Försöksverksamhet
med hälsocoacher!
Utbildningsplan för verksamma
inom försöksverksamheten
statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen
Bakgrund
Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har 2010–2013 ett regeringsuppdrag
som syftar till att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Samverkan, social samvaro och meningsfulla aktiviteter är nyckelbegrepp i uppdraget som ska resultera
i försöksverksamheter med dels hälsocoacher, dels mötesplatser. Utgångspunkten
för försöksverksamheterna är det motiverande samtalet som samtalsmetodik.
Målgruppen för insatserna är personer 60–75 år med lättare sjuklighet.
En mötesplats i försöksverksamheten med hälsocoacher definieras som en
uttalad samlingsplats med en planerad verksamhet av aktiviteter som syftar till
att främja hälsan för personer 60–75 år. Inriktningen på verksamheten bör ske i
bred delaktighet med besökaren. Om möjligt ska ett faddersystem erbjudas för
att tillgodose deltagarens behov på bästa sätt.
Kriterierna för en mötesplats är att:
• Minst tre av de fyra hörnpelare – social gemenskap, meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och goda matvanor – som Statens folkhälsoinstitut har
identifierat för att främja folkhälsoinsatser riktade till äldre ska inkluderas.
• Aktiviteterna ska kvalitetssäkras enligt kriterier som fastställts i samverkansavtalet mellan utvalda kommuner och Statens folkhälsoinstitut.
• Det ska finnas en kontaktperson/verksamhetsledare med god kunskap om de
samlade aktiviteterna på mötesplatsen samt kännedom om övriga aktiviteter
som erbjuds i området.
• Kontaktperson/verksamhetsledare ska med hjälp av ett hälsofrämjande förhållningssätt stötta personer att ta ett aktivt ansvar för sin egen hälsa.
Utbildningssyfte
Utbildningen vänder sig till hälsocoacher och kontaktpersoner/verksamhetsledare. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas kring hälsofrämjande
insatser för ett aktivt och hälsosamt åldrande samt att identifiera hur de olika
rollerna inom landsting, kommun och ideell sektor kan samverka. Samverkan
ska även underlätta individens övergång mellan vårdcentral och mötesplats.
I rollerna ingår också att sprida budskapet om försöksverksamheterna.
Utbildningsmål
Under varje avsnitt i utbildningsplanen har vi definierat ett antal kunskapsmål,
attitydmål och beteendemål som ska vara uppfyllda.
Grundkompetens
Grundutbildning i motiverande samtal (MI) och erfarenhet av att använda MI
i det dagliga patientarbetet är ett krav för att vara verksam som hälsocoach
inom ramen för försöksverksamheterna med hälsocoacher och mötesplatser.
Hälsocoacher är sjukvårdspersonal på vårdcentral. Kontaktperson/verksamhetsledare på en mötesplats kan exempelvis vara hälso- eller fritidspedagog,
äldrepedagog, fritids- eller idrottsledare eller samordnare för aktivitetsledare.
2 Försöksverksamhet med hälsocoacher
Utbildningsupplägg
Avsnitt
Beräknad
tidsåtång
Titel
Studiematerial
Föreläsare
Syfte
1
75 min
Regeringsuppdraget –
varför hälsocoacher?
Projektplan
Statens
folkhälsoinstitut
(FHI) samt
regional projektledare
• Få förståelse för regeringsuppdraget och de
olika aktörernas roller.
• Känna till de mätningar som ska utföras,
när de ska utföras och av vem (dokumentationsprocessen).
2
60 min
Bakgrund – Äldres
hälsa/folkhälsa
Var med och
bestäm!
Det är aldrig
för sent!
FHI
•Få ökad kunskap om varför det är viktigt
att satsa på hälsosamt åldrande, den
demografiska utvecklingen, ojämlikhet i
hälsa och hälsofrämjande arbete.
•Få kunskap om de fyra hörnpelarna för ett
gott åldrande.
3
40 min
+ 20 min
(= lokala
erfarenheter)
Sociala mötesplatser/
samverkan
FHI, regional
projektledare
•Få kunskap om definitionen av mötesplats
och framgångsfaktorer för verksamheten
på mötesplatsen.
•Få ökad förståelse för betydelsen av
samverkan.
•Få ta del av lokala erfarenheter.
4
220 min
Livsstilens betydelse
för hälsan
FYSS 2008
Regional
kompetens
Få ökad kunskap om hur livsstilen påverkar
individens hälsa inom områdena:
•Fysisk aktivitet
•Matvanor
•Tobak
•Alkohol
•Psykisk ohälsa
5
155 min
Sakkunskap om
diagnoser
FYSS 2008
Regional
kompetens
Få fördjupad kunskap om inklusionskriterierna i studien:
•Förhöjt blodtryck
•Typ II diabetes (pre-diabetes)
•Lättare depression
•Övervikt (ökat bukomfång)
6
40 min
KASAM
Regional
kompetens
Få grundläggande kunskap om begreppet
KASAM och dess komponenter med
koppling till individens skattning av
självupplevd hälsa.
7
40 min
Utvärderingsinstrument
FHI, utvärderare, regional
kompetens
Få fördjupad kunskap om de utvärderingsinstrument som används i regeringsuppdraget.
8
60 min
Hälsokommunikation
Regional
kompetens
Få kunskap kring begrepp och grunder när
det gäller hälsokommunikation, livsstilsförändring och motivation.
9
60 min
Motiverande samtal
(MI)
Regional
kompetens
Utbyta erfarenheter kring:
•Motiverande samtal
•Telefoncoachning
•Användning av förändringssticka
och andra MI-verktyg
•Kodning
3 Försöksverksamhet med hälsocoacher
Kunskapsmål
Avsnitt
Kunskapsmål
– deltagaren ska ha kunskap om
Attitydmål
– deltagaren ska uppleva
Beteendemål
– deltagaren ska göra
1 Regeringsuppdraget
– varför hälsocoacher?
•Regeringsuppdragets bakgrund, syfte
och målsättning samt val av projekt­
modell.
•Genomförandeprocessen.
•Motivation, glädje och entusiasm för att delta i uppdraget.
•Förståelse för varandras roller i
uppdraget.
•Inspirera och delge berörda
aktörer av kunskapen.
2 Bakgrund
Äldres hälsa/
folkhälsa
•Viktiga argument för ett hälsosamt
åldrande utifrån den demografiska
utvecklingen och ojämlikhet i hälsa.
•De fyra hörnpelarna för ett gott åldrande.
•Trygghet i att argumentera för
vikten av att satsa på äldres
hälsa och reflektera över vad det
ger för samhällsekonomiska och
individuella vinster.
•Sprida budskapet om vikten av att
satsa på ett hälsosamt åldrande
till berörda aktörer.
3 Sociala
mötesplatser/
samverkan
•Definition av mötesplats och framgångsfaktorer för mötesplatser.
•Betydelsen av samverkan.
•Lokala erfarenheter.
•Inspiration för att utveckla
mötesplatsen.
•Inspiration för ökade vinster
med samverkan.
•Utveckla mötesplatsen i samverkan med berörda aktörer.
fysisk aktivitet
•Allmänna rekommendationer om fysisk
aktivitet
•Hur bedöma och styra fysisk aktivitet
•Vilka effekter fysisk aktivitet har i allmänhet och för personer 60–75 år i synnerhet.
•Ordination av fysisk aktivitet för de
aktuella diagnoserna.
•Hur FYSS används som stöd i patientarbete.
•Vilken typ av aktivitet som lämpar sig
bäst vid olika ordinationer.
•Förståelse för individens situation och svårigheter att förändra
sina vanor när det gäller fysisk
aktivitet.
•Ökad trygghet i mötet med
patienter i behov av stöd och
uppmuntran för att åstadkomma
ökad fysisk aktivitet.
•Sammanställa argument för att
motivera individen till fysisk aktivitet.
•Ta reda på hur man på bästa sätt
kan ta tillvara vårdcentralens erfarenheter kring arbetet med fysisk
aktivitet på recept – FaR®.
•Sammanställa hur vårdcentralen
och övriga aktörer samverkar
samt identifiera individens behov
av att utveckla fysisk aktivitet.
•Inspirera individen till fysisk
aktivitet
matvanor
•Livsmedelsverkets råd och rekommendationer för friska vuxna.
•Måltidssituation.
•Tallriksmodellen.
•Fett, kolhydrater, fibrer.
•Innebörden av energibalans och
energiomsättning, basalt och vid
fysisk aktivitet.
•Vilken mat som är ekonomiskt,
ekologiskt och hälsomässigt hållbar.
•Val av liknande livsmedel som ger olika
kaloriintag.
•Bra sätt att tillaga mat på.
•Dryckens betydelse.
•Olika dieter såsom diabetesmat.
•Bevaka nutritionsstatus, inklusive
kalcium och vitamin D.
•Betydelsen av fysisk aktivitet för att
minimera förlust av ben- och muskelmassa samt öka förbränningen.
•Förståelse för individens situation och svårigheter att förändra
sina matvanor.
•Trygghet i samtalet om mat
och dryck.
•Bekväm i resonemang kring
viktminskande dieter.
•Inspirera individen till goda matoch dryckesvanor.
•Inspirera individen genom recept
och matsedlar med bra och
näringsriktig mat.
•Inspirera individen till matlagning
av sund mat.
•Inspirera individen till hållbara
matvanor ur ekonomisk, ekologisk
och hälsosam utgångspunkt.
•Inspirera individen att delta i
mötesplatsens aktiviteter kring
mat
•Förmedla innebörden av energibalans och energiomsättning
basalt och vid fysisk aktivitet.
4 Levnadsvanor
4 Försöksverksamhet med hälsocoacher
Avsnitt
Kunskapsmål
– deltagaren ska ha kunskap om
Attitydmål
– deltagaren ska uppleva
Beteendemål
– deltagaren ska göra
alkohol
•Vad som räknas som riskabla alkohol­
vanor.
•Socioekonomisk/könsrelaterad skillnad
vid alkoholbruk.
•Riskbruk av alkohol för 60–75-åringar.
•Förekomst av riskabla alkoholvanor
utifrån regionala data.
•Medicinska och sociala skador med
riskkonsumtion – kroniska och akuta.
•Tillgängligt stöd för att minska konsumtionen såsom alkohollinjen och web­
baserat alkoholtest.
•Risker vid kombination av läkemedel
och alkohol.
•Sambandet mellan alkoholkonsumtion
och våld.
•Förståelse för individens beroende och svårigheter med att
sluta.
•Trygghet i rollen som samtals­
ledare kring frågor om alkoholkonsumtion ur olika aspekter.
•Bemöta män och kvinnor på ett
likvärdigt sätt.
•Hänvisa till stödfunktioner för
dem som vill ha stöd att minska
sitt alkoholbruk.
tobak
•Förekomst av tobaksbruk (rökning,
snusning).
•Stödfunktioner för tobaksavvänjning
såsom regionernas tobakspreventiva
enheter, Sluta röka-linjen.
•Hjälpmedel i form av läkemedel enligt
aktuell lista.
•Socioekonomiska och könsrelaterade
skillnader vid rökning och snusning.
•Medicinska och sociala konsekvenser
av rökning och snusning.
•Fysiologiska skillnaderna av att sluta
kontra att minska tobaksbruket.
•Förståelse för individens beroende och svårigheter med att
ändra sin situation.
•Trygghet i rollen som samtalsledare när det gäller tobaksbruk ur
olika aspekter.
•Ge enkla råd till personen som
ska sluta med sitt tobaksbruk.
•Förmedla de positiva effekterna av
ett rökstopp.
•Bemöta män och kvinnor på ett
likvärdigt sätt.
psykisk ohälsa
•Förekomst, innebörd och behandling av
psykisk ohälsa i form av stress, sömnsvårigheter, ångest och utmattningsdepression.
•Psykologiskt och medicinskt perspektiv
av ohälsan.
•Stressorer och stress som leder till
sjukdom, såsom högt blodtryck och
diabetes.
•Logiskt och strukturerat tänkande.
•Förståelse för individens svårigheter att förbättra sin psykiska
ohälsa.
•Förståelse för hur kunskapen
om psykisk hälsa/ohälsa kan
komma till nytta i samtalet
med individen och hur övriga
levnadsvanor och välbefinnande
kan påverkas av psykisk ohälsa.
•Underlätta för individen att ta upp
frågor som rör psykisk ohälsa.
•Ge adekvat stöd och råd.
•Vägleda och ge individen redskap
att hantera frågor såsom övermäktiga krav, stress och återhämtning och panikångest.
5 Sakkunskap
om diagnoser
•Definition.
•Prevalens.
•Etiologi.
•Riskfaktorer/friskfaktorer.
•Patofysiologi.
•Symtom/Prognos.
•Diagnostik (lokalt).
•Behandling (läkemedel vs levnadsvanor).
•Effekt av fysisk aktivitet, matvanor.
•Ökad trygghet i mötet med individer med olika diagnoser som
behöver stöd och uppmuntran.
• Använda verktyg utformade efter
diagnoser.
• Sprida arbetssättet lokalt.
6 KASAM
Hälsopromotion/salutogenes som idé
samt strategi för ett hälsofrämjande
arbete inom försöksverksamheten med
hälsocoacher och mötesplatser.
•Nyttan av hur Antonovsky’s teori
kring salutogenes kan användas
i mötet med individen.
•Nyttan av hur KASAM kan
användas i den egna arbetsgruppen och i samverkan med
övrig profession.
Omsätta KASAM- begreppet och
koppla det till individens skattning
av självupplevd hälsa för en djupare
dimension i samtalet.
5 Försöksverksamhet med hälsocoacher
Avsnitt
Kunskapsmål
– deltagaren ska ha kunskap om
Attitydmål
– deltagaren ska uppleva
Beteendemål
– deltagaren ska göra
7 Utvärderings­
instrument
•Utvärderingsinstrumentens upplägg.
•Användning av utvärderingsinstrument.
Ökad trygghet i användandet av
utvärderingsinstrumenten.
Använda utvärderingsinstrumenten.
8 Hälsokommunikation
•Definitioner och begrepp inom kommunikationsteori i allmänhet.
•Effekter av kommunikation på individ-,
grupp- och befolkningsnivå inom folkhälsoarbete.
•Nyttan av att målgruppsanpassa
hälsobudskap.
•Nyttan av att utvärdera effekter
av insatser inom hälsokommunikation.
Tillämpa kunskaper om strategier
för planerad hälsokommunikation
med särskilt fokus på levnadsvanornas betydelse för hälsan.
9 Motiverande
samtal, MI
•Förhållningssätt, kommunikationsfärdigheter och strategier i MI.
Möjligheterna med MI som
metod i förändringsarbete.
•Erhålla alternativt fördjupa sina
egna färdigheter i MI i den utsträckning som är relevant utifrån
profession och verksamhet.
•Stötta och underlätta för kollegor
att utveckla och fördjupa sin
MI-kompetens.
6 Försöksverksamhet med hälsocoacher
Utbildningsschema
Dag 1
Tid
Avsnitt
Beräknad tidsåtgång
Titel
Registrering
08.15–08.30
08.30–09.45
1
75 min
Regeringsuppdraget – varför hälsocoacher?
Förmiddagsfika
09.45–10.00
10.00–11.00
2
60 min
Bakgrund - Äldres hälsa/folkhälsa
11.00–11.40
3
40 min
Sociala mötesplatser/samverkan
11.40–12.00
3
20 min
Sociala mötesplatser forts/lärande exempel
Lunch
12.00–13.00
13.00–14.25
4
85 min
Livsstilens betydelse för hälsan
Eftermiddagsfika
14.25–14.45
4
135 min
Livsstilens betydelse för hälsan
Tid
Avsnitt
Beräknad tidsåtgång
Titel
08.30–11.20
5
170 min
Sakkunskaper om diagnoser (inkl. förmiddagsfika)
11.20–12.00
6
40 min
KASAM
14.45–17.00
Dag 2
Lunch
12.00–13.00
13.00–13.40
7
40 min
Utvärderingsinstrument
13.40–14.40
8
60 min
Hälsokommunikation
Eftermiddagsfika
14.40–15.00
15.00–15.40
9
40 min
Motiverande samtal
15.40–16.30
9
50 min
Motiverande samtal forts/diskussion/utvärdering
7 Försöksverksamhet med hälsocoacher
