Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Sid 1 (9)
Dnr 2006/194
Ändring av detaljplan för
Stiby 14:1 m.fl.
Grönslätt, Sölvesborgs kommun
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
HUR SAMRÅDET BEDRIVITS
Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap 7§.
Tillfälle att ta del av förslaget föreligger endast i samrådsskedet.
Samråd
Samråd har enligt byggnadsnämndens beslut 2015-04-22 genomförts under tiden 201505-05 till 2015-06-03 Myndigheter och förvaltningar har beretts tillfälle att yttra sig
genom att fullständiga handlingar har översänts till dem. Även berörda sakägare har
erhållit handlingarna. Planförslaget har varit tillgängligt på stadsarkitektavdelningen, och
på kommunens hemsida.
Yttranden har inkommit från 9 av de berörda remissinstanserna.
Från berörda sakägare har 1 skrivelser inkommit med synpunkter.
Inför antagandet har en preliminär samrådsredogörelse kommunicerats med sakägare
vars synpunkter ej eller endast delvis blivit tillgodosedda.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Sid 2 (9)
Dnr 2006/194
YTTRANDEN UTAN ERINRINGAR
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten har tagit del av samrådshandlingarna avseende Stiby 14:1 och inget
att erinra.
Telia Sonera AB
Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte av rubricerat planförslag. Vi har
därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag.
Miljöförbundet Blekinge Väst
Miljöförvaltningen har granskat samrådshandlingarna och har inget att erinra.
Sölvesborg Energi
Sölvesborg Energi ser inte att föreslagen ändring påverkar vår verksamhet. Dock kan
vi ge följande upplysningar:
Start för utbyggnad av vatten och avlopp i Grönslätt är preliminärt planerat att
påbörjas 2017-2018, med 1-2 års byggtid lite beroende på etappindelning. Avgörande
för när området kan kopplas in är processen med förnyelse av tillstånden för
Nogersunds reningsverk.
I samband med VA-utbyggnaden kommer även kanalisation för fiber att läggas i
området.
Arbete pågår med framtagande av vattenskyddsområde, det är högst troligt att området
kommet att beröras av skyddsföreskrifter. Förhoppningsvis kommer
vattenskyddsområdet för dricksvattentäkterna vara beslutade och bildade under 2016.
YTTRANDEN MED ERINRAN ELLER ANDRA SYNPUNKTER
YTTRANDE FRÅN REGIONALA OCH STATLIGA INSTANSER
Länsstyrelsen
Länsstyrelsens synpunkter
Riksintresse
Planområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2§ MB och
rinksintresse för kust och skärgård enligt 4kap. 4§ MB. Länsstyrelsen bedömer att
riksintressena inte påverkas av planförslaget.
Trafik
Trafikverket framför i sitt yttrande att planområdet omges av enskilda vägar och ansluts
till väg 501 cirka 200 meter norr om området. En ökning av byggrätterna i området kan
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Sid 3 (9)
Dnr 2006/194
komma att generera större trafikflöden och större belastning i korsningen med väg 501.
Trafikverket vill påtala att alla eventuella åtgärder som blir en följd av planernas
genomförande och som berör det allmänna vägnätet eller dess anslutningar ska bekostas
av kommunen och/eller exploatören. Trafikverket har i övrigt inga synpunkter på
ändringen av gällande detaljplan. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkter.
Samråd
Samråd har skett med trafikverket.
Prövningsgrunder enligt 11 kap 10§ PBL
Förslaget bedöms inte aktualisera några frågor som kan föranleda prövning enligt planoch bygglagen 11 kap 10 § vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor,
miljökvalitetsnormer, strandskydd, hälsa och säkerhet eller risken för olyckor,
översvämning eller erosion.
Kommentar
Kommunen har noterat synpunkterna.
Lantmäterimyndigheten
Fastighetsrättsliga frågor
För att kunna reglera drift och underhåll av allmänna platser bör en
gemensamhetsanläggning bildas. Det bör framgå i planen vem som kan ansöka om
bildandet av en sådan gemensamhetsanläggning. Vid enskilt huvudmannaskap är det
lämpligt att allmänna platser ingår i en gemensamhetsanläggning. Vid enskilt
huvudmannaskap är det lämpligt att allmänna platser ingår i en
gemensamhetsanläggning och förvaltas av en samfällighetsförening.
Benämningen tomtstorlek kan orsaka otydlighet gällande vad som avses då en tomt inte
alltid överensstämmer med en fastighet. I PBL anges att kommunen har möjlighet att
bestämma minsta storlek för en fastighet.
PBL 4 kap
18§ i en detaljplan får kommunen bestämma en största eller en minsta storlek på
fastigheter, bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar samt, om det behövs
för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars
underlätta detaljplanens genomförande, bestämma
1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
2. De servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas
ändras eller upphävas,
3. De anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar och,
4. De fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen
som ska tas i anspråk för anläggningarna.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
Sid 4 (9)
2015-06-09
Dnr 2006/194
En bestämmelse avseende minsta fastighetsstorlek bör inte göras beroende av hur
fastigheten bebyggs, kedjehus eller fristående. Det ger ingen entydighet i planen och
fastighetsbildning kan omöjligen genomföras innan bygglov då olika arealbestämmelser
gäller beroende på byggnadstyp.
I paragraf 6 Mom 2 blandas tomtplats och fastighet, de bör vara samma för att undvika
missförstånd.
Om det finns allmänna ledningar inom kvartersmark som ska tryggas med ledningsrätt
ska u-område läggas ut.
Övrigt
Båda benämningarna normalt och enkelt planförfarande används i handlingarna, samma
begrepp bör användas.
Lantmäterimyndigheten ser ett stort värde i att genomförandefrågorna redovisas på ett
tydligt sätt i planhandlingarna så att berörda fastighetsägare förstår vilka åtgärder
(lantmäteriförrättningar mm)som kommer att bli nödvändiga och vem som kommer att
stå för olika slags kostnader (framtida underhåll av gemensamma anläggningar,
marklösen, förrättningskostnader mm.) Arbetsprocessen blir inte rationell om berörda
fastighetsägare inte kunnat läsa ut dessa uppgifter under planprocessen. Följden blir då
istället att dessa frågor måste behandlas på nytt i efterföljande lantmäteriförrättningar
vilket också leder till längre genomförandetider.
Kommentar
Under rubriken Fastighetsrättsliga frågor förs en följande in:
Gemensamhetsanläggning
För att kunna reglera drift och underhåll av allmänna platser bör en
gemensamhetsanläggning bildas och förvaltas av en samfällighetsförening.
Den fastighetsägare som vill ha andel i gemensamhetsanläggningen har rätt
att ansöka om en lantmäteriförrättning för att inrätta en
gemensamhetsanläggning. Efter beslut på föreningsstämma har en
samfällighetsförening rätt att ansöka om omprövning av en
gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. Dessutom kan vissa
myndigheter ansöka om en anläggningsförrättning, till exempel Trafikverket
i samband med byggande av vägar och järnvägar
Med anledning av att tomt och fastighet inte alltid överensstämmer
använder kommunen benämningen minsta tomtstorlek. Storleken på
fastigheten är, i det här fallet, irrelevant. Storleken på tomten är av vikt.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Sid 5 (9)
Dnr 2006/194
Bestämmelsen där tomtstorlek binds till vilken bebyggelsetyp som uppförs
ändras till: Mom 2 På med Sk betecknat område är minsta tillåtna
tomtstorlek 800m2.
Paragram 6 mom 2 ändras till: Mom 2 På tomt, som omfattar med F eller Sk
betecknat område är högsta tillåtna bruttoarea max 20% av tomtstorleken,
dock högst 180 m2 bruttoarea.
Övriga synpunkter noteras.
YTTRANDE FRÅN KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG M.FL.
ÖVRIGA
Inom området har E.ON Elnät ett befintligt elnät som består av två stycken stolpstationer,
lågspänningsledningar både i mark och i luft samt en högspänningsluftledning, se
bifogad karta.
För att säkerställa kablarnas läge beställs kostnadsfri kabelvisning via vår kundservice,
telenr 020-22 24 24 eller via vår hemsida www.eon.se.
För elledning i mark får byggnad eller annan anläggning inte utan ledningsägarens
medgivande och lämnade instruktioner uppföras på närmare avstånd än 3 meter från.
Inte heller får utan ledningsägarens medgivande upplag anordnas eller marknivån ändras
ovanför ledningen, så att reparation och underhåll försvåras.
Kraftledningarna omfattas av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1
och 2010:1. Starkströmsföreskrifterna reglerar bland annat höjd över mark, avstånd från
ledning till byggnad, brännbart upplag och parkeringsplatser m.m. För att kunna
bibehålla ledningarna måste ovannämnda föreskrifter följas. Det får inte göras avkall på
el, person eller driftssäkerhet.
Vid byggnation och bygglov eller annan exploatering nära en elanläggning medför att
vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i de aktuella områdena.
Dessutom skall arbete i närheten av starkströmsanläggningar utföras i enlighet med
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid yrkesmässig verksamhet samt de av
elbranschen framtagna Elsäkerhetsanvisningarna.
Det är därför viktigt att vi kontaktas för samråd vid exploateringar och i samband med
bygglov.
För att säkerställa att luftledningen uppfyller starkströmsföreskrifternas krav på minsta
horisontella avstånd mellan yttersta fasledare och närmsta byggnadsdel hemställer E.ON
Elnät att närmsta byggnadsdel ligger minst 5 meter från luftledningen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
Sid 6 (9)
2015-06-09
Dnr 2006/194
Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter måste en starkströmsanläggning vara
utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, vilket bland annat innebär att den ska vara
utförd enligt svensk standard. Av svensk standard SS-EN 61936-1 samt tillhörande
Handbok SEK 438, utgåva 2, framgår att för en stolpstation ska avståndet till brännbar
byggnadsdel eller brännbart upplag uppgå till minst 15 meter.
Det ska vara möjligt att kunna ta sig till stolpstationen med tungt fordon.
E.ON Elnät förutsätter att ovan restriktioner och föreskrifter efterlevs samt att vi inte
drabbas av några kostnader.
Kommentar:
Under rubriken tekniska frågor förs ett nytt stycke in med följande text:
Kraftledning
Inom området finns ett befintligt elnät som består av två stycken stolpstationer,
lågspänningsledningar både i mark och i luft, samt en högspänningsledning.
Kraftledningarna omfattas av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter,(i nuläget av ELSÄKFS 2008:1 och 2010:1). Starkströmsföreskrifterna reglerar bland annat höjd över mark,
avstånd från ledning till byggnad, brännbart upplag och parkeringsplatser m.m. För att
kunna bibehålla ledningarna måste de av Elsäkerhetsverket bestämda föreskrifterna följas.
Det får inte göras avkall på el, person eller driftsäkerhet.
SKRIVELSER FRÅN SAKÄGARE, BOSTADSRÄTTSHAVARE M.FL.
Namn, fastighet
Daniel Ohlin, Stiby 16:90
Överklagan rörande: Ändring av detaljplan STIBY 14:1 mf.l.l
Som sakägare inom Grönslätt stugområde önskar jag härmed framföra följande punkter och
kräver att handläggare återtar/korrigerar nedan angivna delar.
1) Information till sakägare
Grönslätt stugområde med tillhörande intresseförening består idag av ett antal fastigheter.
Dessa fastigheter är belägna i både områdets äldre samt nyare del. Grönslätts stugområde
administreras av en intresseförening. Det är därav synnerligen olämpligt att enbart
översända och informera plansamrådshandlingarna till vissa och inte samtliga sakägare som
genom sitt fastighetsinnehav även är en del och medlem/delägare i Grönslätt
intresseförening dvs Grönslätt stugområde.
Vidare är det så att merparten av de berörda ej informerade sakägarna inte bor permanent i
varken Sölvesborgs kommun eller Blekinge län. Därför kan inte heller er annonsering i
lokalpressen anses vara tillräckligt. Att frångå det kan resultera i svårare frågeställningar vid
senare tillfälle.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Sid 7 (9)
Dnr 2006/194
Yrkan: Samrådshandlingarna skall översändas till samtliga fastighetsägare inom Grönslätt
intresseförenings upptagningsområde, dvs samtliga medlemmar/fastighetsägare på Grönslätt
stugområde och inte enbart vissa.
2) Rörande ny tillkommande planbestämmelse (angående takvinkel)
Grönslätt består idag av en förhärskande bygg typ med traditionella sadeltak med takvinklar
på 17-30grader. Valmade/pulpet eller hör inte hemma i detta utpräglade stugområde.
Yrkan: Grönslätts ursprungliga byggstil och utformning med låga sadeltak är av högt
kulturellt värde för kommande generationer. Det skall därav införas krav på att
byggnadskonstruktionen skall utföras med sadeltak. Förslag på ny ordalydelse: ”Inom
planområdet skall tak utformas som sadeltak med högsta tillåtna taklutning 30o.”
3) Önskan om tillägg i detaljplan.
Grönslätt är idag unikt naturområde med ett bestånd av äldre lövträd. Men Grönslätt, likt
många andra stugområden, håller tyvärr idag på att förlora dessa äldre fröbärande träd.
Träden spelar en viktig roll i den naturliga föryngringsprocessen men förutom det så är den
även livsviktig som biotop för många hotade arter då den ger skydd och utvecklas i symbios
med växter, svampar, insekter, fåglar och andra djur och bidrar till stor biologisk mångfald.
Äldre träd, och då särskilt bokar och ekar är extra värdefulla då de ensamt kan utgöra
livsmiljö för 1.500 olika arter.
Vidare är det så att många andra kommuner redan idag uppmärksammat problematiken med
avverkningar och har ställt bygglovskrav i de fall fastighetsägaren önskar fälla äldre träd
inom fastigheten.
Yrkan: Jag yrkar härav att det i detaljplanen införs ett generellt bygglovskrav rörande
avverkning av träd vars diameter överstiger 150mm
Länkar: http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Lov--byggande/Lov-anmalan/Marklov/
Andra kommuner som infört bygglov för avverkning
http://www.nacka.se/web/bo_bygga/bygglov/riktlinjer/Sidor/tradfallning.aspx#bevara
http://www.vellinge.se/bygga-bo-miljo/bygglov-tillstand-och-lantmateri/tradfallning/
http://www.kavlinge.se/byggaboochmiljo/bygglovtillstandochfastighetsfragor/bygglovanmala
nochandralov/marklovochtradfallning.4.733c4d9113d1efc66f1b7b.html
http://www.motala.se/sv/Invanare/Miljo-och-trafik/Natur-och-parker/Information-omtradfallning/Marklov-for-tradfallning-i-Varamon/
Kommentar:
För att förtydliga planprocessen och att det inte är möjligt att överklaga en
detaljplan innan den är antagen besvarades detta även med ett mail. I det
klargjordes att ifall inget yttrande inkom under samrådstiden skulle
överklagandet gälla som yttrande och Daniel Ohlins möjlighet att
överklaga beslutet efter antagande kvarstår därmed ifall hans synpunkter
inte blir tillgodosedda.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
Sid 8 (9)
2015-06-09
Dnr 2006/194
Planhandlingarna har under samrådstiden funnits tillgängliga på
Sölvesborgs kommuns hemsida, uppsatta på stadsarkitektavdelningen och i
det här fallet även på Grönslätts intresseförenings hemsida, där finns även
planhandläggarens kontaktuppgifter. Utskick har gjort till samtliga inom
planområdet och till dem som äger fastigheter närmast planområdet.
Den tidigare planen begränsar inte takvinkeln, eller takutformningen. I den
del av stugområdet som inte ändras är takvinkeln satt till högst 30 grader,
varför vi valde att gå på den linjen även här. Högre takvinklar möjliggör för
högre hus. Sadeltak är den förhärskande, men inte den enda taktypen inom
området.
Det finns tre anledningar till att kommunen valt att inte föreslå marklov för
trädfällning. Den första är att det riskerar att bli ett trubbigt verktyg, vem
ska kontrollera, vilka påföljder blir det osv. Det andra är att ett träd som
har en hög stamdiameter inte nödvändigtvis är ett bevarandevärt träd. Det
tredje, och kanske tyngsta argumentet är en farhåga att det ska få en
motsatt effekt. Att träd ska fällas innan de når en allt för hög stamdiameter
för att kringgå lovplikten.
Länsstyrelsen hanterar frågor som styr skyddsvärda träd. En inventering kan
beställas med syfte att kartlägga skyddsvärda arter och gamla träd.
Exempelvis har Skogsstyrelsen inventerat skogen inom den intilliggande
fastigheten Stiby 28:1 och där hittat skyddsvärda biotoper. En sådan
inventering kan beställas av er som stugförening för att säkerställa de
värden som eventuellt finns.
SAMMANFATTNING
Inkomna synpunkter medför följande kompletteringar inför antagande:
Under rubriken Fastighetsrättsliga frågor förs en följande in:
Gemensamhetsanläggning
För att kunna reglera drift och underhåll av allmänna platser bör en
gemensamhetsanläggning bildas och förvaltas av en samfällighetsförening.
Den fastighetsägare som vill ha andel i gemensamhetsanläggningen har rätt
att ansöka om en lantmäteriförrättning för att inrätta en
gemensamhetsanläggning. Efter beslut på föreningsstämma har en
samfällighetsförening rätt att ansöka om omprövning av en
gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. Dessutom kan vissa
myndigheter ansöka om en anläggningsförrättning, till exempel Trafikverket
i samband med byggande av vägar och järnvägar
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsarkitektavdelningen
Sid 9 (9)
2015-06-09
Dnr 2006/194
Bestämmelsen där tomtstorlek binds till vilken bebyggelsetyp som uppförs
ändras till: Mom 2 På med Sk betecknat område är minsta tillåtna
tomtstorlek 800m2.
Paragraf 6 mom 2 ändras till: Mom 2 På tomt, som omfattar med F eller Sk
betecknat område är högsta tillåtna bruttoarea max 20% av tomtstorleken,
dock högst 180 m2 bruttoarea.
Kraftledning
Inom området finns ett befintligt elnät som består av två stycken
stolpstationer, lågspänningsledningar både i mark och i luft, samt en
högspänningsledning.
Kraftledningarna omfattas av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter,(i
nuläget av ELSÄK-FS 2008:1 och 2010:1). Starkströmsföreskrifterna reglerar
bland annat höjd över mark, avstånd från ledning till byggnad, brännbart
upplag och parkeringsplatser m.m. För att kunna bibehålla ledningarna
måste de av Elsäkerhetsverket bestämda föreskrifterna följas. Det får inte
göras avkall på el, person eller driftsäkerhet.
STÄLLNINGSTAGANDE
Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås byggnadsnämnden besluta att
-
bemöta ingivna erinringar eller andra synpunkter i enlighet med
stadsarkitektavdelningens samrådsredogörelse,
-
göra föreslagna redaktionella ändringar och kompletteringar av planhandlingarna
samt
-
anta planen
Stadsarkitektavdelningen
2015-06-09
Maria Houmann
Stadsarkitekt
Hanna Emenius
Planeringsarkitekt
