvärderingsbara. Utbildning och
bildning vidgar demokratin och demokratin vidgar även utbildning
och bildning! But neither democracy nor education is without serious
baggage, lapses and deficits. For this reason, they should be regarded as
complex concepts encompassing complex processes, in a complex globalizing world in need of serious healing.50 Kunskap vidgar världen!
2.4 Avslutande kommentarer: styrkor och svagheter
Jag har ovan kort försökt belysa värdet av det individuella som en del
av det gemensamma, som delar av en helhet. Ökade kunskaper om
det egna ger ökade möjligheter att förstå andra. Det kan handla om
historia, religion likväl som estetiska värden. Sveriges möjligheter att
konkurrera globalt, i ett långsiktigt perspektiv, ökar när alla barn och
unga oavsett var i landet de bor, har tillgång till utbildning av hög kvalitet där olika talanger kan utvecklas.
Arbetsmarknaden förändras. Platsen där en vara designas och produceras förflyttas över världen. Det som alltid finns på agendan är frågor
om hur utbildningar ska formas för att ”passa” en arbetsmarknad i förändring, hur elevers resultat ska vara konkurrenskraftiga, inte enbart i
internationella jämförande kunskapsmätningar, utan även när det gäller att svara mot behovet av kompetenser på arbetsmarknaderna.
Det är viktigt i den globala värld vi lever och verkar i att våga stanna
upp och diskutera skolans dubbla uppdrag; kunskaper och färdigheter
samt harmonisk utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar i en verksamhet utformad i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar.51 Den demokratiska grun50
51
Odora Hoppers, C. (2007): Knowledge, democracy and justice in a globalizing world.
Se Skollagen 1 kap 2§.
24 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
den och tilliten i ett samhälle, tar tid att bygga upp och kan inte tas
för självklar allra minst i en globaliserad värld där gränser utmanas. Att
skolan får förutsättningar att klara detta har betydelse för samhällsutvecklingen i stort.
Styrkor: Ett väl utbyggt skolsystem i hela landet som ger alla barn
och ungdomar en lagstadgad tillgång till utbildning efter sina förutsättningar och rätt till en likvärdig utbildning. Stor tillgång till språkoch kulturkunskap inom organisationen som helhet. Tillgång till olika
valbara utbildningsvägar inom det kommunala skolväsendet och i fristående alternativ nationellt och globalt. Engagerad personal som tar
ansvar. Rättigheter och skyldigheter att skapa mötesplatser. Intresse
för utbildning från närsamhälle och arbetsliv.
Svagheter: Ett stort antal lärare utan lärarutbildning. Lågt antal sökande till lärarutbildningen. Svag forskningsanknytning såväl i lärarutbildning som i undervisningspraktiken. Brister i ledarskap på flera
nivåer. Outvecklad interkulturell undervisning. Låg acceptans för det
mångkulturella och flerspråkiga. Bristande stimulans för olika talanger. För många avhopp i gymnasieskolan och för låg övergång till högre
studier. Få mötesplatser med risk för ökad segregation som kan undergräva en demokratisk utveckling.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 25
3. Skolsystemet förändras –
effekter tar tid
Sverige har under de senaste 150 åren genomgått tre perioder präglade av kraftigt ökad internationell integration, skriver Johnson i en
rapport till Globaliseringsrådet.52 De tre tidsperioderna han belyser är
1865-1914, 1950-1971 och efter 1989 och framåt. Han anger några
viktiga kännetecken för dessa tre globaliseringsvågor inom teknologi,
politik, varuhandel, tjänstehandel, kapitalrörelser och migration. Han
konstaterar också att hög utbildningsnivå har varit en svensk konkurrensfördel. IT, jämställdhet och miljö är andra viktiga områden där
Sverige hamnar högt i olika jämförelser. Ett stabilt politiskt system,
tradition av samarbete och en öppenhet för förändringar är andra.
Sverige har under samma period, de senaste 150 åren, byggt upp ett
skolsystem som idag omfattar förskola, förskoleklass, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högre utbildning samt motsvarande
inom sär- och specialskola. Här nedan ska endast ett par nedslag/kommentarer göras som grund för vidare resonemang.
3.1 Utbildningssystemets expansion
1900-talet kan ses som utbildningens århundrade. Från ett skolväsende
vid seklets början där alla barn inte hade tillgång till en fullgod utbildning och ett fåtal tog studenten, till ett utbyggt skolsystem som omfattar förskola till gymnasie- och vuxenutbildning. En utveckling från
1700-talets sockenskolor, 1842 års folkskola till beslutet på 1950-talet
om nioårig enhetsskola, 1962 års grundskolereform, 1970-talets samlade gymnasieskola, 1990-talets treåriga gymnasieskola samt förskola
som en del av skolsystemet, har lagt grunden för ett skolväsende som
fortsatt att expandera såväl i volym som i tid.
52
Johnson, A. (2008): Globaliseringens tre vågor. Sverige internationalisering under 150 år.
26 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Vid seklets början var det mindre än en procent av en årskull
som lämnade gymnasiet med examen/fullständiga betyg. I början av
1950-talet gick 25 procent av en årskull elever vidare till realskolan
och åtta procent till gymnasiala studier. År 1975 gick 66 procent av
grundskolans elever vidare till gymnasieskolan. I början av 1990-talet när programgymnasiet infördes var övergångsfrekvensen cirka 98
procent.53 En utveckling som har möjliggjorts av den tekniska och
ekonomiska utvecklingen samtidigt som den varit en förutsättning för
densamma. En utveckling som skett under olika samhälleliga villkor
och där innehållet i utbildningen kraftigt har ändrats över tid.
Figur 1: Antal som tagit studenten/gått ut gymnasiet under 1900-talet.
(se förklaring i not) 54
Skolverket (2008e): Studieresultat i gymnasieskolan.
Källa Skolverket. Den undre linjen är i absoluta tal, den övre korrigerad för befolkningstillväxten utifrån 2000, dvs siffran 1900 och 1950 har korrigerats med avseende på hur stor befolkningen var.
53
54
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 27
Idag studerar och arbetar uppskattningsvis 30 procent av befolkningen
inom den offentliga utbildningssektorn. Till detta kan läggas ytterligare ca 10-15 procent som deltar i utbildning på arbetsplatser, i organisationer och inom arbetsmarknadsutbildning. Av Sveriges befolkning
i åldern 25-64 år deltog 2003 drygt 60 procent i formell utbildning,
kurser och studiecirklar. Deltagandet i utbildningen under vuxen ålder i Sverige var den högsta inom EU.55 Utbildning lägger inte enbart
grunden, den utgör en del av vårt livslånga lärande.
Hösten 2007 fanns det över 32 000 arbetsplatser för allt från förskola till svenska för invandrare i statlig, kommunal eller privat regi.56
Närmare 60 procent av grundskolans elever går i skolor med färre än
400 elever. Enligt Sveriges kommuner och landsting57 fanns det i oktober 2005 ca 347 000 medarbetare fördelade på följande kategorier:
• Förskola och barnomsorg; 126 200 heltidsanställda (förskollärare,
barnskötare, dagbarnvårdare, fritidspedagoger och arbetsledare)
samt 11 200 inom skolmåltid, städ och vaktmästeri.
• Skolor (förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI och kompletterande utbildning); ca 165 600
tjänstgörande anställda som arbetade med undervisning, som arbetsledare eller som studie- och yrkesvägledare.
• Elevhälsan i kommunala skolor omfattar ca 15 700 årsarbetare (ca
19 300 personer) som arbetar som läkare (88), skolsköterska (2
135), skolkurator (1 369), skolpsykolog (631), specialpedagog (speciallärare ej inkluderade) (2 654) samt elevassistenter (8 788).
• Övriga personalkategorier 28 800 årsarbetare inkluderar skolmåltid, vaktmästeri, städ samt administrativ personal.
Det finns fler kategorier anställda inom svensk skola än i andra länder
då hälsovård och skolmåltid ingår. Det ger förutsättningar och möjligheter att skapa en trygg och säker skolmiljö med goda resultat. Om
och hur arbetet inom och mellan dessa personalgrupper kan förbättras
SCB (2005a): Svensk utbildning i internationell statistik 2005.
Skolverket (2008b): Snabbfakta.
57
Sveriges Kommuner och Landsting (2008): Öppna jämförelser 2008 grundskolan.
55
56
28 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
och effektiviseras ska här inte diskuteras i förhållande till globaliseringens effekter. Dock menar jag att de förslag som läggs i rapporten
kan förverkligas om hela denna resurs tas till vara. Då kan omfördelningar bli aktuella mellan t.ex. förskollärare och barnskötare, lärare
och elevassistenter. I denna rapport diskuteras lärare och skolledare.
Med lärare avses lärare med lärarutbildning. Med skola avses allt från
förskola till gymnasie- och vuxenutbildning.
3.2 Styrning av skolan
Dagens styrsystem fördelar ansvaret mellan staten och huvudmannen,
kommun eller fristående skola, samt skolnivån. Styrsystemet riktar
sig idag till både den politiska nivån i kommunen och den professionella på skolnivå. Spänningen och graden av styrning mellan dessa
har varierat över tid. Ett försök att renodla systemet skedde i samband
med regeringens proposition om ansvaret för skolan.58 Lärarkåren,
som en professionell lärarkår, förväntades och förväntas aktivt delta
i läroplansarbetet på det lokala planet.59 Flera olika intressenter involverades i processen, i en typ av deltagande målstyrning, vilket även
ökade antalet konflikter. Denna decentralisering och fördelning av
beslut skedde i en ekonomiskt svår tid vilket påverkade möjligheten
att genomföra förändringarna.60 Decentralisering och lokalt inflytande
parades redan i början av 1990-talet med centralisering och ökad kontroll, som sedan har intensifierats.
Vid mitten av 1950-talet gällde en stark central professionell och/
eller politisk styrning. Den statliga nivån blev starkare genom juridiska beslut i form av lagar och stadgor, riktade statsbidrag i allt fler
frågor och flertalet skolformer. Under tiden därefter, fram till 1990,
var strävan att lämna mer ansvar till politiker och professionella lokalt,
Prop 1990/91:18: Ansvaret för skolan.
Se SOU 1992:94: Skola för bildning.
60
Se Lindensjö och Lundgren (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning.
58
59
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 29
men befogenheterna fanns fortfarande i flera avseenden centralt. Flera
olika intressenter befann sig på formuleringsarenorna61 bland annat
genom ändrad lagstiftning om medbestämmande på arbetsmarknaden
(1970-tal). Utvecklingen innebar mer lokalt inflytande för såväl politiker (genom skolplanen) som professionella (genom läroplanerna).
Ett lokalt inflytande som villkorades ekonomiskt och medförde ökad
uppföljning och kontroll.
Utbildningssystemet bestod vid ingången till 2000-talet av ett brett
utbud av utbildningsvägar och ett ökat antal utbildningsanordnare.
Förändringarna under 1990-talet var både innehållsmässiga och organisatoriska. Förändringarna genomfördes genom beslut av såväl juridisk, ekonomisk som ideologisk art. Möjligheten att välja skola såväl
inom kommunen som mellan kommunala och fristående skolor infördes. Under 1990-talet och en bit in på år 2000 fanns två femåriga
skolutvecklingsavtal som inkluderade förändringar av arbetstid och
införandet av individuell lönesättning för lärare.
Intressant skolhistoriskt är att 1990-talets stora förändringar skedde
i en tid då skolchefen, kommunens högste tjänsteman på skolområdet,
inte omnämns eller adresseras av staten i arbetet för att genomföra
förändringarna i styrsystemet.62 Ansvarsfördelning mellan stat och
kommun, politik och profession är fortfarande otydligt. Styrsystemet
som helhet, juridiskt, ideologiskt, ekonomiskt och utvärderingsmässigt, måste bilda en sammanhållen helhet vilket kvarstår att lösa. Decentralisering kräver dessutom delvis andra kompetenser än tidigare,
såväl centralt som lokalt. Central authorities must have the ability to
govern by goals and by results, and to keep hands off. Such a change
will make education more transparent and thus more open for public
criticism and debate. ... This demands persistence and patience from decision makers. Reform must be allowed time and be carefully followed and
evaluated.63
Formuleringsarenor är de arenor där formuleringen av och beslut om utbildningens mål och innehåll
formuleras. Se Lindensjö och Lundgren (2000).
62
Nihlfors, E. (2003a): The position of Director of Education in the Control and Administration of the
School Sector.
63
Lundgren, U. P. (2008): To govern or not to govern. Some reflections on economics, ideology and
governance of educational reform – Sweden´s experience.
61
30 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Figur 2: En styrmodell.64
S K O L L AG
FÖ R O R D N IN G A R
FÖ R E S K R IF T E R
A L L M Ä N N A R ÅD
STAT
T IL L S Y N
U P P F Ö L JN IN G
U T V Ä R D E R IN G
K R A V /MÅL /K V A LIT E T
LÄ RO PLAN
KOMMUN
T IL L S Y N
U P P FÖ L JN IN G
U T VÄR D E R IN G
LO KALA M ÅL
LÄR O P L A N
KURSPLANER
BETYG S K R IT E R IE R
SKO LA
U P P F Ö L JN IN G
U T VÄR D E R IN G
Förändringarna under 1990-talet skedde inom ramen för oförändrade
eller krympande ekonomiska ramar. Den ekonomiska styrningen förändrades från att inledningsvis vara ett sektorsbidrag för skolan i kommunen till ett bidrag som ingick i det allmänna skatteutjämningsbidraget. Kommunens kostnad för skolan vägdes mot övriga verksamheters.
Detta parades med beslut om ekonomisk åtstramning, till exempel
skattestopp och straffskatt. De förändringar som skedde vad gällde
kostnader för fastigheter, som vägdes mot kostnader för personal, var
kommunala beslut men emanerade från finansdepartementet och kan
ses som ett verktyg inom den ekonomiska styrningen. Kommunernas
kärnverksamheter minskade sin personal med åtta procent under1990talet.65 Specialdestinerade resurser återinfördes inom området i slutet
64
65
Modellen är från Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning.
Wetterberg. G. (2004): Arbete – välfärdens grundval.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 31
av 1990-talet. Kravet på en ökad ekonomisk uppföljning stärkte den
ekonomiska styrningen.66
Så länge skolan har funnits har diskussionen om huvudmannaskapet
förts. Bristande förtroende först mellan stat och kyrka och nu mellan stat och kommun återspeglas även i relationerna mellan professionella och politiker. Som nämns inledningsvis är det idag svårt att
uttala sig om i vilken omfattning den decentralisering som beslutades
under 1990-talet har realiserats. Helt klart är att staten inte längre
förhandlar om lärares och skolledares löner vilket nu sker centralt
mellan Sveriges Kommuner och Landsting och fackförbunden parat
med individuell lönesättning lokalt. Men har kommuner, rektorer och
lärare i realiteten fått ansvar och befogenheter och blivit mer aktiva
deltagare i målstyrningen? Den frågan har ännu inte fullt ut fått ett
svar. Forskning om vad som händer när nationella beslut möter den
kommunala arenan, där bland annat skolchefer, och motsvarande, är
en av mottagarna som samtidigt förbereder ärenden till den lokala
nämnden är ännu otillräcklig.67
Det krävs närmare studier av samspel mellan de många styrrelationerna
– det breda nätverket av styrinitiativ och den vertikala styrningen mellan
stat, kommun och skola – för att förstå förhållandet mellan central styrning och lokal utveckling. Vidare föranleder de statliga ambitionerna – att
stärka lärarprofessionen och samtidigt öppna upp dess kärnverksamhet
för extern granskning – frågor kring kopplingen mellan statlig kontroll och
styrning och professionens möjligheter att agera autonomt.68
Se t ex Nihlfors (2003b): Skolchefen i skolans styrning och ledning. Karlsson V, O. & Andersson, I.
(2007): Pedagogisk utvärdering och styrning.
67
Johansson, O. & Nihlfors, E. (2008): Nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer.
68
Sahlin, K. & Waks, C. (2008): Stärkt statlig kontroll och professionalisering i samspel – en svensk skola
i omvandling.
66
32 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Det finns en spänning mellan decentralisering och behovet av uppföljning och kontroll. Utvärdering kan bli ett medel för ”kompensatorisk
legitimering”69 dvs. det är mer angeläget att legitimera den nationella
nivån genom utvärderingsinsatser än att samla in själva informationen. Två forskare uttrycker det som att utvärdering, som är ett viktigt
redskap på alla nivåer i ett decentraliserat system, kan bli …mindre
inriktad på att förstå och förklara utfallet av genomförda insatser och mer
på att bedöma om skolan når uppställda mål och förväntade resultat.70
Det finns en problematik i att driva skolfrågor centralt (politiskt/professionellt) då området förutsätter förtroende för den professionella
yrkesutövaren; läraren som i sin tur är beroende av en hög grad av
autonomi lokalt (politiskt/professionellt). En återgång till en starkare
politisk centralstyrning kan tolkas som en bristande tilltro till lärarnas och skolledarnas professionalitet eller som att den politiska viljan
prioriteras före professionell pedagogisk ledning.
3.3 Likvärdighet och ekonomiska resurser
Jämlikhet har, enligt Lindensjö och Lundgren71 varit ett stabilt mål
under det gångna seklet. Under 1900-talet menar de att begreppet
rört sig från enkel jämlikhet, lika möjligheter, till jämlikhet genom
kompensatoriska insatser, till exempel specialundervisning, till lika
värde inför fortsatt utbildning och arbetsmarknad. En förskjutning
från jämlikhet, med lika möjligheter till likvärdighet. Englund och
Quennerstedt72 beskriver en förändring av begreppet likvärdighet,
under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, till att koppla
Se Weiler (1990).
Karlsson V, O. & Andersson, I. (2007): Pedagogisk utvärdering som styrning.
71
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning.
72
Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008): Vadå likvärdighet?
69
70
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 33
likvärdighet till måluppnående och betygssättning. Successivt ersätts
likvärdighetsbegreppet med kvalitetsbegreppet. Skolverkets lägesrapporter de senaste tio åren är utgångspunkten när Wahlström studerar
förändringen av begreppet likvärdighet.73 Initialt inbjuder Skolverket
till diskussion om resultat och resultatskillnader mellan skolor och
elever utifrån kravet på likvärdighet. Idag, benämnt den tredje perioden, rapporteras om skolans brister vad gäller likvärdighet nu direkt
kopplade till specifika förslag till lösningar. Likvärdighet diskuteras i
relation till ökad nationell reglering och kontroll.74 Handlingsutrymmet
för den nationella arenan tycks alltså ha ökat samtidigt som utrymmet
för den lokala arenan minskat när det gäller att formulera uppfattningar om problem och lösningar. Om likvärdig utbildning innebär att alla
elevers kompetens och talang ska utvecklas krävs utöver attitydförändringar även rättigheter och skyldigheter för utbildningsanordnaren
att organisera för detta.
Ramverket behöver därför ständigt analyseras för att skapa de nödvändiga utvecklingsmöjligheterna, skapa frirum inom ramarna och
tillåta alternativ. Det gäller inte minst de ekonomiska ramarna.75 Konstruktionen av statsbidragen till kommunerna behöver, åter analyseras
och diskuteras så att samtliga kommuner kan leva upp till skollagens
portalparagraf (se not 14). Tid, pengar och undervisningsgruppernas
sammansättning och storlek sätter ramar och begränsar vad som är
möjligt att uppnå.76 Därmed inte sagt att ökade resurser alltid medför
förbättrade pedagogiska resultat.77 Utfallet eller de uppnådda provresultaten måste relateras till såväl förutsättningarna som själva genomförandeprocessen.78 Tillgången på välutbildade lärare är en av de
viktigaste förutsättningarna för att barn och ungas resultat ska bli det
bästa tänkbara och återkommer i flera olika rapporter. Antalet elever
per lärare framgår nedan.
Wahlström, N. (2008): I spänningsfältet mellan likvärdighet och måluppfyllelse.
Ibid.
Se tex Greiff, C. (2007): Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv.
76
Se Dahllöf, U. (1967): Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
77
Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. (2002): Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.
78
Karlsson V, O. & Andersson, I. (2007): Pedagogisk utvärdering som styrning.
73
74
75
34 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Figur 3: Elever per lärare 2005.79
Danmark 1)
Finland
Japan
Korea
Grundskolenivå år 1-6
Nederländerna 3)
Grundskolenivå år 7-9
Gymnasienivå
OECD
Storbritannien
Sverige 2)
Tyskland
USA
0 5
10
15
20
25
30
Antal elever per lärare
1) Grundskolenivån rapporteras som en helhet i Danmark. Data för gymnasieskolan finns ej tillgängligt.
2) Antalet elever per lärare uppdelat på isced (International standard for the Classification of Education)
1 respektive 2 dvs. grundskolans år 1–6 respektive 7–9 är uppskattat.
3) Grundskolans år 7–9 och gymnasieskolan rapporteras som en helhet i Nederländerna.
För en noggrann analys måste definitionen av lärare jämföras liksom
det faktum att Sverige i motsats till andra länder har en egen skolform för vuxenutbildning vilket försvårar jämförelsen av lärartätheten i gymnasiet. Skolverket konstaterar i sin analys att antalet elever
per lärare tidigare, internationellt sett, har varit lågt men att Sverige
nu inte längre utmärker sig. Här nedan visas variation i skolstorlek i
grundskolan utifrån antalet elever.
79
Skolverket (2007:302): Beskrivande data.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 35
Tabell 1: Skolstorlek läsåret 2007/08, samtliga grundskolor.80
Skolstorlek Samtliga skolor Samtliga skolor Samtliga elever Samtliga elever
(Antal elever)
Antal
Andel i procent Antal
Andel i procent
Samtliga skolor
80
4 826
935 869
- 49
870
18.0
23 429
2.5
50-99
922
19.1
66 933
7.2
100-199
1 158
24.0
167 771
17.9
200-299
787
16.3
193 412
20.7
300-399
492
10.2
172 278
18.4
400-499
315
6.5
140 457
15.0
500-599
170
3.5
92 119
9.8
600-699
62
1.3
39 795
4.3
700-799
33
0.7
24 348
2.6
800-899
13
0.3
11 073
1.2
900-999
2
0.0
1 938
0.2
1000-
2
0.0
2 316
0.2
Skolverket (2008a): Barn, elever och personal – riksnivå. Grundskolan tabell 3A.
36 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Nedanstående figur visar hur kommuner fördelar sig efter antalet
elever per lärare.
Antal kommuner
Figur 4: Antal kommuner fördelade efter antal grundskoleelever per lärare läsåret 2006/07.81
120
2006
2007
100
80
60
40
20
0
–9,9
10–10,9
11–11,9
12–12,9
13–13,9
14 Antal
elever
per lärare
Väl så viktigt som antalet elever per lärare är tillgången på lärare,
gruppstorlek, den faktiska undervisningssituationen, lärarlagets sammansättning etc. Sverige och Finland har ungefär samma lärartäthet i
grundskolan. Enligt McKinsey82 rapporten finns det i Finland, i varje
fall på de ställen de besökt, en special education teacher på var sjunde
klasslärare. Enligt samma rapport arbetar dessa lärare med ca 30 procent av skolans elever under ett år, företrädesvis i matematik som de
fått särskild träning i ett år utöver lärarutbildningen. Antalet lärare per
elev, kompetensen bland lärarna samt möjlighet att utforma arbetsorganisationen lokalt, är alla viktiga områden för maximala möjligheter
81
82
Sveriges Kommuner och Landsting (2008): Öppna jämförelser 2008 Grundskolan.
McKinsey (2007): How the world´ best-performing school systems come out on top.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 37
att möta varje barn och ungdom och skapa bra lärandemiljöer. Lösningarna är flera. En typ av slutsatser om resursers och lärares effekt
på elevers resultat, kan dras nationellt och internationellt, men dessa
slutsatser måste få en tillämpning lokalt såväl politiskt som professionellt. Huvudmannen behöver ha ett brett underlag för att kunna
analysera barn och ungas resa från förskola till och med gymnasiet.
Hur påverkar t ex gruppstorlek, arbetssätt, särskilda insatser, lärares
professionalitet, alla anställdas inställning till barn och ungas lärande,
ledarskapet etc., resultaten över tid? Vilka olika kreativa lösningar är
möjliga för att utifrån internationella och nationella bedömningar
fatta beslut lokalt?
Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan insatta resurser och resultat i skolan. En av de viktigaste resurserna är lärarkompetens.
Lärartätheten har också betydelse för elevresultaten, framför allt för de
svaga eleverna. Kamratrelationer har också visat sig ha stor betydelse för
elevresultaten.83
Undervisningsresultat av hög kvalitet beror inte enbart på mängden
ekonomiska resurser. I Education at a Glance 2008 granskas de policyval olika länder gör vad avser resursallokering. De redovisar fördelning av timmar som elever tillbringar i klassrummet, antal år i skolan,
lärarnas arbetstid, klassens storlek och lärarlöner.84 Deras analys visar
att länder med liknande kostnadsnivåer uppvisar stora skillnader i hur
dessa fördelas. Dessa resultat kräver ingående kunskaper om de olika
nationella förhållandena för att det ska vara möjligt att analysera materialet och formulera förslag till åtgärder. Dessa återstår att göra. En
resurs som har grundläggande betydelse är dock lärarkompetensen.
I kunskapsöversikten om ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat konstateras att andelen lärare som saknade pedagogisk
utbildning85 hade ökat kraftigt de senaste åren.86 Som framgår av tabellen nedan är andelen personal utan pedagogisk högskoleutbildning
Gustafsson, J - E. (2005): Lika rättigheter likvärdig utbildning?
OECD (2008b) tabellerna C4, D1-D4.
Med pedagogisk högskoleutbildning avse SCB o Skolverket: lärare med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat.
86
Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. (2002): Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.
83
84
85
38 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
fortfarande anmärkningsvärt hög. Av de anställda hade följande andel
pedagogisk högskoleutbildning:
Verksamhet
Andel utan pedagogisk
högskoleutbildning
i procent
Andel med pedagogisk
högskoleutbildning
i procent
Tabell 2: Andel med respektive utan pedagogisk högskoleutbildning läsåret 2007/08 87
Förskola, all personal
52,1
47,9
Fritidshem, all personal
57,9
42,1
Grundskola (lärare med heltidstjänst)
84,9
15,1
Gymnasieskola (lärare med heltidstjänst)
74,1
25,9
Komvux (lärare med heltidstjänst)
79,3
20,7
69,9
30,1
Svenskundervisning för invandrare
(lärare med heltidstjänst)
Den stora andelen i förskolan som saknar pedagogisk högskoleutbildning beror på att flertalet förskolor har barnskötare anställda utöver
förskollärare. Mellan 15-30 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan samt i svenskundervisning för invandrare, saknar pedagogisk
högskoleutbildning.88
87
88
Skolverket (2008b): Snabbfakta. Den tredje kolumnen är tillagd här.
Se även Skolverket (2008d): Prognos över behov av och tillgång på pedagogisk personal.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 39
Det svenska skolsystemet bygger på decentralisering i den meningen att de centrala läroplanerna förutsätts tillämpas lokalt utifrån de
lokala skillnader som finns. Detta förutsätter professionell ledning:
Unless teachers are actively involved in policy formulation, and feel a
sense of ”ownership” of reform, it is unlikely that substantial changes will
be successfully implemented.89 Ett konstaterande som görs av OECD.
3.4 Ting tar tid
Implementering av ett beslut handlar ofta om tidsperspektiv på mellan fem till tio år.90 Det är först då som det går att bedöma vilket
genomslag som en reform fått. Under 1990-talet beslutade riksdag
och regering om omfattande förändringar inom utbildningsväsendet.
Nedan finns några av dessa förtecknade.
Exempel på beslut som berör utbildningsväsendet under 1990-talet.
•
•
•
•
•
•
•
89
90
Prop. 1988/89:4 Skolans utvecklings och styrning
SOU 1991:30 Särskolan en primärkommunal skola
Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan
Prop. 1990/91:85 Växa med kunskap – om gymnasieskola och
vuxenutbildning
Prop. 1991/92:95 Valfríhet och fristående skolor
Prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för
grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.
Prop. 1992/93:250 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för
gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux.
OECD (2005a): Teachers Matter.
Sannerstedt, A. (2000): Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken.
40 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
• Regeringens skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet
• Prop. 1995/96:157 Lokal styrelse föräldramajoritet
• Prop. 1995/96: 206 Vissa skolfrågor
• Prop. 1996/97:109 Lokala styrelse elevmajoritet
• Regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan: Kvalitet och
likvärdighet
• Prop. 1997/98:6 Förskoleklass mm
• Prop. 1997/98:93 Läroplan för förskolan
• Prop. 1997/98:94 Lp obligatoriska skolan/förskoleklass/fritidshem
• Prop. 1997/98:150 Vårpropositionen
• SOU 1999:63 Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan
och utveckling
• Regeringens skrivelse 1998/99:121 Utvecklingsplan: Samverkan,
ansvar och utveckling
• Prop. 1999/2000: 135 En förnyad lärarutbildning.
• Prop. 2000/01:72 Vuxnas lärande o utveckling av vuxenutbildningen.
• Två utvecklingsavtal
• Årliga budgetpropositioner.
Besluten under 1990-talet rörde grundläggande frågor om nya läroplaner för samtliga skolformer. Läroplaner som förutsatte att det
fanns professionella mottagare i alla led. Under perioden 2000-2008
har fler beslut fattats på utbildningsområdet, företrädesvis utifrån gällande läroplaner. Merparten handlar om förskolan, gymnasieskolan,
vuxenutbildningen, fristående skolor samt frågor som rör förbättrad
ordning, trygghet och studiero i skolan, elevhälsa, skolgång för asylsökande barn, betygen, skollagen, slopad timplan i grundskolan, förnyad
inspektion, ny rektorsutbildning mm. Det kan vara problematiskt och
samtidigt ytterst sympatiskt att beslut om systemförändringar tar tid.
Problematiskt därför att resultaten inte snabbt visar sig, men samtidigt
innebär besluten att det skapas en slags ”kris” som i sin tur på sikt kan
skapa förändring och förnyelse.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 41
Även om vi på ett någorlunda riktigt sätt skulle kunna bedöma kompetensbehovet på fem till tio års sikt, finns ett annat avgörande problem
– nämligen de långa ledtiderna i utbildningsväsendet. Från det att ett
eftersatt kompetensbehov har identifierats, till dess att utbildning har förändrats och de första eleverna har genomgått den reformerade utbildningen kan det ta många år. Om reformeringen dessutom fordrar att lärarutbildningen först reformeras kan det ta över ett decennium innan den första
nya lärarkullens första elevkull kommer ut på arbetsmarknaden.91
Ting tar tid. Stora system, stora organisationer kräver tid. Men citatet
ovan pekar även på en uppfattning om att enskilda nyutbildade lärare
ska kunna förändra en rådande skolkultur. Det som behövs för att
kombinera kort- och långsiktiga lösningar är dels en kvalificerad lärarutbildning, kompetensutveckling och flexibla arbetsorganisationer
som kan utvecklas och förändras även inom gällande ramar. En viktig
uppgift för ledningen inte minst lokalt. Möjligheten att välja mellan
kommunens olika skolor och/eller fristående alternativ har under det
senaste decenniet inneburit förändringar. Ett mycket stort antal barn
och unga finns dock i kommuner där fristående alternativ saknas och
antalet kommunala skolor är få. Den valfrihet som är angelägen ur ett
globaliseringsperspektiv är att fler alternativa utbildningar skapas och
blandas inom såväl kommunala som fristående skolor. Dvs om barns
olika fallenhet för olika ämnen/ämnesområden ska främjas behöver
olika arbetssätt och arbetsformer erbjudas i förhållande till det urval
av stoff som görs, en uppgift för de professionella lärarlagen, den enskilda skolan att lösa.92
Det finns med all säkerhet utmaningar och konkurrenskraft inom
och mellan olika regioner att utveckla nya koncept för lärande ur ett
mer globalt perspektiv. Tre exempel skulle kunna vara Norra Sverige
(Sv, No, Fi, Ry, Isl, Grönland m.fl.); Södra Sverige (Sv, Da, Ty, Pol
m.fl.) eller Östra Sverige (Sv, Fi, Est, Lett, Lit, Pol m.fl.).93 Tre exempel på internationellt bärkraftiga utbildnings- och forskningsregioner.
Svenskt Näringsliv & KK-stiftelsen (2006): Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige.
Jmfr EU (1994): Recommendation 1248 on education for gifted children.
93
Det finns redan nu t ex Globala gymnasiet i Sthlm www.globalagymnasiet.se, i Göteborg
http://www10.goteborg.se/burgarden/globala/ och den glokala folkhögskolan i Malmö www.glokala.se.
91
92
42 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Exemplet finns med för att peka på att det barn som 2008 börjar
förskolan kommer år 2021 att välja gymnasieutbildning. Ska de välja
nationell eller internationell utbildning och oavsett vilket; var befinner
sig dessa utbildningar fysiskt eller virtuellt?
Figur 5: Ett livslångt lärande.
Lä ra n d e i arb etslivet
Åld e r
30
29
28
27
26
25
24
23
21
20
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
2033
fo rskarniv å
2029
a vance rad nivå
g ru n d n iv å
2027
2024
g ym n asie s k o la
2021
g ru n d s kola
f ö rsko leklass
2012
f örskola
2008
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 43
Hur lång grundutbildning kommer de närmaste decennierna att bli
den dominerande? Ett barn som börjar förskolan 2008 lämnar gymnasiet år 2024, och om hon fortsätter till högre utbildning befinner hon
sig på forskarnivå år 2033. Hur utmanande och stimulerande är denna
utbildningsresa från den enskildes perspektiv? Kommer behovet av
arbetskraft att öka i en takt som gör att arbetskraften rekryteras direkt
efter avslutad gymnasieutbildning? Den senaste gymnasieutredningen
har identifierat arbetsmarknaden för gymnasialt utbildade som stor och
växande inom vissa sektorer.94 Svenskt Näringsliv konstaterar att: Fyra
av tio behöver rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasie- eller
eftergymnasial utbildning. Knappt vart femte företag behöver rekrytera
medarbetare med högskoleutbildning de närmaste åren.95 I Education
at a Glance för 2008 redovisas expansionen inom den postgymnasiala utbildningen. År 1995 gick 37 procent av en årsklass vidare till
universitetsstudier, idag är genomsnittet 57 procent för alla OECD
länder.96 OECD ställer frågor om denna snabba expansion kommer
att fortsätta eller om den kommer att plana ut. Som framgår i avsnitt
4.2 i denna rapport uppvisar övergången till högskolan stora regionala skillnader i Sverige. En variation som behöver analyseras då här
finns en stor potential att öka andelen som fortsätter till högre studier.
Förväntningarna på gymnasieskolan att tillgodose såväl kvalificerade
gymnasieutbildningar och ökad övergång till högre utbildning kvarstår
men kan bli mer konfliktfyllt då utbildning och bildning samt att vara
”anställningsbar” inte alltid sammanfaller ”i tid”.97 Vuxenutbildningen
kommer att vara en allt viktigare del på en flexibel och föränderlig
arbetsmarknad och i ett livslångt perspektiv. OECD konstaterar att
Sverige är väl rustat att provide education and training for adults which
will be a challenge for most OECD countries in the future.98
SOU 2008:27: Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.
Svenskt Näringsliv & KK-stiftelsen (2006): Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige.
96
OECD (2008b) Education at a Glance 2008, A2.
97
Se t ex www.vartgotebrog.se Spetsutbildning för ekonomer nu på två Göteborgsgymnasier 080616.
98
OECD (2008c) OECD Briefing Note for Sweden (Table C2.1).
94
95
44 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Åter till barnet som nu börjar förskolan, vilket samhälle lever hon
i på 2030-talet? Kallar hon sig svensk, nordisk, europé eller rentav
världsmedborgare.
Vi vet inte ens med någon större säkerhet vilket ursprung denna befolkning kommer att ha, hur gammal eller ung den kommer att vara. Det kan
t o m vara så att denna befolkning har en annorlunda nationell identitet,
kanske inte längre uppfattar sig som svenskar i första hand utan mer som
européer. /…/ Våra beslut idag kan mycket väl avgöra vilka som faktiskt
kommer att födas eller mer allmänt vilka som har möjlighet att bo här.99
Det är viktigt att påminna sig om att det är livet som pågår i skolan
och skolan är en del av det livslånga och livsvida lärandet.
3.5 Avslutande kommentarer
En framträdande placering för Sverige i en global värld kräver att utbildningens kvalitet ständigt utvecklas. Utbildningssystemet i Sverige
har expanderat till en omfattning som rymmer alla barn och unga.
En generell ökning i tid, torde inte vara aktuell men däremot en ökad
kvalitet på den tid som står till buds och kanske till en lägre kostnad.
Att beskriva globaliseringens effekter på skolan sker med hjälp av kunskap till stor del sammanställd av det som har varit. Rekommendationer framåt kräver därför ödmjukhet parad med prestigelöshet om
utvecklingskraften ska få utrymme. Kreativa lösningar handlar om att
gå utanför ramarna, att våga och få pröva former där svaret inte är
givet. Sverige kan utveckla sin ”särart”, sina modeller som ett av flera
konkurrensmedel globalt. Fristående skolor i Sverige kallas t.ex. i Eng99
Lindh, T. 2008: Sverige i en åldrande värld – framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 45
land för den ”svenska modellen”. Den kunnige naturvetaren med demokratisk, kulturell och flerspråkig kompetens kan om tio år vara ett
exempel på en annan ”svensk modell” som efterfrågas internationellt.
Fler kvalificerade yrkesutbildningar måste paras med en ökad övergång till högskoleutbildning. Bättre kvalitet förutsätter en ökad andel
av välutbildade professionella yrkesutövare med ett helhetsperspektiv på uppdraget. Decentraliseringen av svensk skola har pågått under
lång tid och kan ses som en del av en internationell trend. Skälen
må variera från att stora system är svårstyrda, ekonomiska incitament
till övertygelsen om att de professionella lärarna ska vara aktiva medskapare i reformarbetet. En likvärdig skola kan skapa den bredd som
är nödvändig för att ett mångkulturellt Sverige ska kunna utveckla
”spetskompetens” inom olika områden. Likvärdighet byggs bl.a. upp
genom ramarna i lag och förordning, resursfördelningssystem och professionens ansvar- och befogenheter. Skolans styrdokument kan behöva förtydligas vad gäller likvärdighet så att alla barns olika talanger
värdesätts och kan utvecklas bättre än idag. Ett och samma barn kan
ha behov av stöd och stimulans i ena fallet för att det finns svårigheter
i andra fall för att eleven har särskilt fallenhet för något.
Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och skola liksom mellan professionella och politiker behöver åter tydliggöras.100 En lag,
som slår fast att alla lärare i alla skolformer ska vara lärarutbildade,
är en garanti för allas rätt till utbildning om den kompletteras med
sanktionsmöjligheter. I en tid då flera kommuner kan antas få ekonomiska problem ökar behovet av att staten ”öronmärker” resurser för
utbildning utan att för den skull detaljstyra användningen. Med den
geografiska och demografiska skillnad som råder i Sverige krävs flera
olika kreativa lösningar för att en hög kvalitet ska kunna upprätthållas
i hela landet.
Jmfr Almén, E. & Askling, B. (1997); Englund, T. red. (1995); Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000);
Nihlfors, E. (2003b).
100
46 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
4. Olika perspektiv
Skolan är inte en arbetsplats – samtidigt är det en arbetsplats! Skolan
som arbetsplats ska kunna konkurrera med andra arbetsplatser när det
gäller att attrahera unga att söka lärarutbildning, få lärare att stanna
och utvecklas i yrket och attrahera andra yrkesgrupper att söka sig
till skolan. Samhället förändras och med det arbetsplatserna, det gäller även skolan. Även om flera skollokaler ser ut som ”förr” innebär
det inte att innehåll och förutsättningar är desamma. Kunskaper och
kompetens som efterfrågas på dagens arbetsplatser förändras liksom
resultaten av det som ska presteras. Det är viktigt att vända perspektivet och se skolan som en arbetsplats som konkurrerar om skickliga
medarbetare. Unga välutbildade människor har idag stor valfrihet att
söka arbete i hela världen. Då gäller det för skolan i Sverige att vara
en attraktiv arbetsplats med stora utvecklingsmöjligheter och med utrymme för entreprenörsanda.
4.1 Flexibla arbetsmönster
Den arbetsmarknad som beskrivs med hänvisning till globaliseringens inverkan karakteriseras av ett antal kännetecken. Carnoy har gjort
en genomgång av de flexibla arbetsmönstrens framväxt och lyfter
fram fyra dimensioner i denna omvandling; arbetstid, arbetsstabilitet,
belägenhet och socialt kontrakt mellan arbetsgivare och arbetstagare.101
Flexibla arbetsmönster är arbeten som inte begränsas av det traditionella mönstret med heltidsarbete 35-40 timmar i veckan. Arbetet är
uppgiftsorienterat men garanterar ingen framtida sysselsättning. Även
om en majoritet av de anställda fortfarande arbetar regelbundet på
en arbetsplats, arbetar en växande andel på annat ställe under en del
av eller hela arbetstiden – hemma, i rörelsen eller hos ett annat före101
Carnoy, M. (2000): Sustaining Flexibility. Work, Family and Community in the Information Age.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 47
tag som det egna företaget arbetar åt. Det traditionella avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare bygger/byggde på en utfästelse från
arbetsgivaren om anställdas väldefinierade rättigheter, standardiserad
kompensationsnivå, utbildningsmöjligheter, sociala förmåner och ett
förutsägbart karriärmönster, i vissa länder baserat på anciennitet. Från
arbetstagarens sida förväntas lojalitet mot företaget, uthållighet i arbetet och beredskap att arbeta över om så erfordras – utan kompensation i fallet med ledande personal, mot extra betalning i fallet med
produktionsarbetare. Den förändring som nu anses ske berör alla fyra
dimensionerna ovan, enligt Carnoy.
När svenska företag utrycker sitt behov av kompetens102 förstärks
bilden av den flexibla arbetsplatsen och den flexible medarbetaren.
Personen i fråga har:
•
•
•
•
•
•
Baskompetens kan läsa, skriva och räkna ordentligt.
Social kompetens kan skickligt uppfatta, bemöta och relatera till
andras känslotillstånd och behov, att kunna samarbeta och kommunicera.
Interkulturell kompetens behärskar flera språk än svenska, har en
öppen inställning till olika kulturer, oavsett om man möter dem i
Sverige eller i andra länder.
Analytisk kompetens kan självständigt lösa problem och kritiskt
bedöma olika påståenden.
Entreprenörskompetens kan identifiera möjligheter i omvärlden
och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling, har den förståelse och kunskap som krävs för att
i konkret handling starta och driva verksamhet samt förmåga att
engagera människor för den egna idéns genomförande.
Ledarkompetens kan organisera och leda andra människor för att
nå verksamhetens mål.
Till ovanstående kan ytterligare så kallade nyckelkompetenser läggas
102
Svenskt Näringsliv & KK-stiftelsen (2006): Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige.
48 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
så som de är formulerade av EU avseende det livslånga lärande.103
• Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande
språk.
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
• Digital kompetens. Lära att lära. Social och medborgerlig kompetens.
• Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och
kulturella uttrycksformer.104
Med kompetens avses, enligt standardiseringsinstitutet (SIS) förmåga,
erfarenheter, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper i praktiken och vilja, attityder, engagemang, mod och ansvar att utföra en
uppgift genom att tillämpa kunskaper, fakta och metoder, att veta
hur och färdigheter, att kunna utföra i praktiken: att göra. Något som
ligger nära KASAM105 ; känslan av sammanhang som handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken
utsträckning man har en genomträngande och varaktig, men dynamisk
känsla av tillit att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld
under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli
ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda
investering och engagemang.106
Dessa olika beskrivningar visar på behovet av en professionell arbetsorganisation med ett ledarskap som ställer krav och samtidigt kan
erbjuda medarbetare som är välutbildade de utmaningar och den
utveckling som gör yrket lockande och samtidigt åstadkommer goda
För en kritisk analys av nyckelkompetens se Liedman (2008).
EU (2007): Schools for the 21th Century.
Antonowski, A. (1991): Hälsans mysterium.
106
Ibid.
103
104
105
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 49
resultat. Då människor har en bra utbildning och då kompetensen är
spridd bland många, är det bättre att många människor får stort ansvar
för sitt arbete.107 Delaktighet efterfrågas av medarbetare samtidigt som
det är en nödvändighet då kunskapsmassan inom varje område idag
är så stor att det fordras många medarbetare för att behärska all den
kunskap som krävs för att skapa konkurrenskraftiga organisationer.
När medarbetare självständigt kan pröva och utveckla nya lösningar
uppnås lättare en bättre flexibilitet och bättre resultat.
4.2 En global arbetsmarknad
Den svacka på arbetsmarkanden som uppstod bland annat på grund
av få födda på 1930-talet möttes framför allt genom att mobilisera tre
reserver.108 Flera företag rekryterade aktivt arbetskraft i till exempel
Italien, Portugal och Grekland; 20 procent av befolkningen arbetade i
jordbruket på 1950-talet men deras barn valde andra karriärer (lärare,
poliser, civilingenjörer) och kvinnorna hade på 1950-talet en förvärvsfrekvens på 40 procent. Idag är kvinnors förvärvsfrekvens kring 80
procent och svenska kvinnor är hemma på grund av barnafödande i
genomsnitt hälften så lång tid som kvinnor i övriga Europa.109 Antalet
kvinnor sysselsatta i hemmen mer än halverades mellan 1970 – 1990,
en minskning med drygt en halv miljon kvinnor.110 Något som sammanföll med expansionen av den offentliga sektorn.
Under 1970-1980 ändrade invandringen karaktär. Behovet av arbetskraft avtog medan flyktinginvandringen ökade. Antalet utrikes
födda ökade mellan 1970-2006 från 538 000 till 1 175 000 personer
Svenskt Näringsliv & KK-stiftelsen (2006): Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige.
Se Wetterberg, G. (2004): Arbete – välfärdens grundval. Nihlfors, E. (2003c); Skola.se – konferensrapport.
109
Castells, M. (2000): Nätverkssamhällets framväxt.
110
Schön, L. (2000): En modern svensk ekonomisk historia.
107
108
50 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
eller från 7-13 procent av befolkningen. Antalet födda utanför Europa
ökade från 29 000 till 441 000 (år 2005). Av vilka flera är föräldrar till
dagens barn och unga.
Den demografiska situationen gör att en fjärde reserv behöver mobiliseras; svenskar med utländsk bakgrund som ännu inte fått sina kunskaper validerade. Förhoppningsvis kan ett öppet Sverige bidra till att
fler med utländsk härkomst snabbt får arbete. Validering, utbildning
och ändrade attityder till dem som är bärare av kunskap kan skapa
en ny arbetsmarknad. I flera invandrargrupper är andelen företagare
högre än bland svenskar utan utländsk bakgrund.111 Om fler barn och
unga får uppleva att kunskap värderas lika oavsett kön, klass och etnisk bakgrund ökar med all säkerhet deras framtidstro och då även
motivationen för studier.112 Samtidigt ökar förutsättningarna för Sverige att klara även den demokratiska uppgiften och konkurrensen på
en globaliserad arbetsmarknad.
Sveriges yta och befolkning är både en styrka och en svaghet. Styrka
därför att det skapar stora möjligheter att expandera befolkningsmässigt och samtidigt en svaghet eftersom lika tillgång till utbildning är
kostsamt för såväl stat som kommun. Antal kommuner har varierat
över tid. Strävan att göra kommunerna ekonomiskt bärkraftiga har
medfört omfattande sammanslagningar och därmed en kraftig reducering av antalet kommuner. År 1958 fanns det över 1 000 städer,
köpingar och landskommuner. Femtio år senare är antalet kommuner
290. Regionala obalanser finns. På utbildningsområdet blir det tydligt
genom Högskoleverkets redovisningar av övergången till högskolan
under perioden 2001/02-2006/07. Uppsala och Stockholms län ligger på nära 50 procent medan den lägsta övergångsfrekvensen finns i
ett bälte som omfattar norra Svealand (plus Södermanlands län) och
södra Norrland, med Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg samt Jämtlands och Västernorrlands län. Den senare gruppen
ligger strax under 40 procent.113 I vissa kommuner har tre fjärdedelar
av ungdomarna börjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder, i andra
kommuner är den siffran en fjärdedel.
111
112
113
Johnson, A. (2008): Globaliseringens tre vågor.
Se t ex Dahlstedt, M. m fl (2007): Utbildning arbete Medborgarskap.
Högskoleverket (2008:1) Statistik 2008-02-20.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 51
…det finns stora skillnader i fråga om möjligheter att få arbete efter
avslutad utbildning och att den geografiska mobiliteten efter avklarade
studier är låg i Sverige.114 Att yrkes- och karriärvägledningen inom utbildningsområdet blir allt mer angeläget under hela utbildningstiden
är ett axiom.115
Kravet på profilering och koncentration diskuteras inom flera områden, t.ex. inom sjukvård, högre utbildning och forskning. Flera kommuner samverkar idag på regional nivå för att kunna erbjuda gymnasieutbildning med ett brett utbud till en rimlig kostnad. I morgon kan
möjligheten att koncentrera utbildningen av lärare inom universitet
och högskolor medföra en ökad betydelse för regionen. Regionen kan
även med hänvisning till globaliseringen komma att få ökad betydelse,
regioner som även samverkar över nationsgränserna.
4.3 Barns välfärd
Andelen barn i Sverige som lever i fattigdom har minskat sedan slutet
av 1990-talet. De flesta barnfamiljer har fått det bättre enligt Rädda
Barnen. Men skillnaderna mellan olika grupper av barn är stora och
skillnaderna har ökat under 2000-talet. Andelen fattiga barn varierar
dramatiskt från kommun till kommun och ännu större är skillnaderna
mellan storstädernas stadsdelar. Det finns en spridning från Lomma
kommun med den lägsta andelen 4,3 procent fattiga till det högsta 31,6
procent i Malmö. På stadsdelsnivå hamnar Torslanda i Göteborg lägst
med 3,4 procent och Rosengård i Malmö högst med 66,1 procent.
Föräldrarnas etniska bakgrund och att växa upp med en förälder,
är två faktorer som kraftigt ökar risken för ekonomisk utsatthet. Utländsk bakgrund fyrdubblar risken. Att leva med en förälder tredubbSOU 2008:69: Långtidsutredningen, Bilaga 8.
Lindh, G. & Lundahl, L. (2008): Den resandes ensak? Forskning om karriärutveckling och karriärvägledning.
114
115
52 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
lar den. Sammanfaller de båda faktorerna mångdubblas risken enligt
Rädda Barnen. Nästan en fjärdedel av alla barn i Sverige har någon
form av utländsk bakgrund. Med begreppet avses barn som själva är
födda utomlands eller som har minst en förälder som är född utomlands. Under år 2005 levde vart trettonde barn med svensk bakgrund i
ekonomisk fattigdom, jämfört med vart tredje barn med utländsk bakgrund. Bland barnen i familjer där den ena av föräldrarna har utländsk
bakgrund är barnfattigdomen 24 procent. Av barn till föräldrar som
båda är födda utomlands lever 40 procent i ekonomisk fattigdom.116
Ett mycket intressant och samtidigt mycket oroväckande resultat är att
unga vuxna med hög utbildning men med lågutbildade och arbetslösa
föräldrar som har arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag i stort sett lika
ofta är arbetslösa som de unga vuxna som har låg utbildning.117
Barns och ungas livsvillkor är en fråga för hela samhället att agera
för att förbättra. Inom utbildningssektorn har förskolan, som nu är
det första steget i det livslånga lärandet, en möjlighet att göra skillnad
för enskilda barn när det gäller lärandet.118 Därför är det viktigt att
understryka att förskolan i första hand är till för barnen, en rättighet
för barnen.
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild,
sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och
skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja
barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera
och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i
förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.119
Om ett lärande ska ges bra förutsättningar kan det inte avbrytas på
grund av att någon förälder blir arbetslös, eller tiden minskas på grund
av att ett syskon föds. Att utgå från barnets rätt ställer krav på flexiSalonen, T. (2007): Barnfattigdomen i Sverige.
Bunar, N. & Trondman, M. Red. (2001): Varken ung eller vuxen.
Lpfö98; Läroplanen för förskolan.
119
Ibid.
116
117
118
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 53
bla organisationer och kreativa lösningar som naturligtvis också möter
föräldrars behov. Den lärande leken i en trygg miljö ger möjligheter
att låta varje barn växa. Att från start på sin läranderesa bli tagen på
allvar, få uttrycka sig på alla språk; musik, konst, dans, talat, digitalt etc
tack vare professionella lärare som ser helheter och ger sammanhang,
kan göra stor skillnad.120 På samma sätt som att föräldrar får arbete,
blir respekterade, att deras kompetens blir använd påverkas barnens
möjligheter av sammanhanget, inte enbart ekonomiskt utan framför
allt etiskt och moralistiskt. Föräldrar/målsmän har stor betydelse.
Arbetslöshet hos den vuxne och avbruten skolkarriär för barnet/den
unge är en oroväckande situation. Föräldrars benägenhet att stödja
och stimulera barnen i deras skolgång påverkas av skolans sätt att bemöta föräldrar/målsmän.121 Barn är vårdnadshavarens barn. Förskola
och skola ska till en del kunna kompensera brister i hemmiljön, men
kan och får inte vara den enda samhällsinsatsen.
4.4 Flerspråkighet
EU-kommissionen har lagt fram ett så kallat meddelande om flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande.122 Språk bygger broar mellan människor och öppnar dörrar till andra länder och
kulturer, och främjar ömsesidig förståelse. Att främja flerspråkighet
kan enligt kommissionen även betyda: Bättre chanser att få arbete, lättare tillgång till tjänster och rättigheter och ökad solidaritet, genom stärkande av den interkulturella dialogen och sammanhållningen i samhället.123 För närvarande arbetar 10 miljoner EU-medborgare i ett annat
EU-land. Bland EU:s 500 miljoner medborgare finns 3 alfabet och 23
officiella språk. I en undersökning bland 2000 små och medelstora
120
Se t ex Forskarskolan: Barndom Lärande och Ämnesdidaktik, Tallberg Broman, I.(2008) m fl Malmö
högskola.
121
Se t ex Dahlstedt, M. m fl (2008): Utbildning, arbete och medborgarskap.
122
EU (2008) Meddelande från kommissionen till europaparlamentet m fl angående flerspråkighet.
123
Ibid.
54 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
exporterande företag inom EU, Norge och Schweiz som redovisades
2006 framgår att 20 procent av de svenska företagen tror att de förlorat exportaffärer på grund av bristande språkkunskaper och 12 procent när det gäller bristande kulturkompetens.124 En procentsats som
är högre för Sverige än för andra länder i undersökningen.
I nästan hälften av medlemsstaterna har eleverna inte möjlighet att
studera två främmande språk under den obligatoriska skolgången och
situationen är än värre på yrkesutbildningarna, skriver kommissionen. Eleverna på yrkesutbildningar bör erbjudas praktiskt orienterad
språkundervisning som är anpassad till deras nuvarande eller framtida
sysselsättning. Motivation, användning av nya medier, ny teknik och
kultur- och fritidsaktiviteter ges som exempel. Men i grunden är det,
menar också kommissionen, lärarnas utbildning och kompetens som
kan stärka språklig och interkulturell kompetens.
Det är på sitt starkaste språk man lär och förstår bäst.125 Språk är
viktigt för att klara sig i (morgon)dagens samhälle. Det gäller oss alla.
Tror vi att Indien och Kina med flera länder kommer att utvecklas som
ett allt viktigare nav i väldssamfundet är det naturligt för ett land som
Sverige, med ett minoritetsspråk i världen, att tidigt ge barn möjlighet
att bli flerspråkiga, inte endast tvåspråkiga. Globaliseringens kännetecken i form av förändringar på arbetsmarknaden, ökad rörlighet etc
ställer höga krav på utbildning. Men även informationsmängden som
sprids via Internet ökar kraven på goda språkkunskaper.
Engelskan har en ytterst stark ställning i Sverige vilket gör att de
flesta idag är tvåspråkiga när det gäller att kunna kommunicera, i varje
fall muntligt. Jämsides med dessa båda språk finns tre minoritetsspråk; samiska, finska och meänkeli, två officiella; romani och jiddish
124
EU-kommissionen (2006) ELAN: Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Languages Skills in Enterprise.
125
Detta avsnitt har som grund en artikel av Axelsson, M. (2004): Skolframgång i tvåspråkig utbildning.
För fördjupning se bl a www.usos.su.se; Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (2004): Svenska som andra språk –
i forskning, undervisning och forskning. Forskarskolan: Flerspråkighet, litteracitet och utbildning Hyltenstam, K. (2008) m fl Stockholms Universitet, http://www.biling.su.se; LIMCUL Barns och ungdomars
läsande och skrivande i dagens mångkulturella samhälle. Bagga Gupta, S. (2008) m fl Örebro Universitet.
www.oru.se/templates/oruExtNormal_49411.aspx.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 55
samt nära 200 andra minoritetsspråk utan officiell status. Till de större
språken kan räknas arabiska, serbiska, kroatiska, bosniska och turkiska,
språk som talas av över 100 000 i Sverige. De språk som erbjuds inom
skolsystemet som språkval är företrädesvis tyska, franska och spanska.
Arabiska och mandarin är två ytterligare exempel som erbjuds av vissa
skolor i förvissningen om att de är viktiga språk inte minst på marknaden under lång tid framöver. Ett antal förskolor erbjuder två-tre
språkighet t.ex. svenska, engelska och spanska för alla barn utan krav
på förkunskaper eller att språket talas hemma.
Samtliga elever
därav
År 9 Pojkar
År 9 Flickor
År 8 Pojkar
År 8 Flickor
År7 Pojkar
År 7 Flickor
År 6 Pojkar
År 6 Flickor
Tabell 3: Moderna språk inom ramen för språkvalet i år 6-9 läsåret
2007/08.126
51 534 417 55 927 195 58 273 932 60 875 842
Andel (%)
med Franska
14.0 10.3
20.9 13.3 20.2 12.7
18.8
10.9
12.9 15.4
20.2 25.1 18.8 22.4
18.8
21.8
27.9 26.5
43.0 38.8 38.1 32.5
33.0
26.2
1.1
1.4
Andel (%)
med Tyska
Andel (%)
med Spanska
Andel (%) med
övr. mod. Språk
126
13.7 13.6
0.8
1.0
0.8
1.2
Skolverket (2008a): Barn, elever och personal – riksnivå. Tabell 7A Grundskolan.
56 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Riksdagen beslutade i december 2005 att alla har rätt till språk; att
utveckla och lära svenska, att utveckla och använda sitt modersmål
och nationella minoritetsspråk och att ha möjlighet att lära sig främmande språk.127 Av andra dokument framgår det att utbildning på alla
nivåer måste på en och samma gång främja kulturell identitet samt
kunskap om och respekt för andra kulturer. Lagstiftning är viktig för
att sätta ramarna för vad svensk skola får, kan och skall göra. Samtidigt
måste allt tolkas och förstås av dem som ska genomföra det. Forskningen kan ge olika exempel på hur detta sker.
Språkens position borde vara stark inom skolväsendet. Men inställningen tycks vara ambivalent. Den efterfrågan som finns t.ex. på
arabiska och mandarin motsvaras inte av samma efterfrågan på svenskar som har dessa språk som sitt modersmål. Trots flera forskningsresultat som pekar på betydelsen av språket vid lärande av olika ämnen
diskuteras och ifrågasätts fortfarande undervisning på modersmålet.
Axelsson skriver om en svensk forskningsstudie av Hill från 1995 som
visar att elever som under förskolan och hela sin skoltid fått modersmålsundervisning är de som uppvisar det bästa resultatet med avseende på skolframgång, språkbehärskning av svenska, trivsel i skolan,
identitet, attityder till modersmålet och tvåspråkighet samt förmågan
att resonera kring det abstrakta begreppet demokrati.128 Avsaknaden
av samspel mellan språk och skolämnen får negativa effekter inte enbart på lärandet. Det finns många forskningsrön som vägledning för
hur förskolans undervisning och inte minst bemötande kan medverka
till en bättre situation för alla inklusive bättre skolresultat.129
Det är viktigt att understryka värdet av samhällets inställning i dessa
frågor. Föräldrar och syskon tolkar snabbt signalerna från samhället
och deras attityder till och användningen av första- respektive andraspråket vilket i sin tur påverkar språk- och identitetsutvecklingen.
Förskolan och skolan kan, skriver Axelsson, tjäna som motvikt mot
diskriminerande och fördomsfulla attityder i samhället. Den kan vara
en progressiv kraft genom att öppna dörrarna för föräldrar och närProp 2005/06:2: Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik.
Axelsson, M. (2004): Skolframgång och tvåspråkig utbildning.
129
Jmfr Bernstein, B. (1990); Hyltenstam, K. & Lindberg, I.(2004); Lindberg, I. (2008); Axelsson, M.
(2004).
127
128
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 57
samhälle för att i samverkan berika varandra och stödja arbetet för
barnens utveckling.
Idag finns ca 140 modersmål i svensk grundskola. Skolan kan genom dessa barn och unga ha kontakt med större delen av världen. Av
tabellen nedan framgår att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning är betydligt färre än antalet som är berättigade. En stor del
av undervisningen är förlagd utanför timplanebunden undervisning.
Någon uppgift om hur stor andel av undervisningen i övrigt som sker
på modersmålet tycks inte finnas. Diskussionen om resultat i t.ex. matematik och naturvetenskapliga ämnen bör ställas mot sådan statistik
innan åtgärder föreslås. De tio största modersmålen redovisas nedan:
Tabell 4: Elever med undervisning i modersmål, grundskolan
2007/08.130
Modersmål
Antal elever Antal deltagare berättigade till i modersmåls-
modersmåls-
undervisning
undervisning
Albanska
7 595
Arabiska 27 940
Bosniska/Kroatiska/Serbiska 14 531
Engelska
8 059
Finska 8 229
Kurdiska /Nordkurdiska
5 395
Persiska
6 574
Somaliska
6 053
Spanska
9 801
Turkiska
5 461
Andra språk (130) 54 898
Ospecificerade språk 674
130
4 965
18 451
7 308
3 860
3 033
3 054
4 008
4 393
5 000
3 237
25 998
175
Andel %
utanför
timplandebunden tid
43.0
49.0
50.1
45.9
36.1
55.6
55.5
53.9
52.7
64.9
56,2
40.0
Skolverket (2008a): Barn, elever och personal – riksnivå.
58 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Allt har sin historia. Från arbetskraftsinvandring, via anhöriginvandring till flyktinginvandring har Sverige, och då även skolsystemet,
utsatts för snabba, stora och delvis svåra förändringar. Antalet elever
med annat modersmål än svenska ökade med 30 procent mellan mitten av 1980-talet och tidigt 1990-tal. Drygt 14 procent av eleverna
i den obligatoriska skolan har idag utländsk bakgrund, det vill säga
antingen är de själva födda utomlands eller så är båda deras föräldrar
födda utomlands. Det är också ett faktum att vissa skolor i vissa kommuner har flertalet av dessa barn och unga. Att den samhällspolitiska
situationen skapar ramarna för skolans uppdrag är odiskutabelt. Flera
olika lösningar behövs.
Flerspråkighet för alla barn/unga skall vara en möjlighet, inte enbart
för den enskilde utan även för Sveriges möjligheter att klara den globala konkurrensen. Därför bör flera språk kunna utvecklas redan från
tidig förskola. Därmed inte sagt att detta ska ske på alla platser, utan
det handlar om att stimulera en sådan utveckling där efterfrågan finns
och underlätta valmöjligheterna. Här kan även distansundervisning
vara en möjlighet. Skolverket konstaterar i en av sina rapporter att:
Återvändande elever från svenska utlandsskolor /…/bör kunna fortsätta
läsa det forna värdlandets språk oavsett årskurs. Enligt Skolverkets erfarenhet är det ofta problematiskt för den elev som återvänder /…/ att
kunna fortsätta studera språket på den nivå där eleven befinner sig /…/
dessa återvändande elever bör kunna ges en utökad rätt till distansutbildning.131
Att studera på den nivå eleverna befinner sig gäller inte enbart för
barn, ungdomar och vuxna som återvänder, utan även för dem som
anländer till Sverige i olika åldrar. Flera av dessa personer utbildas
inom ramen för svenskundervisning för invandrare. Läsåret 2005/06
deltog totalt 52 500 vuxna i svenska för invandrare, det fanns 13 olika
språk med mellan 1 600 och drygt 9 000 personer som deltagare. Tigrinska (Tigrinja) och kinesiska hade närmare 900 personer. Arabiska
131
Skolverket (2008c): Distansundervisning för elever bosatta i Sverige.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 59
var det vanligaste modersmålet (9 316 personer), därefter thailändska
(3 420) och spanska (2 989). Övriga språk, utöver de 15 vanligaste
(14 025 personer) står för 122 olika språk som talas av enstaka personer. Medelåldern inom sfi var år 2005/06 33 år. 30 procent (2005/06)
av de studerande hade en minst trettonårig utbildning, drygt 60 procent hade en utbildning som var tio år eller längre.132 En jämförelse
mellan modersmålen i grundskolan och i svenskundervisning för invandrare visar att förskjutningar sker i vilka språk som finns beroende
på världsläget. Det visar också på behovet av kvalificerad kunskap i
såväl svenska som andra språk som modersmål. Förutsättningarna att
lära svenska är olika beroende på vilket som är det egna modersmålet.
Precis som det motsatta gäller, det vill säga den som har svenska som
modersmål har lättare eller svårare att lära sig till exempel mandarin,
finska eller tyska, inte minst i vuxen ålder.
En tvåspråkig utveckling som påbörjas tidigt kan leda till jämförbar
språkbehärskning på båda språken. Detta gäller alla barn! Flera elever
kommer till Sverige i senare skolåldern. Efter ett par år kan många
behärska svenska på en vardaglig nivå, men det tar mellan 5-7 år att
lära sig behärska det kunskapsrelaterade språket.133 Behovet av att behärska landets språk är självklart. Det ger inträdesbiljett till demokratiska processer, tillträde till arbetsmarknaden etc. Detta gäller i alla
länder, men det räcker inte. När arbetsmarknaden på allvar anställer
kvalificerad arbetskraft oavsett var personen ifråga fått sin utbildning
(valideringsinstrument finns och kan vidareutvecklas) kommer det att
ge signaler till unga människor vars föräldrar är födda utomlands att
”det är lönt” att lära sig. När språkkompetens hos svenskar födda utomlands efterfrågas, i utbildningssammanhang och i näringslivet, kan
denna kunskap användas för att ge fler barn/unga chansen att bli flerspråkiga och verksamheter att snabbare få internationella kontakter.
Att visa respekt för andra språk, kunskaper och erfarenheter genom
att tillåta och ge dem mening och utrymme i klassrummet säger något
om samhällets styrka att hantera pluralism, rättvisa och jämlikhet.134
Skolverket (2007:302): Beskrivande data. Tabell 72.
Jmfr Axelsson, M. (2004): Skolframgång och tvåspråkig utbildning; Palmér, A. (2008): Språk och
lärande.
134
Axelsson, M. (2004).
132
133
60 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Möten över gränser såväl inom landet som mellan länder är fortfarande den största garanten för fred och hållbar utveckling. Det handlar
inte enbart om att få fler svenska ungdomar att studera utomlands,
det handlar lika mycket om att internationalisera hemma, dvs. skapa
möten som ger kunskap och förståelse för varandra. Dessa möten kan
med dagens teknik utvecklas också via Internet, brevvänner kan finnas
på nära håll i en annan stadsdel, idéutbyte inom det ”entreprenöriella”
arbetet kan även utvecklas inom landet mellan individer och företag
där erfarenhet av olika språk och kulturer blir till ett lärande för alla.
Som i så många andra sammanhang när det gäller barn och ungas
möjligheter till lärande handlar det om att ha välkvalificerad arbetskraft, välutbildade lärare och annan personal som vet vilken skillnad
det gör när deras professionella kunskap skapar höga förväntningar
på eleverna. …teachers are highly motivated by the instrinsic benefit of
teaching – working with children and young people, helping them to develop, and making a contribution to society – and that system structures
and school workplaces need to ensure that teachers are able to focus on the
tasks.135 Två- och flerspråkighet måste vara en självklar utgångspunkt
för lärare oavsett ämne och åldersgrupp de undervisar.
Thus, an essential part of becoming a history, physics or geography teacher,
in particular, is to become aware of the linguistic dimensions and demands
of different schools subjects. Learning how to provide for an inclusive environment, in which content is made available to all students irrespective
of social, cultural and language background, is consequently imperative
for all teachers.136
Det är även en fråga om attityder hos vuxenvärlden, all skolans personal inkluderad. När det gäller att lära sig svenska som andra språk kan
till exempel föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden, deras språkkunskaper och utbildningsnivå påverka lärandet.
135
136
OECD (2005a): Teachers Matter.
Lindberg, I. (2008): Multilingual Education: a Swedish perspective.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 61
Hur kan dilemmat med utbildningens deklarerade demokratiska
uppdrag och inkluderande mål å ena sidan och dess praxis av diskriminering och andrafiering av elever med invandrar- och minoritetsbakgrund å andra sidan, lösas? Den frågeställningen har analyserats bl.a.
av Lorentz och en av hans slutsatser är att för att vi ska kunna kommunicera med varandra i mångkulturella lärandemiljöer krävs att jag
har en kunskap om ”mig själv”.137 Utan den kunskapen kan en form av
interkulturell kommunikation aldrig komma till stånd. Flerspråkighet
för alla barn/unga födda i Sverige eller födda utomlands tillsammans
med en interkulturell undervisning kan bli avgörande hörnstenar i en
utbildning för en öppen, global värld. Interkulturell kommunikation
förutsätter erfarenheter av interkulturella kontakter och möten. Dessa
möten kan inte enbart vara teoretiska eller kognitiva. Det handlar om
att lära sig att bli medveten om sina kulturella föreställningar och begränsningar, vilket kan vara smärtsamt då etnocentriska föreställningar
och värderingar konfronteras med andra uppfattningar som måste
bearbetas känslomässigt. Ett annat synsätt behövs, där fokus flyttas
från elevens bakgrund till att öka lärarens medvetenhet om den egna
kulturbakgrunden.138 4.5 Skolans resultat
Internationella kunskapsmätningar får allt större utrymme i den offentliga debatten. Sverige har alltsedan 1950-talet aktivt deltagit i
uppbyggandet av dessa. Ett stort antal forskare är idag involverade i
framtagandet av kunskapsmätningarna liksom av att analysera dessa.
Syftena är flera varav ett är att ge möjlighet till jämförelser av utbildningssystem. I den allmänna debatten handlar det alltför ofta endast
om positionen i sig mer än att söka förklaringar till den uppkomna
137
138
Lorentz, H. (2007): Talet om det mångkulturella i skolan och samhället.
Lahdenperä, P. (2004): Interkulturell pedagogik i teori och praktik.
62 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 63
6
4
139
7
71
0-
1
9
8
0
Sex ämnesstudier
(med bl.a. F IS S S IM S
o c h Läsförståelse
1
9
9
8
S IS S
1
3
1
9
8
5
U p p s a ts s k riv n in g
9
9
1
1
9
9
4
1
9
9
1
5
9
9
6
T IM S S
Källa Skolverket.
1
9
9
9
0
0
0
2
0
0
0
0
2
2
0
0
3
P IS A
T IM S S
2
1
2
0
0
2
6
P IS A
P IR L S
A sse s sm e n t
o f E n g lis h
P IR L S
TREND
2
P IS A
C iv E D
LäsIA L S A s s e s s m e n t
o f E n g lis h
försståelse
1
S tu d ie r g e n o m fö rda a v E u rp e a n n e tw o rk o f p o lic ymakers
fo r th e ev a lu a tio n o f e d u c a tio n s y s te ms
S tu d ie r g e n o m fö rda a v O E C D
S tu d ie r g e n o m f örda a v IE A
F IM S
1
9
Figur 6: Sveriges deltagande i internationella jämförande kunskapsmätningar. 139
0
TI
M
S
S
0
7
situationen i olika skolmiljöer. Detta kan bero på att vi faktiskt saknar en samlad bild på nationell nivå av utvecklingen över
tid för till exempel de olika grundskoleåren. Det kan också bero på att det är komplicerat att jämföra länders resultat då
proven mäter något som har olika prioritet i olika länders läroplaner.
Alla jämförelser nationellt och internationellt reser frågor om vad vi
mäter och varför vi mäter just detta.140 Är de kunskaper vi mäter relevanta för ett kommande samhälls- och arbetsliv? Har vi medverkat till
att den enskilde och nationen bättre klarar morgondagens utmaningar
i en globaliserad värld? Kanske – kanske inte. Under alla omständigheter behöver orsakerna bakom resultaten på olika nivåer undersökas innan lösningar på problemen diskuteras.141 Eftersom förutsättningar varierar måste även lösningarna variera. Det är viktigt att vi
vågar värdera vetandets vägar, kritiskt granska innehållet i läroplaner,
kursplaner m.m.142 I det ingår att våga utvärdera det vi värderar; våra
grundläggande värderingar som återskapar och skapar det samhälle vi
lever i och vill se i framtiden. Risk finns annars att vi enbart värderar
det vi utvärderar istället för att utvärdera det vi värderar.143 En intressant jämförelse kan göras med Finland som har färre tester än Sverige
och de deltar t.ex. inte i lika många internationella undersökningar.
De publicerar inte heller resultaten på skolnivå.144 …Sweden is also
the only country where data are used for the creation of comparative tables which are made public.145 Finland står de kommande åren inför
stora utmaningar då den demografiska situationen ändras och sätter
press på ekonomin, samtidigt krävs en arbetskraftsinvandring i större
omfattning än tidigare.146 Här finns intressanta möjligheter till både
erfarenhetsutbyte och komparativa studier mellan bl.a. Sverige och
Finland utifrån Sveriges långa erfarenhet av att utbilda barn, unga och
vuxna med utländsk bakgrund i skola och arbetsliv.
Olika internationella undersökningar och kunskapsmätningar. Under 2009 kommer Sverige att delta i International Civic and CitizenPettersson, D. (2008): Internationella kunskapsbedömningar som inslag i nationell styrning av skolan.
Se även OECD (2007a).
142
Nihlfors, E. & Wingård, B. (2005): Våga värdera! En handbok om utvärdering och kvalitet i förskola
och skola.
143
Fritt efter professor Andy Hargreaves, School of Education, Boston University.
144
Se krönika av Sjøberg (2008): Norsk skole styrt fra Pisa i Paris.; Hargreaves m fl (2007): School leadership for systematic improvment in Finland.
145
OECD (2008c) OECD Briefing Note for Sweden (Table D5.6).
146
Se Hargreaves, A. (2007).
140
141
64 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
ship Educational Study (ICCS), som undersöker kunskaper, attityder
och engagemang i demokrati- och samhällsfrågor hos åttonde- och
niondeklassare.147 Resultatet av undersökningen bearbetas av forskare
vid Örebro universitet och Skolverket i samverkan.148 Senast, år 1999,
deltog Sverige i Civic Education Study (CivEd). Några få resultat från
den studien ska lyftas fram här. Då hade de svenska eleverna i år 8 en
god men förhållandevis ytlig kunskap inom området demokrati och
samhällsfrågor. Det var i nivå med jämnåriga i andra länder. Men på en
punkt skiljde de sig. Svenska elever presterade bättre på uppgifter som
innebar att tolka ett budskap eller en bild med politisk innebörd än på
rena faktafrågor. Att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse
är känt sen tidigare. Ungdomar från hem med högutbildade föräldrar var mer positivt inställda till kvinnors och invandrares rättigheter.
Utlandsfödda ungdomar var mindre positiva till kvinnors rättigheter,
men mer positiva till invandrares rättigheter än svenskfödda ungdomar. Även om ovanstående resultat inte är förvånande är de dock problematiska ur ett demokratiskt perspektiv – det tycks vara enklare att
acceptera rättigheter för sin egen grupp än för andras.149
Eleverna vill vidare ha inflytande över sin arbetssituation. Om vad
de kan få inflytande över varierar mellan lärarkategorier. Det vanliga
rör hur de ska arbeta och vad som ska redovisas. Innehållsfrågan, dvs.
vad eleverna skall arbeta med, tycks inte vara förhandlingsbar.150 Närmare 80 procent av gymnasieeleverna anser att de har relativt stora
möjligheter att påverka undervisningens innehåll och upplägg. Betydligt färre anser att de har goda möjligheter att påverka schema, regler och normer i skolan samt vilka läroböcker och läromedel som ska
användas. Dessa resultat motsäger tidigare studier. I Läroplanerna i
praktiken, en Skolverksrapport från 1999 framkommer att gymnasieelever inte ansåg att de hade något större inflytande och en majoritet
uppfattar elevrådet som en skendemokratisk konstruktion. Resultaten
En IEA studie; The International Association for the Evaluation of Educational Achievement.
Forskarlaget Skolans demokrativärden för studier av politisk socialisation leds av professorerna Amnå,
E. och Englund, T., båda Örebro universitet.
149
Skolverket (2003): Ung i demokratin.
150
Ibid.
147
148
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 65
av Ung i demokratin-undersökningen visar att två tredjedelar av gymnasieeleverna är missnöjda med situationen i sin skola.
Dessa få nedslag väcker frågor kring synen på kvinnors rättigheter,
jämställdhet och behandlingen av invandrare i Sverige. Vilka alla är
viktiga för en fungerande demokrati och för ett samhälle som ska
kunna fungera i ett globalt sammanhang. Om fler elever upplever att
de har inflytande och är delaktiga i sitt eget lärande och lärare utgår
ifrån att alla barn och unga har potential att lyckas, kan det vara en av
flera vägar till att stärka motivationen och bidra till bättre resultat i
alla ämnen. Analyser från ICCS undersökningen 2009 kommer att ge
underlag för överväganden där bl.a. dessa resultat bör ställas i relation
till andra internationella jämförelser.
Tre andra mätningar som ofta debatteras är PISA, Programme for
International Student Assessment151 en studie av läsförmåga, kunskap
i matematik- och naturvetenskap hos 15- åringar; PIRLS, Progress in
Reading Literacy Study152 en studie av läsförmågan hos elever i år 4
och TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study153
som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i år
8. Utan att gå in på de olika studiernas specialiteter och förändringar
över tid154 ska några kommentarer göras.155 PISA 2003. Sverige ligger
här över genomsnittet. Den minsta skillnaden i elevresultat mellan
skolor finns i de fem nordiska länderna och Polen medan Sverige är
ett av de länder som uppvisar störst skillnad inom skolor. Det finns
även skillnader mellan pojkar och flickor liksom mellan infödda elever
och elever födda utanför Sverige.156 PIRLS 2006. Denna studie undersöker inte endast läsförmågan hos elever i år 4 utan insamlar också
information från rektorer, lärare och föräldrar. Även denna studie reInitiativtagare OECD.
Initiativtagare IEA.
Initiativtagare IEA.
154
För detaljerad information se Skolverkets Beskrivande data för 2007, Rapport 302. Bearbetat material från Handelns utredningsinstitut (Prochazka, 2007a-c), Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna
jämförelser (2008).
155
Se även Pettersson (2008) avhandling som behandlar internationell kunskapsbedömning som inslag i
nationell styrning av skolan.
156
Se Skolverkets rapport 2007:304, Prochazka m fl (2007).
151
152
153
66 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
dovisar skillnader mellan pojkar och flickor i läsning. Sverige tillhör de
länder där könsskillnaderna är störst. Beträffande läsning och skrivning
skriver Skolverket i en av sina rapporter:
I stort visar den senaste tidens forskning om undervisning i läsning och
skrivning att formell färdighetsträning dominerar undervisningen trots att
läroplanen och kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk betonar att lärande ska ske i meningsfulla sammanhang och att språkutveckling alltid är knuten till ett innehåll. Men det finns även undervisning som
bedrivs enligt läroplanens intentioner där läsande och skrivande ingår i
olika sammanhang och där innehåll och funktion samspelar. Forskning
visar att sådan undervisning kan förbättra alla elevers resultat på läsprov
– pojkarna blir lika duktiga som flickorna, och eleverna med utländsk
bakgrund blir lika bra som övriga.157 Samtidigt pekar Skolverket på ett
antal områden där forskning, gärna longitudinella studier, saknas
TIMSS 2003. Jämförelsen med den tidigare studien 1995 visar på
försämringar för de svenska eleverna inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena. Spridningen mellan lägre och högre presterande
är relativt liten och några könsskillnader i genomsnittsprestation uppvisas inte i Sverige.158
157
158
Skolverket (2007: 304).
Skolverket (2007: 302).
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 67
Figur 7: Sveriges placering i kunskapsmätningarna.159
PIRLS 2006
Läsförståelse, Årskurs 4
PISA 2006
PIRLS 2001
Läsförståelse, Årskurs 4 Läsförståelse 15-åringar
TIMSS 1995
NO, Avg. kl. gy. (N & T)
PISA 2003
NO, 15-åringar
TIMSS 1995
NO, Avg. kl. gy. (Gen.)
PISA 2003
MA, 15-åringar
TIMSS 1995
MA, Avg. kl. gy. (Gen.)
PIRLS 2006
PISA 2003
Läsförståelse, 15-åringar NO, 15-åringar
TIMSS 2003
IALS 1994
Läsförståelse, 16-64 år NO, Årskurs 8
PISA 2006
MA, 15-åringar
Läsförståelse 1991
14-åringar
TIMSS 2003
MA, Årskurs 8
TIMSS 1995
NO, Årskurs 7
Läsförståelse 1991
9-åringar
PIRLS 2001
Läsförståelse, Årskurs 5
TIMSS 1995
MA, Årskurs 7
SISS 1983
NO, Årskurs 8
PISA 2000
NO, 15-åringar
SIMS 1980
MA, Avg. kl. gy. (N & T)
SISS 1983
NO, Årskurs 4
PISA 2000
MA, 15-åringar
Läsförståelse 1970
Avg. kl. gy.
Läsförståelse 1970
10-åringar
Läsförståelse 1970
PISA 2000
Läsförståelse, 15-åringar 14-åringar
FISS 1970-71
NO, Avg. kl. gymn.
TIMMS 1995
MA, Avg. kl. gy. (N & T)
FISS 1970-71
NO, 14-åringar
FISS 1970-71
NO, 10-åringar
SISS 1983
NO, Avg. kl. gy.
FIMS 1964
MA, Avg. kl. gy.
I TOPP
ÖVER
GENOMSNITT
GENOMSNITT
SIMS 1980
MA, Årskurs 7
TREND 2001
Läsförståelse, Årskurs 3
UNDER
GENOMSNITT
FIMS 1964
MA, 13-åringar
I BOTTEN
Nationellt finns SIRIS och SALSA160 där det senare vill ge kommunerna ett analysverktyg utifrån betyg med hänsyn tagen till elevsammansättning. Verktyget ska ge kommunerna möjlighet att skatta ett
förväntat värde, det vill säga hur många elever som skulle kunna nå
målen. Fyra bakgrundsfaktorer finns inlagda; andelen elever med utländsk bakgrund födda utomlands, andelen utländska elever födda i
Sverige, andelen pojkar samt föräldrarnas sammanvägda utbildningsKälla Skolverket 2008.
SIRIS Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem. SALSA Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser.
159
160
68 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
nivå. Bakgrundsfaktorerna visar på vilka områden som anses viktiga
för resultatet samtidigt som de väcker frågor om vilka andra bakgrundsfaktorer som skulle kunna användas.
Ungdomars sviktande intresse och sjunkande resultat i matematik
och naturvetenskapliga ämnen är en återkommande fråga, inte minst
då det senare medför brist i form av t.ex. ingenjörer.161 Också här
handlar det om att fånga upp intresset från tidig förskola och grundskola vilket kan påverka val av gymnasieutbildning. Barn är intresserade. Förskolebarns intresse till exempel för rymden, för ljud, ljus, värme, kyla etc är bra utgångspunkter för att tala om fysik, kemi, biologi
etc i leken, i experimenten.162 Det är viktigt att tidigt benämna saker
vid sitt rätta namn. Men ofta är det inte förrän det blir ett ”ämne” som
detta sker. När det kommer i ett sammanhang, blir det meningsfullt,
begripligt och hanterbart då brukar motivationen infinna sig och intresset bestå.163 I projektet Learning Sciences and Brain Research164
finns resultat som säger att en av den mest kraftfulla motivationen för
lärande är the illumination that comes with grasping new concepts. En
slutsats som leder till rekommendationen att: early education should
ensure enjoyment from learning by providing children with such experience of ”enlightenment”.165
Lärare i förskola och skola behöver kompetens och tillgång till resurser för att understödja och underhålla det naturvetenskapliga intresset
hos barnen. Lektorstjänster i matematik och/eller de naturvetenskapliga ämnenas didaktik med inriktning mot förskolan skulle vara en av
flera viktiga utgångspunkter i arbetet, möjlig att genomföra nu då prognoser visar på ett behov av drygt 5 000 nyexaminerade förskollärare
och fritidspedagoger för åldrarna 1-6 per år fram till år 2012.166 Åter
handlar det om tidiga insatser, tillgång på professionella, god arbetsorDs 2008:10: Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket.
Det finns lite forskning som studerar naturvetenskap och matematik i förskola, förskoleklass och
fritidshem enligt Persson, S. (2008).
163
Se även Guldbrandsen, J. (1994): Är skolan till för Karin eller Erik? Sceince center, NTA www.nta.
kva.se eller www.edu.linkoping.se/pedagogisktcentrum/gr/nta/praktiskinfo.htm; samt www.ils.uio.no/
english/rose.
164
CERI, OECDs Centre for Educational Research and Innovation, startade projektet 1999.
165
OECD (2007b): Understanding the Brain: The Birth of a Learning Science.
166
Skolverket (2008d): Prognoser över behov av och tillgång till på pedagogisk personal.
161
162
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 69
ganisation, urval av stoff och rikt urval av olika arbetsmetoder tillgång
till aktuella forskningsresultat. Vi har dåligt utvecklad begreppsapparat
för att beskriva, förstå och förklara hur lärande går till inom olika fält och
hur människor erövrar olika färdigheter. Däremot har vi starka ideologiska övertygelser om hur undervisning bör organiseras.167
Information kommunikation teknik (IKT). Tekniken är idag en del
av vår vardag. Samtidigt är det angeläget att peka ut just IKT som ett
nav i den ökade internationaliseringen, vilket ökar behovet av att fler
har tillgång till och kan dra nytta av tekniken. Detta riskerar annars att
bli en ny klassfråga – mellan dem som har och dem som inte har tillgång. Nyheter och idéer sprids via Internet och med dem värden och
värderingar. Det påverkar såväl den enskilde som det demokratiska
samtalet, nya fora skapas ständigt. En del menar att barn som föddes
1985 och senare tillhör den nya digitala generationen. Det innebär att
den generationen idag är föräldrar med barn i förskolan!
Dagens barn och ungdomar växer upp i en värld fylld av medier,
mediekulturer stundtals i en värld skild från vad föräldrar och andra
närstående förstår eller ens anar.168 En del barn och unga lär sig tidigt
hantera tekniken och lär sig hantera flera saker samtidigt. Om informationsproblemet kan anses vara löst kvarstår kunskapsproblemet.
Att lära sig värdera vad som är viktigt, riktigt och relevant information
för det jag söker är inte helt lätt. Kritiskt tänkande blir ännu viktigare
när jag hämtar in, tolkar och bearbetar information. I många länder ser
barn på tv, lyssnar på musik, spelar på datorn eller spelboxen, och surfar
på Internet i samma omfattning som de går i skolan.169 I dag finns flera
projekt (flera med EU stöd) där barn och unga mellan 4-14 år deltar
i nätverksprojekt.170 Det är en utmaning för skolan att använda den
teknik barn- och ungdomar kan i ett nytt sammanhang; ett sätt att
bejaka och utmana deras kunskaper i lärandesituationen. Lärare ska
Säljö, R. (2005): Lärande & Kulturella redskap.
Som exempel på kända frekventa plaster kan nämnas; Google, Yahoo, YouTube, Wikpedia, MySpace,
Facebook, Sype, iPod, Iphone, PlayStation.
169
Säljö, R. (2005): Lärande & Kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.
170
Två exempel: Lemshaga Akademi och Reggio Emilia Institutet. Se även http//chemlab.buy.edu.
167
168
70 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
ha möjlighet att arbeta med modern teknik som ett av flera verktyg.
Smartboard likväl som whiteboard borde vara standard så att kollegor nära och på distans kan medverka i undervisningssituationen. IKT
måste snabbt bli ett av flera redskap i lärandet inte ett mål i sig, vilket
kräver fortsatt metodutveckling. KK-stiftelsens forskningsprogram för
att studera samspelet mellan lärande och informationsteknik, LearnIT, avslutar sitt arbete efter tio år.171 Programmet har finansierat 45
forskningsprojekt, 25 doktorandmiljöer och uppbyggnaden av forskarmiljöer på tre högskolor. En nationell virtuell forskarskola med ca
20 doktorander har funnits inom olika fält som datalogi, informatik,
medie- och kommunikationsvetenskap, kognitionsforskning och pedagogik. Forskningsprojekt har rört jämställdhet, genus och IT, uthållig IT utveckling, kunskap, medier och artificiell intelligens, digitala
läromedel, Internetanvändning, folkbildning och IT, On- line Learning
Communities. Ett samlat resultat redovisas under hösten 2008. Resultat med stor relevans för lärare och skolledare och inte minst för lärare
som medverkar i lärarutbildningar.
Tillgången till IT som en viktig informationskälla har naturligtvis
påverkat lärarrollen. Vikten av att kunna motivera eleverna till exempel genom att placera kunskapen i ett sammanhang som blir begripligt
kräver hög pedagogisk kompetens. Att hitta balansen mellan den rådande lärobokskulturen och tekniken som gör det möjligt att använda
olika databaser, ha direktkontakt med närsamhället lokalt och globalt,
kommunicera på alla olika språk med mottagare kräver kunskap, organisation, tillgång till tekniken och möjligheten att arbeta i varierande
grupperingar. Ett aktivt deltagande från eleverna i planering av arbetet
ger underlag för att blanda lärandet i skolan med livet i övrigt och
göra eleverna till medskapare. Sverige var tidigt ute med att satsa på
IT-användning och såg det som en viktig fråga för demokrati, bildning
och jämställdhet. Figuren nedan visar antalet studenter per dator i
förhållande till BNP.
171
www.learnit.org.gu.se se även www.ipd.gu.se/forskning/forskningsmiljoer(lincs/ lärande, interaktion
och medierad kommunikation i det moderna samhället.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 71
Figur 8: Antalet studenter per dator i förhållande till BNP. 172
Antal studenter per dator
30
Turkey
25
20
Poland
15
10
Mexico
5
0
5 000
Slovak
Republic
Portugal
Netherlands
Spain Germany
Belgium Australia Ireland
Sweden
Czech Republic
Iceland
Finland Italy
Canada Norway
New Zealand
Japan
United States
Denmark
Hungary
Austria
Korea
United Kingdom Switzerland
Greece
Luxembourg
R 2 = 0.42
10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000
Sverige ligger tillsammans med Norge och Finland i mitten på figuren.
USA är det land som har minst antal studenter per dator sett över
OECD-medlemmarna och näst högst BNP per capita. Australien, Korea, Nya Zeeland och Storbritannien visar också en låg nivå studenter
per dator. Ungern uppvisar en lägre nivå studenter per dator, samtidigt
som nivån BNP per capita ligger i den lägre regionen. Turkiet är det
land som har flest studenter per dator. Tyskland, Portugal, Polen och
Slovakien uppvisar också ett högt antal studenter per dator.
Skicklighet i att använda datorer, Internet och liknande hjälpmedel
förändrar inte bara de ekonomiska möjligheterna utan också livet för
de människor som påverkas av sådana tekniska förändringar.173 Att ha
tillgång till dator hemma skapar andra förutsättningar än om den endast
finns i läromiljön. Även om tillgången är hög i Sverige finns variationer
i såväl vad gäller tillgång som användning av datorer hemma och på
fritiden mellan en- och tvåpersoners hushåll liksom mellan könen.174
OECD (2005b) Education Policy Analysis.
Sen, A. (2000): Utveckling som frihet.
174
SCB (2006): Tillgång till samt användning av dator och Internet på fritiden 1994-2006.
172
173
72 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
IT på lärarutbildningen. LearnIT genomförde 2004 en undersökning av IT på lärarutbildningen bland lärarstuderande som var nybörjare 2000 och 2001.175 Sammantaget ansåg merparten av de tillfrågade
att de hade kompetens att använda IT inom områden som; förbereda/
planlägga undervisningen, som en del i kommunikationen med föräldrar och elever, i kontakter med andra lärare för verksamhetsplanering, administrativt stöd, kontakter med det omgivande samhälle samt
egen kompetensutveckling. Merparten av de studerande ansåg att de
hade brist på kompetens inom följande områden: prov- och kunskapsbedömning, internationella kontakter, stöd för barn/elever i behov av
särskilt stöd, att öva elevernas förmåga till kritiskt tänkande, individualisering av undervisningen, som ett läromedel, som en integrerad del
av undervisningen samt att anpassa undervisningen i tid och rum.
Jag känner inte att IT i klassrummet kommer att vara en självklarhet, det
finns många faror och fällor och ska jag använda detta verktyg vill jag
sitta med eleven. Trots detta så vet jag att de flesta använder IT hemma
dagligen – ska detta vara ett sätt att även använda i skolan? Jag är osäker. Möjligheter med IT är många men jag ser nog att de grundläggande
sakerna som räkna, skriva och läsa kommer att vara grundläggande i
min undervisning.176
Om de grundläggande ”sakerna” verkligen är viktiga måste lärare äga
kunskap om aktuell forskning även inom detta område så att möjligheter finns att öka variationen i lärandet; … some research indicates that greater use of technology can raise performance… schools can
help counter students´ interest and confidence in learning.177 Skolarbetet
måste naturligtvis anpassas till de lokala förhållandena. Barn och unga
som använder mycket tid framför datorn kanske behöver datorfri tid,
medan andra här får sin möjlighet att upptäcka ett nytt media. Även
175
Lundgren, U. P. & Nihlfors, E, (2004): Lärarstuderande och IT. Denna och andra undersökningar låg till
grund för den satsning som KK stiftelsen nu gör tillsammans med flera lärarutbildningar.
176
Uttalande av en lärarstuderande under en öppen fråga i enkäten.
177
OECD (2005b): Education Policy Analysis.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 73
berättelsens betydelse har sin plats under denna rubrik. Gärdenfors
pläderar för en pedagogik som bättre utnyttjar berättandet.178 Den
mänskliga hjärnan är gjord för att minnas berättelser. Genom berättelsen finns möjlighet att förstå orsakssammanhang. För att skapa sådana
berättelser som ger fler barn och unga sammanhang kan användandet
av den digitala tekniken vara ett spännande hjälpmedel. Simuleringar
kan vara ett annat sätt att stimulera motivationen för lärande.
Fullständig gymnasieutbildning. De senaste åren har andelen elever som slutför en fullständig gymnasieutbildning ökat.179 Men fortfarande är det cirka 30 000 elever per år som inte fullt ut klarar att
slutföra utbildningen så att de får en grundläggande behörighet för
vidare studier. De flesta avbryter utbildningen under det sista, tredje
året. Skolverket sammanfattar läget för ”nybörjare” i korthet på följande sätt: Sju procent av eleverna avbryter studierna efter år 1, fyra
procent av eleverna avbryter studierna efter år 2 och 21 procent av
eleverna som inte når behörighet har studerat i år 3. Nära hälften
av elever som har utländsk bakgrund och lika stor andel bland dem
som har lågutbildade föräldrar, avbryter studierna. Studieresultaten i
gymnasieskolan har stor samvariation med elevens socio- kulturella
bakgrund. Bäst studieresultat har kvinnor med svensk bakgrund och
högutbildade föräldrar. Sämst studieresultat har män som invandrat
efter grundskolestart och har lågutbildade föräldrar. Könsuppdelningen i resultaten återkommer. Uppdelningen mellan kvinnor och män
på olika typer av gymnasieutbildningar, hösten 2006, är också markant
vilket framgår av figur 9.
178
Gärdenfors, P. (2005): Tankens vindlar. Om språk, minne och berättande. Se även www.lucs.lu.se
forskningsmiljö som studerar samspelet mellan tänkande, kommunikation och lärande; http://www.wallenberg.com/kaw/beviljade_anslag/larande_och_minne.asp forskning om lärande och minne bland unga
människor.
179
Uppgifter från Skolverket (2008e): Studieresultat i gymnasieskolan. Avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet.
74 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Figur 9: Andelen kvinnor och män (i %) fördelade efter typ av utbildning.180
Energi
El
Bygg
Fordon
Industri
Teknik
IV utan specifik inriktning
Naturvetenskap
IVIK
SM utan specifik inriktning
Medie
Waldorf
Samhällsvetenskap
Hotell- och restaurang
Int. Baccalaureate
Handels- och adm.
Naturbruk
Estetiska
Livsmedel
Barn- och fritid
Hantverk
Omvårdnad
Kvinnor
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Män
1) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till
nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program.
2) Individuellt program utan specifik inriktning.
3) Specialutformat program utan specifik inriktning inklusive riksrekryterande.
Det är flera som analyserar detta. Utöver Skolverket har t.ex. Handelns utredningsinstitut kartlagt skolan som bransch, på uppdrag av
Svenskt Näringsliv.181 Sveriges Kommuner och Landsting gör så kallade öppna jämförelser.182 Kartan nedan visar hur kommunerna fördelade sig efter andel elever som har uppnått målen i grundskolan, våren
2007. Kommunstatistik utgör endast en ingång för djupare analys av
de 32 000 olika arbetsplatser som ryms i denna statistik.
180
181
182
Skolverket (2007:302): Beskrivande data 2007 avser 15 oktober 2006.
Prozchazka, N. & Bergström, F. (2007b): Utbildning som bransch – en analys av gymnasieskolan.
Sveriges Kommuner och Landsting (2008): Öppna jämförelser 2008.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 75
ANDEL SOM UPPNÅTT
MÅLEN I ALLA ÄMNEN
183
ANTAL
KOMMUNER
81,4 – 94,7%
73
72,5 – 81,2 %
144
57,1 – 72,4 %
73
Ibid.
76 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Figur 10: Kommunerna fördelade efter andel elever som nått målen i
alla ämnen vårterminen 2007.183
I den senaste långtidsbedömningen från regeringen görs en analys:
Analysen visar det som många andra före oss sett, nämligen att den
sociala snedrekryteringen är stor och att betydelsen av familjebakgrund
minskar vid val till de högre nivåerna. Vi kan också konstatera att familjebakgrunden är mer betydelsefull bland svenskfödda individer än bland
invandrare, men mindre bland kvinnor än bland män. /…/ Sammantaget kan man utifrån våra analyser säga att om vi ska bryta den sociala
snedrekryteringen till högre studier bör vi satsa mer resurser på utbildning
i ett tidigt skede i livet.184
4.6 Avslutande kommentarer
Om skolan ska kunna konkurrera om arbetskraft i ett globaliserat samhälle behöver skolan som arbetsplats kunna erbjuda bra villkor och
spännande och utmanande arbetsuppgifter.
Det kan t.ex. handla om modern utrustning, flexibla arbetsvillkor,
utvecklings- och karriärmöjligheter i yrket. Den inledande beskrivningen av kraven på moderna arbetsplatser bör vara en självklarhet
för skolan som arbetsplats. Den kompetens, nyckelkompetens, som
förväntas bli ett resultat av utbildningen bör finnas bland lärare och
annan skolpersonal. Betydelsen av flerspråkighet och kulturell kompetens för alla barn och ungdomar kan inte nog understrykas. Det som
rubricerades som en svaghet inledningsvis kan vändas till en styrka
184
SOU 2008:69: Långtidsutredningen Bilaga 8.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 77
och medverka till genomförandet av det demokratiska uppdraget och
skolans roll att skapa ansvarskännande samhällsmedlemmar. Dit hör
föräldrarnas situation. Barns möjligheter att utvecklas påverkas även
av de socio-ekonomiska förutsättningarna.
Det är djupt otillfredsställande att skolan inte har förmått skapa en
meningsfull utbildningsmiljö för ett stort antal elever. Samtidigt finns
i detta en utmaning att åstadkomma utveckling. Skolan och närsamhället i nära samarbete med föräldrar och målsmän ska uppmuntras
att skapa nya typer av utbildningsmiljöer som inspirerar och utvecklar
olika talanger oavsett bakgrund. Flerspråkighet för alla barn kommer
att ge förutsättningar för att leva, verka och bli delaktig också internationellt. Undervisning på sitt ”starkaste språk” bör uppmuntras t.ex.
i naturvetenskapliga ämnen och matematik om vi eftersträvar att ta
vara på talanger och/eller uppnå bättre resultat. En utveckling av flerspråkighet rymmer flera möjligheter i en globaliserad värld. Att se det
mångkulturella som möjligheter och öppna för ökade kontakter inom
landet och internationellt bidrar till ökad förståelse och ökad kunskap.
Tidiga satsningar, behovet av kvalificerad studie- och yrkesvägledning samt en breddning av gymnasieprogrammen med kvalificerad yrkesutbildning är några angelägna åtgärder. Ytterligare åtgärder är att på
djupet diskutera det inre arbetet i förskola, grund- och gymnasieskola.
Att finna redskap så att medarbetare, utifrån forskning och beprövad
erfarenhet kan öka variationen i lärandet brådskar.185 En utvecklad interkulturell undervisning för barn och unga bör utvecklas, liksom kunskap om lärande. Det krävs också en medveten och konsekvent satsning på professionella, välutbildade lärare och skolledare som kan och
har utrymme att utifrån egna analyser av utvecklingen på plats kunna
åtgärda olika konkreta situationer. Bearbetningen av resultat från t.ex.
internationella kunskapsbedömningar måste ske nationellt för att sedan, tillsammans med andra utvärderingar, få fram underlag som ger
lokala och nationella aktörer (politiker och professionella) möjlighet
att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas på kort- och lång sikt.
185
Se t ex Holmqvist, M. (2006).
78 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
5. Kunskap och kompetens i alla led
Skolan måste vara en modern arbetsplats för alla medarbetare; barn,
unga, vuxna; och kunna leva som den lär. Helst bör skolan ligga steget
före. Det vill säga de förmågor, kompetenser som barn och unga kan
förväntas förvärva måste också vara en del av lärares, annan skolpersonal och skolledares vardag. Skolan måste vara en lärande organisation
som attraherar kreativa personer och entreprenörer som tillsammans
med alla medarbetare kan skapa en verksamhet byggd på olika kunskaper och erfarenheter. För att kunna hävda sig i en global konkurrens
måste människor utbildas till att vara självständiga och mångkunniga,
kritiskt granskande och kreativa entreprenörer samt besitta en hög emotionell intelligens.186
För att kunna skapa lärande kring detta bör parallellprocesserna blir
tydliga; barn/ungdom, lärare och annan skolpersonal, skolledare och
politiker är alla del av dessa processer. Decentralisering av ansvar och
befogenheter parat med tillit och förtroende är en förutsättning.
The purpose of such reforms is to increase the control over the curriculum
and teaching methods of local communities and the teachers and principals of the schools themselves – this on the assumption that increased
flexibility and control allows for a better fit between educational methods
and the clientele served, as well as greater accountability for educational
results. If the local educational authorities see themselves and are seen as
responsible for educational delivery, reformers reason, educational quality
will improve. 187
Då den totala kunskapsmassan är stor och förändras över tid, krävs
på varje skola en kärna av välutbildade lärare som står för långsiktighet, kontinuitet och uthållighet. Detta team måste kunna komplettera
sig med andra professionella; från andra skolor, museer, näringsliv etc
oavsett om dessa finns lokalt, nationellt eller globalt via Internet eller
på annat sätt. En utvecklad ökad grundbemanning188 innebär att det i
Nützman, H. (2007): Nyckelkompetens på svenska arbetsplatser.
Carnoy, M. (1999): Globalization and educational reform: what planners need to know. Unicef.
188
Se Selander, S. (1988): FLIA utvärdering av Ökad grundbemanning i Botkyrka kommun.
186
187
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 79
grunden alltid är professionell personal, väl förtrogna med uppdraget,
som möter barn och unga i deras lärande. OECD uttrycker också att
det kan finnas behov av ”stödpersonal” till lärare:
In the most radical form, a greater emphasis on teacher quality could see
teachers´ work being redesigned to focus more on professional and knowledge-based components, with perhaps fewer teachers being employed, but with
more other people being employed to do those parts of teachers´ current work
that do not require teachers´ professional skills, and teachers being paid
substantially more to attract and retain the best possible candidates.189
5.1 Lärares och lärarutbildningens betydelse
Att lärare har mycket stor betydelse vet vi. Det är dock viktigt att
inte ”privatisera” detta, samtidigt som enskilda personer kan göra stor
skillnad. Förväntningar från omvärlden, förutsättningar, organisation
och ledarskap, grupprocesser, skolans fysiska placering i närområdet,
för att ta några exempel, påverkar också. Att satsa på lärarens möjligheter i yrket handlar om att genomföra flera insatser parallellt så att
villkoren för lärande; förutsättningar, processer och resultat, kan blir
så bra som möjligt.
En bra lärare vågar vara personlig, kan motivera ungdomar, respekterar
och ser eleverna som individer, brinner för och är kunnig i sitt ämne. De
kan intressanta eller fascinerande berättelser om ämnet de undervisar i,
och som inte står i böckerna. De erbjuder oss att hitta alternativa vägar
till kunskap som exempelvis rollspel, datorer osv. Ungefär så uttrycker sig
två elever som deltagit i TV serien 9a våren 2008.190
189
190
OECD (2005a): Teachers matter.
Praktik & Teori (2008): Forskning Bildning Utbildning.
80 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Lärarrollen är en annan idag än för bara ett decennium sedan. Endast det faktum att skolsystemet har medverkat till att vi idag har en
välutbildad befolkning som ställer krav på sina barns skolgång och att
många barn har tillgång till världen genom digital teknik eller genom
släkt och vänner, gör skillnad. Läraren måste i varje läge arbeta med
att motivera barn och unga för lärande. Läroplanen och kursplanerna
måste kontextualiseras i lokala arbetsplaner. Läraren ska följa upp och
utvärdera. Krav på kunskaper om betyg och bedömning ökar.
Den yttre motivationen är inte alltid lika stark som förr, det vill säga
det finns inte en ljus ”hägrande framtid” så som en del barn och unga
själva ser det. Det är då den inre motivationen behöver stärkas. Eleven
behöver finna det meningsfullt, begripligt och hanterbart det som
sker. De lösningar vi ständigt söker efter för att förbättra utbildningssituationen för alla, men kanske speciellt för de som idag inte fullföljer
utbildningen eller slutar med ofullständiga betyg, måste formas utifrån de mycket olika förutsättningar som är för handen på olika ställen
i vårt land. Detsamma gäller för de elever där den yttre motivationen
är stark. I kunskapsöversikten om ekonomiska resursers betydelse för
pedagogiska resultat beskrivs vad som kännetecknar effektiva lärares
undervisning:
…de anpassar sin undervisning så att den passar olika elevers behov; har
tillgång till en bred repertoar av undervisningsmetoder; har ett visst spektrum av interaktionsstilar och strategier som kan tillämpas för olika elevgrupper; presenterar information klart och entusiastiskt; skapar motivation
genom att appellera till elevernas nyfikenhet och intresse, och genom att
visa på uppgifternas relevans; strukturerar materialet; samt ställer mer
komplexa frågor, och fångar upp och vidareutvecklar elevernas idéer.191
Att lärare har betydelse återkommer i flera studier och rapporter. Åtgärderna är tämligen samstämmiga; getting the right people to become
191
Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. (2002): Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 81
teachers, developing them into effective instructors and, ensuring that the
system is able to deliver the best possible instruction for every child.192
Lika viktigt som rekrytering till yrket är att sedan följa upp med kvalificerad handledning, mentorskap och kompetensutveckling. Allt i
syfte att göra mötet mellan lärare och elev till ett kvalificerat lärorikt
möte i själva undervisningssituationen.
OECD pekar ut fyra huvudområden i sin policyrapport, Teachers
Matter – attracting, developing and retaining effective teachers,193
som de menar är angelägna att arbeta med för att skapa en attraktiv
arbetsplats för lärare inom utbildningsområdet;
•
•
•
•
Teaching as a career.
Teacher´s knowledge and skills.
Recruting, selecting and employing teachers.
Retaining effective teachers in schools.
En av de bästa rekryteringsplatserna, enligt OECD, är gymnasieskolan:
… teachers are in daily contact with the students who potentially form
the next generation of teachers, the enthusiasm and morale of the current
teachers workforce are important influence on future teacher supply.194
Kanske formas bilden, trots allt, långt tidigare av hur skolan är som
arbetsplats. Barn och unga har ju ofta 16 års erfarenhet av utbildningssystemet innan de väljer yrkeskarriär.
Parallellt med ovan nämnda OECD projekt pågick i Sverige ett
samarbetsprojekt kallat ”Attraktiv Skola” mellan 2001-2006.195 Parterna på skolområdet, som ansvarade för projektet pekade ut följande
områden av betydelse för att stärka kvaliteten i skolan och öka läraryrkets attraktivitet;
•
Skapa arbetsorganisationer som stödjer utvecklings- och kvalitetsarbetet i skolan.
Jmfr McKinsey (2007).
OECD (2005a): Teachers Matter.
194
Ibid.
195
Allt material finns tillgängligt på Attraktiv Skola www.skola.se.
192
193
82 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
•
•
•
Finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare.
Främja skolutveckling genom samarbete med högskolan och näringslivet.
Visa på vägar att sprida erfarenheter mellan skolor.
Flera kommuner satsade och satsar till exempel på magister och doktorandtjänster, karriärtjänster och välutvecklade mentorsprogram för
nyblivna lärare med mera. Lärare som doktorander föreslogs, redan
tio år tidigare, i det så kallade miljonprojektet om samverkan mellan
skola och universitet.196 Idag finns flera forskarskolor med kommunfinansierade doktorander.197 Regeringen har det senaste året gjort en
särskild satsning på licentiatforskarskolor inom det så kallade lärarlyftet. För att alla olika initiativ ska ge långsiktiga effekter krävs dels
en fungerande infrastruktur för forskningsanknytning, dels flexibla
arbetsorganisationer som inte gör att olika insatser blir öar. Flexiblare
strukturer som kan öppna upp för olika sätt att bli lärare samtidigt
som läraryrket också handlar om life-long learning precis som inom
andra yrken. Det krävs balans mellan själva undervisningskonsten, ämneskunskaper, skapande av lärandemiljöer kring dessa, didaktik och
konsten att kunna reflektera över sin egen praktik och använda vetenskapliga rön i sin praktik. Teacher policy needs to draw on well-informed
research, lead to sound agreements between stakeholders and offer solid
implementation strategies.198
Interkulturell pedagogik bör genomsyra all utbildning. Med detta
avses ett övergripande begrepp som innesluter lärande, kommunikation, undervisning, skolutveckling och pedagogisk forskning.199 Redan
under sin lärarutbildning bör med fördel en del av studierna kunna
förläggas vid annat lärosäte eller arbetsplats utomlands.200 Del av prakAlmén, E & Askling, B. (1997): Strategier för skolutveckling. Samverkan mellan skola och universitet.
Ett exempel är en av forskarskolorna vid Göteborgs universitet, CUL. www.ufl.gu.se/forskarutb/cul/
teman/?print=true och i Malmö ett centrum för mångfald mellan kommun och högskola: http://www.
mah.se/templates/Page____47444.aspx.
198
OECD (2005a): Teachers Matter.
199
Lahdenperä, P. (2004): Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Högskoleverket (2005): Perspektiv
på hållbar utveckling.
200
Två exempel där detta ske idag; Jönköpings högskola www.hlk.hj.se/doc/312 och Karlstad universitet
www.kau.se.
196
197
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 83
tiken bör förläggas till skolor där interkulturell pedagogik utvecklas
som ett sätt att internationalisera ”back home”. Praktik kan i samma
syfte, med fördel göras på små- eller större företag. Detta förutsätter en viss rörlighet och till dels distansundervisning med ekonomiska
konsekvenser. Detsamma kommer att behöva ske för att ge de studerande del i olika forskningsmiljöer runt om i Sverige men även i
våra nordiska grannländer. Sett som en investering torde en sådan
utbildning”löna” sig genom bättre elevresultat. Det är också angeläget
att all personal som arbetar inom utbildning speglar sammansättningen i befolkningen i övrigt vad avser klass, kön, etnicitet etc. Här nedan
återges en bild av tjänstgörande lärare med pedagogisk högskoleexamen enbart utifrån var de är födda.
Tabell 5: Antal tjänstgörande lärare med pedagogisk högskoleexamen
födda i Sverige respektive utomlands 2007/08.201
Totalt
Födda i Sverige
totalt
Grundskollärare
Totalt 90 540 81 928
Andel (%) med pedagogisk
högskoleexamen
8 612
85.7
60.8
Gymnasielärare 2007/08
Totalt 37 518 34 048
3 470
Andel (%) med pedagogisk
högskoleexamen
83.4
Födda utomlands totalt
72
73.1
61.2
201
Skolverket (2008a): Barn, elever och personal – riksnivå. Tabell 3 grundskolan, Tabell 3 gymnasieskolan.
84 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
En högkvalitativ yrkesutbildning lägger grunden för ett utbildningssystem av hög kvalitet. En flexibel arbetsmarknad ställer krav på att
det finns olika alternativa sätt att utbilda, vidareutbilda och/eller validera människors kunskaper för att få en lärarexamen. Kompetensutveckling, utprovning av nya modeller, forskningsarbete är något som
sedan måste ske kontinuerligt i verksamheten, som del i tjänsten eller
genom kombinationstjänster. Dimensionering, av lärarkåren ska vara
sådan att lärare kan besöka varandra och andra arbetsplatser under
arbetstid för att lära av varandra (benchmarking). Allt går inte att läsa
sig till eller få berättat i andra hand! Det finns en rad olika former och
metoder för att arbeta med erfarenhetsbaserat lärande, till exempel
olika former av mentorskap, coachning, jobbrotation, att sitta med i
referensgrupper, se kollegor arbeta, dialogkonferenser m m.202 Förslag
om en ny lärarutbildning presenterades under hösten 2008.203
5.2 Skolledningens betydelse
Skolan ligger mitt i den globala byn, nätverk och intressenter, nationellt
och internationellt, är viktiga samarbetspartners. Konkurrensen är stor
för vissa skolor, framför allt i storstadsområdena, i fråga om att locka
till sig och behålla studerande och lärare. En konkurrens som finns
redan från förskolan. En gymnasieskola är idag en mångmiljonverksamhet med många medarbetare. Alla rektorer ansvarar för att sätta
individuell lön på merparten av sina anställda.204 Varje företagsledare
vet vad detta innebär i omvärldsorientering, kundkontakter, information och kommunikation utåt och inåt i företaget. Personalpolitiska
Se t ex www.dialoger.se.
Se U2007: Utredning om ny lärarutbildning, SOU 2008:52 och HSVs remissvar ang. Legitimation och
skärpta behörighetsregler www.hsv.se.
204
Detta faktum lyfts särskilt fram såväl i OECDs material om Teachers Matter (2005a) som i Improving
School leadership (2008a).
202
203
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 85
insatser, rekrytering av personal, satsningar på kompetensutveckling,
omfattningen av utvecklings- och lönesamtal som ska leda till fortsatt
framgång för det gemensamma arbetet.
Att organisera för lärande kräver, liksom i andra verksamheter, ett
helhetsperspektiv med god kunskap om det egna liksom konkurrenternas förutsättningar, processer och resultat. Detta för att möjliggöra ett
långsiktigt och uthålligt ledarskap. Underförstått krävs ledarskap på alla
nivåer som har ansvar och befogenheter att skapa förutsättningar för
lärande. Om det är någonstans där det är långt mellan ord och handling
i Sverige gäller det rektorers villkor i sitt arbete. Situationen har varit
likartad i decennier.205 I grunden saknas en kultur som betraktar ledarskap som en naturlig och viktig del i helheten. Kanske beror det på att
det finns många ledare inom utbildningsområdet. Lärare är i grunden
en ledare som organiserar lärandet i sina ämnen och undervisningsgrupper, enskilt och tillsammans med kollegor inom olika yrkesgrupper. Med deltagande målstyrning ökar det gemensamma arbetet att organisera barn och ungas resa från förskola till och med gymnasieskolan.
Det är en lång tid som kräver skolledning och politiskt ledarskap som
är uthålligt. Utbildning i ledarskap och i utbildningshistoria är bristfällig eller saknas helt i den grundläggande lärarutbildningen.206 Om en
rektor anställs för t.ex. sex år bör det ses i ljuset av att barnens och de
ungas resa är 14 år innan avslutad gymnasieskola! Därför bör ledare
ha kunskap om bl.a. skolsystemets uppbyggnad för att kunna utveckla
verksamheten utifrån dåtid, nutid och framtid. Denna kunskap är även
en komponent för att kunna analysera och värdera t.ex. nationella och
internationella mätningar. Hur olika/lika ser läro- och kursplaner ut,
vad är det som mäts, vad är det vi jämför?
Enligt skollagen ska det finnas en rektor, en ansvarig för varje skola.207 Hur arbetet organiseras på varje skola är en fråga för huvudman205
Se t ex Skolverket (1998): Rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation.; Skolverket
(2000): Forskning om rektor – en forskningsöversikt. Nordiskt Ministerråd (2000): Skolledelse i Norden.
206
Jmfr Lundgren, U. P. & Nihlfors, E. (2004): Lärarstuderande och IT.
207
Ur Skollagen 2 kap §2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn skall
hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.
86 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
nen och rektor. Det ser naturligtvis olika ut för de cirka 5 700 rektorer,
eller 8 500 som inkluderar biträdande rektorer, som finns idag.208 Av
landets 290 kommuner har 90 av dem färre än 10 000 invånare, den
ekonomiska situationen i kommunerna varierar liksom de socioekonomiska villkoren för människor. Enbart dessa fakta visar att förutsättningarna för uppdraget varierar, samtidigt som uppdraget som rektor
är detsamma. En rektor påverkar direkt och indirekt möjligheten för
skolan att nå goda resultat. School leaders improve teaching and learning
indirectly and most powerfully through their influence on staff ability, motivation and the conditions of teachers´ work.209 Att påverka förutsättningarna för en skolledare att leda torde alltså ge effekter på barn och
ungas resultat.
OECD har nyligen redovisat ett arbete, där även Sverige ingick, beträffande Improving School Leadership.210 I rapporten framhålls, med
stöd av forskningsresultat, att skolledare kan göra skillnad för elevernas resultat om de är garanterade autonomi att fatta viktiga beslut.
Uppdraget ska vara tydligt och skolledaren ha kapacitet, motivation
och support för att kunna använda autonomin på ett klokt sätt. Ledarskapet förutsätts vara spritt i organisationen på ledningsgrupper
och lärare. Tre policyråd lyfts fram i rapporten under rubriken: (re)
defining school leadership responsibilities:
1. Provide higher degrees of autonomy with appropriate support.
2. Redefine school leadership responsibilities for improved student
learning.
3. Develop school leadership frameworks for improved policy and
practice.
Dessa rubriker rymmer förklaring och konkretiseringar, några ska lyftas fram nedan.
Skolverket (2008a): Barn, elever och personal.
Day, C. m fl (2007): The Impact of school leadership on pupils outcome.
210
OECD (2008a): Improving School Leadership.
208
209
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 87
Encourage school leaders to support, evaluate and develop teacher quality. Stärk skolledarnas ansvar för och beslut i frågor som har sin grund
i läroplanerna. Det behövs kunskaper om uppföljning och utvärdering men också tid för att utöva dessa. Möjlighet att påverka lärarnas utveckling och kunna fördela resurser och arbete utifrån behovet
av kunskap och kompetens är viktigt. Behovet av att kunna skapa en
kultur som stödjer utvecklingen av det gemensamma arbetet. Detta
utifrån kunskap om olika beprövade sätt att organisera verksamheten
utifrån de villkor som gäller vid den aktuella skolan.
Support goal-setting, assessment and accountability. Att sätta mål
och utarbeta strategiska planer utifrån dessa är en viktig kunskap och
kompetens. I det arbetet involveras även andra policymakers. Detta
kräver tillgång till data av olika slag och analysförmåga som kan leda
vidare till strategiska förbättringar. Ett ledarskap som skapar delaktighet genom att fördela ansvar och befogenheter i organisationen rekommenderas.
Enhance strategic financial and human resource management.
Det ekonomiska kunnandet behöver finnas på den lokala skolan eller, om dessa är för små, för ett antal skolor etc. Ett professionellt
ekonomiskt kunnande vilket uppenbart brister i fler länder än Sverige.
Vikten av att förfoga över rekryteringen av lärare understryks för att
som skolledare kunna medverka till att lärares kvalitet fördelas så att
en likvärdighet uppnås för lärandet.
Adopt a systematic approach to leadership policy and practice.
Samarbete med andra skolor, närsamhället etc är självfallet en viktig
del i skolledningens arbete för att förverkliga läroplanens mål lokalt. I
det arbetet ingår även att allokera resurser för bästa tänkbara resultat.
Detta talar också för ett delat ledarskap i organisationen så att t.ex.
rektor har möjlighet att arbeta med ”spaningsarbete” utan att det saknas daglig ledning på arbetsplatsen.
Även om vissa skolor i Sverige har en ledningsorganisation med
intendenter, ekonomer etc. är kvalificerade stödfunktioner ännu inte
regel. Ledarskap och administration får helst inte kosta samtidigt som
kraven på resultat, såväl ekonomiskt som pedagogiskt, är högt. Att
88 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
skolan ska kunna organiseras och genomföras på ett pedagogiskt och
ekonomiskt rationellt och effektivt sätt torde ingen vara emot. Men
förutsättningen för att lyckas är att denna ”rationalitet” utgår från det
pedagogiska uppdraget och inte enbart det ekonomiska. Eller annorlunda uttryckt; diskutera investeringar istället för kostnader.211 Vilken
kostnadseffektivitet som uppnås när välutbildade rektor i pedagogik
ägnar sig åt ekonomi eller vice versa, kan starkt ifrågasättas. Eller när
vikarier anställs utan kunskap om vilka läroprocesser som pågår, vilka
förutsättningar som råder i interaktionen mellan barn/unga och läraren på den aktuella arbetsplatsen. Det borde vara självklart att en
verksamhet som är så omfattande, både när det gäller utbildningsuppdrag och ekonomi, och starkt beroende av välutbildade lärare sköts av
professionella inom alla aktuella områden.
Rektors huvuduppgift, tillsammans med samtliga medarbetare, är
att skapa en arbetsplats som lever upp till läroplansuppdraget; demokratiskt, professionellt anpassat till den omvärld som finns nära och
på avstånd. Det förutsätter att ledaren har både kunskaper och tid.
Antalet medarbetare per chef liksom olika typer av stödfunktioner har
betydelse. Det talas om att 10-12, möjligen 20-25 anställda per chef
med personalansvar kan vara rimligt.212 Antalet anställda per rektor,
lärare och andra yrkesgrupper varierar idag från ett fåtal upp till 80.
Enbart det faktum att rektor är lönesättande chef säger att detta är
djupt otillfredsställande.
Argumenten kring att rekrytera och behålla skolledare är i OECD:s
material i stort detsamma som gäller för lärare. En professionell rektorsutbildning är självklar men även detta yrke kräver kontinuerlig
kompetensutveckling. I framtiden torde även rektorer ha magister
eller doktorsexamen, förvärvad före eller under yrkesutövningen.
Kunskaper om forskningen kring organisation, ledarskap, lärande organisationer etc. kan förbättra förutsättningarna för skolans ledning.
Samtidigt behöver forskningen specifikt för rektorers och skolchefers
ansvarsområde stärkas.
211
212
Nihlfors, E.red. (2005): En hälsosam bok.
Jmfr Their, S.(1994): Pedagogiskt ledarskap. Wetterberg, G. (2004): Arbetet – välfärdens grundval.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 89
Avslutningsvis. Rektorers och skolchefers möjlighet att ägna sig
åt omvärldsorientering nationellt och internationellt är en angelägen
uppgift för att rätt designa kompetens och organisation för dagens och
framtidens behov. Att organisera för en flexibel och dynamisk organisation som skissats ovan, där lärare och andra yrkesgrupper tillsammans med medarbetarna barn och unga, i samverkan med bl.a. deras
målsmän och närsamhället, kräver ingående kunskaper om ledarskap
och den specifika verksamhetens mål och mod.213
Med tanke på barn och ungas resa från förskola till och med gymnasiet är rektorer och ”skolchefer”214 viktiga funktioner för att överblicka vilka insatser som ger vilka effekter över tid. Det kan handla om
allokering av resurser, specialinsatser för olika grupper, gruppstorlek,
lärarkompetens, tidsanvändning med mera, sett över tid från förskola
till och med gymnasiet. Samordna lokalt och/eller regionalt för att
förbättra kvaliteten i verksamheten. Kunskap om och organisering av
uppföljning och utvärdering av förutsättningar, processer och resultat
samt analyser av detta är några utgångspunkter för ett ständigt förbättringsarbete för att hävda sig i konkurrensen, dvs. ge alla barn och unga
de bästa tänkbara förutsättningar.
Det finns olika lösningar på hur upphandling, fastighetsfrågor, rekrytering, anställning och lönesättning med mera kan lösas lokalt, hos
huvudmannen centralt eller regionalt. Tid och resurser för uppföljning
och utvärdering ska ingå i grundorganisationen, skolledningens utåtriktade funktion stödjas. Vad en skolchef gör inom sin befattning är
mycket beroende av den omgivande kontexten, kommunens storlek
och den politiska nämndens sammansättning och kompetens.215 Det
har i sin tur betydelse för vilket stöd som ges till rektorerna i deras
arbete med att förbättra skolornas resultat.
Nihlfors, E. (1998): Mod att leda en skola i utveckling.
Med skolchef avses den högst ansvarige för utbildning i kommunen.
Bredesson, P. V., Klar, H. & Johansson, O. (2008): Leadership in Context: How Superintendents Understand Take Action and Shape the Context of Their Work.
213
214
215
90 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
5.3 Forskningens betydelse
Skolan som en av Sveriges största arbetsplatser rymmer en mängd frågor där behovet av forskning och forskningsresultat är utomordentligt
viktigt att tillgodose. Det saknas en infrastruktur inom utbildningsområdet så att grund- och tillämpad forskning kan ge synergieffekter
i verksamheterna. Det behövs ökade statliga och kommunala resurser
för forskning, systematisk dokumentation av utvärderingar, spridning
av forskningsresultat, ökade möjligheter inom professionen att forska
i tjänsten och att ha möjlighet att utpröva nya metoder utifrån nya
forskningsrön. Karriär- och utvecklingsmöjligheter behöver öka inom
utbildningssektorn liksom möjligheten att kombinera arbetsuppgifter,
eller arbeta under olika perioder i olika verksamheter; skola – lärosäten
– näringsliv. För att åstadkomma detta krävs initialt en investering.
Den satsning som hittills skett på utbildningsvetenskap216 har lagt
grunden för ett mång- och tvärvetenskapligt synsätt på forskning om
utbildning. Volymmässigt, i förhållande till områdets storlek, är dock
den ekonomiska insatsen fortfarande otillräcklig. Kostnaderna för
skolväsendet är idag ca 169 miljarder,217 högskoleväsendet exkluderat. Samtidigt avsätts endast 0.8 promille av de totala kostnaderna för
skola och högskola till forskning inom utbildningsvetenskap. En jämförelse mellan olika forskningsområden inom Vetenskapsrådet visar
också på den låga andel som går till forskning om kunskapsbildning
och lärande, dvs. utbildningsvetenskap.
216
217
Askling, B. (2006): Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde tar form.
Avser förskola, fritidshem till och med komvux och svenskundervisning för invandrare.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 91
Figur 11: Forskningsbidrag från Vetenskapsrådet 2007.
Utbildningsvetenskap 5 %
Humaniora och samhällsvetenskap 10 %
Medicin 22 %
Forsknings- och infrastruktur 21 %
Övrigt 5 %
Natur- och teknikvetenskap 37 %
Av de ca 150 projekt som årligen finansieras av Vetenskapsrådet/Utbildningsvetenskap under sammanlagt tre till fyra år, startar ca 3035 forskningsprojekt varje år och lika många slutrapporteras. Endast
10-15 procent av dem som söker får medel trots att fler uppfyller de
vetenskapliga kvalitetskriterierna.
Flera forskningsmiljöer arbetar sedan länge med att utveckla de didaktiska kunskaperna inom olika ämnen, ofta i nära samarbete med
praktiken. Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har
tidigare konstaterat att behovet av didaktisk forskning varit eftersatt
vilket framgår av fördelningen av medel under kommitténs första år
(se figur 12).
92 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Figur 12: Beviljade projektmedel (mkr) 2001-2006, fallande sortering.218
Indiv lärande/Grupproc
Didaktik
Professioner
Utbsystem/Effektstudier
Värdefrågor
Utbildningshistoria
0
50
100
150
200
Forskning och kvalificerade utvärderingar av förutsättningar, processer
och resultat inom utbildningsområdet behövs för att, på goda grunder,
kunna förändra och utveckla verksamheten. Inte minst det faktum, att
tiden från att ett barn börjar förskolan till att det lämnar gymnasieskolan är så lång, kräver systematisk insamling av material som underlag.
För att möjliggöra för de professionella att utveckla sin praktik behöver de dels kunna hålla sig a jour med aktuell forskning, men också aktivt kunna från tid till annan medverka i forskningsarbete. OECD fann
i sin studie Teachers Matter att: In many countries there are extensive
research gaps concerning teachers, their preparation, work and careers.
/…/ There is a particular lack of research which compares teacher’s working conditions and careers with those in other professions.219
Lärare och skolledare, liksom andra professionella grupper, behöver i
sin tjänst enskilt och tillsammans läsa, reflektera och ha regelbundna
seminarier utifrån den egna verksamheten och aktuella forskningsrön.
OECD konstaterar t.ex. att ”self-evaluation” (kvalitetsredovisning)
äger rum en gång om året i de svenska skolorna. Men att denna har begränsad påverkan på … the performance appraisal of individual teachers
218
219
Vetenskapsrådet (2007): Utbildningsvetenskapliga kommitténs årsredovisning 2007. www.vr.se.
OECD (2005a): Teachers Matter.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 93
and the remuneration of teachers.220 Det finns en risk att resultaten av de
internationella mätningarna som gäller systemnivå inte bearbetas på
ett sådant sätt att det blir relevant underlag för professionen. Fokus i
de flesta utvärderingar och bedömningar gäller elevernas resultat, men
vad i själva lärsituationen (mötet mellan lärare och elev) som medverkat till dessa resultat blir inte synligt. Organisationen måste bygga in
möjligheterna för t.ex. kollegautvärderingar, arbete med lesson- eller
learning studies etc. som synliggör och därmed möjliggör diskussioner
kring lärandet i den aktuella kontexten. Då finns ökade möjligheter att
pröva olika alternativa lösningar för att nå bättre resultat.
Forsknings- och kunskapsöversikter behöver sammanställas mer
systematiskt och regelbundet. Det finns idag intressanta forskningsresultat som inte används fullt ut.221 För socialtjänsten diskuteras ett
avtal mellan regeringen och huvudmännen där frågan om regionala
strukturer för implementering av kunskap, uppföljning och utvärdering av det egna arbetet, samarbete mellan kommuner samt mellan
huvudmän, forskning och högre utbildning med mera bör tas upp för
att få en långsiktig lösning.222 Utbildning och socialtjänst är de största
verksamheterna i kommunen. Motsvarande inom utbildningsområdet
kan skapa en kraftfull plattform. Det torde vara uppenbart att alla yrkesgrupper med kvalificerade uppgifter inom utbildningsområdet ska
omfattas av detta; läkare, skolsköterskor, kuratorer, psykolog, studieoch yrkesvägledare för att nämna några. Kanske behöver det fortfarande sägas att det gäller även lärare och skolledare från tidig förskoleverksamhet till vuxenutbildning av olika slag. Eller som det uttrycks i
OECD:s case study av Finland: Pedagogical leadership for learning may
need to become more informed by research and ongoing evidence of achievement (as well as being informal and practical) and to have a little
more strength and direction if schools are to assist their increasing diverse
learners in the future.223
OECD (2008c), Table D5.6.
Ett par exempel: forskningsresultat rörande dyslexi (Myrberg 2007) och Learning studies (Holmqvist
m fl 2006).
222
SOU 2008:18: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukare.
223
Hargreaves, A. m fl (2007): School leadership for systemic improvement in Finland.
220
221
94 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Det finns en potential inom utbildningsvetenskaplig forskning att
kunna utveckla forskning som befinner sig i skärningspunkten mellan
forskning, praktik och politik.224 Forskning som kan möta de krav som
globaliseringen ställer på skolan och vice versa; klimatfrågor såväl som
interkulturella frågor. Det kan handla om att utveckla kognitiva modeller, utveckla förmågan att kritiskt granska och analysera liksom utveckling av konkreta verktyg och handlingskompetenser. Sverige har
ett antal internationellt erkända forskare inom flera utbildningsvetenskapliga områden, en styrka som bör uppmärksammas bättre och som
samtidigt är en plattform att bygga vidare på.
5.4 Avslutande kommentarer
Lärarens betydelse har tidigare lyfts fram. En välutbildad, professionell yrkesutövare som är väl insatt i olika ämnen, ämnets didaktik,
lärande i alla dess dimensioner och aktuell forskning. Målet är lärare
som, tillsammans med kollegor, kan variera uttryckssätt och arbetssätt
för att anpassa undervisningen till de olika målgrupperna. Skolledningen har betydelse genom att skapa förutsättningar för lärare att
utföra arbetet. OECD:s rekommendationer till medlemsländerna att
göra aktiva insatser för att kunna rekrytera bra lärare och skolledare
och skapa förhållande som gör att lärare stannar i yrket och väljer att
komma tillbaka, bör genomföras också i Sverige.
Lärarutbildningens kvalitet har betydelse för yrkets status och för
undervisningens resultat. En ny lärarutbildning kommer att föreslås
2008. Alla lärare oavsett var de kommer att arbeta, från förskola till
vuxenutbildning, behöver en avancerad högskoleutbildning med möjlighet att senare forska i tjänsten. Omfattningen av och närheten till
224
Se bland annat Utbildningsvetenskapliga kommitténs underlag till forskningsproposition 2008, www.
vr.se.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 95
forskning är av stor vikt för lärarutbildningen på de olika lärosätena
och vardagsarbetet på enskilda skolor. Olika möjligheter skapas för
nya utvecklings- och karriärvägar inom skolväsendet. Kommuner och
landsting och enskilda huvudmän kan avsätta t.ex. en promille av
sina utbildningskostnader för att främja insatser inom forskningsområdet.225 Sverige bör vara ledande i den internationella utvecklingen
genom att visa på betydelsen av forskarutbildad personal i förskolan.
Ökade kunskapskrav i förskolan innebär inte att den ska bli mer skollik, utan att den ska fortsätta att utvecklas utifrån kunskap om barns
sätt att lära. Lärarutbildningen internationalisering behöver påskyndas
så att lärare aktivt kan medverka i interkulturell undervisning genom
egen erfarenhet av studier utomlands eller praktik i internationella
miljöer inklusive miljöer i Sverige.
Enligt skollagen har varje elev rätt till utbildning och kommuner och
landsting är skyldiga att för undervisning använda lärare, förskollärare
eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.226 Möjligheten att kunna anställa icke
lärarutbildade som lärare bör försvinna. Nya organisationsformer bör
prövas för att i betydligt högre grad än nu leva upp till detta. Sanktionsmöjligheter bör övervägas.
Skolledningen har stor betydelse för lärares möjligheter att nå goda
resultat. Även här har OECD lyft fram ett antal områden som Sverige
bör arbeta efter. Det handlar om kvalifikationer, om ansvar och befogenheter och om professionellt stöd inom olika ansvarsområden. Rektors huvuduppgift är att leda verksamheten med god kunskap om det
dagliga arbetet och sätta individuell lön på de anställda. Antal anställda
per rektor behöver för ett stort antal rektorer minska så att såväl närhe-
225
226
Som ex kan nämnas Stockholms stad som ska avsätta motsvarande 1 promille för forskningsfrågor.
Skollagen 2 kap §3.
96 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
ten i vardagen som möjlighet till bl.a. omvärldsspaning blir möjlig.
Skolchefen eller motsvarande funktion bör nämnas då vederbörande ansvarar för långsiktiga strategiska frågorna för utbildningen i hela
kommunen vilket inkluderar offentliga och enskilda huvudmän. Barn
och ungas utbildning från förskola till och med gymnasiet kräver långsiktighet och uthållighet i planeringen. Skolchefen eller motsvarande
har en nyckelposition när det gäller balansen mellan den politiska och
den professionella styrningen. I detta ligger god sakkunskap och kommunikation inom och mellan nämnder/styrelser med närsamhälle, fristående skolor, regionen, nationellt och internationellt.
Resurser till forskning om kunskap och lärande behöver öka, infrastrukturer byggas upp för forskning och praktik i samverkan mellan
stat, kommun och lärosäten.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 97
6. Framtida utmaningar rekommendationer
Globaliseringen ställer krav på utbildning och bildning, kunskap och
kompetens av hög kvalitet om Sverige ska ha möjlighet att kunna
konkurrera på marknader världen över. Inledningsvis noterades några
effekter av globalisering; ökad rörlighet, förändringar på arbetsmarkanden, möten, ökad konkurrens kräver samarbete, klimatfrågor och kunskapens ökade värde. I detta avslutande kapitel ska en del av de möjligheter som finns att möta dessa utmaningar lyftas fram i form av några
rekommendationer.
Grunden för mitt resonemang bygger på ett antal förutsättningar
som finns och/eller behöver stärkas: ett väl utbyggt skolsystem tillgängligt och kostnadsfritt för den enskilde, med ett ramverk i form
av skollag, skolförordning och läroplaner etc samt ett statsbidrag till
huvudmannen lägger grunden för en likvärdig skola. Ett stort lokalt
ansvar med befogenheter att skräddarsy olika lösningar. En tydlig
ansvarsfördelning mellan stat och kommun samt mellan olika huvudmän, liksom mellan politiker och professionella. Långsiktiga lösningar
som på ett medvetet sätt paras med de kortsiktiga. Resultaten av den
utveckling av skolans verksamhet som pågår runt om i landet behöver systematiskt efterfrågas av ansvariga utbildningsanordnare, det vill
säga en balans mellan såväl utifrån och inifrån styrd utveckling som
uppifrån och nerifrån styrd utveckling..
Inledningsvis underströk jag vikten av att insatser görs även inom
andra samhällsområden, för att lärandemiljöer ska kunna skapas och
utvecklas. Det handlar till exempel om arbetsmarknad (att människors kunskaper värderas utifrån sitt värde och inte utifrån namn och
ursprung); jämställdhet (att kvinnor och män får lika tillgång till utbildning, jämnare könsfördelning inom olika yrken); högre utbildning
(att utbildning till lärare blir hela lärosätets ansvar); samt forskning
(att mång- och tvärvetenskaplig forskning stimuleras, att synergieffekter från grund- och tillämpad forskning utnyttjas bättre samt att
infrastrukturen inom utbildningsområdet utvecklas för detta). Detta
är viktigt eftersom framtidstro och motivation hos alla barn och unga
inte enbart skapas i undervisningssituationen. It takes a village to raise
a child! Svenskt Näringsliv uttrycker på sin hemsida att svensk skola
behöver ett framtidsscenario och ställer ett par retoriska frågor: Hur
98 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
förbereder skolan dagens unga på yrken som ännu inte finns? På teknik
som ännu inte uppfunnits? På problem som ännu inte upptäckts?227
Tack vare dagens utbyggda utbildningssystem finns möjligheter att
ur bredden finna talanger också inom på förhand inte alltid kända
områden. Att låta den enskilde individen, tillsammans med andra,
utveckla en eller flera specialiteter utan att behöva göra avkall på
bredden, är att rusta unga människor för ett flexibelt arbetsliv och
liv. There is evidence that the segregation of children into separate schools
based on ability before the age of 13 (´tracking`) exacerbates differences in
educational attainment due to social background, and leads to even more
inequitable outcomes in terms of student and school performance.228
Precis som inom idrottsrörelsen eller musikskolan är det genom en
bred barn- och ungdomsverksamhet som spetskompetens växer fram.
Samma sak gäller inom matematik, naturvetenskap, estetiska ämnen,
språk etc. Ett utbildningssystem som respekterar och underlättar för
alla, uppskattar och främjar olikheter, tar vara på talang och är öppet
för nya lösningar, lägger också grunden för en fortsatt utveckling av
ett demokratiskt och uthålligt samhälle. Den politiska visionen och
politikers tro på utbildningens och de professionellas möjligheter att
åstadkomma resultat ingår i detta.
Avslutningsvis ska några rekommendationer göras. Dessa riktar sig
till regering och riksdag, kommuner och landsting, ledare för offentliga och fristående skolor samt till lärosäten med eller utan lärarutbildning. Samtidigt måste det sägas att ”allting finns”. Med det menas att
på de över 30 000 arbetsplatser inom skolområdet runt om i Sverige
med flera hundra tusen medarbetare, bland kommunala och enskilda
huvudmän, finns redan en del av det som här rekommenderas förverkligat. Ibland är det dock mer frågan om undantag än regel. Det finns
därför stora möjligheter för policymakers att efterfråga olika lösningar
istället för att uppifrån starta så kallad försöksverksamhet eller hämta
framgångsrika utbildningsidéer internationellt när de redan finns i den
egna miljön.
227
228
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/almedalen 2008-07-24.
EU (2007): Schools for the 21th Century.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 99
6.1 Demokratiska värden – interkulturell
undervisning
Förtroende i en global värld vilar starkt på en väl fungerande demokrati. En väl fungerande demokrati bygger på välutbildade medborgare.
Sverige står inför utmaningen att vitalisera demokratin bl.a. genom
att göra fler delaktiga i att skapa ett Sverige som klarar konkurrensen
i det globala samhället. Demokratiska värden, värdefrågor är en del
av helheten. Om utbildning och bildning ska kunna lägga grunden
för elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor
och samhällsmedlemmar och samtidigt ge kunskaper och färdigheter
krävs att ämneskunskaper och värdefrågor är väl integrerade oavsett
barn och ungas ålder, oavsett ämne. Barn, unga och vuxna påverkas av
bemötande, krav och förväntningar som kommer till uttryck i möten
eller brist därpå i arbete och fritid. Därför är det viktigt att alla som
arbetar i skolan oavsett yrkeskategori, har kunskap om interkulturella
frågor. Läroplansuppdraget att överföra grundläggande värden, främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, främja förståelse för andra
människor och förmåga till inlevelse etc. kräver att människor möts.
Skolan som fysisk plats behövs som en viktig mötesplats där olikhet
och mångfald utgör en uppskattad förutsättning för aktivt lärande och
kunskapsutveckling. Lagar och förordningar (vilket inkluderad läroplanen) understryker detta redan idag. Det handlar därför mer om
attityder och i vissa fall om ökade kunskaper.
•
•
•
Det är ett ledningsansvar att ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar all utbildning.
Lärarutbildningen ska ge redskap och erfarenheter av ett demokratiskt förhållningssätt så att undervisningen oavsett ämne eller
inriktning kombinerar grundläggande värden med ämneskunskaper.
Skolan som arbetsgivare ska, oavsett huvudman, spegla det mångkulturella Sverige.
100 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
•
•
Skolans verksamhet ska utvecklas i dialog mellan medarbetare
(inkl. barn och unga) och föräldrar, närsamhället, arbetslivet,
forskningen, nationella och internationella nätverk.
Vänortssystem kan utvecklas nära och på distans för att ta tillvara
alla kontakter som naturligt finns i barn och ungas olika nätverk
och på sikt medverka till en ökad rörlighet och utbyte under och
efter studierna. Här kommer kunskaper i flera språk och kulturer
till konkret användning.
6.2 Flerspråkighet
Internationellt utbyte kräver språk och kulturkunskaper. EU-kommissionen antog en social agenda i juli 2008 där huvudprinciperna är
möjligheter, tillgång och solidaritet. En agenda som Sverige bör leva
upp till. När det gäller flerspråkighet innebär det i korthet att:
•
•
•
Alla bör ha möjlighet att kommunicera på lämpligt sätt och därigenom kunna förverkliga sin potential.
Alla bör ha tillgång till lämplig språkundervisning eller ha andra
möjligheter att tillägna sig kommunikationsfärdigheter, så att det
inte finns några onödiga språkliga hinder att leva och bo, arbeta
eller kommunicera i EU.
I solidaritetens namn bör alla, också de som kanske inte är kapabla
att lära sig främmande språk, ha lämpliga kommunikationsmedel,
så att de kan få tillgång till den flerspråkiga miljön.
De behov som finns och de möjligheter Sverige har innebär stora
möjligheter till flerspråkighet även utanför EU:s språkområde. Att alla
barn oavsett ursprung ska ha möjlighet att bli flerspråkiga är en viktig markering. Svenska och engelska är inte tillräckligt, ytterligare ett
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 101
språk kommer att behövas. Flerspråkighet tillsammans med en interkulturell undervisning är hörnstenar för en fortsatt god demokratisk
och utbildningspolitisk utveckling i Sverige. Därför bör fler möjligheter finnas:
•
•
•
•
•
Tillhandahåll utbildning i så många olika språk som möjligt för
alla barn, som så önskar, med start i förskolan.
Erbjud fler språk att välja mellan i det så kallade språkvalet.
Underlätta utbildning på det ”starkaste” språket i olika ämnen.
Öka möjligheterna för lärare att arbeta i olika länder.
Knyt forskningsresurser till longitudinella studier av flerspråkighet.
6.3 Talang
Framgång i en globaliserad värld förutsätter att vi tar vara på allas
kompetenser och talanger. Grunden är att tidigt uppmuntras att pröva
olika vägar. Tack vare att alla barn är olika inspirerar de varandra och
under lärares ledning kan detta bejakas och vidareutvecklas. Spetsutbildning på gymnasienivå underlättas av bredden i förskola och grundskola. En ökad användning av interaktiva medier, samverkan med närsamhället och olika lärosäten kan öka utvecklingsmöjligheterna för
flera barn och unga. Tack vare IKT finns möjligheter att fortsätta utbildning på avancerad nivå även för dem som inte har ett stort utbud
av olika utbildningar på ”hemmaplan”. För att detta ska vara möjligt
krävs i vissa fall attitydförändringar, kunskap, tid och resurser.
•
Tydliggör i styrdokumenten att ”utvecklas efter sina förutsättningar” avser pedagogiskt stöd för elever både när det finns ”svårigheter” och ”fallenhet” för något.
102 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
•
•
•
•
•
Frihet att lokalt organisera arbetet, det kan gälla både användning
av tid och kvalificerad personal.
Möjlighet för lärarlaget och/eller skolan att engagera andra ”experter” utanför skolan i utbildningen (näringsliv etc.).
Distansutbildning på delar av kurser.
Tillgång till och kunskap om interaktiva medier med start i all
lärarutbildning.
Fördjupat organiserat samarbete med lärosäten redan tidigt i
skolutbildningen (ett sätt att stimulera matematik och naturvetenskapliga intressen tidigt hos barn och ungdomar).
6.4 Kvalificerade lärare
En högkvalitativ lärarutbildning lägger grunden för ett väl fungerande utbildningssystem av hög kvalitet. Vägarna till läraryrket kan vara
flera. Formerna för att olika yrkesgrupper ska kunna validera sina
kunskaper och komplettera sin tidigare utbildning behöver förbättras.
Staten bör öppna för alternativa utbildningslösningar vad gäller olika
kompletteringsutbildningar. Kunskaper om och i ”språk och kultur”,
interkulturell pedagogik samt aktuell forskning ska vara hög i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här gäller ett delat ansvar för stat
och kommun.
Attityder till lärande och tillgång till olika metoder, samt didaktiska
kunskaper behöver utvecklas. Som exempel kan nämnas learning – eller lessons studies – som ett exempel på att ständigt vidareutveckla de
didaktiska kunskaperna för bättre undervisning. Kunskap om prov och
bedömning liksom betygssättning ska vara hög. Olika uppföljningsoch utvärderingsmetoder liksom analysverktyg ska användas regelbundet. Lokalt och regionalt ska finnas disputerade lärare inom olika
områden från förskola till vuxenutbildning. Sverige bör gå före och
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 103
utbilda förskollärare med goda ämneskunskaper och gedigen kunskap
om didaktik för små barn. Fler disputerade förskollärare i såväl lekens
betydelse för lärandet som naturvetenskap och matematisk kunskap
kommer på sikt att lyfta kunskapsnivån för alla barn och unga. Lärare
ska i sin profession ha utrymme för att medverka till att erfarenheter
och forskningsresultat flödar mellan skolor och lärosäten. Det kan ske
genom att tid finns för forskning i tjänsten liksom möjlighet att delta i
forskningscirklar.229 Satsa på innehållet i verksamheten, medverka till
att teori inte förväxlas med enbart något abstrakt utan något ytterst
konkret.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
229
Stat, kommun och lärosäten bör gemensamt göra insatser för att
inspirera personer att bli lärare (unga liksom idag yrkesverksamma inom andra områden).
En termin av studierna till lärare bör bedrivas i interkulturell
miljö.
Underlätta utbyte mellan länder genom validering och specialutformade språkutbildningar för lärare.
Skapa arbetsorganisationer som stöder utvecklings – och kvalitetsarbete i skolan.
Satsa på handledning, mentorskap och kvalificerad kompetensutveckling.
Skapa en organisation så att inga tillfälliga vikarier behöver anlitas.
Skapa olika utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare, där lektorat är en del.
Främja samarbetet mellan skolor – olika lärosäten och näringslivet.
Medverka till spridning av kunskap och erfarenhet mellan skolor
nationellt och internationellt.
Öppna för fler alternativa utbildningsvägar på avancerad nivå till
läraryrket.
Se t ex Malmös satsning på forskningscirklar.
104 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
6.5 Kvalificerade skolledare
För en väl fungerande skola krävs en ökad satsning på kontinuerlig utbildning på hög nivå av skolledare. Förbättringar för rektorer i offentlig verksamhet måste lösas av stat och kommun gemensamt. Kvalificerade ”stödfunktioner” för skolledningen ska vara en självklarhet (t.ex.
ekonomi, upphandlingar, fastighetsfrågor). Arbetslag230 bör kunna få
ökad beslutsrätt genom ett delegerat chefskap. Rektor ska ha kunskap
om det dagliga arbetet och därmed aktivt medverka i verksamhetens
utveckling genom att ge lärare och annan personal stöd. Huruvida
detta kräver lagändring i vissa fall får undersökas.
•
•
•
•
•
•
Skapa en modern arbetsplats med tydlig fördelning av ansvar och
befogenheter mellan kommunen och den enskilda rektorn; ökad
autonomi för den enskilda skolan.
Bredda ledarskapet så att det kan delas av flera inom skolan.
Färre antal medarbetare per ledare.
Tid för omvärldsspaning såväl vad gäller internationella och nationella influenser.
Kunskap om uppföljning, utvärdering och analys för att aktivt
kunna ställa den egna skolans resultat, kommunens långsiktiga
satsningar i relation till resultat från t.ex. olika internationella bedömningar.
Kontinuerlig kompetensutveckling på avancerad nivå för rektorer
och skolledare bör initieras av stat och kommun gemensamt.
230
Arbetslag och lärarlag är inte definierade i denna text. Den lokala organisationen ser olika ut men
här vill jag med detta understryka att en grupp av kvalificerade lärare har ett gemensamt ansvar för
undervisningen.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 105
6.6 En professionell kärna
Olika arbetsorganisationer behöver prövas. Utveckla en modell som
har en kärna av mycket kvalificerade lärare med ansvarar för den
långsiktiga planeringen av verksamheten, inklusive betyg och bedömning samt uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten, i
nära samarbete med övriga medarbetare (inklusive barn/unga). Sammansättning av lärarkompetens i denna kärna varierar beroende på
skolform, skola och uppdraget. Kärnan är dimensionerad så att beräknad frånvaro inkluderas (kompetensutveckling, sjukdom och föräldraledighet etc). Denna kärna av lärare har tillgång till annan utbildad arbetskraft för olika projekt över längre eller kortare tid. Med
tillgång avses möjligheten att ”byta tjänster” inom eller mellan skolor
och kommuner samt lärosäten, köp eller byte av tjänster med företag,
museer, bibliotek, andra förvaltningar etc. Det kan behöva påpekas att
detta avser all utbildningsverksamhet med start i förskolan.
Om det idag saknas lärare t.ex. i förskolan vad avser olika språk,
matematik och naturvetenskap skulle det ansvariga lärarlaget alltså
ha möjlighet att organisera och planera för att barnen får tillgång till
denna kunskap. Med ökad rörlighet inom utbildningssystemet och
med ett gemensamt ansvar för slutresultaten kan investeringar i lektorstjänster till exempel i naturvetenskapliga ämnens didaktik eller
estetiska ämnen vara lönsamt. Utifrån detta kan även administrativt
stöd till lärarlaget dimensioneras så att tiden för lärande, själva mötet
lärare/elev blir maximalt.
Samtidigt som varje barn och ungdoms olika talanger kan tas tillvara
genom ökad tillgång till andra kompetenser kan samtidigt ett flöde
skapas. Lärare kommer naturligtvis i ökad utsträckning att anlitas t.ex.
av olika arbetsplatser som i sin kompetensutveckling behöver specialistkunnande. Detta ger även möjligheter att öka utbytet mellan skolor
för att utveckla det interkulturella lärandet, det kan underlätta att ta
tillvara kunskap hos äldre lärare som kan tänka sig att arbeta kvar efter pensionsåldern och ökar möjligheten för utbyte mellan skolor och
lärosäten inom olika delar av lärarutbildningen.
106 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
6.7 Forskning
Forskning är en av grunderna för att långsiktigt följa och utveckla utbildningsverksamheten. Så sker genom de internationella kunskapsbedömningarna men också internationella nätverk behöver stimuleras
genom ökade satsningar på forskningsmedel via forskningsråd och lärosäten. Satsning på forskning och inte minst utbildningsvetenskaplig
forskning dvs. mång- och tvärvetenskaplig forskning är viktigt för att
ta fram didaktiska och läroplansteoretiska modeller inom olika ämnesområden liksom forskning om urval och organiserande av kunskap för
lärande och för undervisning. Myndigheter, universitet och högskolor
ska ha ett uttalat ansvar för samordning av en systematisk kunskapsspridning av såväl nationell som internationell forskning, i samverkan
med huvudmännen. Ramavtal, i likhet med socialtjänsten, bör övervägas initialt för att finna strukturer, finansiärer och informationskanaler som bär över tid. Genom det kan statliga insatser paras med
kommunala, t.ex. att avsätta en promille av kommunens kostnader
för skolväsendet.
•
•
•
•
•
•
Stat och kommun behöver på olika sätt öka satsningarna på forskning för kunskapsbildning och lärande i skola och arbetsliv.
Lärarutbildningarnas position i lärosätet borde tämligen omgående231 bli hela lärosätets angelägenhet då utbildningen är beroende
av kunskap från forskning inom alla fakulteter, alla ”ämnen” samt
ämnenas didaktik.
All lärarutbildning ska bedrivas på avancerad nivå oavsett målgruppens ålder.
Forskarutbildade förskollärare utbildas och anställas för barns
kunskapsutveckling.
Ökade möjligheter för verksamma lärare att forskare i sin tjänst.
Skapa utrymme i skolans vardag för att kunna tillämpa aktuell
forskning i praktiken (alltifrån utvecklingstjänster, lektorat till
forskningscirklar etc.).
231
Lärarutbildningen har alltsedan 1977 varit en uppgift för lärosätet men är än idag, på flera lärosäten,
betraktad som lågstatus utbildning. Lärosätet ansvarar för att stärka utbildningens rykte genom avancerad
utbildning.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 107
6.8 Styrning och ledning
Styrning och ledning sker bl.a. genom nationella ramar med lokal tillämpning där ansvar och befogenheter följs åt.
•
•
•
•
•
Tydligheten i ansvarsfördelningen mellan professionella och politiker på olika nivåer behöver förbättras.
Den ekonomiska ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
bör ses över i en tid då kommunernas ekonomiska situation varierar och riskerar att äventyra likvärdigheten. Ett öronmärkt statsbidrag utan detaljstyrning bör övervägas.
En lag som lägger fast att alla lärare i alla skolformer skall vara
lärarutbildade är en garanti för kvalificerad utbildning om den
kompletteras med sanktionsmöjligheter.
Kommunen ska ha en ansvarig tjänsteman lokalt eller regionalt
som ansvarar för helheten utifrån barn och ungas resa genom utbildningssystemet. En funktion som är mottagare av nationella
beslut.
Kunskaper utifrån nationella och/eller internationella utvärderingar eller andra mätningar måste bearbetas och analyseras så
att långsiktiga insatser såväl nationellt som lokalt/regionalt kan
planeras i utbildningssystemet. Till grund ska skolans egna utvärderingar och analyser ligga.
6.9 Dialog och beredskap för framtiden
För uppföljning och utvärdering av politiska beslut inom utbildnignsområdet krävs forskning och en ständigt pågående dialog mellan olika
intressenter för att på ett kvalificerat sätt möta förändringar och skapa
108 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
beredskap för framtida krav. Utbildning är ett långsiktigt projekt. De
insatser vi gör för dagens förskolebarn har kopplingar till dessa barns
inträde på arbetsmarkanden många år senare. Ett barn som år 2008
börjar i förskolan som 2-åring kan göra sitt inträde på arbetsmarknaden år 2021, 2024 och/eller 2033 (jmfr figur 5). För att underlätta
beredskapen inom utbildningssektorn i det korta perspektivet bör
stat och kommun tillsammans med enskilda huvudmän samverka för
att skapa ramar som möjliggör olika kreativa lösningar. Det kan ske
genom att ett antal mötesplatser initieras där forsknings- och utvärderingsresultat ligger som en grund för dialogen. Här nedan rekommenderas fyra mötesplatser där initiativ till etablering kan tas av flera
olika aktörer enskilt eller gemensamt.
• Konsensusmöten inom olika forskningsområden (Olika forskningsfinansiärer, Lärosäten m.fl.).
• Regelbundna möte mellan olika policymakers och forskare för att
ta del av och diskutera resultat från olika konsensusmöten inom
olika forskningsområden som kan komma att beröra utbildningssektorn på olika sätt (Regering/Riksdag och parterna m.fl.).232
• Skapa en ”standing committee” inom kommittéväsendet som
har till uppgift att löpande relatera internationella och globala
förändringar till det nationella skolsystemet och förslå åtgärder
(Regering/Riksdag – lärosäten – parterna m.fl.).
• Skapa på motsvarande sätt en självständig kommitté som löpande
för samtal bl.a. utifrån internationella trender, migration, demografiska förändringar med fokus på övergången mellan gymnasiet/
högskolan och arbetslivet (Regering/Riksdag – näringsliv m.fl.).
232
Jämför det årliga mötet folk och försvar samt Odora Hoppers, C. Public Policy Dialogue.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 109
7. Tabeller och figurer
Tabell 1
Tabell 2
Tabell 3
Tabell 4
Tabell 5
Skolstorlek läsåret 2007/08, samtliga grundskolor
Andel med respektive utan pedagogisk högskoleutbildning läsåret 2007/08
Moderna språk inom ramen för språkvalet i år 6-9,
läsåret 2007/08
Elever med undervisning i modersmål,
grundskolan 2007/08
Antal tjänstgörande lärare med pedagogiska högskoleexamen födda i Sverige respektive utomlands 2007/08.
Figur 1
Figur 2
Figur 3
Figur 4
Figur 5
Figur 6
Figur 7
Figur 8
Figur 9
Figur 10
Figur 11
Figur 12
Antal som tagit studenten/gått ut gymnasiet under 1900-talet
En styrmodell
Elever per lärare 2005
Antal kommuner fördelade efter antal grundskoleelever per lärare lå 2006/07
Ett livslångt lärande
Sveriges deltagande i internationella jämförande
kunskapsmätningar
Sveriges placering i kunskapsmätningarna
Antalet studenter per dator i förhållande till BNP
Andelen kvinnor och män (i %) fördelade efter typ av utbildning.
Kommunerna fördelade efter andel elever som nått
målen i alla ämnen vårterminen 2007
Forskningsbidrag från Vetenskapsrådet 2007
Beviljade projektmedel (mkr) 2001-2006,
fallande sortering
110 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
8. Referenser
Almén, E. & Askling, B. 1997: Strategier för skolutveckling. Samverkan mellan
skola och universitet. Linköping: Linköpingsuniversitet Lärarutbildningen.
Amnå, E. 2008: Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, T. 2008: Globaliseringen och den högre utbildningen. Underlagsrapport nr 10 till Globaliseringsrådet. Stockholm: Regeringskansliet.
Askling, B. 2006: Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde tar form. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 16:2006.
Attraktiv Skola, 2001-2006; www.skola.se
Antonovskij, A. 1991: Hälsans mysterium Stockholm: Natur och Kultur.
Axelsson, M. 2004: Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, K.
och Lindberg, I. (red.) 2004: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, M. 2008: www.usos.su.se
Bagga-Gupta, S. 2008: LIMCUL Barns och ungdomars läsande och skrivande
i dagens mångkulturella samhälle. www.oru.se/templates/oruExtNormal_49411.aspx
Bernstein, B. 1990: The social construction of pedagogic discourse, in The
Structuring of Pedagogic Discourse: Class, Codes and Control. Vol. 4: London: Routledge.
Bredesson, P. V., Klar, H. & Johansson, O. (2008): Leadership in Context: How
Superintendents Understand Take Action and Shape the Context of Their
Work. Paper presented at the American Educational Research Association
Annual Meeting, March 2008. New York: AERA.
Bunar, N. & Trondman, M. (red) 2001: Varken ung eller vuxen. Stockholm: Atlas.
Carnoy, M. 1999: Globalization and educational reform: what planners need to
know. Paris: UNESCO IIEP http://www.unesco.org/iiep
Carnoy, M. (2000): Sustaining Flexibility. Work, Family and Community in the
Information Age. Cambridge MA: Harward University Press.
Castells, M. 2000: Informationsåldern. Ekonomi Samhälle och kultur. Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
CERI 2007: Understanding the Brain: The Birth of a Learning Science. Paris:
OECD.
CUL www.ufl.gu.se/forskarutb/cul/teman/?print=true
Dahllöf, U. 1967: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm:
Almqvist och Wiksell.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 111
Dahllöf, M., Hertzberg, F., Urban, S. & Ålund, A. Red. 2007: Utbildning Arbete
Medborgarskap Umeå: Borea.
Dahlstedt, M., Ålund, A. & Lundqvist, C. 2008: Utbildning, arbete och medborgarskap. I Resultatdialog 2008. Forskning om utbildningsvetenskap. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 12:2008.
Day, C et al. 2007: The impact of school leadership on pupil’s outcomes. Nottingham: National College for School Leadership.
Ds 2007:38: Kunskapsdriven tillväxt – en första rapport från Globaliseringsrådet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ds 2008:10: Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket – Rapport från
Globaliseringsrådet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ekholm, K. 2008: Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser. Underlagsrapport nr 9 till Globaliseringsrådet. Stockholm:
Regeringskansliet.
Englund, T. (red.) 1995: Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag.
Englund, T. & Quennerstedt, A. (red) 2008: Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Daidalos.
EU 1994: Recommendation 1248 on education for gifted children. Strasbourgh: Council of Europe.
EU 2006 ELAN: Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Languages Skills in Enterprise. http://ec.europa.eu/education/languages/pdf/
doc421_en.pdf
EU 2007. Schools for the 21st Century 070711. Commission staff working
paper. Brussels: EU Commission.
EU 2008 Meddelande från kommissionen 080918: Flerspråkighet: en tillgång
för Europa och ett gemensamt åtagande. http://ec.europa.eu/education/languages/pdf/2008_0566_sv.pdf
Fahlgren, M. 2008: Det nya folkhemmet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Global Special 2007: Stockholm: Svenskt Näringsliv.
Greiff, C. 2007: Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv. PM till
Lärarnas Samverkansråd. Stencil.
Guldbrandsen, J. 1994: Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. 2000: Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gustafsson, J-E. 2005: Lika rättigheter likvärdig utbildning? En sammanfattning
av studien Barns utbildningssituationen – bidrag till ett kommunalt barnindex. Stockholm: Rädda Barnen.
112 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Gustafsson, J-E. & Myrberg, E. 2002: Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Gärdenfors, P. 2005: Tankens vindlar. Om språk, minne och berättande. Nora:
Nya Doxa.
Hallencreutz, C., Palmberg, F., Palmberg, M. 1991: Religion and Politics in
South Africa. Uppsala: The Nordic Africa Institutet.
Hargreaves, A. m fl 2007: School leadership for systemic Improvment in Finland. A case Study report for the OECD activity Improving school leadership. Paris: OECD.
Holmberg, O. 2008: En berättelse om lärarutbildningen i Malmö. Rapport om
utbildning 1:2008. Malmö: Malmö Högskola.
Holmqvist, M. 2006: Lärandet pedagogik. I Resultatdialog 2006 – Forskning om
utbildningsvetenskap. Stockholm: Vetenskapsrådet 15:2006.
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) 2004: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. 2008: Flerspråkighet, litteracitet och utbildning. http://www.
biling.su.se Högskoleverket rapport 2008:1 statistik 080220.
Johannesburgdeklarationen 2002: Johannesburg Declaration. United Nations
Department of Economic and Social Affairs. Division for Sustainable Development.
Johansson, O. & Nihlfors, E. 2008: Nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer (Forskningsansökan till VR 2008).
Johnson, A. 2008: Globaliseringtens tre vågor. Sveriges internationalisering under 150 år. Underlagsrapport nr 3 till Globaliseringsrådet. Stockholm:
Regeringskansliet.
Karlsson Vestman, O & Andersson, I. M. 2007: Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia från präster till PISA. Forskning i fokus nr 35. Stockholm:
Myndigheten för Skolutveckling.
Keane, M. 2008: Science learning and research in a framework of ubuntu. In
Malmcom et al Democracy, Human Rights and Social Justice in Education.
Johannesburg: CEPD http://www.cepd.org.za
Kemp, P. 2005: Världsmedborgaren: Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos.
Lahdenperä, P. 2004: Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
LearnIT www.learnit.org.gu.se
Liedman, S-E. 2008: Nyckelkompetens? Intern rapport. Stockholm: Skolverket.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 113
Lilja. E. 2006: Tankar efter en seminariedag kring estetisk reflektion och praxis
i skola och lärarutbildning. I Lundgren, U. P. (red.): 2006: Uttryck, Intryck,
Avtryck – Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006.
Lindberg, I. 2008: Multilingual Education: a Swedish Perspective. In Carlsson,
M. Rabo, A. & Gök, F. (ed.): Education in ´Multicultural´ societies Turkish and
Swedish Perspective. London: Swedish Research Institute in Istanbul Transactions, vol. 18.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. 2000: Utbildningsreformer och politisk styrning.
Stockholm: LHS Förlag.
Lindh, G. & Lundahl, L. 2008: Den resandes ensak? Forskning om karriärutveckling och karriärvägledning. I Lundgren, U. P. red. (2008): Individ – Samhälle – Lärande. Åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2:2008.
Lindh, T. 2008: Sverige i en åldrande värld – framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport nr 13 till Globaliseringsrådet.
Stockholm: Regeringskansliet.
Lorentz, H. 2007: Talet om det mångkulturella i skolan och samhället. En analys
av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 19732006. Lund: (avh.) Pedagogiska Institutionen.
Lpfö 98: Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 94: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpf 94: Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockolm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, U. P. 2008: To govern or not to govern: Some reflections on economics, ideology and governance of educational reform – Sweden’s Experience.
In Odora Hoppers, C. Lundgren, U.P., Pampalis, J., Motala, E., Nihlfors, E.,
2007: Dilemmas of Implementing Education Reforms. Uppsala: STEP Uppsala
universitet.
Lundgren, U. P. & Nilhfors, E. 2004: LearnIT Lärarstuderande och IT. Rapport
till KK stiftelsen 2004. Uppsala: Pedagogiska Institutet, STEP.
McKinsey & Company 2007: How the world’s best-performing school systems
come out on top. London: McKinsey & Company.
Myrberg, M. 2003: Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läsoch skrivsvårigheter. Rapport från konsensusprojektet. Stockholm: http://
www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/skapa_konsensus.pdf
Myrberg, M. 2007: Dyslexi Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2007:2.
114 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Nihlfors, E. 1998: Mod att leda en skola i utveckling. Stockholm: Gothia.
Nihlfors, E. 2003a: The position of Director of Education in the Control and
Administration of the School Sector. In Sajdak, A. (red.): Praktyka tworzenia edukacyjnej wspólnoty. Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellónskiego.
Nihlfors, E. 2003b: Skolchefen i skolans styrning och ledning. Uppsala: avh. Uppsala Studies in education 102.
Nihlfors, E 2003c: Skola.se Konferensrapport 11-12 aug. 03. www.skola.se
Nihlfors, E. 2005: En hälsosam bok www.skola.se
Nihlfors, E. 2008: Verordnete Individualität? Kommentar zu den neuen Richtlinien zur Nutzung individueller Entwicklungspläne in Schweden. In Bildung – und Erziehungskontrakte als Instrumente von Schulentwicklung; 21.
Berlin: Bundesministerium für Bildung und Forschung.
Nihlfors, E. & Wingård, B. 2005: Våga värdera! En handbok om utvärdering och
kvalitet i förskola och skola. Stockholm: Ekelunds förlag.
Norden 2008: Utbildnings- och forskningssamarbete. Sveriges ordförandeskap
i Nordiska ministerrådet 2008. Köpenhamn: www.norden.org
Nordiska Ministerrådet 2000: Skolledelse i Norden. Köpenhamn: NMR
Nord2000:14.
Nützman, H. 2007: Nyckelkompetens på svenska arbetsplatser Jönköping: Encell
National centre for Lifelong Learning HLK, Rapport 2:2007.
Odora Hoppers, C.A. 1997: Public Policy Dialogue. It’s Role In The Policy Process.
Johannesburg: CEPD (Centre for Education Policy Development Evaluation & Management). www.cepd.org.za
Odora Hoppers, C.A. 2007: Knowledge, democracy and justice in a globalizing
world. I Nordisk Pedagogik nr 1, 2007. Oslo: Universitetsforlaget.
OECD 2005a: Teachers Matter. Attracting, developing and retaining effective
teachers. Paris: OECD.
OECD 2005b: Education Policy Analysis. Paris: OECD.
OECD 2007a: Evidence in Education. Linking Research and Policy. Executive
Summary http://www.oecd.org/dataoecd/27/14/38797034.pdf
OECD 2007b: Understanding the Brain: The Birth of Learning Science. Paris:
OECD.
OECD 2008a: Improving School Leadership Policy and Practice, preliminary version. Paris OECD.
OECD 2008b Education at a Glance 2008. OECD Indicators. Paris: OECD.
OECD 2008c: Briefing Note For Sweden
http://www.oecd.org/dataoecd/32/27/41277893.pdf
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 115
Olsson, A. 1997: En grund för värden. I Nihlfors, E. (red): Att leda med värden
att leda mot världen. Uppsala: Rektorsutbildningen.
Olsson, L. 2005: Hållbar utveckling – vad är det egentligen? Varför är det
viktigt? I Högskoleverket: Perspektiv på hållbar utveckling. Erfarenheter från
högskola och näringsliv. Rapport 2005:47R.
Palmér, A. 2008: Språk och lärande. Intern rapport. Stockholm: Skolverket.
Persson, S. 2008: Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 2008:11.
Pettersson, D. 2008: Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av Skolan. Uppsala: Uppsala universitet (avhandling 081003).
Praktik och Teori 2008: Forskning Bildning Utbildning 02:228. Malmö: Malmö
Högskola.
Prochazka, N. & Bergström, F. 2007a: Utbildning som bransch – en analys av
grundskolan. Stockholm: AB Handelns utredningsinstitut (HUI).
Prochazka, N. & Bergström, F. 2007b: Utbildning som bransch – en analys av
gymnasieskolan Stockholm: AB Handelns utredningsinstitut (HUI).
Prochazka, N. & Bergström, F. 2007c: Utbildning som bransch – en kartläggning
av utbildningsbranschens omfattning och resultat. Stockholm: AB Handelns
utredningsinstitut (HUI).
Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Prop. 2005/06:2: Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Rooth, D-O. & Strömblad, P. 2008: Språk, krav och medborgarskap. Underlagsrapport nr 14 till Globaliseringsrådet. Stockholm: Regeringskansliet.
Sahlin, K. & Waks, C. 2008: Stärkt statlig kontroll och professionalisering i samspel – en svensk skola i omvandling. I Lundgren, U.P. (red.). 2008: Individ
– Samhälle – Lärande. Åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2:2008.
Salonen, T. 2007: Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2007. Stockholm:
Rädda Barnen.
Sandahl, P. 2006: Gå från ord till handling. Lärande och utbildning och globala frågor. I Hermele, K. 2006: Global utveckling. Innebörder och utmaningar för den globala pedagogen. Stockholm: Den globala skolan, SIDA &
Myndigheten för skolutveckling.
Sannerstedt, A. 2000: Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Rothstein, B. (red.): Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Selander, S. 1988: FLIA Fler lärare i Alby. En utvärderingsrapport. Botkyrka:
Botkyrka: Botkyrka kommun.
116 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
Sen, A. 2002: Utveckling som frihet. Göteborg: Daidalos.
SCB 2005a Svensk utbildning i internationell statistik 2005.
SCB 2006: Tillgång till samt användning av dator och Internet på fritiden
1994-2006. http://www.scb.se 080721.
Schön, L. 2000/2007: En modern svensk ekonomisk historia. Stockholm: SNS
Förlag.
Sjøberg, S. Norsk skole: styrt fra Pisa i Paris? Kronikk Utdanning 4/2008
http://folk.uio.no/sveinsj/
Skollagen SFS 1985:1100 med ändringar.
Skolverket 1998: Rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation. Stockholm: Nationella granskningar. Skolverkets rapport 160.
Skolverket 1999a: Den rimliga skolan Livet i skolan och skolan i livet. Slutrapport från projektet Elever som medforskare. Rapport 164. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket 2000: Forskning om rektor – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber
Distribution.
Skolverket 2003: Ung i demokratin Rapport 210 Skolan som demokratisk fostrare. Demokrati i skolan. Ung i demokratin. Gymnasieelevers kunskaper
och Attityder i demokrati- och samhällsfrågor. Stockholm: Skolverket
Skolverket 2007:302: Beskrivande data 2007. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket
Skolverket 2007:304: Vad händer med läsningen? en kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007. Stockholm: Fritzes.
Skolverket 2008a: Barn, elever och personal – riksnivå. Rapport 315. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket 2008b: Snabbfakta.
Skolverket 2008c: Distansundervisning för elever bosatta i Sverige. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket 2008d: Prognos över behov av och tillgång till på pedagogisk personal.
Skolverkets bedömning 2008. Stockholm: Skolverket.
Skolverket 2008e: Studieresultat i gymnasieskolan. Avbrott och slutbetyg utan
grundläggande behörighet. Stockholm: Skolverket.
SOU 1992:94: Skola för bildning. Huvudbetänkande av läroplanskommittén.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1997: 121, Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Fritzes.
SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Stockholm: Fritzes.
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 117
SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Betänkande från
Gymnasieutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 2008:69 Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008: Välja fritt och välja rätt.
Drivkrafter för rationella utbildningsval. Stockholm: Fritzes.
Svenska Institutet, 2007: Sverige bilden 07 Stockholm: Svenska Institutet.
Svenskt Näringsliv & KK-stiftelsen. 2006: Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige. Stockholm.
Sveriges Kommuner och Landsting 2008: Öppna jämförelser 2008 Grundskolan Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Säljö, R. 2005: Lärande & Kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tallberg-Broman, I. 2008: Barndom Lärande och Ämnesdidaktik, forskarskola
se www.mah.se
Their, S. 1994: Det pedagogiska ledarskapet. Mariehamn: Mermerus.
Wahlström, N. 2008: I spänningsfältet mellan likvärdighet och måluppfyllelse.
I Englund, T. och Quennerstedt, A. (red.): Vadå likvärdighet. Göteborg:
Daidalos.
Vallberg Roth, A-C & Månsson, A. 2008: Individuella utvecklingsplaner som
uttryck för reglerad barndom. I Pedagogisk Forskning i Sverige Årg. 13. Nr.
2. Göteborg: Göteborgs universitet.
Vetenskapsrådet: 2007 Årsredovisning VR och UVK 2007 se www.vr.se
Weiler; H.N. 1990: Decentralisering og styring av utdanning – En øvelse i motsigelser? I Granheim, M., Lundgren, U.P. & Tiller, T. (red.): Utdanningskvalitet – styrbar eller ustyrlig? Oslo: TANO.
Wetterberg, G. 2004: Arbetet – välfärdens grundval. Stockholm: SNS förlag.
Wistedt, I. 2008: Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik. I Resultatdialog 2008 Forskning inom utbildningsvetenskap. Stockholm:
Vetenskapsrådets Rapportserie 12:2008.
Tidningar:
DN Dagens Nyheter 080629 Signerad ledare; Barnets århundrade.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=798948
SvD Svenska Dagbladet 080707: Understreckare; Globaliseringen är inte utom
kontroll. http://www.svd.se/kulturnoje/undertrecket/artikel_1439247.svd
The Economist 080612 The Swedish model Stockholm: The Economist
print edition. http://www.economist.com/busines/displaystory.cfm?story_
id=11535645
118 • UNDERLAGSRAPPORT NR 26 TILL GLOBALISERINGSRÅDET
9. Referensgrupp
Thomas Andersson, Jönköpings högskola (ordförande)
Ola Asplund, IF Metall
Anna Ekström, SACO
Kjell-Olof Feldt, Friskoleföreningen
Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet
Thomas Malmer, IVA
Christer Melin, Eksjö kommun
Elisabeth Nilsson, Jernkontoret
Lennart Olausson, Malmö högskola
Rune J. Simeonsson, North Carolina at Chapel Hill
Ewa Ställdal, Vårdalstiftelsen
Pia Sandvik Wiklund, Luleå tekniska universitet
Helen Ängmo, Utbildningsdepartementet
KUNSKAP VIDGAR VÄRLDEN • 119
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards