På samma våglängd

På samma
våglängd
En faktatext som kompletterar filmen ”På samma våglängd”
Förord
Denna faktatext utgör ett komplement till filmen ”På samma våglängd”. Texten är, liksom filmen, en översättning och bearbetning av
det norska materialet ”På bölgelengde”.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har valt att översätta
materialet då vi tycker att det tydliggör akustikens, pedagogikens och
hörteknikens betydelse för en god lärmiljö för barn, unga och vuxna
med hörselnedsättning.
Filmen till denna faktatext finns på SPSM:s webbplats:
www.spsm.se och på Hörselboken: www.horselboken.se
Det ursprungliga materialet hittar du på www.acm.no/paabolgelengde/
index.html
September 2013
Anette Wiklund, Anna Kjellander och Håkan Bergkvist
Specialpedagogiska skolmyndigheten
I texten används ordet hörapparat som samlingsbegrepp
för bakom-örat-apparat, kokleaimplantat, benförankrad
hörapparat med flera. Ordet hörteknik avser den teknik
som används i kombination med hörapparat.
Omslagsbild: Getty Images
2
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
Innehåll
Förord
2
A. Pedagogisk anpassning
5
Pedagoger5
Föräldrar6
Skolans ledning
6
Kommunikation6
Svenskt teckenspråk, STS
7
Tecken som stöd, TSS
7
Avläsning7
Samtalsregler8
Skolledarens ansvar
8
Val av rum och grupprum
9
Gruppens storlek
9
Rutiner9
Pedagogiskt upplägg
10
Deltagande10
Elevens placering
10
Användande av teknisk utrustning
11
Förutsägbarhet11
Buller11
Visualisering11
Attityder12
Läromedel12
Samarbete13
B. Teknisk anpassning 14
Hörapparat14
Mikrofon- och ljudanläggning
15
Teleslinga16
Ljudutjämningssystem17
Förberedelser och rutiner
18
3
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
Innehåll C. Fysisk anpassning
19
Akustik19
Bullerförhållanden20
Ljud i klassrummet
20
Efterklang och akustik
20
Bakgrundsbuller20
Olika bullerkällor
21
Egenproducerat buller
21
Ljusförhållanden22
En god visuell miljö har
22
Elevens placering
22
D. Fakta om hörseln
23
Hörselnedsättning23
Orsaker24
Audiogram24
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
26
Språkliga konsekvenser
27
Känslomässiga konsekvenser
27
Sociala konsekvenser
28
Fysiska konsekvenser
29
Strategier30
4
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
A. Pedagogisk anpassning
Du har en elev med en hörselnedsättning. Som lärare är du elevens
huvudsakliga stöd och kan bidra till att underlätta en lärande miljö
som ger alla elever möjlighet till deltagande och inkludering.
När det gäller elever med hörselnedsättning är det särskilt viktigt
att fokusera på optimala lyssningsförhållanden. Det bidrar till en
positiv inlärningsmiljö för alla elever och för dem som undervisar.
När du planerar och genomför ditt pedagogiska arbete finns det
många faktorer du måste ta hänsyn till för att skapa gynnsamma
villkor för kommunikation. Exempel på det är kunskap om hörsel,
konsekvenserna av en hörselnedsättning, anpassning för en lärande
miljö, organisation, visualisering och arbetsro. Det här är faktorer
som inte bara elever med hörselnedsättning kan dra nytta av, utan
alla elever.
Pedagoger
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger specialpedagogiskt
stöd till pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och
skolförvaltningar. Förfrågningar om stöd kan gälla alla åldersgrupper
och alla skolformer. SPSM erbjuder även kurser.
Syftet med kurserna är att ge en grundläggande insikt i och förståelse för vilka konsekvenser en hörselnedsättning kan ha för den
enskilda eleven. För lärare är det viktigt att delta i sådana kurser i
god tid innan undervisningen påbörjas. Då blir det lättare att anpassa
undervisningen till eleven med hörselnedsättning.
Länk till SPSM:s webbplats:
www.spsm.se
5
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Föräldrar
Alla landsting i Sverige erbjuder stöd och föräldrakurser till föräldrar
som har barn som är döva eller har hörselnedsättning. Dock kan det
skilja sig mellan olika landsting när det gäller hur organisationen
runt tekniska hjälpmedel ser ut och om landstingets uppdrag även
omfattar kartläggning av akustik. Kontakta ditt landsting för mer
information.
Skolans ledning
Ett viktigt mål med en kurs- och informationsverksamhet är att tydlig­
göra vem som är ansvarig för vad när det gäller den nödvändiga
anpassningen. Anpassningen av undervisningen och organisationen
är viktig. De flesta barn med hörselnedsättning har även behov av
tekniska hörhjälpmedel. Vad man kanske inte tänker så mycket på
är anpassningen av rummens akustiska egenskaper, och därför är det
viktigt att skolans ledning har kunskap om hörselnedsättningar.
Det kan ordnas särskilda kurser för skolpersonal där även skolledare
med fördel deltar. Erfarenheter visar att just gemensamma kurser
kan ge positiva effekter och större förståelse för de konskevenser en
hörselnedsättning har för eleverna och omgivningen.
En gemensam förståelse för de utmaningar som finns och hur
dessa ska bemötas är viktigt eftersom det är skolans samlade ansvar
och inte enskilda lärares.
Kommunikation
En hörselnedsättning innebär att det kan vara svårt att höra vad som
sägs. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur olika kommunikativa situationer påverkar möjligheten till delaktighet, inte
bara i klassrummet utan också på raster.
Som pedagog är det viktigt att du har kunskap om olika strategier
som kan underlätta en god kommunikation. För personer med hörselnedsättning är det viktigt att kunna använda andra sinnen för att
uppfatta tal och för att kunna delta aktivt i gruppen.
I kommunikation använder vi olika strategier i olika situationer.
Kommunikationsstrategier innefattar exempelvis användning av
tecken, tal, mimik, kroppsspråk, naturliga tecken och gester.
6
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Svenskt teckenspråk, STS
Svenskt teckenspråk är ett visuellt språk. Det uttrycks med ansiktet,
händerna och kroppen och uppfattas med synen. Teckenspråket kan
framföras med flera språkliga signaler samtidigt och utnyttja rumslig
information, till skillnad från talade språk som är linjära. Teckenspråket
är ett eget språk med egen grammatik. I Sverige blev teckenspråk erkänt
som språk 1981 då man slog fast att teckenspråk är personer som är
dövas första språk och den skrivna svenskan deras andra språk.
Tecken som stöd, TSS
Många personer med hörselnedsättning är hjälpta av att visuellt stötta
upp det talade språket. Ett sådant visuellt avläsningsstöd kan vara
tecken som stöd, TSS. Det lånar tecken från det svenska teckenspråket
och stöttar det talade språket med tecken för att underlätta avläsning.
Traditionellt har begreppet TSS varit en metod för personer som
blivit döva eller fått en grav hörselnedsättning som vuxna. De använder
TSS som stöd för sin avläsning av det talade språket.
Man kan också stöta på metoden tecken som alternativ och
kompletterande kommunikation, TAKK, som påminner om TSS och
där tecken lånas från teckenspråket. Det som skiljer är dock målgruppen. TAKK används av och för hörande personer med tal- och
språkstörningar, utvecklingsstörning och som är på väg mot ett talat
språk men som behöver ett alternativ eller ett komplement till det.
Avläsning
Avläsning eller läppavläsning innebär att man uppfattar tal genom
att titta uppmärksamt på talaren. I det ingår också tolkning av
kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester.
Avläsning underlättas av bra och tillräcklig belysning, att man talar
om välkända saker, att situationen anpassats när det gäller buller,
närhet, ljus, distraktioner, att flera sinnen kan användas och att
mottagaren är förberedd, motiverad och koncentrerad.
Mycket av det förutsätter att vissa fysiska anpassningar har gjorts
– att man har god akustik, bra belysning och bullerdämpning.
Visualisering är viktigt under samtal med personer med nedsatt
hörsel. Vi är olika när det gäller användningen av kroppsspråk, men
det är viktigt att vi vågar betona vad vi säger med mimik,
kroppsrörelser och naturliga gester. Det underlättar förståelsen.
7
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Samtalsregler
Goda råd när du talar med en person som har en hörselnedsättning:
• Du bör vända dig mot och prata direkt till personen.
• Använd normal styrka i rösten.
• Placera dig så att ljuset faller på ditt ansikte. Stå inte med
ryggen mot ett ljust fönster.
• Undvik onödigt buller under samtalet. Du kan sänka ljudet på
radio och TV. Men om det är en plats där det inte är möjligt
att dämpa buller ska du ta hänsyn till det och kanske inte
förmedla viktig information under sådana omständigheter.
• Munnen ska vara väl synlig – prata inte med mat i munnen.
Att tugga tuggummi försvårar också läppavläsning.
• Tala tydligt och inte för fort men heller inte för långsamt.
Upprepa om så behövs och gärna med andra ord.
• För den som har nedsatt hörsel kan det vara svårt att uppfatta
allt som sägs. När du eller någon i sällskapet till exempel
skrattar, se till att personen vet varför du skrattar.
• I ett gruppsamtal är det viktigt att se till att alla uppfattar när
man byter samtalsämne. Tala en i taget och använd gester,
exempelvis hand- eller huvudrörelser, för att betona vem som
tar ordet.
Skolledarens ansvar
Kommunen har ansvar för alla sina barn och elever i förskola och
skola. Rektor har ansvar för att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål och för att de får utvecklas så
långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Planeringen inför
mottagandet måste därför ske i god tid så att rätt budget kan avsättas
för anpassningar av akustik och ljusmiljö. Planeringen är också viktig
för schemaläggning, teknikinstallation och fortbildning av personal
så att det kan genomföras före elevens skolstart.
8
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Val av rum och grupprum
När man väljer klassrum till grupper där elever med hörselnedsättning
vistas måste man väga in flera faktorer. Rummens placering kan
inverka. Externt buller från trafik, en lekplats eller ett arbete som
pågår i området måste beaktas.
Även inre buller från exempelvis ventilationsanläggning, hiss,
belysningsarmatur och liknande måste beaktas innan man beslutar
om vilka rum som ska anpassas. Dessutom är det viktigt att tänka på
att grupprummen ska befinna sig i närhet till varandra, särskilt med
tanke på att man vill kunna använda tekniska hjälpmedel på ett flexibelt sätt.
Därefter ska de akustiska förhållandena i rummen anpassas och
den nödvändiga tekniska utrustningen installeras. Det gäller alla rum
där eleven med hörselnedsättning ska ha sin utbildning.
Gruppens storlek
Storleken på gruppen kan ha betydelse för elevens utbyte av undervisningen. Det påverkar också hur aktivt eleven kan delta i gruppen.
En flexibel organisation med små grupper är det bästa.
Lärande i mindre grupper kräver en flexibel schemaläggning och
kommer att involvera många av dem som arbetar på skolan. Lärare
som får ansvar för en elev med hörselnedsättning måste
nödvändigtvis göra vissa förändringar i de etablerade
utbildningsprogrammen. Därför är det viktigt att också skolledarna
är involverade i de ändringar som krävs.
Rutiner
Skolledare har ett ansvar att se till att skolan har bra interna rutiner som
underlättar anpassning och genomförande av planerade aktiviteter.
Det är viktigt att vikarier som sätts in i fall av sjukdom eller
annan frånvaro har kunskap om hörselnedsättning och pedagogiska
konsekvenser. Det är också viktigt att vikarierna vet hur man använder
den tekniska utrustningen.
9
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Pedagogiskt upplägg
Som pedagog är du ansvarig för att anpassa undervisningen till dina elever.
När de fysiska och tekniska villkoren är uppfyllda har du en bra
utgångspunkt för att anpassa förhållandena till den enskilda eleven
och att bidra till en god inlärningsmiljö.
En anpassning med fokus på ljudmiljön handlar om att skapa
struktur, förutsägbarhet och arbetsro. Oavsett om eleverna har en
hörselnedsättning eller inte, kan en sådan anpassning leda till ökad
trygghet och göra det lättare för alla att hantera oförutsedda händelser
som kan inträffa i det dagliga skollivet.
Deltagande
Barn som hör normalt fångar hela tiden upp kommentarer från
omgivningen, både det som är riktat till dem själva och det som är
ämnat till andra. På det sättet lär vi oss de normer och regler som
gäller i olika sociala sammanhang.
Det är viktigt att vara medveten om att barn med hörselnedsättning
riskerar att missa mycket av vad som händer i dessa socialiseringsprocesser. Avsaknaden av referensramar gör att barn med hörselnedsättning kan vara utsatta i sina relationer med andra. Därför måste
man vara klar över de regler och principer som gäller – inte bara i
samband med de organiserade verksamheterna i skolan, utan också
de som utvecklas bland eleverna.
Att vara inkluderad innebär att man till fullo kan delta i de aktiviteter
som äger rum både inom undervisningen och utomhus under raster.
Elevens placering
Elever med hörselnedsättning använder i hög grad synen för sin
kommunikation. Eleven bör därför placeras på ett sådant sätt att
läraren är väl synlig samtidigt som eleven kan se så många som
möjligt av sina kamrater.
Det gör att ljusförhållandena är viktiga. I klassrummet ska det
vara bra belysning och man ska ha möjlighet att skärma av mot solen.
Eleven bör därför sitta med ryggen mot fönstren så att så mycket ljus
som möjligt faller på ansiktena på dem som talar. Om den som talar
har fönstret bakom ryggen kommer motljuset att göra läppavläsning
avsevärt svårare för eleven.
10
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Användande av teknisk utrustning
För att undvika att det blir för mycket fokus på utrustningen kan du
ha ett avtalat tecken med eleven när ni tillsammans kontrollerar att
ljudet fungerar.
Förutsägbarhet
En god struktur i undervisningen gör att skoldagen blir förutsägbar
för eleverna.
Buller
Buller kan vara många saker – allt från stolsben som skrapar, saker
som läggs på ett bord, höga röster, småprat från andra elever och till
allmän oro i en grupp. Det finns många olika sätt att eliminera buller,
till exempel ljuddämpande kuddar, tassar på stolsben, mjuk beläggning
på skrivbord, och naturligtvis bör man hålla en lugn och strukturerad
undervisning. Om du vill veta mer om buller kan du läsa under rubriken
”Fysisk anpassning”.
Visualisering
Personer med hörselnedsättning använder synen aktivt för att kompensera för sin hörselnedsättning. Därför blir det viktigt att visualisera
mycket av det som händer i undervisningen.
Vi bör vara medvetna om att många barn med hörselnedsättning
kan ha synproblem. Bland personer med hörselnedsättning finns tolv
gånger fler människor som har en synnedsättning jämfört med hörande.
Du som lärare bör tala med föräldrarna och skolsköterskan om det.
Elevens syn bör också kontrolleras regelbundet.
Användningen av konkretisering, kroppsspråk och ansiktsuttryck
gör det lättare för eleverna att förstå tal och kan hjälpa till att undvika
missförstånd. Användning av whiteboard, interaktiva skrivtavlor och
tavla med dagsscheman eller veckoscheman är bra hjälp. Samma sak
med bildmaterial.
Det är väldigt svårt att vara uppmärksam till hundra procent hela
tiden. Hörande elever kan titta ut genom fönstret och ändå uppfatta
11
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
vad som sägs. En elev med hörselnedsättning behöver använda både
syn och hörsel för att kunna följa med. De betonar själva vikten av
visualisering av informationen, täta pauser och variation i aktiviteterna.
Attityder
Attityder är inte något vi har, utan det är något vi utvecklar i samspel
med andra. Attityderna vi har är ett resultat av erfarenheter, faktakunskaper och inflytande från andra.
En lärares inställning till eleverna och sin egen undervisning kommer att påverka både undervisningen och hur eleverna trivs i skolan.
Din attityd till personer med hörselnedsättning påverkas av hur väl
du förstår vilka konsekvenser det har för en person att ha nedsatt
hörsel. Att barn med hörselnedsättning blir bemött utifrån sina egna
förutsättningar är viktigt för den språkliga, emotionella, sociala och
kognitiva utvecklingen.
Som pedagog är det därför viktigt att du förstår att hörselnedsättning medför särskilda utmaningar. De förväntningar och krav du
ställer på eleven kommer att påverka den bild eleven får av sig själv.
Och det är inte fel att ställa samma krav på en elev med nedsatt hörsel
som på en hörande, så länge båda blir bemötta på sina egna premisser.
För att möta dessa utmaningar på bästa möjliga sätt måste man ha
ett bra samarbete mellan skola och hem.
Läromedel
Idag finns det en del läromedel tillgängliga som kan vara till hjälp
för dig i din undervisning. Många lärare väljer också att anpassa eget
material i olika ämnen.
På följande webbadresser finns mer information och tips på läromedel:
www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Dov-eller-nedsatt-horsel/
www.spsm.se/Stod-i-skolan/Laromedel1/
12
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
A. Pedagogisk anpassning
Samarbete
Det är många verksamheter som samarbetar för att göra utbildningen
tillgänglig för elever med hörselnedsättning. Bland de olika verksamheterna finns landstingens hörcentraler och hörselhabiliteringar,
kommunernas stöd- och resursteam och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Det kan vara svårt att få reda på vem som ansvarar för vad. För
att elever med hörselnedsättning ska få sina rättigheter uppfyllda är
det viktigt att skolans ledning inleder ett samarbete med ovan nämnda
instanser.
Med bra avtal och rutiner för samarbete har eleven möjligheter att
aktivt delta och vara inkluderad i skolan.
Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram
Åtgärder skrivs med fördel in i åtgärdsprogrammet utifrån individuella
utvecklingsplaner.
13
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
B. Teknisk anpassning
B. Teknisk anpassning
Personer med hörselnedsättning har många gånger hörapparater som
de använder under dagen. Men i många situationer är det inte tillräckligt för att kunna uppfatta tal. För elever med hörselnedsättning
är det ofta nödvändigt med andra hjälpmedel i skolan. Det kan innebära att lärare och kamrater måste använda mikrofoner och att
utrustning behöver installeras i klassrummet.
Hörapparat
För de flesta personer med hörselnedsättning är hörapparat det viktigaste hjälpmedlet. En hörapparat är ett individuellt hjälpmedel som
anpassats till individens hörselnedsättning. Men oavsett hur bra
hörapparaten fungerar, kommer eleven inte att få en helt normal
hörsel. Det kan fortfarande vara svårt att uppfatta tal, speciellt om
det är mycket bakgrundsljud och om avståndet till den som talar är
2–3 meter eller mer. Det kan du läsa mer om under rubriken ”Ljud i
klassrummet”.
Hörapparaten fungerar som ett ljudförstärkningssystem. I hör­
apparaten finns en mikrofon som fångar upp ljud. Elektroniken
behandlar och förstärker ljudet, och en liten högtalare, vibrator eller
elektrod skickar ljudet in i örat. Elektroniken drivs av ett särskilt batteri
för hörapparater och det måste bytas relativt ofta. På hör­centralen
testar man hörseln och sedan provar man ut en lämplig hörapparat.
Den justeras eller programmeras sedan efter hörselnedsättningen.
En benförankrad hörapparat kan passa personer som till exempel
har en deformerad hörselgång. Med denna leds inte ljudet via hörselgången eller mellanörat som med traditionella hörapparater. Istället
skickas ljudet runt det skadade eller problematiska området och når
innerörat genom benledning.
Personer med grav hörselnedsättning kan få kokleaimplantat, CI.
Det är en avancerad typ av hörapparat där en elektrod opereras in i
innerörat. På samma sätt som i andra hörapparater är det en mikrofon
som fångar upp ljudet och elektronik som behandlar ljudsignalen.
Hörapparaten hänger bakom örat och ljudet sänds trådlöst genom
huden, bakom örat, till en mottagare som är inopererad. Därefter
14
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
B. Teknisk anpassning
skickas signalen vidare till en elektrod som är kirurgiskt placerad i
innerörat. Här stimuleras hörselnerven, vilket hjärnan uppfattar som
ljud. Ljudet har dock inte samma kvalitet som det ett vanligt öra
uppfattar, och utbytet av ett kokleaimplantat kan variera. Men
genom träning och med goda lyssningsförhållanden kan många
uppfatta tal på ett bra sätt och själva utveckla ett bra talat språk.
Många hörapparater har också inbyggd telespole, och då kan man
välja att lyssna genom hörapparaten eller via teleslinga, eller båda
samtidigt. Om du vill veta mer om hur telespolen fungerar kan du
läsa under rubriken ”Teleslinga” längre ner i texten.
Några hörapparater har även inbyggd radiomottagare. Syftet är
inte att lyssna på radio, utan att kunna använda en trådlös mikrofon
och sända ljudet direkt till hörapparaten. Mer om det hittar du under
rubriken ”Teleslinga”.
En del barn har svårt att sköta hörapparaten själv och då måste
läraren hjälpa till. Det kan vara en av de saker som det är en bra idé
att prata med föräldrarna om.
Läs mer om hörapparater på horselboken.se
www.horselboken.se/faktadel/tekniska-hjalpmedel/horapparater/
Mikrofon- och ljudanläggning
I klassrum med elever med hörselnedsättning kan man se både lärare
och elever använda mikrofoner.
Men är det nödvändigt med mikrofoner? Eleven med hörselnedsättning har ju hörapparat, och vissa lärare kan tycka att de har en
sådan stark röst att de verkligen kan höras utan mikrofon.
Om det finns bakgrundsbuller, till exempel någon som prasslar
med papper eller flyttar på en stol, blir det svårt att uppfatta vad som
sägs. Om du använder mikrofon kommer det som sägs i den att uppfattas betydligt starkare än bakgrundsbullret. Att tala i en mikrofon
kan liknas vid att du med behaglig röststyrka talar nära elevens öra
– alltså optimala förhållanden.
Som lärare är det ditt ansvar att använda utrustningen på rätt
sätt och att hitta bra sätt att kontrollera att allt fungerar. Det kan
vara en god idé att avtala med eleven att ni ska ha ögonkontakt i
början av lektionen – efter att du har aktiverat mikrofonen – så att
eleven kan nicka som ett tecken på att han eller hon hör vad du
säger. Det är inte alla elever som gillar den uppmärksamhet de får
om du i varje lektion börjar med att säga: ”1-2-3 – hör du mig?”.
15
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
B. Teknisk anpassning
Trådlösa mikrofoner har ganska lång räckvidd. Du måste därför
komma ihåg att du ska stänga av mikrofonen när du inte vill bli
hörd. Om du till exempel går runt i klassen och hjälper andra elever,
går in på ett grupprum för att lära andra, går i korridoren eller till
personalrummet och glömmer att stänga av mikrofonen, kan det du
säger höras av eleven med hörapparat.
Elevmikrofoner används av samma skäl som lärarmikrofoner.
Det är naturligtvis viktigt att eleven med hörselnedsättning också
hör vad kamraterna säger. Att ha bra rutiner för användning av
elevmikrofoner så att det fungerar automatiskt är viktigt. Många
lärare ser det som ett sätt att disciplinera eleverna och att upprätthålla lugn och ordning i klassrummet när man har regler om att man
ska be om ordet vid användning av mikrofon.
Trådlösa mikrofoner behöver batterier för att fungera. Vanligen
används uppladdningsbara batterier. Därför är det viktigt att ha bra rutiner för daglig laddning av batterierna i lärarens och elevernas mikrofoner.
När man använder en signalkälla, som exempelvis radio, cd-spelare,
video, interaktiva skrivtavlor eller datorer, måste man se till att ljudet
överförs till ljudanläggningen. Det bör ske genom en fast anslutning
av signalkällan. Som en nödlösning kan man även placera en lärareller elevmikrofon vid högtalaren.
När man använder trådlösa mikrofoner i klassrummet kan signalen
från mikrofonen skickas till elevens hörapparat på olika sätt. Det finns
olika tekniska lösningar för det.
Teleslinga
I huvudsak finns det två grupper av hörtekniska undervisningshjälpmedel:
1. Fasta installationer
Fasta installationer består av flera delar. Dels teleslingan som utgörs
av en elektrisk ledning monterad längs väggarna i exempelvis ett
klassrum. Andra delar är trådlösa mikrofoner och stationära radiomottagare som är kopplade till slingförstärkaren. Slingförstärkare är
i sin tur ansluten till teleslingan.
När slingförstärkaren driver en ström, som bestäms av talet i
mikrofonerna, genom teleslingan, uppstår ett magnetfält i klassrummet.
Hörapparatens telespole kan fånga upp fältet och omvandla det till
elektrisk energi som sedan processas i hörapparaten.
Om eleven har en hörapparat med telespole så kan hon eller han
16
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
B. Teknisk anpassning
ansluta trådlöst till teleslingan och på så sätt höra lärare och kamrater
som talar i sina mikrofoner.
Fördelen med fasta installationer är att det ger förutsättningar för
driftsäkra och funktionella tekniklösningar.
2. Bärbara eller portabla system
Med bärbara eller portabla system har eleven, förutom sin hörapparat,
också en halsslinga som är kopplad till en portabel mottagare. Andra
lösningar kan vara en liten mottagare som ansluts direkt till hörapparaten. Lärare och kamrater har mikrofoner precis som i fasta installationer. Fördelen med portabla system är att de inte är bundna till ett
visst rum. En nackdel kan vara att det är fler ”tillbehör” och att
någon måste ansvara för att utrustningen flyttas mellan olika lokaler
och klassrum.
En fast anläggning i ett klassrum kan kombineras med ett bärbart
eller portabelt system som kan användas utanför klassrummet.
I regel är det bara eleven som lyssnar via sin hörteknik som därmed
kan avgöra om den fungerar. Därför är det viktigt att lärare och elev
samarbetar på ett sätt som visar läraren att hörtekniken fungerar.
Om det finns flera elever med hörselnedsättning i en skola och
man behöver använda flera teleslingor av traditionellt slag, kan det
uppstå problem. Signalen från teleslingan är nämligen inte begränsad
av väggarna i klassrummet utan sprider sig genom väggar, golv och
tak. Det innebär att man inte kan använda teleslinga samtidigt i två
rum som ligger nära varandra.
Modern slingteknik använder så kallade okorrelerade slingor, där
två oberoende slingsystem skapar ett jämt magnetfält i rummet som
snabbt minskar utanför rummet. Med den tekniken kan slinganläggningar förläggas i klassrum som ligger med enbart några meters
avstånd från varandra.
Ljudutjämningssystem
På samma sätt som teleslingan bygger ett ljudutjämningssystem på
att läraren har en trådlös mikrofon. Dessutom bör det finnas en eller
flera elevmikrofoner. På väggen finns radiomottagare monterade som
tar emot signaler från mikrofonerna. Signalerna sänds till en förstärkare som är ansluten till en eller flera högtalare i rummet.
Ljudet från mikrofonerna hörs av alla i klassrummet, både de med
och de utan hörapparat. Fördelen är att alla elever hör läraren bättre,
och vem som helst kan kontrollera att systemet fungerar. Man får
17
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
B. Teknisk anpassning
också bättre kontroll på sin egen mikrofonteknik på så sätt att man
kan undvika onödiga missljud, exempelvis från andetag. Sådana system
kan också användas av elever som inte har hörapparater med telespole,
och är bra för elever som har en så pass liten hörselnedsättning att de
inte använder hörapparat.
Det kan vara en utmaning att hitta den bästa platsen för högtalare
så att lyssningsförhållandena blir gynnsamma för en elev med hörselnedsättning. En hörselingenjör från hörselvården kan hjälpa till med det.
Det är inte bara elever med hörselnedsättning som har stor nytta av
ett sådant system. Många lärare upplever att alla elever uppfattar bättre
och bli mer koncentrerade när man använder ett ljudutjämningssystem.
Det är viktigt att poängtera att akustiska förhållanden måste vara
goda vilket innebär kort efterklangstid och låga bullernivåer. Boverket
anger i sina byggregler att samhällets minimikrav på skolans akustiska
miljö är ljudklass C enligt Svensk Standard SS25268:2007.
Ett ljudutjämningssystem kan aldrig kompensera för en dålig
akustik snarare skapas nya problem om de akustiska
förutsättningarna inte är bra.
Ett ljudutjämningssystem aldrig kan ersätta en teleslinga. Man ska
istället se det som ett komplement.
Förberedelser och rutiner
När det finns en elev med hörselnedsättning i klassen är det bra att
klasskamrater får information om de anpassningar som gjorts i
klassrummet. Det är viktigt att eleven och vårdnadshavare får säga
sin mening om hur de vill att den informationen ska ges.
Vissa personer med hörselnedsättning kanske vill informera
omgivningen själva, medan andra föredrar att hålla sig i bakgrund.
Istället kanske klassföreståndaren eller en mentor, skolsköterskan, en
hörselpedagog eller föräldrarna kan ge information.
Det är bra om de andra eleverna kan prova hur det är att använda
hörapparat och hur besvärande det kan vara med buller. De bör också
få information om hur man använder elevmikrofoner. Det är viktigt att
hela klassen hittar goda rutiner för laddning av mikrofonerna och hur
man säger till när lärare eller elever glömmer att använda mikrofon.
18
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
C. Fysisk anpassning
C. Fysisk anpassning
För offentliga byggnader finns det krav på bra utformning och tillgänglighet. Oavsett funktionshinder ska alla ha tillgång till offentliga
byggnader och kunna delta i de aktiviteter som äger rum där.
För personer med hörselnedsättning som använder hörapparat är
det viktigt med god akustik och minimalt med buller. Skolan är en
offentlig byggnad, och för barn med hörselnedsättning är det viktigt
att anpassningar gjorts för att få goda lyssningsförhållanden.
Akustik
I dagligt tal hör vi folk säga: ”det var dålig akustik på kaféet, hopplöst
att höra vad folk sa” eller ”det var mycket fin akustik på konserten”.
Då pratar vi om hur ljud beter sig i ett rum. Ljudet reflekteras från
väggar, golv och tak, och reflekteras tillbaka ut i rummet i varierande
grad. Det handlar om efterklang och säger oss hur lång tid det tar
innan ljudet ”dör ut” i ett rum.
Om det är kort efterklang kommer ljudet att dö ut snabbt. I ett
hus byggt av trä och som har mattor, möbler och textilier, är det kort
efterklang. I ett rum med lång efterklang kommer ljudet att ”hänga
kvar” länge i rummet innan det dör ut. I en simhall är det till exempel
lång efterklang, och även i en kyrka som byggts av sten. Det är bra
för orgelmusik och psalmsång, men det är svårt att uppfatta tal i
sådana utrymmen.
Även för dem som hör normalt kan det vara svårt att uppfatta tal
i rum med mycket efterklang. För dem som använder hörapparat blir
det mycket svårt och ibland nästan omöjligt.
När akustiken i ett klassrum har förbättrats för en elev med hörselnedsättning har många skolor upptäckt att det är det mest populära
klassrummet. Både lärare och elever märker att det är lättare att
arbeta i en lokal med bra akustik. Resultatet är att man ofta vill att
motsvarande förbättringar görs i alla klassrum på skolan.
19
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
C. Fysisk anpassning
Bullerförhållanden
De flesta människor känner sig obekväma med buller och för dem
som använder hörapparat gör buller det svårt att uppfatta tal. I ett
bullrigt klassrum får en elev med nedsatt hörsel koncentrera sig i
onödan för att förstå vad som sägs. Det är mycket krävande och många
elever med hörselnedsättning är väldigt trötta när skoldagen är slut.
Ljud i klassrummet
Forskning visar att ljudmiljön har en avgörande betydelse för en elevs
möjligheter att följa med i undervisningen. I en undersökning från
2006 uppgav nästan 400 elever med hörselnedsättning att ljudmiljön
är den viktigaste faktorn för att kunna delta i undervisning och skolarbete. (Lotta Coniavitis Gellerstedt, ”Om elever med hörselskada i
skolan”, 2006, Specialpedagogiska institutet.)
Efterklang och akustik
Många skolbyggnader har dålig akustik. Speciellt illa kan det vara i
korridorer, trapphus, gymnastiksalar och duschutrymmen men även
i vissa klassrum är efterklangen (eko) för lång.
Bakgrundsbuller
För att tal ska uppfattas utan problem för normalhörande personer
måste det upplevas åtminstone dubbelt så starkt som bullret, cirka
10 dB. Men redan vid lätta hörselnedsättningar blir det svårare att
uppfatta tal i en dålig ljudmiljö. Då måste skillnaden mellan talet
och de störande ljuden vara ännu större, kanske 15–20 dB.
Det är alltså viktigt att se till att det är minsta möjliga buller i
klassrummet, vilket inte bara gynnar personer med nedsatt hörsel.
Om man lyckas ordna en tyst arbetsmiljö blir det mindre oro och
bättre arbetsvillkor för alla.
20
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
C. Fysisk anpassning
Olika bullerkällor
Bullerkällor kan vara ljud från fasta installationer som exempelvis
ventilation, armaturer och hissar. Det kan även vara ljud från korridorer eller intilliggande rum.
I en öppen miljö där många grupper undervisas samtidigt kan det
lätt bli bullrigt. Här blir det extra viktigt med en god akustisk anpassning, en tydlig struktur och arbetsro i grupperna.
Rum som ligger nära en trafikerad väg eller mot en skolgård är
heller inte bra med tanke på buller. Detsamma kan sägas om rum i
söderläge där det kan finnas behov av att öppna fönstren om det blir
för varmt.
Egenproducerat buller
Egenproducerat buller är buller från verksamheten
i klassrummet. Exempel på den typen av buller kan vara
•
•
•
•
•
•
elever som samtalar
stolar och bord som flyttas och skrapar
starka ljud från pennor som faller från bordsytor
papper som prasslar
hårda klackar på ett hårt golv
datorer och annan teknisk utrustning.
Det finns flera sätt att minska sådant buller. Man kan välja en mjuk
golvbeläggning och sätta gummifötter eller tennisbollar på stolsbenen. Man kan ha mjuka skrivunderlägg på skrivborden och använda
inneskor eller tofflor med mjuka sulor.
När det gäller datorer och annan utrustning ska du välja den som
genererar så lite buller som möjligt – och kom ihåg att stänga av
utrustningen när den inte används.
Försök att öka medvetenheten både hos dig själv och dina elever
när det gäller ljudmiljön i klassrummet. Arbetsförhållandena blir
bättre för alla i en lugn miljö.
21
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
C. Fysisk anpassning
Ljusförhållanden
Det är vanligt att den som har en hörselnedsättning använder synen
för att kompensera svårigheten att höra vad som sägs. Därför blir det
viktigt att anpassa den visuella miljön i klassrummet på bästa möjliga
sätt, bland annat med bra belysning.
När det gäller läppavläsning är det viktigt att ha tillräckligt med
vågrätt riktat ljus – inte bara ljus som går rakt ner från taket. Det kan
uppnås genom att man placerar reflexionsgaller på ljusarmaturerna.
Det är också viktigt att undvika ljuskällor som till exempel starkt
solljus genom fönster och spotlights som är felinställda eftersom det
kan blända i synfältet. Reflektioner i tavlor, bilder och bordsytor kan
också vara störande. Välj gärna bord med en matt och mjuk yta.
Det är mycket lättare att koncentrera sig i en visuellt lugn miljö.
Ett rörigt klassrum, exempelvis, skapar mycket ”visuellt buller”.
En god visuell miljö har
•
•
•
•
•
tillräckligt med ljus
bra ljusfördelning
ingen irriterande bländning
inga irriterande kontraster
minimalt med ”visuellt buller”.
Elevens placering
Det är viktigt att hitta den plats i klassrummet som bäst passar för
eleven med hörselnedsättning.
Många elever med hörselnedsättning föredrar en plats långt fram
och närmast fönstret. Då kan de se och höra läraren bra, och det är
lätt att vända sig så att man kan se sina kamrater när de talar.
Dessutom har man fönstret i ryggen och undviker därigenom motljus.
Diskutera gärna placeringen med eleven. Prova också olika placeringar
tills ni hittar den bästa platsen.
Det kan också vara fördelaktigt att placera eleverna i en hästskoform (U-form) eller en halvcirkel och inte i rader. Det gör det lättare
för alla att se sina kamraters ansikten.
Läs mer om hur man skapar tillgängliga lokaler på den här adressen:
www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Larmiljo/
22
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
D. Fakta om hörseln
D. Fakta om hörseln
Hörseln är ett av våra fem sinnen. Enkelt uttryckt kan man dela in
hörseln i tre delar. Det är örat, som består av ytterörat, mellanörat
och innerörat. Sedan har vi hörselnerven som går från innerörat till
hjärnan och slutligen når hörselcentrum i hjärnan.
Hörseln ger oss möjlighet att utveckla ett talat språk. Vi får
information och kunskap genom hörseln och information om alla
ljud omkring oss. Hörseln förmedlar viktiga varningssignaler så att
vi uppfattar farliga situationer som till exempel trafik och brandlarm.
Musik och sång är också något som vi upplever genom hörseln
och hörseln kan berätta om vilka sinnesstämningar andra befinner
sig i. Genom röstlägen, intonation och rytm hör vi i många fall om
människor är glada, arga eller ledsna. Med en hörselnedsättning förlorar vi mycket av det. En hörselnedsättning kan leda till stora utmaningar i vardagslivet, hemmet, skolan och på arbetet eller fritiden.
Hörselnedsättning är en dold funktionsnedsättning som förekommer i alla åldersgrupper. Omkring 10–12 procent av befolkningen
har någon form av hörselnedsättning. Vilka konsekvenser det har för
individen beror på vilken typ och grad av hörselnedsättning han eller
hon har. Den största utmaningen handlar om kommunikation och
för många kan det vara svårt att delta aktivt i samtal.
Hörselnedsättning
Nedsatt hörsel kan orsakas av ett ledningshinder, till exempel en
missbildning, en skada eller sjukdom i ytterörat eller mellanörat. En
sådan typ av hörselnedsättning kan innebära en nedsättning upp till
60 dB och kan därför påverka språkutvecklingen. I de flesta fall av
hörselnedsättning orsakad av ledningshinder kan effekterna av skadan
minskas genom medicinering eller kirurgi.
Nedsatt hörsel kan också bero på vad vi kallar en sensorineural
hörselnedsättning. Då är skadan antingen i innerörat, på hörselnerven
från innerörat till hörselcentrum i hjärnan eller i själva hörselcentrum.
Om sinnescellerna (hårcellerna) i innerörat är skadade, sker det en
liten eller i värsta fall ingen överföring av ljudimpulser. Kvaliteten på
ljudet som överförs beror på hur stor skadan är. Vissa ljudfrekvenser
23
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
D. Fakta om hörseln
blir hörbara, några blir förvrängda och andra kommer inte att överföras alls.
En sensorineural skada kan inte repareras helt, men korrekt
anpassade hörapparater kan för de flesta vara en god hjälp för att
uppfatta ljud.
Orsaker
Det finns många olika orsaker till hörselnedsättning. Här nämner vi
bara några av dessa.
Ofarliga och övergående hörselnedsättningar av ledningshindertyp
som inte kräver någon omfattande behandling kan uppstå. Exempel
på det kan vara lufttrycksförändringar, förkylning och efterföljande
öroninflammation eller inflammation i mellanörat.
För barn som får upprepade öroninflammationer är det viktigt
att vara medveten om eventuella konsekvenser för barnets naturliga
språkutveckling.
En vaxpropp som täpper till hörselgången kan vara en orsak till
ledningshinder och en sådan måste tas bort av läkare.
Kronisk öroninflammation är en vanlig orsak till ledningshinder
och kräver medicinsk behandling. Detsamma gäller otoskleros, som
är en benbildning i övergången mellan stigbygeln och innerörat.
Orsaker till sensorineurala hörselnedsättningar kan bland annat
vara hög ålder, bullerskador, medfödda hörselnedsättningar, olika
sjukdomar och bullerskador, samt för tidigt födda barn. Dessa hörselnedsättningar går inte att operera bort utan hörapparat eller koklea­
implantat kan vara åtgärder.
Överanvändning av vissa typer av mediciner kan också orsaka
sensorineurala hörselnedsättningar.
Audiogram
Vi kan mäta hörseln. Det sker med hjälp av en audiometer.
Resultaten skrivs ut som ett audiogram. Siffrorna överst på audiogrammet, från 125 till 8 000, visar hur många svängningar ljudet har
per sekund. Det kallar vi frekvens och det mäts i enheten Hertz, Hz.
125 Hz är en djup ton, en baston. 1 000 Hz är i mellanregistret
och 8 000 Hz är ett högt ljud som en skarp flöjt. Det viktigaste
frekvensområdet för tal ligger mellan 125 och 8 000 Hz.
24
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
D. Fakta om hörseln
Siffrorna i skalan på sidorna av audiogrammet, från minus 10 till
130, berättar hur starkt ljudet är (volymen). Styrkan mäts i decibel, dB.
Området från minus 10 till 20 dB kallas normal hörsel. Om ljudet
vid de olika frekvenserna måste vara starkare än 20 dB för att vi ska
kunna höra dem, har vi en liten hörselnedsättning. Ju starkare ljudet
måste vara för att vi ska höra det, desto större är hörselnedsättningen.
Vi använder cirklar för att markera hörseln på höger öra och
kryss för vänster öra.
Det är svårt för oss som hör normalt att fullt ut förstå hur ljud
uppfattas av dem som har en hörselnedsättning.
25
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
E. Konsekvenser av
hörselnedsättning
En hörselnedsättning har flera konsekvenser för ett barn.
Individuella skillnader beror på ett antal faktorer, exempelvis
•
•
•
•
grad av hörselnedsättning
typ av hörselnedsättning
tidpunkt när hörselnedsättningen inträffade
vilka åtgärder som vidtagits.
Men oavsett typ eller grad av hörselnedsättning kan det att vara svårt
att uppfatta tal, vilket kan leda till en försenad utveckling av talspråket.
En bra språkutveckling är en förutsättning för en god social och
känslomässig utveckling.
En konsekvens som få tänker på är att personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga för buller. För elever som har svårt att
uppfatta tal kan buller i värsta fall leda till att eleven endast får en
begränsad nytta av vanlig utbildning. Även i det sociala samspelet
med andra kan buller vara ett problem.
Elever med hörselnedsättning kan ha god nytta av hörteknik.
Men det är svårt att säga hur väl tekniken eller den enskilde kommer
att fungera med den utrustning som förskrivs av hörselvården. Därför
är det nödvändigt med kontinuerlig utvärdering av de åtgärder som
görs. En del elever kan också ha progressiv hörselnedsättning (försämring) vilket kräver ytterligare uppföljning.
I följande avsnitt får du lära dig mer om vilka konsekvenser en
hörselnedsättning kan få i en elevs språkliga, känslomässiga och sociala
utveckling och hur hörselnedsättningen kan påverka eleven rent
fysiskt. Du kan också bekanta dig med de olika strategier som elever
med hörselnedsättning kan utveckla.
26
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
Språkliga konsekvenser
Vi utvecklar ett talat språk genom att lyssna och imitera vad andra
säger. När det är svårt att förstå tal förlorar man en hel del information och språkutvecklingen kan fördröjas. Inte bara talspråket utan
också begreppsutvecklingen, förmågan att förstå ord och begrepp,
kan hämmas.
I skolan kan eleven ha svårt att höra allt som sägs i undervisningssituationer och under raster. Bullriga miljöer gör det svårare för en
elev med hörselnedsättning att bli en aktiv deltagare i skolan. Men
det finns stora individuella skillnader, och det är svårt att förutsäga
hur varje individ kan utnyttja de hörselrester som finns.
Ofta talar en person med hörselnedsättning väl och uppfattar snabbt
och korrekt vad som sägs i ett samtal med en annan person. Men i ett
samtal med flera personer kan det bli svårt att förstå vad som sägs. När
många människor är närvarande kan det bli svårt att uppfatta varifrån
ljudet kommer, och är det bullrigt blir det ännu svårare att förstå tal.
Vi bör vara medvetna om att även om eleven använder hörapparat
kan det fortfarande vara svårt att uppfatta allt som sägs. En hörapparat
kan inte jämföras med glasögon eftersom den inte kan ge normal hörsel
på samma sätt som ett par glasögon kan ge normal syn.
Personer med en grav hörselnedsättning kan inte alltid höra sin
egen röst och det blir därför svårt att anpassa rösten.
Känslomässiga konsekvenser
En bra personlig utveckling är beroende av goda relationer med andra.
Vår personlighet återspeglas i vårt beteende och som lärare bör du vara
uppmärksam på hur eleverna har det i skolmiljön. Kanske bör du hålla
ett extra öga på elever med hörselnedsättning så att de inte hamnar
utanför den sociala gemenskalpen.
Det finns flera viktiga saker du som lärare kan vara uppmärksam på.
Här är några exempel:
• Har elevens beteende mot andra förändrats?
• Har andras beteende gentemot eleven förändrats?
• Vad händer med eleven om andra ändrar sitt beteende mot
honom eller henne?
• Försöker eleven att dölja sin hörselnedsättning?
• Om eleven missar mycket av det som sägs – vågar han eller
hon fråga om det?
27
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
• Upplever du att eleven känner sig hopplös, frustrerad eller
förhåller sig passiv?
Personer med hörselnedsättning och deras anhöriga upplever ofta att
människor är omedvetna om de kommunikationsproblem som kan
finnas och att de därför agerar på ett olämpligt sätt. Vissa tror att de
måste prata särskilt högt, andra vänder sig bort när de pratar och vissa
väljer rätt och slätt att dra sig undan. Det kan vara smärtsamt för ett
barn att uppleva sådana saker.
Andra sårande erfarenheter kan vara att vissa retar dem på grund
av hörapparaten, att de får indirekt återkoppling om att han eller
hon är besvärlig och petnoga, eller att de ses som dumma eftersom
de inte svarar ”rätt”.
En del känner sig förbigångna eller upplever att andra pratar om
dem även när de är närvarande. Somliga upplever att de möts av
attityden ”du hör vad du vill”, medan andra möts av en medkänsla
och hjälpsamhet som inte nödvändigtvis uppfattas som positiv.
Det kan som sagt vara sårande och om din elev upplever sådana
saker kan det få negativa konsekvenser för elevens känslomässiga
utveckling.
Sociala konsekvenser
En hörselnedsättning är i grunden en dold funktionsnedsättning. Det
är först när man ser hörapparaten som den blir synlig för omvärlden,
och det är inte alla som tycker om att funktionsnedsättningen blir så
synlig. I synnerhet kan barn tycka att det ser dumt eller konstigt ut,
eller att det egentligen bara är äldre människor som bär hörapparat.
Eleverna kan ha olika erfarenheter av att använda hörapparat.
En sak är att de kan ha upplevelser relaterade till hörselnedsättningen
i sig, men dessutom måste de ta itu med ”världens okunnighet” – att
andra inte har kunskap eller förståelse för hur det är att använda
hörapparat.
När hörselnedsättningen blir synlig upplever många att andra får
lägre förväntningar på vad de kan klara av. Det kan bli till självuppfyllande profetior och göra att eleven med hörselnedsättning själv
sänker förväntningarna till vad han eller hon tror sig klara av.
Social interaktion handlar mycket om att kommunicera med andra
människor. Om man vill vara en aktiv deltagare i samhället måste man
klara av den kommunikationen. Som lärare måste du vara uppmärksam
på om eleven med hörselnedsättning fungerar i det sociala samspelet.
28
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
Viktiga iakttagelser som kan berätta något om det:
• Talar eleven lätt och otvunget med andra?
• Klarar eleven med hörselnedsättning av saker på samma sätt
som normalhörande?
• Förstår eleven vad som sägs i gruppen – på rätt sätt?
• Förväntar sig eleven och kräver att få vara med i samtalen
eller undervärderar eleven den egna förmågan att delta?
• Tycker andra elever ”synd om” eleven med hörselnedsättning?
• Ser du att eleven förlorar vänner eller att några av de andra
eleverna drar sig undan?
Hur eleven förhåller sig till sin hörselnedsättning och hur han eller
hon fungerar socialt är kritiska faktorer när det gäller en god social
och emotionell utveckling.
Fysiska konsekvenser
Fysisk utmattning är ett känt fenomen bland elever med nedsatt
hörsel. När hörseln är nedsatt måste man vara extra koncentrerad i
kommunikationen med andra. Det kräver väldigt mycket energi.
Många elever upplever det som mycket tröttande att de hela tiden
måste kämpa för att hålla uppmärksamheten uppe och använda
både hörsel och syn för att uppfatta vad som händer.
Som ett resultat av det är många barn med hörselnedsättningar
mycket spända och kämpar med muskelspänningar i rygg och nacke.
Dessutom anstränger de ögonen mycket. Föräldrarna säger att de
ofta är oroliga över att deras barn är så trötta när de kommer från
skolan att de inte orkar delta i fritidsaktiviteter eller lek. De vill helst
vara ensamma på sina rum och bara slappna av.
29
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
Strategier
Människor med nedsatt hörsel kan använda olika strategier för att
klara av att kommunicera. Vissa vill undvika uppmärksamhet och
vissa använder strategier för att andra ska uppfatta dem som normalhörande.
Det senare är ofta strategier som slutligen bidrar till minskat deltagande.
Sådana strategier kan vara att eleven
• nickar och skrattar utan att ha förstått
• inte frågar en gång till
• undviker ögonkontakt och låtsas att han eller hon inte är
intresserad
• inte ställer krav, härmar och spelar på humor, skrattar alltid
• chansar på rätt svar
• pratar mycket själv och avbryter i samtalet
• undviker kontakt med jämnåriga och söker sig till yngre
kamrater
• blir ett ”hemmabarn” och isolerar sig
• ställer bara ja- eller nej-frågor
• svarar ”jag vet inte” och rycker på axlarna.
Det förefaller som om barn och ungdomar med hörselnedsättning
använder strategier som bidrar till att osynliggöra hörselnedsättningen.
För många elever sker det en förändring i förhållandet till användningen av hörapparat vid 12–13 års ålder. De blir då mer känsliga för
en fokusering på hörselnedsättningen. Det får i sin tur konsekvenser
för användningen av hörteknik i skolan.
Men det verkar som om det är lättare för eleverna att acceptera
hörtekniken när man samtidigt använder ljudutjämning med hög­
talare. Och även om de vill att både lärare och studiekamrater ska få
information om deras hörselnedsättning, är de ofta lite oroliga över
kamraternas reaktioner och över att bli stigmatiserade.
Många barn och ungdomar betalar ett högt pris när de försöker
osynliggöra hörselnedsättningen. De strategier vi nyss har gått igenom
kommer inte att bidra till ett aktivt och jämlikt deltagande. Så det
kan vara viktigt att öka elevernas medvetenhet om vilka strategier
de använder, hur de fungerar och om de är lämpliga.
30
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
E. Konsekvenser av hörselnedsättning
Frågor som man kan använda om det i samtal med elever som har
hörselnedsättning kan vara:
•
•
•
•
•
•
Vad gör du?
Frågar du en gång till?
Låtsas du att du hör?
Är du undvikande?
Du nickar bara och säger att du håller med?
Dominerar du samtalet och pratar mest själv, eftersom det är
det säkraste?
För att hjälpa eleven att pröva nya strategier kan man be honom eller
henne att ha modet att säga ifrån. Till exempel kan eleven pröva med
att säga:
• Jag hör dåligt. Kan du vara snäll att prata direkt med mig
och tala tydligt?
• Du behöver inte prata högt men däremot tydligt.
• Det blir lättare om du tittar på mig när du pratar.
• Kan du vara snäll att upprepa det du sa?
31
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten
På samma våglängd
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga
och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen
för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning
i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi
erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Läs mer på vår webbplats www.spsm.se.