Vår lokala
likabehandlingsplan
Venhaga Förskola
2016-2017
Vi kunna gå till förskolan med glädje och förväntan och känna trygghet,
öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar.
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
2
(21)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Mål/Vision, skolledningens ställningstagande, bakgrund
3-4
Förklaring av begrepp
5-7
Ansvarsfördelning
8
Främjande insatser
9
Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling
10
Analys av kartläggning och förebyggande insatser
11
Kort sammanfattning av vårt arbete för ”läsåret” 2015/2016
12
Nya mål för 2016/2017
13
Förebyggande insatser
14
Utvärdering och uppföljning
15
Rutiner kränkande behandling/ trakasserier
16
Rutiner direkt eller indirekt diskriminering
17
Bilaga 1, hänvisning till lagar
18-19
Bilaga 2 läroplan för förskolan Lpfö 98/ rev 2016
20
Bilaga 3 intervju-/ enkätfrågor
21
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Likabehandlingsplan Venhaga förskola
2016-2017
Skolledningens ställningstagande
I Hultsfreds kommun skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn eller elev får
utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling. (ur Mål och
vision Hultsfreds rektorsområde)
Vision
Hos oss går alla till förskolan med glädje och förväntan och känner trygghet, gemenskap,
öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar. Föräldrar och personal
har ett nära samarbete för barnens bästa.
2016-06-20 Målilla
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
3
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
BAKGRUND
Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen
och samtidigt en plan för likabehandling enligt diskrimineringslagen.
Som grund för likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument
(Se bilaga 1och 2)
Diskrimineringslag 2008:567
Skollag (2010:800)
Läroplan för förskolan, Lpfö98/rev2016
4
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
FÖRKLARING AV BEGREPP
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den
som diskriminerar. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt
.
- Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka.
-
Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett
barn med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan
indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
1. Kön: att någon är man eller kvinna.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar
sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös
uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet.
5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Exempel:
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en
förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha
ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan
stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
5
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig
skyldig till trakasserier.
1. Kön
Exempel: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare
Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är
väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi
ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar
för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
Exempel: En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I
barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt
hennesmamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar
henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder
5. Funktionshinder
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och
har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom
”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har
inte vidtagit några åtgärder.
6. Sexuell läggning
Exempel: Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon
får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon
vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon
kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
Kränkande behandling
Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller
andra faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan
vara:
- Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda
m.m.
- Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande.
- Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar,
menande blickar, alla går när man kommer m.m.
6
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
-
Venhaga förskola 2016-2017
Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, Epost, sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum.
Annan kränkande behandling – ett uppträdande som, utan att vara trakasserier,
kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Exempel
Patrik vill inte gå och sätta sig vid matbordet för att äta mellanmål. En av de anställda
sätter då fast honom i en bygelstol, så att han inte kan komma loss. Hon skriker åt
honom och skjuter bort stolen till andra sidan rummet trots att Patrik är ledsen och
gråter.
Ella har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen,
men hon har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Ellas docka,
lägger den i toaletten och spolar. Ella vill efter detta inte veta av sin docka.
Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att
upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen.
Övriga förklaringar
Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och
kränkningar i förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av
rektor, personal, barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag
skyldiga att upprätta en årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning.
Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och
konstaterade problem.
Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas några vårdnadshavare från varje avdelning
på förskolan tillsammans med rektor och en personalrepresentant. Vid dessa möten
diskuteras verksamhetens innehåll och organisation, likabehandlingsfrågor, regler,
barns utveckling och lärande mm.
7
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
ANSVARSFÖRDELNING
Förskolechef ansvarar för:
att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om
likabehandlingsplanens mål och innehåll,
att handlingsplanen som gäller för ett läsår i taget utvärderas årligen vid
maj/juni och att nya mål sätts för kommande läsår.
Personalen ansvarar för:
att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten
varje hösttermin och lyfts vid utvecklingssamtal,
att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs.
att anmäla, dokumentera och agera vid diskriminerande och kränkande
händelser
att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara
uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar
att dokumentera, sammanställa enkäter, intervjuer, observationer och att
synpunkter från föräldrar och barn samlas i en gemensam pärm.
Vårdnadshavarens medverkan:
Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi
innehållet i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så att de får
möjlighet att påverka planen.
Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med
likabehandling på vår förskola.
Barnens medverkan:
Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler/bilder ex vara en bra
kompis.
Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs.
Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån
främjande insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i
förskolan, om barnen blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i
förskolan.
Pedagogerna arbetar medvetet med barnen hur vi ska vara mot varandra tex i
samlingar och i vardagen.
8
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
FRÄMJANDE INSATSER
Varje barn ska bli sedda och bekräftade dagligen av personalen samt
ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är.
Individnivå
Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i
förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk om behov finns vid
föräldrasamtal..
Personalen visar intresse för föräldrarnas olika kulturer genom att fråga om
seder och bruk.
Varje dag har personalen fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets
dag vid lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn minst en
gång/år eller oftare vid behov.
Gruppnivå
Vid höstens föräldramöte informerar personalen om förskolans mål och
aktiviteter.
Personalen lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan
bemöts med respekt.
Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands
för barnen i förskolans alla vardagssituationer.
Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så
att de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra tex vid av och på
klädning sker detta i små grupper.
Personalen uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom att våga hålla en
kompis i handen, sitta i en trygg famn mm.
Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter
demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras
önskemål.
Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i grupper för att alla ska få
möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande.
Hen får lika stora möjligheter att pröva alla förskolans olika aktiviteter och har
tillgång till lek i alla olika rum på förskolan.
Organisationsnivå
Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar.
Barnlitteratur på olika språk finns på förskolan.
Tillgång till barnlitteratur utifrån genusperspektiv finns på enheten.
9
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING.
Kartläggning sker genom:
Insats
Individnivå
Tidpunkt
Ansvar
Varje barn tillsammans med
sin/sina vårdnadshavare får
en god introduktion i
förskolan
Barnintervjuer/observationer
Kontinuerligt
Arbetslaget
Minst 1ggr/år
Arbetslaget
Utvecklingssamtal med
vårdnadshavare
En gång per år med en
riktad fråga kring
likabehandlingsplanen.
Oftare vid behov.
Arbetslaget
Observationer utefter förra
utvärderingen
Fortlöpande
Arbetslaget
Reflekterande samtal i
arbetslaget utifrån loggbok
Löpande under året på
reflektionstid, ALM och
APT
Arbetslaget och
förskolechef
Analys av resultat i
observationer och
intervjuer, utvecklingssamtal
Organisationsnivå
I direkt anslutning till
genomförda aktiviteter
Arbetslaget och
förskolechef
Enkäter till vårdnadshavare
Oktober 2016,
april 2017
Kvalitetsarbete och
föräldraråd
September, februari
BUN
Gruppnivå
Analys av enkät till
vårdnadshavare
Barngenomgång
Arbetslaget och
förskolechef
Förskolechef/
specialpedagog
Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Rutinerna läggs in
i varje avdelnings årsplan. Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid
eventuella upptäckter av diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande
rutiner.
All dokumentation som arbetslaget ansvarar för t.ex. informationsblad till vårdnadshavare
förvaras på förskolan, övrig dokumentation förvaras inlåst hos förskolechef.
10
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
ANALYS AV KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas helt under
innevarande kalenderår. Arbetsgruppen informerar övriga arbetskamrater om
likabehandlingsplanen och fortsätter att utveckla den så att den fungerar som ett
levande dokument i vardagen. Vi har med likabehandlingsarbetet som en stående punkt
i dagordning vid APT för att kontinuerligt följa upp vårt arbete.
Kort sammanfattning av vårt arbete år 2015/ 2016
11
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
1. Att pedagogerna får mer kunskaper kring anmälan kränkande behandling.
Vi har vid olika tillfällen vid APT och gemensamt alm med flera andra enheter arbetat
med kränkande behandling. Hur fungerar rutinerna vid en kränkning, vad kan en
kränkning vara, att anmäla en kollega för kränkning.
2. Pedagogerna ingår i kommunens satsning med Nationellt centrum för
svenska som andraspråk
Alla pedagoger har påbörjat kompetensutveckling om språkutvecklande arbetssätt och
interkulturellt förhållningssätt. Det vi ser är att det språkutvecklande arbetssättet är
gynnande för alla barn oavsett vilken kommunikation eller språk de använder sig av.
Det som vi fortfarande behöver arbeta vidare med är hur pedagogerna uppmärksammar
alla barns identitet oavsett bakgrund och vad de kan göra för att stärka den.
Kompetensutvecklingen har inte belyst så mycket kring det interkulturella
förhållningssättet, vilket finns ett behov av för att skapa en god integration.
Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat
modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och
sitt modersmål. (2010:800)
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska
utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på
svenska som på sitt modersmål. (Lpfö98 rev.16)
Mål inför 2016/2017
12
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
1. Pedagogerna arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt för att stärka
varje barns identitet oavsett modersmål eller annat sätt att kommunicera
på.
Pedagogerna synliggör och bekräftar barnens olika modersmål för att
stärka deras identitet.
2. Utveckla och förbättra likabehandlingsarbetet så att det blir en naturlig del
i det systematiska kvalitetsarbetet
En kommunövergripande grupp med representanter från varje enhet
startas ht-16 för att höja kompetensen inom likabehandlingsarbetet med
hjälp av litteratur och diskussioner.
3. Integrera barnen på Sköldpaddan med övriga avdelningar på förskolan
Skapa förutsättningar för gemensamma aktiviteter tillsammans med barn
med svenska som modersmål i både den styrda och fria leken.
Ansvariga:
Samtliga anställda medverkar aktivt i likabehandlingsarbetet.
FÖREBYGGANDE INSATSER
För att nå de uppsatta målen enligt ovan har vi behov av att få rutiner kring arbetet med
likabehandling i vår förskola och det gör vi genom följande insatser.
13
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Insats
Organisationsnivå
Tidpunkt
Ansvar
Omarbetning av
likabehandlingsplanen.
Föräldrar får information om
likabehandlingsplanen under
föräldramöten och vid
inskolningssamtalet.
Medvetandegöra risker genom
diskussioner i personalgruppen utifrån aktuell
litteratur.
Ha en daglig kontakt med
föräldrarna
Arbeta för en samsyn kring ett
respektfullt förhållningssätt på
enheten.
Gruppnivå
Ge barnen tid och skapa
förutsättningar för att öva på
sin empatiska och sociala
förmåga.
Gruppstärkande lekar och
samtal i varje barngrupp.
Observationer i barngruppen.
Personal och barn arbetar
fram gemensamma positiva
trivselregler.
Kontinuerligt under
året och Vt-2017
Höstterminen 2016
och vid nya
inskolningar.
Arbetsgruppen +
Förskolechef
Arbetslaget/förskolechef
Kontinuerligt under
året
Förskolechef
Kontinuerligt under
året
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Vid behov
Arbetslaget
Arbetslaget/Förskolechef
14
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen
Utvärdering av vårt likabehandlingsarbete görs i maj/juni.
Nya mål för året formuleras senast i juni. Förskolechef och arbetslag ansvarar och gör
barn och föräldrar delaktiga.
Utvärderingen görs genom
Riktade frågor till vårdnadshavare i utvecklingssamtalen.
Föräldraråd. Förskolechef ansvarar.
Dokumentationer från samtal med barnen om hur trivselregler och förebyggande
åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar.
Personalen genomför observationer i leken och barnintervjuer. Arbetslaget
ansvarar för en kontinuerlig nulägesbeskrivning/kartläggning.
Vårt systematiska kvalitetsarbete med likabehandlingsplanen–Förskolechef
ansvarar
Ny likabehandlingsplan upprättas i juni inför nytt verksamhetsår – Förskolechef
ansvarar.
Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av
andra barn
15
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling
direkt när det uppstår.
Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda
vårdnadshavares kännedom.
En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt.
Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
Rutiner när vuxna kränker barn
Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef via blankett
anmälan kränkande behandling och muntlig överlämning skyndsamt.
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt.
Förskolechef vidtar eventuella åtgärder.
Förskolechef följer upp ärendet.
16
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Rutiner då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på
förskolan lämnas ärendet till förskolechef.
Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med
vårdnadshavare eller personal.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt..
Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som
nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och
samtliga berörda parter informeras.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
17
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Bilaga 1
Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar
Skollagen (SFS 2010:800)
Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 4 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka kränkande
behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till
att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att
börja eller genomföra under det kommande året.
Skolinspektionen och BEO ansvarar för tillsyn.
18
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Diskrimineringslagen(2008:567)
Diskrimineringslagen( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagen förbjuder:
Direkt diskriminering, att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering, att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men kan komma särskilt
missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns
ett berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå
målen.
Trakasserier, ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
de sju diskrimineringsgrunderna.
Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som
lämnats åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar
ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett fullgöra ett uppdrag.
Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett.
Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen.
Barns rättigheter.
Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention, skollagen,
skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken,
föräldrabalken samt barnens egna trivselregler i förskolan.
19
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Bilaga 2
Läroplan för Förskolan, Lpfö98/rev 2016
Grundläggande värden
”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i
förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift
för förskolan är att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och
en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde
och respekten för vår gemensamma miljö.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och
utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen”.
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig
eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta
till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet
och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av
att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska
stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan
som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett
bakgrund.”
”Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa
värden”., Lpfö98/10
20
(21)
Marie-Sofie Ekman, Förskolechef
Venhaga förskola 2016-2017
Bilaga 3
Exempel på frågor i barnintervjuer:
Hur känner du dig när du ska gå till förskolan på morgonen?
Hur trivs du på förskolan?
Vad tycker du om de regler vi har på avdelningen?
När känner du dig glad/ledsen?
Hur gör du om en kompis är ledsen?
Om du vill vara med och leka, hur gör du då?
Hur tycker du att en kompis ska vara?
Hur gör du för att vara en bra kompis?
Exempel på frågor till vårdnadshavare:
Hur trivs ditt barn på förskolan?
Ger barnet något uttryck för glädje eller missnöje över vistelsen i förskolan?
Hur tycker ni att vi bemöter ert barn på förskolan?
Hur tycker du att leken fungerar på gården?
Har vi säkrade områden, vilka områden är dolda?
Vad vill du att personalen ska göra när barn bråkar med varandra?
21
(21)
