Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Barn och trauma
Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog
2016-10-12
[email protected]
BUP Traumaenhets målgrupper
Vi träffar barn som varit med om olika typer av stressfyllda händelser. Det kan handla om: • Grav omsorgssvikt
• Sexuella övergrepp i nära relation
• Fysiskt och/eller psykiskt våld i familjen
• Trauma i samband med flykt/migration
• Bevittnat ett grovt brott
Vi träffar också barn och unga med egna allvarliga sexuella beteendeproblem.
Våga fråga
"Jag tycker att folk borde fråga mer. Att man inte tar upp det själv betyder inte att man inte vill prata om det. Det räcker inte att bara fråga en gång. Du kan behöva fråga fem gånger utan att det är möjligt att svara, trots att man egentligen inte vill något hellre än att berätta. Och säg inte ”Du får säga till om du vill prata om det”. För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag verkligen ville. "
Grände, 2007
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
1
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
FN’s konvention om
BARNS RÄTTIGHETER
§
§
§
§
Artikel 3 – barnets bästa skall komma i främsta rummet.
Artikel 13 & 14 -­ Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det …. i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer. Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt
Artikel 19 – barnet skall skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp
Artikel 34 – barnet skall skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp
Psykiskt traumaEtt sår i det inre
som har svårt att
läka.
Att bevittna eller
utsättas för situationer
som inneburit skada
eller hot mot den egna
eller andras integritet.
Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut
Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
BUP Traumaenhet
Men! En situation är
inte traumatisk i sig.
Den egna upplevelsen
av den avgör.
Reaktioner på fara
och stress:
Fight (slåss)
Flight (fly)
Freeze (stelna)
Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut
Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
BUP Traumaenhet
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
2
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Att i efterhand
reagera som om
faran fortfarande
finns.
Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut
Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
BUP Traumaenhet
Ett sätt att förstå den
traumatiserade
-­ Normal och mänsklig reaktion på onormala händelser, som inte avtar med tiden. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut
Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
BUP Traumaenhet
Förekomst av barnmisshandel
•
13 -­ 15 % i normalpopulation 3 -­ 4 % allvarlig aga (Allmänna Barnhuset 2000;; 2007, Annerbäck et al 2010)
•
Förekomsten har ökat mellan kartläggningar 2000 & 2007
•
Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst
& migrationsbakgrund (Svensson et al, 2011)
•
Både män & kvinnor förövare
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
3
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Förekomst sexuella övergrepp
§ Representativt urval av närmare 6000 gymnasieelever om erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten (Svedin C G, Priebe G, W adsby M, Johnson L & Fredlund C 2015).
§ Var femte elev, d v s 21 % har varit utsatta för någon form av sexuella övergrepp (ca 5-­15% tvingade till sex eller onani)
§ En fjärdedel av eleverna, d v s 25 % hade någon gång skickat en nakenbild eller film. § 0,9 % har någon gång sålt sexuella tjänster.
§ 2,2 % har någon gång skadad sig själva genom sex.
Förekomst av våld mot förälder
•
8 % i normalpopulation, 2% händer ofta
(Rädda Barnen, Brå & SCB mfl)
•
20 -­ 40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009)
•
Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldern 25-­44 år, börjar ofta under graviditet/spädbarnstid
•
60% av barnen också misshandlade
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
4
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Egenvård – ta hand om sig själv
i mötet med utsatta barn
§
-­
-­
§
-­
-­
Kom ihåg: Minnen inte farliga
Våra (samhällets) insatser fungerar och är nödvändiga
Fokus på barnet – gör ditt arbete utifrån roll och uppdrag
Diskutera påverkan och coping med kollegor
Vilka må-­bra-­strategier har du?
Medveten närvaro
Vad påverkar barn och ungas
reaktioner?
•
•
•
•
•
•
Tidigare traumahistoria
Grad av uppfattad fara
Vuxnas omsorg, hjälp och skydd
Temperament och medfödda svårigheter
Ålder och mognadsnivå
Närhet och relation till det som varit skämmande
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
5
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Om anknytning
§
Still face experiment
Oro, å ngest
Sömnproblem
Suicidala tankar o ch handlingar Rädsla
Matproblem
Irritabilitet/
ilska
Koncentrations-­‐
svårigheter
Kroppsliga besvär
Tillitsbrist/
relationsproblem
Nedstämdhet/
orkeslöshet
Svårt h antera känslor
Vilka diagnoser ställs bland de vi
träffar?
•
•
•
•
Kris och stressreaktioner (akut stressreaktion, maladaptiv stressreaktion)
Postraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Dissociativ problematik
Utagerande beteenden, depression eller ångest §En del barn har dessutom med sig svårigheter redan från start:
• Låg begåvning • ADHD
• Autismspektrumproblematik Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
6
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Traumatypiska besvär
• Svårt att hantera känslor
• Beteenden som inte matchar barnets ålder/mognad
• Repetitiv lek (spelar upp delar av traumatiska händelser, härmar förövaren)
• Att prata ”för mycket” eller ”för lite” eller förvirrat om det som hänt
Traumatriggers – att bli påmind om det
skrämmande
§
§
§
§
- Barnet blir kraftigt upprört.
- I andras ögon verkar barnet överreagera vid olika
händelser.
- Barnet undviker vissa situationer eller drar sig
undan för att inte bli ”triggat”.
- Barnet skäms för sina reaktioner eller oroar sig för
att bli ”tokig”.
Vanliga svårigheter för
små barn (0-5 år)
•
•
•
•
•
•
Ljudkänslighet
Undvikande av närhet
Lättskrämdhet
Förvirring kring vem som kan ge skydd och vad som är farligt
Separationsångest
Ilskeutbrott
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
7
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Vanliga svårigheter för barn i skolåldern
•
•
•
•
•
•
•
Känslosvängningar
Inlärningssvårigheter
Generell ångest och specifika rädslor
Uppmärksamhetssökande
Beter sig som ett yngre barn
Kamratproblem
Trots
Påverkan på barns utveckling
§
§
§
§
Hjärnans utveckling avhängig användandet
à”Use it or loose it”
Vid upprepad stark stress: hjärnan fokuserar på hot och överlevnad snarare än långsiktig inlärning
Långvarig och upprepad exponering för stresshormoner kan ge allvarliga skador hjärnan och därmed störa humörreglering, minne, tolkningar av omgivningen
Omgivningens förmåga att reglera och skydda avgörande för att minska stress
Barn med långvarig
sjukdom/funktionsnedsättning
§
§
§
§
Mer utsatta för både sexuella övergrepp, barnmisshandel och familjevåld
Olika funktionshinder medför olika sorters sårbarhet Med vissa funktionshinder är det svårare att nå upp till myndigheters krav & förväntningar
Kräver samverkan, otydligt ansvar hos myndigheter och vård
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
8
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Vad ser jag hos de barn jag
möter?
Det finns ett behov av utforskande
samtal:
§
När barn på olika sätt visar att de har det svårt §
När signaler gör oss oroliga §
När vi vill att ett barn ska berätta om specifika erfarenheter som de kan ha haft
Signaler kan vara:
§
Något barnet säger
§
Något barnet visar t.ex. genom:
– Utagerande beteende
– Regrediering
– Sexualiserat beteende
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
9
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Att möta barnets känslor och
kroppsspråk
§
Du ser så arg / ledsen / trött ut ... §
Vad har hänt? §
Berätta för mig!
Saker barnen ritar, skapar och
skriver
Ta hand om, och kommentera när något är ovanligt: •
•
•
•
•
Vad har du ritat? Berätta om din teckning! Vad är det här? Vem har du ritat? Vad gör och tänker han/hon?
NRSB, 2002
Ta vara på tillfället!
Om ett barn uppvisar sexuella beteendeproblem, stoppa beteendet och ställ vidare frågor:
•
Hur lärde du dig det?
•
Har du sett någon annan göra det? •
Finns det någon som har gjort så mot dig? •
Hur kände du dig då?
Nasjonalt ressurssenter for seksuelt misbrukte barn (NRSB), 2002
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
10
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Målsättningar för barnsamtal i
svåra situationer
§
§
§
§
§
Att barnet vet vad som händer i aktuell situation
Att barnet fått information om vanliga reaktioner och sina rättigheter
Att barnet getts möjlighet att berätta, lärdomen att det kan finnas hjälp att få
Ökad tilltro till vuxna och myndigheter
Att barnets egna upplevelser och behov stärks
…inte att få fram ”vad som hänt”!
Vad hindrar barnen från att prata
med oss
om svåra saker?
§
De är rädda för konsekvenserna av att berätta §
De har hotats §
De känner sig generade, skamsna och/eller skyldiga §
De är rädda för reaktionen från den de säger det till §
De är rädda för att inte bli trodda och förstådda §
Övergrepp är tabu §
Minnena kan vara overkliga §
Det har inte hänt...
Att hantera dina egna och barnets
känslor
•
Man kan inte låta bli att bli berörd
•
Uppmärksamma vilka känslor du får
•
Ta ansvar för dina egna känslor •
Bekräfta och tacka barnet för tilliten
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
11
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Man ska inte använda sin egen barndoms
sexuella erfarenheter som mall för vad
som är normal sexualitet idag.
Barn vet mycket mer om sex idag,
exponeras för mycket mer (men de har
därmed inte större förståelse).
Toni Cavanagh Johnson, psykolog
Övergrepp online och
Poa Sam uelberg leg psykolog,
sex som
självskadebeteende
leg psykoterapeut BUP
Traum aenhet
20130918
Normal sexuell lek – problematiskt sexuellt beteende
• Spontan
• Lättsam
• Styrd av nyfikenhet/
utforskande
• Ömsesidig
• Olika grad av genans vid
upptäckt
• Lätt att stoppa eller avleda
• Tvångsmässighet
• Dominans
• Inslag av tvång, hot, aggression,
ängslan
• Inte åldersadekvat beteende
• Mindre mottaglig för
tillsägelser
Barn med sexuella beteendeproblem
§
Bland barn med sexuella beteendeproblem är könsfördelningen mer jämn
(jämfört med vuxna/tonåringar)
§
Högre andel med egen utsatthet
– se över skyddsbehov
§
Insatser mot familj/nätverk i fokus
– skydd, motivation, behandling. §
§
Med lägre ålder blir kopplingen till framtida sexualbrott svagare
Mer varierade behov och bredare behandlingsinsatser Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
12
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Vad behöver utsatta barn?
§
§
§
§
§
Skydd -­ SoL § 14:1
Berätta, bli trodd och få bekräftelse
Krisbemötande och information
Stödjande insatser
Barn-­psykiatrisk bedömning och behandling (60%) när den yttre stabiliten är tillräcklig
"they have guns...."
Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut
Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
BUP Traumaenhet
Vad behöver barn och unga som
utsatts för stress extra mycket av?
Förutsägbarhet och struktur i vardagen
§ Goda stunder tillsammans med vuxen §
§
Hjälp i att förstå sina reaktioner, känslor, tankar §
Tillgång till vuxnas fysiska och känslomässiga närvaro
§
Tid för att lära om!
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
13
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Varför berörings- och avslappningslekar?
§
Minska på stress genom att hjälpa kroppen till lugn. -­ Barn som har varit med om traumatiska händelser har ofta en hög spänningsnivå i kroppen. §
Lekarna kan användas för nedvarvning.
-­ Många traumatiserade barn har till exempel insomningssvårigheter.
§
Ger tillfälle att öva ja/nej-­känsla & kommunikation.
-­
Barnen har ofta erfarenhet av att deras gränser i allmänhet och kroppsgränser i synnerhet inte har respekterats. Leken öppnar för nya erfarenheter.
§
Ger möjlighet att ta emot omsorg och beröring på ett tryggt sätt. -­ Traumatiserade barn värjer sig ofta mot beröring och man kan därför bli extra försiktig med att beröra barnet i vardagen. Men barn behöver fysisk närhet och det gäller att hitta sätt som passar det specifika barnet. I planerad lek kan det utforskas. Varför speglingslekar och övningar i
medveten närvaro?
§ Tränar koncentration
§-­ Stress leder ofta till stora svårigheter att hålla fokus,
§lekar blir ett sätt att träna på detta på ett glädjefullt sätt.
§ Medveten närvaro, fokus på här och nu
-­ Barn som besväras av påträngande tankar och bilder kan uppleva det skönt med en paus och får en första känsla av att det är möjligt att genom byte av fokus påverka sitt mående.
§ Genom att följa och härma varandras gester och uttryck fördjupas känslan av att bli sedd
-­ Övningen kräver att man uppmärksammar varandra, att bli sedd ger en känsla av att vara värdefull att vara med.
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
14
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Bra och dåliga hemligheter
Bra hemligheter är sådant man blir glad av att tänka på, det känns pirrigt i magen och man blir förväntansfull. Till exempel födelsedagspresent, överraskning eller överenskommelse med bästa vän.
Dåliga hemligheter är sådant man blir orolig och/eller ledsen av, det känns jobbigt i magen. Dåliga hemligheter får man berätta – även om någon sagt att man inte får göra det. Exempel på kroppsregler
1. Det är OK att röra dina privata områden när du är ensam.
2. Det är inte OK att röra någon annans privata områden.
3. Det är inte OK för andra att röra dina privata områden.
4. Det är inte OK att visa dina privata områden för andra.
5. Det är inte OK att fråga någon om att bryta en kroppsregel – och
man får inte tjata!
Vid oro om våld/övergrepp
Vilka frågor ska man ställa och till vem?
Öppna och fokuserade frågor till barnet
§ Anmälan till socialtjänst – innehåll
Skriv gärna precis det barnet sa och hur du frågade
§ Berätta för föräldrarna om anmälan?
Avvakta gärna med detta § Vad gör man i väntan på besked från socialtjänsten?
Håll kommunikation med socialtjänsten om din roll och vid behov andra (barnahusteamet) och följ planering med familjen i den mån det är möjligt.
§ Vad gör man när socialtjänsten polisanmält?
Håll kommunikation med socialtjänst. Ställ inte fler frågor till barnet om brottet under det att förundersökningsprocessen pågår. Undersök hur barnet mår och fatta nödvändiga åtgärder utifrån det. Erbjud nödvändiga insatser efter förundersökning utifrån barnets mående. Erbjud någon uppföljning till barnet.
§
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
15
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Om barn misstänks vara utsatta
för brott - Barnahus
• Att barn, utsatta för brott i form av våld eller övergrepp, ska få ett så bra, professionellt och sammanhållet stöd och bemötande som möjligt, både i den psykosociala samt i den rättsliga processen.
• Gyllene regeln: det ska bli bättre för barnet efter att ha varit på barnahus än hur det var innan.
Vad behöver vi veta av det här
barnet eller
familjen utifrån vår
verksamhet
Polis
Socialtjänst
Åklagare
Rättsläkare
Bup
Åklagare
Polis
Rättsmedicin
Barn som misstänks varit utsatta för brott ska bara behöva komma till ett ställe, inte slussas runt mellan olika myndigheter.
Socialtjänst
Barnahus Särskild
företrädare
Samordnare
Miljön ska vara barnanpassad och barnet ska i möjligaste mån slippa berätta sin historia för många olika professionella.
Barnpsykiatri
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
16
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Samråd
Polis
Barnahusteam
BUP Åklagare
Barnskyddsteam
ALB
Socialtjänst
Barnets väg i Barnahus
2016-09-29
Sid 50
Reflektion:
Vad tar jag med mig från denna
föreläsning?
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
17
Rikskonferens Kvalitet i förskolan
Stockholm 12 oktober 2016
Tack för idag!
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, www.kui.se
18
