2014‐01‐17
Kvalitén påverkas av:
Stay Dry. Keep
Cool.
Spannmålskvalitét
• Utsäde - egenskaper
•Jordbetingelser och växtföljder, kem.
bekämp.
GAIN FROM YOUR GRAIN
•Klimatpåverkan under växt
Hantering av skörden för att bevara
kvalité och värde
•Tidpunkt för skörd
•Hantering och torkning
•Lagerutrymmen och kontroll
•Transportutrustning
Biologiska processen
Spannmålskvalitét
Efter skörd är det svårt att förbättra
kvalitéen det handlar mer om att
inte försämra den.
Biologiska processen
BIOLOGISKA PROCESSEN
Mögelsvampar
Spannmål är ett levande material.
Ju högre vattenhalt desto högre
biologisk aktivitet som i sin tur ger
upphov till lagrings och kvalitéts
förluster.
Säker lagringstid avseende mögeltillväxt
med bildande av toxiner (vid konstant temperatur)
Days
•
•
•
•
Temperatur
Vatten
Syre
Spannmål
% Moisture
content
Kolhydrater + Syre
=>
Koldioxid+ vatten + värme
1
2014‐01‐17
Säkra lagringsförhållanden
Viktigast att ha koll på!
•
•
•
Torkning och torkar
Varmluftstorkning
Temperatur
Tid
Vattenhalt
• Spannmålen värms upp av luften och
avdunstningen startar. Samtidigt som luften tar
upp vattnet sjunker temperaturen.
Torkprocessen
Tork principer
Uppvärmning
Sats-Torkar
RISKOMRÅDEN
Avdunstning
Kylning
Torkstyrningsmetoder:
Cirkulation i torken
Tid
Temperatur
Vikt
Utjämnar vattenhalt
Kostar energi och sliter på
produkten
Kritisk punkt
Vattenhaltsvariation
• Påverkar slutvattenhalten efter torkning
• Vilket vattenhaltsprov är representativt för torksatsen?
• Ett lågt VH‐värde ger för hög slutvattenhalt och högt VH‐värde ger övertorkning med låg slutvattenhalt.
• Sträva efter att ta många prov och använd medelvattenhalt för bästa resultat
IIMC, Instant Inline MC
Vattenhaltsmätning
•
Det finns många olika
principer för att mäta
vattenhalt:
•
•
Ugnstorkning via konvektion
Mikrovågsungstorkning med
mikrovågor
Halogen- och infraröd-torkning
Mäta elektriskt motstånd
Mäta elektrisk kapacitans
Nära infraröd reflektans (NIR)
Nära infraröd transmittans (NIT)
Magnetisk resonans på grund av
radioaktiv strålning
•
•
•
•
•
•
•
Praktiska aspekter på att
använda vattenhaltsmätare
är följande:
•
Representativt spannmålsprov
med stor volym
Använda vattenhaltsmätaren rätt
Temperaturkompensera
Kalibrera utrustningen
•
•
•
•
Om inte ovanstående beaktas
kan mätnoggrannheten bli
mycket dålig.
2
2014‐01‐17
Tork principer
Kontinuerliga Torkar
Våtsilos
Våtsilos
Fördel med våtsiloanvändning
• Varje lass bildar ett lager i
silon
• Vid tömning blandar sig
skikten och vi får en
utjämning av vattenhalten till
torken.
Fördel med våtsiloanvändning
• Varje lass bildar ett lager i
silon
Våtsilos
Vid påfyllning av den matande
våtsilon förlorar man
blandningseffekten.
Rekommendation är att aldrig fylla i
matande silo utan att använda minst
2 silos för att undvika problemet.
Idealt Driftläge AMY
När önskad vattenhalt
är uppnådd övergår vi
till autokörning.
Kontrollera VH och
justera börvärdet på
regulatorn vid behov.
Var noga med att tömma silon helt
mellan fyllningarna.
Alla system behöver kalibreras
Medelvattenhalt
Maxvärde
14,5
Målvärde
13,8
Medelvärde beror av :
Inkommande jämnhet av vattenhalt
Max tillåten vattenhalt.
3
2014‐01‐17
Torkteknik
Översikt IDC systemet
Ekonomi
Övertorkning
• Övertorknining under 14% ger minskad
kapacitet, ökad energiförbrukning och
viktsförluster
•
•
• Fukt på grund av
kondensering
• Fukt på grund av
dåligt torkad
spannmål
Kondensation
När omgivningsförhållandena
medger– starta fläktarna
Torka Vete från 20% till 12% istället för 14% ger
följande resultat
- Kapacitet -28 %
- Energi förbrukning +40 %
- Viktsförlust 2,3 %
KONDENSATION
Vanliga problem
• Värmealstring
Torka Vete från 20% till 13% istället för 14% ger
följande resultat
- Kapacitet -16 %
- Energi förbrukning +19 %
- Viktsförlust 1,1 %
Torka Vete 20-14 %
Ex. 1000 ton
Energi = 90 kWh/ton
1000 ton = 90 000 kWh
13% ger +19%
= +17 100 kWh
12% ger +40%
= +36 000 kWh
1,1% viktsförlust
= 11 ton
2,3% viktsförlust
= 23 ton
Kondensation
Kondensation inuti
spannmål och silo
• På grund av insekter
eller mögel
• På grund av
temperaturskillnader
• Torktyp, stora
skillnader i
vattenhalter
14% VH
6-8 °C skillnad ger
kondensation.
Kylförloppet i spannmålen
Luftning Strategi
• Eftersträva så liten temperaturskillnad
som möjligt
• Anpassa temperaturen i
lagringsutrymmet till omgivningen
• Ventilera området ovanför
spannmålen
• Använd luftningsfläktarna så fort
förhållandena medger detta.
4
2014‐01‐17
Att tänka på i lagringsutrymmet
• Väldimensionerat
system för luften
in och ut
• Rätt
fläktkapacitet för
behovet
Luftningstid?
Energi för luftning
Ø 11,3 m
H= 20 m
2200 m3
Torrt material
6 dagar
•
•
•
•
•
•
Ø 16 m
H= 10 m
Majs
Vete
Raps
21 mm (3 kW)
56 mm (3 kW)
112 mm (5,5 kW)
Hur snabbt går det att lufta och
kyla spannmål?
1,000 – 1,400 m3 luft/ton
10 m3/h/ton = 100 – 140 timmar
5 m3/h/ton = dubbla tiden
20 m3/h/ton = halva tiden
Kontrollera alltid att kylzonen har
passerat igenom innan
luftningen/kylningen avbryts
60 mm (3 kW)
203 mm (11 kW)
436 mm (22 kW)
Vete 3 kW 14 dagar alt H= 14 m
Raps 3 kW + 1dygn (-1m) resp +17 dygn (-10m)
Temperaturövervakning
Jämviktsvattenhalt
MATERIAL SOM ÄR HYGROSKOPISKA
Att se temperaturförändringar över tid ger överblick och kontroll av status i lagerutrymmet
Kylmaskin
Grain
Cooler
Luftning och kylning
FÖREBYGG
Omgivningsluft
Cooled air
5
2014‐01‐17
Kontroll
Metodik för att behålla kvalitén
• Rengöring
• Fyllning av lagerutrymmen
• Luftning
• Kontroll
KONTROLL
•
•
•
•
Temperatur
Fukt
Mögel
Insekter
• En gång i veckan vid varm väderlek
• Var 14:e dag under kalla säsongen
Underhåll
•
•
•
•
Läckage av vatten in i
lagerutrymmen
Temperaturkablar
Rengör ventilationshuvar
Kontrollera och rengör luftkanaler
SAMMANFATTNING
Tack för att ni tog er
tid
6
