Västertorpsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande

Samarbete
Trygghet
Arbetsglädje
Respekt
Empati
Västertorpsskolans
årliga plan mot
diskriminering och
kränkande
behandling
Vision
På Västertorpsskolan blir ingen elev eller vuxen
diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande
behandling. Var och en blir respekterad för den man är
vilket skapar gemenskap, trygghet & glädje – en
förutsättning för att lyckas.
”Tillsammans gör vi en bra skola bättre”
2017-01-30
Innehållsförteckning
Vision
sid 2
Målsättning
sid 2
Direktiv
sid 3
Uppföljning och utvärdering av föregående års plan
mot diskriminering och kränkande behandling
sid 3
Främjande insatser
sid 3
Kartläggning
sid 5
Resultat och analys läsåret 2015/2016
sid 6
Förebyggande åtgärder
sid 7
Andra förebyggande åtgärder
sid 8
Trivselregler
sid 9
Rutiner för akuta situationer
sid 9
Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling
sid 9
Västertorpsskolans rutiner för att stoppa kränkande
behandling på skolan
sid 10
Begrepp
sid 12
1
Vision
På Västertorpsskolan blir ingen elev eller vuxen diskriminerad,
trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Var och en blir
respekterad för den man är vilket skapar gemenskap, trygghet &
glädje – en förutsättning för att lyckas.
”Tillsammans gör vi en bra skola bättre”
Målsättning
Vårt mål på Västertorpsskolan är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i
överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning eller ålder-ska alla ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter. Var och en blir respekterad för den man är och får vara sig själv.
 Att det råder ett lugnt och tryggt klimat samt en god stämning mellan alla
på skolan.
 Att vi visar varandra en ömsesidig respekt.
 Att ingen utsätts för mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan
form av kränkande behandling
 Att alla elever, föräldrar och personal ska känna till handlingsplanen
 Att all personal samt elever ska agera för att planen mot kränkande
behandling efterlevs. Den som väljer att inte se, eller ser men inget gör är
medskyldig till kränkning.
2
Direktiv
Från och med den första januari 2009 gjordes en komplettering i skollagen i kap 14a,
Åtgärder mot kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras nu av två lagar istället
för en, Diskrimineringslagen, 1 kap 1§,(2008:567)och Skollagen kap 6 (2010:800)
Lagen har till ändamål att främja barns och elever lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. För att kunna lära och utvecklas är en trygg skolvardag en
förutsättning.
Uppföljning/utvärdering av föregående års plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Beskriv hur planen utvärderas
Planen utvärderas på följande sätt






Föräldrar och elever svarar på kommunens brukarundersökning
Arbetslagens egen uppföljning under läsåret
Trygghetsgruppens elevenkät
Trygghetsgruppens egen utvärdering
Skolledningen har under året regelbundna samtal med elever
Personalens utvärdering i samband med låsårslut
Ansvarig: Rektor
Värdegrundsarbetet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning
Att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten.
Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och
mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla
människors lika värde och utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och
utvecklas.
Insats
Grunden för det främjande arbetet är samtalet.
3
Skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt dagligen men med extra prioritet
under skolstarten på hösten. Under höstterminens inledning ska alla elever få klart för sig vad
diskriminering och kränkande behandling är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte
tillåter detta i någon form på Västertorpsskolan. Elever och lärare kommer tillsammans
överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska frågor samt normer och
värderingar.
Västertorpsskolan har sedan flera år tillbaka ett mycket utvecklat värdegrundsarbete via
STARE
Hela Västertorpsskolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling med skolans
värdegrund STARE.
(Samarbete-Trygghet-Arbetsglädje-Respekt-Empati)
Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla och med att skapa ett positivt
gruppklimat som är viktiga byggstenar för att förhindra att mobbning uppstår.
Vi arbetar med social emotionell träning, fadderverksamhet och kompissamtal.
Vi kartlägger och vidtar åtgärder för att skapa en trygg miljö för våra elever.
Vi på Västertorpsskolan arbetar kontinuerligt med grupp och en till en samtal som berör etik
och moral, sociala koder och konfliktslösning etc. Förebyggande diskussioner och aktiviteter
kring värdegrundsfrågor och livskunskap förekommer kontinuerligt i:
Den ordinarie undervisningen i varje ämne.




Temaarbeten (STARE)
Elevhälsoarbetet.
Trygghetarbetet.
Enskilda samtal och gruppsamtal.
4
Ansvariga
Undervisande lärare
Kartläggningsmetoder
Kartläggningen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och
måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser som vi gör. Den kunskapen har
sin grund dels i fakta som skolan egen trygghet och trivsel enkäter, dels upplevelser och
bedömningar som framkommer i t.ex. samtal med elever, minnesanteckningar från klassråd,
genom observationer, synpunkter från föräldrar, elevhälsan samt skolledningen och kollegiets
utvärderingar.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen





Eleverna svara på enkät som trygghetsgruppen utformat
Eleverna har regelbundna samtal med skolledningen
Eleverna svarar på kommunens brukarundersökning
På klassråd och i elevrådet diskuteras hur eleverna upplever sin skolsituation
Utvecklingssamtal
Hur personalen har involverats i kartläggningen






Genom personalens dagliga observation.
Utvärderingar och resultat av elevenkäter.
Kommunikation med hemmen.
Frånvarostatistik förs av ansvariga lärare.
Personalens gemensamma utvärdering
Arbetslagens utvärdering
5
Resultat och analys av läsåret 2015/2016
Våra elever har en god och trygg lärmiljö. Under hela läsåret 2015/2016 har vi arbetat mycket
intensivt med trygghet och studiero i skolans alla delar. Detta arbete har bidragit till att vi har
en lugn och trivsam atmosfär på Västertorpsskolan. I april månad fick Västertorpsskolan
besök av Skolinspektionen. Inspektörerna berättade att de kände ett stort lugn i skolan och
efter besök i alla klassrum konstaterades de att det rådde trygghet och studiero i alla klasser på
Västertorpsskolan. Västertorpsskolan fick inga anmärkningar alls på de 6 olika områden
Skolinspektionen granskat.
1.
2.
3.
4.
Undervisning och lärande-ingen brist konstaterad
Extra anpassningar och särskilt stöd-ingen brist konstaterad
Bedömning och betygssättning-ingen brist konstaterad
Trygghet och studiero och åtgärder mot kränkande behandling-ingen brist
konstaterad
5. Förutsättningar för lärande och trygghet-ingen brist konstaterad
6. Styrning och utveckling av verksamheten- ingen brist konstaterad
I vår analys från brukarundersökningen 2015/2016 ser vi också att resultaten gällande
trygghet och studiero ökat markant från tidigare läsår. Vi är mycket glada att
Västertorpsskolans prioriteringar på trygghet och studiero verkligen gett resultat.
Skolans värdegrund STARE (samarbete, trygghet, arbetsglädje, respekt, empati) genomsyrar
hela skolan. Detta läsår har vi gjort s.k. STARE grupper. Vi har årskursblandade elevgrupper
från åk 1-6. STARE grupperna samlas flera gånger per läsår för att göra gruppstärkande
aktiviteter tillsammans.
Under läsåret 2015/2016 omarbetade Västertorpsskolans sin Elevhälsoplan. De nya
åtgärderna innebar:






Elevhälsoteamet erbjuder veckovis konsultation till pedagoger
Förstärka och arbeta med att öka VI känslan
Pedagoger arbetar med hjälp av speciallärare med extra anpassningar i klassrummen.
Pedagoger får handledning av speciallärare
Elevhälsans arbete har effektiviserats
Elevhälsan arbetar mer förebyggande och hälsofrämjande
Då vi analyserar brukarundersökningarna ser vi en generell positiv trend. Resultatet blir bättre
och bättre. Andelen elever som känner sig trygg i skolan samt känner att de kan arbeta i lugn
och ro ökar ständigt. Vi ser också att den ogiltiga frånvaron är mycket låg. När det gäller
rasverksamhet så ser vi att våra satsningar på organiserad och pedagogledd rastverksamhet
har bidragit mycket till att antalet konflikter på raster har minskat.
Då detta arbete gett så bra resultat kommer vi att under läsåret 2016/2017 att fortsätta vårt
arbete enligt samma modell som under läsåret 2015/2016.
Prioriterade områden läsåret 2016/2017
Vi kommer att prioritera vårt arbete med trygghet och studiero i alla delar av skolan även
under nästa läsår. Upplägget vi arbetat med under 2015/2016 är vi nöjda med och kommer att
fortsätta enligt den modellen framöver. Vi kommer också fortsätta med att se över den fysiska
miljön. Att ha en bra fysisk arbetsmiljö bidrar också till att öka tryggheten. Vi är mycket
stolta över vårt värdegrundsarbete STARE. Det arbetet kommer vi fortsätta att utveckla även
under detta läsår. Under läsåret 2015/2016 tillsatte en halvtidstjänst med uppdrag att sköta
personalfördelningen. Detta har lett till att vikarie hanteringen fungerat mycket bra och i sin
6
tur bidragit till en lugnare arbetsmiljö för alla på Västertorpsskolan. Denna tjänst kommer vi
att fortsätta med även under 2016/2017.
Främja likabehandling-känna till plan mot diskriminering och
kränkande behandling samt dessa begrepp.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål
Alla elever skall känna till och förstå planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Detta sker genom vårt arbete med STARE. Alla elever skall känna till vad STARE står för.
Uppföljning
Genom elevenkät och elevhearing.
Åtgärd
Vi kommer att använda vårt värdegrundsarbete STARE för att nå dessa mål. Klassens
synpunkter ska redovisas och dokumenteras
STARE Samarbete-Trygghet-Arbetsglädje-Respekt-Empati
Arbetet med STARE fortsätter.
Förskoleklassen:
Introducera STARE under höstterminen och arbete under hela läsåret med det.
Innehållet är bland annat:
 Barnkonventionen
 Våra känslor-respekt för olikhet
 Empati och respekt för andras känslor och kroppar
 Människors frihet att leva på olika vis
Årskurserna 1-6
 Arbetar under hela året med STARE.
 Minoritetsgrupper i Sverige
 Konflikter i världen
 Olika religioner
Gemensamma STARE dagar skapar gemenskap och grupptillhörighet.
Insats/frågeställningar
Under läsåret skall följande frågeställningar diskuteras i klasserna.
7












Vad är mobbning
Vilka beteenden anser vi ryms inom ramen för mobbning
Vad är det för skillnad på fysiska och verbala kränkningar
Vad är psykosociala kränkningar.
Hur kan psykosociala kränkningar gå till?
Vad innebär textburen kränkning
Var går gränsen för kraftfullt man kan uttrycka sig utan att det finns riska att man
kränker andra människor.
Vad skall man tänka på när man kommunicerar i sociala medier
Vad är skillnad mellan mobbning och trakasserier.
Vad finns det för olika former at diskriminering och trakasserier.
Vart går gränsen mellan ”skoj” och allvar?
Hur kan vi gemensamt förbättra vår plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Ansvarig
STARE gruppen samt alla undervisande lärare.
Vi fortsätter arbetet – Att främja VI känslan på skolan.
Att vi tillsammans arbetar med gemensamma projekt som stärker VI – känslan på skolan. Vi
tror att om vi stärker denna VI – känsla, att vi alla hör ihop på skolan minskar även
trakasserier och kränkningar.
 Julmarknad.
 Musik/sångsamlingar.
 Läsprojekt – hela skolan läser.
 Fritidshemmets dag.
 Organiserad pedagogledd rastverksamhet
Skolledningen fortsätter sina samtal med elevgrupper
Som ett led i det förebyggande arbetet kommer skolledningen att fortsätta att samtala med
elevgrupper. På detta sätt får skolledningen kännedom och tydlig inblick över vad som
försiggår på skolan. Vilket ger oss möjlighet att agera om så behövs. Personalen får också
återkoppling på samtalen. Skolledningen kommer att ha ett samtal per termin med
elevgrupper från årskurs ett till sex.
Ansvarig: Rektor
8
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning:
Tillsammans med eleverna utarbetar vi trivselregler på Västertorpsskolan. Detta skapar en
förbättrad arbetsmiljö och arbetsro. Detta ska i större utsträckning visa sig i
Västertorpsskolans egna trivselenkäter. Arbetet med trivselregler ska vara ständigt pågående
och kontinuerligt utvärderas.
Ansvarig:
Rektor och all undervisande personal
Policy
Nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling på
Västertorpsskolan. Det gäller alla; elever, personal och föräldrar. För att nå målet nolltolerans
mot diskriminering och kränkande behandling måste all personal på skolan ständigt vara
vaksam på om kränkningar förekommer. Alla medarbetare har ansvar för att kränkande
behandling inte förekommer på vår arbetsplats. Alla medarbetare har ansvar för alla barn på
skolan och har skyldighet att vara uppmärksam på vad som sker på lektioner, raster, i
matsalen, i omklädningsrummen osv. Den som ser att kränkningar förekommer har en
skyldighet att motverka kränkningen. Den som ser men inget gör, är medskyldig till
kränkningen.
Uppmärksamma kännetecken:
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt
för trakasserier och kränkande behandling.
Detta gäller under hela skoldagen. Likabehandling är en fast och ständig aktuell punkt på
skolans dagordning.
Gemensam uppfattning:
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande
behandling och vad de som vuxna i skolan skall reagera på.
Uppsikt och närvaro:
På Västertorpsskolan finns ett aktuellt rastvakts schema som innebär att vuxna är ständigt
närvarande och där elever befinner sig skall det alltid finnas en vuxen. Detta skapar en
trygghet och gäller för hela skoldagen i aktiviteter som raster, studiebesök och omklädning.
Vi har även varje dag organiserat pedagogledd ”Rastskojsverksamhet”
9
Västertorpsskolans rutiner för att stoppa kränkande behandling på skolan
Ansvarig: Närvarande personal, klasslärare, kurator, skolsköterska och rektor
Någon att prata med:
Västertorpsskolan har en väl fungerande trygghetsgrupp. Representanter finns från varje
stadie. Alla elever på skolan har på så sätt någon att prata med utöver den möjligheten att
prata med sin klasslärare även möjlighet att vända sig till representanter från
trygghetsgruppen. Dessa personer är väl kända för eleverna. Personal som elever och föräldrar
kan vända sig till (förutom klasslärare, fritidspedagog eller övrig personal)
Rektor – Barbro Engeflod, [email protected] 508 45 772
Biträdande rektor – Lis Wohlin, [email protected] 508 45 770
Biträdande rektor – Håkan Ahlkvist, [email protected] 508 45 528
Skolsköterska – Katharina Lindström, [email protected] 508 45 775
Skolkurator Om kränkande behandling förekommer är det viktigt att prata med de inblandade så
snabbt som möjligt.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränkts av annan elev
1.
Den lärare/annan personal som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränk har
skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. Elevernas ansvar bör betonas, vad kan var
och en göra? Den som väljer att inte se, eller ser men inget gör är medskyldig till kränkning.
2.
Fortsätter kränkningen är det den närvarande läraren samt mentor till berörda elever som har ansvar
för att agera så att kränkningen upphör.
3.
Skulle kränkningen fortsätta är det kurator och rektor som tillsammans är ansvariga för att åtgärder
vidtas för att få stopp på kränkningen. Följande arbetsgång används:






4.
Samtal med den utsatte eleven
Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning
Information med alla inblandades föräldrar
Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund.
Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende avslutas när kränkningen
upphört, vilket ansvariga konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter.
Rektor rapporterar kränkning till huvudman.
Rektorn informeras fortlöpande. De åtgärder som har gjorts för att stoppa kränkningen
dokumenteras. Effekterna av åtgärderna skall följas upp och utvärderas
10
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränkts av personal
1.
Den lärare/annan personal som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av
personal har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen.
2.
Den lärare/annan personal som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt har
skyldighet att genast informera rektor.
3.
Utredning
Samtal med den utsatte eleven.
Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning
Uppföljningssamtal med alla inblandade.
4.
Åtgärder
Samtal med den utsatte eleven.
Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning.
Rektor rapporterar till huvudman
Uppföljningssamtal med alla inblandade.
5.
Kontakt med personalenheten och fackliga förtroendeman vid behov avgörs av rektorn.
6.
Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna
upphört, vilket ansvarig konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. Samtalen
dokumenteras av de som utför samtalet.
7.
Rektor rapporterar
Rutiner för att utreda och åtgärda när en lärare kränks av elev
1.
Den lärare/annan personal som känner sig eller får kännedom om att någon elev kränker en vuxen
har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen.
2.
Personal ser till att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Följande arbetsåtgång används:





Samtal med berörd elev
Information med elevens föräldrar
Skulle kränkningen fortsätta är det kurator och rektor som tillsammans är ansvariga för att
åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen.
Rektor informeras fortlöpande. De åtgärder som har gjorts för att stoppa kränkningen
dokumenteras.
Effekterna av åtgärderna skall följas upp och utvärderas
Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende avslutas när kränkningarna
upphört, vilket ansvariga konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter.
11
Vad är kränkande behandling ?
Om någon upprepade gånger blir utsatta för negativa handlingar, till exempel knuffar, elaka kommentarer eller
utfrysning från en eller andra personer kallar vi det kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har
samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen
direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med
motiveringen att det redan går så många flickor på just den skolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara
neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av
religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan.)
Det kan bland annat vara att man uttrycker sig nedvärderande eller förlöjligande mot någon på grund av ”kön”
”sexuell läggning” ”funktionsnedsättning” eller ”etniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir
kallad ”blatte” ”damp unge” ”fjolla” ”hora” ”emo” eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör
att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet.
Kränkningar kan vara
 Fysiska (till exempel slag eller knuffar)
 Verbala (till exempel att bli hotad eller kallad för saker)
 Psykosociala (till exempel bli utfryst, ryktesspridning eller grimaser)
 Text- bildburna (till exempel klotter, brev, sms/mms eller facebook)
 Sexuella trakasserier (beröring, förslag, blickar, bilder/filmer)
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller
vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
12
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är man eller kvinna.
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden för sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl
homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosfattning
och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Västertorpsskolan använder sig utav funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i
samhället och inte hos personalen.
Exempel på funktionsnedsättning är ADHD, ADD, Asperger, autismspektrum, dyslexi, dyskalkyli och allergi.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar
alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre
av diskriminering på grund av ålder
13