1
Kost vid diabetes
Carina Svärd
Angelica Jansson
Anna Svensson
Leg.dietist
2
Innehåll och hålltider
• Socialstyrelsens riktlinjer
• Fett, kolhydrater och drycker
13.30-14.30 föreläsning
14.30-14.45 fika
14.45-15.30 föreläsning/diskussion
3
Socialstyrelsens vägledning
Mat vid diabetes
En systematisk litteraturöversikt
Augusti 2010
4
Den viktigaste frågan fick inget svar:
Vilken är den mest optimala kosten vid diabetes?
5
Kost som kan vara bra vid diabetes
?
6
Traditionell diabeteskost
Kyckling- och squashspett, potatissallad, grahamsbaguette
och sallad med morot, ananas och spenat
Måltiden innehåller 597 kcal
18 E% protein, 28 E% fett, 55 E% kolhydrat
500 g frukt och grönsaker
Fisk 2-3ggr/vecka
Olja och flytande margarin
Fullkorn
Nyckelhålsmärkt
Måttlig alkoholkonsumtion
7
•
•
•
Ger alla näringsämnen
Mättnadskänsla
Positiva effekter på hjärt- och
kärlsjukdomar vid bytet av
mättat fett till fleromättat fett
•
•
Risk för ett högre intag av
söta livsmedel, som en
kompensation vid
minskning av fettinnehållet
Vid en ökning av söta
livsmedel blir det svårare
att gå ner i vikt
8
Måttlig lågkolhydratkost
Kött, fisk, ägg, skaldjur &
vegetabiliska proteiner
Grönsaker & baljväxter
Fett från olivolja och smör
Mindre andel kolhydrater
Ugnsgrillad kyckling, potatissallad,
squash, spenat, morot, sockerärter och mandel.
Måltiden innehåller 596 kcal
26 E% protein, 41 E% fett, 34 E% kolhydrat
9
•
•
•
Positiva effekter på
triglyceriderna, HDLkolesterolet samt HbA1c,
då kolhydratinnehållet är
mellan 30-40 E%
Innehållet av grönsaker och
baljväxter kan främja
viktnedgång
Alla näringsämnen som
kroppen behöver
•
Föreligger en risk för att
man kompenserar det låga
kolhydratinnehållet med en
för stor mängd fett
10
Medelhavskost
Rikligt med frukt,
baljväxter och grönsaker
Fisk, sparsamt med rött
kött
Olivolja och nötter,
enkelomättat fett
Alkohol konsumeras ofta
dagligen
Mindre andel kolhydrater
Kyckling- och squashspett, pasta och potatis i pesto, sallad
med spenat, ruccola, morot, avokado och sötmandel
Måltiden innehåller 602 kcal
18 E% protein, 37 E% fett, 45 E% kolhydrat
11
•
•
•
•
Främjar viktnedgång
Välbeprövad och näringsrik
Bra för HDL samt
triglycerider
Mindre kolhydratmängd ger
mindre blodsockerstegring
•
•
•
Mycket alkohol
Man kompenserar med feta
livsmedel
Högt innehåll av fett
12
Traditionell diabeteskost med lågt GI
Rikligt med bönor,
linser, klibbfritt ris,
korngryn och bulgur.
Bröd med hela korn och
lösliga fiber
Frukt med lågt GI
Kyckling- och squashspett, pytt på bönor, potatis och
gryn, kall sås och sallad med morot, apelsin och spenat.
Måltiden innehåller 599 kcal
18 E% protein, 28 E% fett, 55 E% kolhydrat
13
•
•
•
•
Alla näringsämnen
Mättnadskänsla
Ej så energität, fördelaktigt
vid viktnedgång
Positiva effekter på
blodsocker och HDLkolesterol vid byte från
kolhydrater med högt GI till
kohydrater med lågt
•
•
•
Risk att man stirrar sig blind
på GI-siffran
Gasbildande livsmedel
Begränsat utbud i handeln
14
Extrem lågkolhydratkost ?
Kött, ägg, grönsaker
och ost
Betydligt mindre
innehåll av socker, bröd,
flingor, potatis och ris
Mindre frukt, bär,
fullkorn, baljväxter,
alkohol och rotfrukter
Ugnsgrillad kyckling, potatissallad,
grönsaksbakelse, parmesanost, spenat och
gräddsås med pesto.
Måltiden innehåller 602 kcal
29 E% protein, 56 E% fett, 15 E% kolhydrat
15
•
•
•
•
Snabb initial viktnedgång
Marginellt förbättrade
blodfetter hos överviktiga
Mättnadskänsla på grund
av högt proteinintag
Undviker
blodsockerstegring efter
måltid
•
•
•
Kan innebära ett ökat
energiintag, ett ökat intag
av mättat fett och en
förhöjd nivå av LDL
Hög andel animaliskt
protein i kosten kan
möjligen påverka
njurfunktionen negativt
Ökad risk för
hjärtkärlsjukdom, dödlighet
och cancer vid högt intag
av animaliskt fett
16
Kolhydrater, fett och drycker
17
Kolhydrater
många olika viktiga funktioner
Energi – bryts ner till
glukos
Lagras som glykogen i
lever och muskler
Ger vitaminer, mineraler,
antioxidanter och fiber
Ger mättnad och variation
18
Rekommenderat intag, NNR 5
• 45-60 % av energiintaget (tidigare 50-60%)
• Intag av kostfiber bör vara minst 25-35 g/dag
• Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin
Nytt! WHO förslag socker 5% av energin
• Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel
frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön
rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.
19
Varifrån kommer våra kolhydrater
Riksmaten 2010/2011, genomsnitt av
212 g kolhydrater per person och dag
20
Indelning av kolhydrater
Monosackarider
ex. druvsocker,
fruktsocker
Disackarider ex.
”vanligt socker”,
mjölksocker
Oligosackarider = 3-9
monosackaridbindningar.
Finns tex. i lök, bönor,
spannmål (mindre mängd)
Polysackarider = > 10, ofta
tusentals,
monosackaridenheter.
Delas in i:
- stärkelse tex. mjöl
- icke-stärkelsepolysackarid (finns i
många livsmedel)
21
Kolhydrater av olika kvalitet
Snabba kolhydrater
Långsamma kolhydrater
22
Glykemiskt index
Vad påverkar livsmedlets glykemiska index?
•
Struktur
– Partikelstorlek tex. hela korn i bröd
– Intakta cellstrukturer tex. i kokta bönor
– Intakta stärkelsegranuler
•
Stärkelsens egenskaper
– Gelatininiseringsgrad (förklistringssgrad)
– Amylos/amylopektin-förhållande
– Kristallinitet (återkristallisering efter uppvärmning)
•
Andra faktorer
– Lösliga, gelbildande fiber tex. guargummi, pektin
– Organiska syror tex. mjölksyra i surdegsbröd
– Amylashämmare, disackaridashämmare
23
GI i praktiken
Stora individuella variationer
Blodsockernivåer före måltiden
Måltidens sammansättning
Mängden mat
Innehåll av fett och protein kan ge långsammare
tömning av magsäcken och ett lägre blodsockersvar
Tillverkning, tillredning
Syra sänker
…….
24
25
Socialstyrelsens vägledning
• Det finns vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter
minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
hos den som har diabetes.
26
Bröd
• Fullkorn
• Hela korn
• Minst 7 g fiber/100 g
• Max 5 g
sockerarter/100 g
27
Flingor, gryn
Välj
nyckelhålsmärkt!
28
Pasta, ris, potatis
• Fullkornspasta
• Fullkornsris
• Byt gärna till korn,
mathavre, bulgur
etc.
• Kalla potatisar?
29
30
Socialstyrelsens vägledning:
• Vetenskapligt stöd för att mer än 250 g grönsaker och
baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärtkärlsjukdomar för den som har diabetes.
• Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 g).
• Frukt i kombination med grönsaker och baljväxter
sänker dödligheten hos den som har diabetes.
31
32
Baljväxter
Alla bönor, ärtor och linser innehåller rikligt
med gelbildande fiber
33
Kolhydrater
Kombinera smart:
Snabbt + långsamt = medelsnabbt
Potatismos + rårivna morötter, grovt knäckebröd
Flingor och mjölk + grovt bröd, grönsak
34
Ny avhandling om hela kärnor av korn
respektiver olika baljväxter
Hela kokta korngryn som sent kvällsmål gav:
dämpad blodsockerhöjning vid efterföljande frukost och
lunch
en högre koncentration av mättnadshormonet GLP-1 i
blodet upp till 16 timmar efter kvällsmåltiden
Sänkta nivåer av inflammationsmarkör på morgonen
Ökad nivåer av kortkedjiga fettsyror i blodet
Försökspersonerna kände sig mer mätta dagen efter
och sänkte sitt energiintag till lunchen med 12%
35
Baljväxters förmåga att påverka
metabola riskmarkörer
Studie av kikärtor, bruna,
vita, röda och svarta bönor
Bruna bönor störst
fördelar på
blodsockerregleringen
(efterföljande frukost)
Kikärtor gav störst effekt
på upplevd mättnad
36
Fett
37
Vad säger socialstyrelsens vägledning
om fett vid diabetes?
• Livsstilsbehandling där lågfettkost ingår – minskad risk
hos riskpatienter
• Samband total fettintag hos diabetiker och hjärtkärlsjukdom saknas?
38
Fetters indelning
•
•
•
•
Mättat fett
Enkelomättat fett
Fleromättade fett
Transfett
39
Socialstyrelsens vägledning om olika fetter
och kranskärlssjukdom
Ökad risk
Minskad risk
• Högt intag transfettsyror
• Ersätta mättade med
omättade
• Högt intag fisk
• Fleromättade tydligare
samband än
enkelomättade
40
Rekommenderat intag, NNR 5
• Totala fettintaget bör ligga mellan 25-40 % av energiintaget
(tidigare 25-35) varav:
• Enkelomättat fett 10-20 E% (ökning)
• Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3
fett
• Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst
två tredjedelar av den totala mängden fettsyror
• Mättat fett mindre än 10 E%
• Transfettsyror så lågt som möjligt
41
42
43
Riksmaten 2010-2011
Åtta av tio äter för mycket
mättat fett.
44
Vi äter mer och mer osynligt fett
- mycket av det är mättat fett
Mängden nedan är angiven i kg per person och år:
Grädde
Grädde (>29%fett)
Ost
Chips
Choklad & konfektyrer
Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:2
1970
6
3,5
9
0,5
9,5
2010
10,6
7
19
1,9
15
45
46
47
Den stora lilla skillnaden
Byta 2 skivor 31% ost mot
2 skivor 17% ost per dag ger:
= 1 kg mindre mättat fett/år.
48
Kall sås?
Mjölkbaserade
•
•
•
•
•
•
Cremé Fraiche
Lätt Cremé Fraiche
Gräddfil
Turkisk Yoghurt
Yoghurt / Filmjölk
Lättyoghurt / Lättfil
Omättade alternativ
34%
15%
12%
10%
3%
0,5%
•
•
•
•
Pesto
Majonnäsröror
Oljedressingar
Guacamole
49
Matfett till smörgås
50
Den stora lilla skillnaden
Byta smörgåsfett,
2 smörgåsar,
med lättmargarin
istället för Bregott
per dag ger:
= 1,3 kg mindre
mättat fett/år.
51
Matfett till matlagning
52
Vad blir det i praktiken?
Ca 2000 kcal
Frukost:
fiberhavregrynsgröt
mjukt bröd med fett och ost
Mjölk
Mellanmål x 3:
Smörgås, fett, pålägg, frukt
Lunch/middag
Lagad måltid:
Kotlett/kyckling, sås,
potatis/pasta, grönsaker,
mjölk
53
Hur kan detta se ut i praktiken?
Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk
54
Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk, lax
samt nötter
55
Bregott, smör, mager ost, mellanmjölk
56
Bregott, flytande margarin, mager ost och lättmjölk
57
Bild: Unilever
58
Bild: Unilever
59
Bild: Unilever
60
Analys av transfetter 2009
• Kex/kakor samt chips
• Varierat innehåll, mellan 0-36,9 % (kex/kakor), 0-1,2%
(chips)
• Flesta under 1%
• Intaget av tranfettsyror ligger på ca 0,6% av
energiintaget i Sverige
• Rekommendation transfettsyror: så lågt som möjligt
61
Bra fettvanor
↓
↓
↓
↓
Feta mejeriprodukter
Hårda matfetter
Synligt fett
Feta charkuterivaror
↑ Ät mer fisk
↑ Använd mjuka matfetter
och oljor
↑ Nötter, mandel och fröer
↑ Avokado, oliver, majonnäs
62
Drycker
Saknas studier som
följt långtidseffekten av
te, mjölk, juice och läsk
på personer med
diabetes
63
Bra drycker som inte ger energi
64
Sötningsmedel
*
Sackarin
(+cyklamat*)
Aspartam
+acesulfam-k
steviolglykosid
65
Avslutningsvis
• Viktigt att individualisera
våra kostråd
• Olika bakgrund och
kunskap
• Möt patienten där den är
• Arbeta patientcentrerat
66
Tack för visat intresse
